Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Skrivet av Axel Pettersson på 16 april 2014

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.

Sparad i Hur gör man?, Kvinnor på Wikipedia, Samarbeten, statistik, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Wikimedia Conference i Berlin

Skrivet av Mattias Blomgren på 15 april 2014

Under fyra dagar, 10-13 april, träffades omkring 150 wikimedianer från hela världen till Chapters Conference i Berlin för att diskutera wikimediarörelsens framtid och lära sig av varandra hur verksamheten kan utvecklas.

Deltagarna kom från 37 chapters, samt sex användargrupper och en tematisk organisation. Från Wikimedia Sverige deltog Jan Ainali, Mattias Blomgren och Bengt Oberger.

Första dagen var en öppen dag där olika grupper träffades, medan själva konferensen började på fredagen. Efter välkomnande skedde speed dating, under vilken var och en av deltagarna fick presentera sin organisation för en annan deltagare under tre minuter, varefter man bytte till en annan person. Detta upprepades sedan ett par gånger, för att man skulle få möjlighet att träffa flera deltagare. Det var ett trevligt sätt att få kontakt och höra om de andras verksamhet. Temat för diskussionerna var viktiga milstolpar senaste året, största utmaningarna framöver och en önskan.

Projektet Chapters Dialogue, som syftat till att undersöka föreningarnas behov och mål presenterades. En uppföljning och diskussion om hur detta kan tas vidare fördes nästa dag, men något beslut om fortsättning togs inte.

Efter lunch behandlades intressekonflikt i beslutssituationer och olika exempelsituationer diskuterades i mindre grupper. För Wikimedia Sveriges del kunde vi konstatera att vi hanterat detta väl genom de jävsriktlinjer vi tagit fram. Parallellt med den sessionen pågick en om ”från idé till experiment”.

Därefter följde tre parallella spår, där två av oss gick på ”Community Liasons”, som handlade om de representanter som föreningarna kan ha för att stödja utrullningen av nya verktyg i projekten, till exempel buggrapportering och information. Vi var även representerade på genomgången om erfarenheter från Wikidata-projektet.

Efter sammanfattning av dagen följde samling på Wikimedia Deutschlands kontor, där det bjöds på förtäring. Vi passade även på att ha ett informellt möte med föreningarna i Norge, Finland och Estland, för att diskutera framtida samarbete.

Lördagen inleddes med samling, vilken följdes av möte med ledamöter från Wikimedia Foundations styrelse i form av diskussioner i mindre grupper. Teman för diskussionerna var till exempel strategiarbete, teknisk utveckling och förbättrad kommunikation mellan styrelsen och föreningarna. Det hela avslutades med en paneldiskussion med styrelseledamöterna.

Därefter skedde uppföljning av Chapters Dialogue, parallellt med en session om erfarenhetsutbyte.

Efter lunch följde samtal i mindre grupper om hur vi ser på rörelsen åren 2040, 2025 och 2017. Alternativa ämnen var ett om att lära sig av misstagen och göra bättre misstag i framtiden, samt ett om att påverka EU vad gäller upphovsrättslagstiftning.

Lördagens sista sessioner behandlade återkoppling till FDC, strategiarbete i föreningarna, där Wikimedia UK berättade om sitt strategiarbete, samt en om bidragsansökningar. Strategipresentationen gav en del idéer till kommande strategiarbete i föreningen.

Även på lördagskvällen samlades vi på Wikimedia Deutschlands kontor för förtäring och samvaro.

Söndagens inleddes med att kandidaterna till de två, av föreningarna utsedda, ledamöterna i Wikimedia Foundations styrelse presenterades och därefter fördes en diskussion. Fyra kandidater är nominerade, varav en från Sverige.

Andra sessioner handlade om hur man mäter och följer upp verksamheten, om utveckling av ny mjukvara, anställning av personal och utvärdering av projekt. Därefter följde en om att finna alternativa finansieringsformer, där föreningarna i Sydafrika, Indonesien och Estland berättade om sina erfarenheter. Hur föreningarnas frivilliga kan utbildas för att driva verksamheten diskuterades också.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för Wikimedia Conference och deltagarna fann det värdefullt att träffas för att utbyta erfarenheter och träffa varandra. Deltagarna var mycket nöjda med arrangemanget och såg fram emot nästa års konferens, var den nu kommer att hållas.

Ett stort tack till Wikimedia Deutschland för en väl genomförd konferens!

Sparad i Wikimedia Conference, Wikimedia Sverige | Leave a Comment »

Träffa Wikipedia på Arkitektur- och designcentrum!

Skrivet av Jan Ainali på 11 mars 2014

Bib_xwHIIAARB7m

Vi hittas i glasgången bredvid Café Blom.

Wikipedia är inte bara sidan på internet du hamnar på när du googlar nånting, det är så oändligt mycket mer. Vilka är det egentligen som skriver och illustrerar artiklar, tar bort klotter, hjälper lärare som vill lära sig mer, hjälper arkiv och museer ladda upp stora mängder bilder? Allt det och mer därtill kommer du kunna få svar på, och dessutom träffa några av dom, när Wikimedia Sverige, den svenska stödföreningen till Wikipedia, har en öppen mötesplats på Arkitektur- och designcentrum. Med start tisdagen 11 mars och fram till onsdagen 16 april kommer det att vara bemannat under ordinarie öppettider (mån stängt, tis 10-20, ons-sön 10-18). Det kommer att vara både schemalagda aktiviteter, möjlighet till spontant uppkomna gruppevenemang samt öppet för drop-in frågor, prova på-redigering, tillförlitlighetsdiskussioner och annat som kommer upp under veckorna.

Programmet för veckorna är fortfarande öppet och vi tar gärna emot förslag på aktiviteter ni vill göra. Några saker som redan nu är bestämda är till exempel en skrivstuga med tema arkitektur och stadsplanering där vi gemensamt förbättrar och skapar nya artiklar med anknytning till ämnet. Eftersom utställningen Blockholm, med Stockholm uppbyggt i Mincreaft pågår kommer vi att titta på och redigera relaterade artiklar i samband med familjesöndagen 23 mars  Inom det ordinarie tisdagskvällsprogrammet kommer det kvällen 18 mars vara en föreläsning om Wikipedia i hörsalen. Schemat uppdateras löpande och finns på vår wiki.

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att göra kunskap fritt tillgänglig, och har varken ansvar för eller möjlighet att påverka innehållet på Wikipedia. Allt arbete med att skriva nya och uppdatera befintliga artiklar sker av frivilliga krafter. Under veckorna på Arkitektur- och designcentrum kommer du få möjlighet att träffa både frivilliga och anställda som kan svara på frågor och berätta övergripande om Wikimediaprojekten samt visa sätt att hitta spännande diskussioner och andra dolda skatter på Wikipedia.

Vill du veta mer, eller föreslå en programpunkt, hör i så fall av dig till Axel Pettersson på Wikimedia Sverige. Du når honom på axel.pettersson@wikimedia.se eller på 0733-965565.

Sparad i Samarbeten, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Skriva på Wikipedia: ”Det här var roligare än jag trodde”

Skrivet av Anna Bauer på 10 mars 2014

”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” är ett citat som inte bara gäller världskrig utan även Wikipedia. Hittills. Wikipedia behöver fler aktiva skribenter. Inte minst behövs skribenter med olika infallsvinklar, erfarenheter och intressen. En källa för rekrytering är till exempel pensionärer, en annan är kvinnor. Detta är en av anledningarna till att Wikimedia Sverige genomför projektet Kvinnor på Wikipedia 2013. Det totala antalet deltagare på alla de Wikipedia-skrivstugor som genomförs runt om i landet inom ramen för projektet verkar landa på knappt 100 stycken. Den stora knorren i knäcken är hur många av dessa som kommer att fortsätta att skriva på Wikipedia även efter skrivstugorna. På Wikipedia gjorde 755 skribenter fler än 5 redigeringar under oktober 2013. Alltså skulle det, såsom tidigare påpekats, göra stor skillnad om bara ett litet antal av skrivstugornas hundratalet deltagare skulle bli aktiva wikipedianer. Kommer det att bli så?

Skrivstugeledare Hannibal har varit flitig med inlägg om kvinnors skrivande på Wikipedia. Själv tänkte jag dela med mig om de skrivstugor som vi arrangerat i Skellefteå.

Första (och andra) skrivstugan i Skellefteå:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Skrivledare_%2B_tre_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.JPG/640px-Skrivledare_%2B_tre_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.JPG

Skrivstugan i Skellefteå 2013-10-28.
CC-BY-SA Enar Nordvik

Så roligt vi hade på den första skrivstugan i Skellefteå! Det kom åtta nyfikna och drivna deltagare: från fyraspråkig 13-åring med mottot “utan musik är livet trist” till träforskare med intresse för vattenupptagning i gran och fur. Intressena spände från ayuruveda till fysik. Tre av deltagarna var medlemmar i nätverket ”Kvinnliga Ingenjörer I Skellefteå Tillsammans” och tre var medlemmar i ett affärsnätverk. En kommunalanställd humanist som ”ser på omvärlden med etnologiska glasögon och finner små vardagsfenomen nog så intressanta som de stora världsfrågorna” satt sida vid sida med en 16-åring och 13-åringen som båda hade för avsikt att skriva om sådant de pluggar om.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/Tv%C3%A5_koncentrerade_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.png/320px-Tv%C3%A5_koncentrerade_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.png

Koncentrererade.
CC-BY-SA Enar Nordvik.

Fyra timmar rinner verkligen iväg när det finns så mycket att lära och förstå. Vi hann med en kort men intensiv genomgång av Wikipedia och ett par gruppdiskussioner om Wikipedias grundprinciper. Alla presenterade sig på sina användarsidor och fick därmed testa på att redigera. Sista 1,5 timmarna hann deltagarna börja inventera och förbättra artiklar. Faktum är att vi inte hann med så mycket mer än användarsidorna. Artikeln Ester Nilsson blev wikifierad (och någon vecka senare raderad). Det blev två utkast till nya artiklar där det ena först raderades då relevansen möjligen kunde ifrågasättas men senare återuppstod efter en injektion med källor. Det andra utkastet till en helt ny artikel växer till sig i en användares sandlåda. Artikeln Fysik fick ett förbättringsförslag på sin diskussionssida. Och så dök Norran upp för att göra en intervju (reportaget publicerades dock inte på nätet).

Efter fyra timmars skrivstuga var deltagarna inspirerade till att fortsätta och ville spontant veta om dom kunde vara med på nästa tillfälle också. Det gjorde både min medhjälpare Enar och mig mycket glada! Därför arrangerades ett extra uppföljningstillfälle 2014-01-14 då det blev fyra deltagare, varav en var ny. Den nya – en maskiningenjör som jobbar med kvalitet, inköp och logistik – utbrast spontant ”Det här var roligare än jag trodde!”. Under uppföljningstillfället utökades framför allt artikeln Hälsokost men även artikeln Low Carb High Fat redigerades medan artikeln Fysik jobbades med i ”kulisserna”.

 Tredje skrivstugan i Skellefteå:

Under den tredje skrivstugan blev vi 12 deltagare varav majoriteten härrörde från nätverket Ladies Circle. En artikel skapades och 17 artiklar uppdaterades. Det blev artiklar om följande ämnen:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/de/Skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2014-02-04.jpg

Skrivstugan i Skellefteå 2014-02-04. Stort tack till Mikke Ejrevi och hans trevliga medarbetare från Campusbiblioteket i Skellefteå som bidrog med lokal, utrustning, datorer, kaffe och te samt ett gott humör.
CC-BY-SA Anna Bauer.

Gabriella Rymark tog initiativet att bjuda in Ladies Circle i Skellefteå till en av skrivstugorna.

Rymark är byggingenjör med en exekutiv MBA i ryggsäcken och har nyligen tillträtt som chef inom fastighetsservice vid Riksbyggen. För ett tag sedan flyttade Rymark hem till Skellefteå från Stockholm ”Jag identifierade då att vi inte har kommit lika långt med jämställdheten i Skellefteå som i Stockholm. Jag har inte tänkt på det tidigare men känner nu när jag är tillbaks att det här måste jag göra något åt. Jag har bland annat initierat Facebook-gemenskapen Skellefteå – en plats för kvinnor med syfte att synliggöra kvinnor och skeva strukturer i Skellefteå”.

Som gammal gamer som har spelat MMORPG är Rymark inte rädd för nätet och var tidigt ute på Facebook. ”För mig är det här att skriva på Wikipedia egentligen inte så långt steg. Jag har bara inte satt mig in i Wikipedia tidigare. Eftersom jag är del av nätverket Ladies Circle, där många inte har min bakgrund och där vi strävar efter att lära av varandra, tipsade jag om skrivstugan eftersom det lät spännande”.

”Två grejer under skrivstugan överraskade mig – att det är enklare än jag trodde och att Evas bidrag blev bortplockat så omedelbart. Som nybörjare kanske man råkar spara för tidigt innan man är klar. Man kunde kanske ha fått en varning först.”

Rymark, varför behövs det fler kvinnor som skriver på Wikipedia? ”Det är innehållet som räknas. Javisst! Men jag tror att det skulle komma fram mer om fler olika ämnen om bland annat kvinnor oftare deltar som skribenter. ”

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga, Wikipedia | Leave a Comment »

Verktygslåda för Creative Commons

Skrivet av Axel Pettersson på 26 februari 2014

Foto: Dorota Kawęcka Licens: CC-BY 3.0

Foto: Dorota Kawęcka Licens: CC-BY 3.0

Hur är det där med öppna licenser egentligen? Vad är det och varför ska det användas? Och när man väl kommer fram till att det är bra och vill använda det, vilken av alla varianter är bäst och fungerar för mitt material och mina samlingar?

Förra veckan var jag i Krakow för att under två intensiva och oerhört produktiva dagar jobba med att ta fram ett toolkit för Creative Commonslicenser för GLAM-sektorn. CC Polen var värdar för evenemanget och tillsammans med sex polacker och två nederländare  var det  intensivt skrivande och diskuterande från morgon till kväll. Bland det vi skrev var till exempel ett antal fallstudier som visar på hur GLAM-institutioner som har börjat använda fria licenser får ökad synlighet och får hjälp från allmänheten att förbättra sin metadata, en presentation och ett dokument med fördelar av att använda fria licenser. Bland det framdiskuterade som jag väntar på att få se resultatet av är några infographics som ska renritas av den grafiska designern som var med under den aktiviteten.

Om någon månad kommer det vi producerade att publiceras på cctoolkits.com, fritt för alla att använda, återanvända och modifiera. Förhoppningsvis kommer det även att leda till att fler tar steget och vågar tillgängliggöra det material dom har som är Public Domain, eller att släppa eget material under fria CC-licenser.

Andra som har skrivit om sprinten:

Sparad i GLAM, Hur gör man?, Kultur, Licensvillkor, Samarbeten, upphovsrätt, Verktyg | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Ny praktikant!

Skrivet av nybergjenni på 25 februari 2014

Hej!

 Jenni heter jag och är den nya praktikanten på Wikimedia Sverige!

Har tidigare studerat vid bland annat Södertörns högskola samt Stockholms Universitet och tack vare det är jag en van Wikipediaanvändare, hade dock ingen aning om att Wikimedia existerade för en månad sedan men tycker det är jättespännande att få vara här.

 Har i dagarna gjort min allra första redigering av en Wikipediaartikel, något som kändes riktigt roligt och spännande!

 Att få chansen att bidra till en ideell organisation som Wikimedia samtidigt som jag får praktisk kunskap är ovärderligt och jag har på en veckas tid fått sätta mig in en hel del i organisationens uppbyggnad samt arbetsmetodik.

 Är snart klar med min första vecka och det har varit väldigt givande. Alla är tålmodiga, vänliga och välkomnande.

 Min förhoppning är att jag framöver ska få sätta mig in i kommunaktionsstrategi-frågor och få chansen att fördjupa mig ytterligare inom Wikipedia-världen!

Jag ser fram emot våren på Wikimedia!

 

// Jenni

Sparad i Våra volontärer, Wikimedia Sverige | Taggad: | Leave a Comment »

Digikult 2014

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 20 februari 2014

Det här blogginlägget finns också som pressmeddelande.

Den 26-27 mars äger konferensen Digikult rum igen. Konferensen handlar om kulturarv på nätet i praktiken, d.v.s. erfarenheter från urval, digitalisering, upphovsrätt, tillgängliggörande och delaktighet. Konferensprogrammet är fyllt av intressanta talare och digitaliseringsprojekt. Några av höjdpunkterna är när SVT berättar om Öppet arkiv, Digisam rapporterar om arbetet med sina nationella riktlinjer för digitalisering, Centrum för Näringslivshistoria visar hur företagshistoria tillgängliggörs, Stockholms universitetsbibliotek presenterar hur open access fortfarande är kontroversiellt, och Göteborgs Symfoniker presenterar hur deras musik fått publik i 150 länder.

Dessutom berättar Lennart Guldbrandsson om världens största fototävling, Wiki Loves Monument och dess systertävling, Wiki Loves Public Art. Inledningstalare är Anna Troberg från Piratpartiet; vi får se om hon blir lika omtalad som förra årets inledningstalare landshövding Lars Bäckström. (Fler filmade talare här.) Moderator detta år är Kristina Berg, som till vardags arbetar på Arkitektur- och designcentrum, men dessutom är styrelseledamot i Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en av arrangörerna, tillsammans med Regionarkivet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen, Kultur i Väst, Göteborgs Stadsmuseum och Riksarkivet.

Den här typen av konferenser, som Wikimedia Sverige har varit med om att arrangera sedan 2008, hjälper till att göra Wikipedia till ett etablerat namn inom arkiv, bibliotek och museer. Vi kan redan se att det har fått effekter, allt ifrån Wikipedianer in Residence, Wikipedian in Academy, till samarbeten med större organisationer, och omnämnanden i allt fler offentliga sammanhang som en naturlig samarbetspartner. Kom därför gärna dit och bli en del av diskussionen.

Konferensfakta:

Datum: den 26-27 mars

Plats: Wallenstamsalen, Stadsmuseet i Göteborg

Anmälan (bindande): här

Kostnad: Fram till den 12 mars 1500 kr, efter det 2500 kr

Sparad i Europeana Awareness, Företag, GLAM, Okategoriserat, Samarbeten, Tillgänglighet, upphovsrätt, Wiki Loves Monuments, Wiki Loves Public Art, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Välkommen till ny Wikipedia-blogg

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 30 januari 2014

Johan Jönsson, foto: Johan Anglemark, CC-BY-SA 2.0

Johan Jönsson, foto: Johan Anglemark, CC-BY-SA 2.0, Wikimedia Commons

Johan Jönsson, som tidigare var svenskspråkiga Wikipedias presskontakt, och en veteran på Wikipedia, driver numera en blogg om Wikipedia. Den uppdateras ofta och innehåller många matnyttigheter. Det är alltid roligt att se flera röster skriva om ett så angeläget ämne.

Hittills har Johan skrivit bland annat om:

* den pågående omröstningen om filformatet mp4

* hur bilder kan användas för att skapa ett icke-neutralt intryck

* hur man använder bilder från Wikipedia

Prenumerera gärna. Namnet är lätt att komma ihåg: Wikipediabloggen.se.

Sparad i Hur gör man?, upphovsrätt, Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Tio ämnen för kvinnor att skriva om på Wikipedia

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 26 januari 2014

Det här är det sjätte avsnittet i min serie blogginlägg om kvinnor på Wikipedia. Läs de fem tidigare och andra inlägg om kvinnor på Wikipedia här. Även det här blogginlägget är skrivet enligt Wikipedias vanliga form: ärligt, transparent och så att vem som helst kan vara med i diskussionen. Alla ”du” riktar sig emellertid till den som vill påverka fler kvinnor att skriva på Wikipedia.

Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.

Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.

Var är ingången till Wikipedia?

Den som har bestämt sig för att bidra till Wikipedia hamnar ganska snart i en annan fråga: var börjar man? I vilka artiklar ska man ta sina första steg? Det finns både så mycket att göra, och samtidigt inget att göra. Man blir lätt överväldigad över valmöjligheterna. Vilka artiklar behöver mest hjälp? Man har varken tid att kolla alla artiklar eller förmåga att hitta alla tänkbara artiklar. Koppla gärna ihop det här med att kvinnor har en tendens att underskatta sina egna kunskaper och överskatta alla andras. Sökrutan blir då lika svår att hantera som en för stor garderob: man blir mätt bara av de oändliga möjligheterna.

För oss finns det en verklig risk här: att folk slutar redan innan de börjat därför att de inte ens hittar ingången till labyrinten som är Wikipedia. Därför kan det vara bra att kunna rekommendera några ämnen. Nu är det viktigt att förstå att alla ämnen inte passar just dem som du pratar med. Du får vara lite finkänslig eller uppfinningsrik, allt eftersom situationen kräver, men de här sakerna kan vara bra utgångspunkter för vidare tankar.

1. Hemorten

De flesta har några kunskaper om sin hemort som inte finns på Wikipedia, vare sig det gäller historia eller geografi, företag som funnits där, eller kommunstyre, eller händelser som kan vara relevanta. Pröva gärna att söka på orten, socknen som orten ligger i, kommunen som orten ligger i, eller till och med landskapet.

2. Hobbies

Oavsett om det är stickning, rallycross eller papegojuppfödning finns det saker att fylla på med i Wikipedia. Det kan vara svårare att få reda på en persons hobby än vad man tror, även om man frågar. De betraktar det nämligen inte som en hobby, utan som ”något man gör”. Här kan det vara bra att kika på ämnets kategorier också, för även om det finns en del skrivet i huvudartikeln, så kan det saknas mycket i omkringliggande artiklar. Ganska ofta saknar artiklar om hobby-relaterade ämnen instruktioner (det ska inte vara långa instruktioner, men litegrand så att man förstår hur det går till), jämförelser med andra liknande aktiviteter, källhänvisningar och historikdel.

3. Gammalt intresse

Hobbyn måste såklart inte vara aktuell. Det kan vara något från ens barndom också. Sök till exempel på en sport som personen ägnade sig åt i barndomen, något gammalt TV-program, eller popmusikern från 1970-talet. Eftersom folk i allmänhet har en tendens att skriva om sådant de är med om/har i färskt minne eller sånt som ligger långt tillbaka i tiden finns det en stor lucka i vad som finns på internet. De som skriver om ”pojkintressen” har varit aktiva på Wikipedia redan, men det finns många gamla grejer där flickor varit den stora målgruppen, som saknar bra beskrivningar.

4. Senaste boken eller filmen

Kvinnor läser mer än män, och tittar i regel på andra sorters filmer än män. Det är en bra ingång för den som vill skriva om Wikipedia: böckerna och författarna är i regel relevanta, liksom filmerna. En hel del av artiklarna ser dock sämre ut än våra bästa artiklar. Visa därför gärna upp en annan artikel om ett näraliggande ämne, för att visa hur den dåliga artikeln skulle kunna utvecklas. Handlingsdelen kanske behöver utökas, men framför allt behövs det mer information om hur boken eller filmen mottogs av kritiker, vad den är känd för, om boken finns inläst som ljudbok, om filmen har fått priser, etc.

5. En kändis

Beda Hallberg

Beda Hallberg saknar just nu en kontext, exempelvis.

Alla känner inte till samma personer. Kvinnor tenderar att vara intresserade av andra personer än män. Alla vet dessutom inte samma saker om personen. Sök efter personen på Wikipedia. Om personen inte har en artikel än, kan det vara bra att titta på Wikipedias lägsta krav för artiklar om personer. Ofta finns det grundinformation om personen, inklusive listor över verk eller aktiviteter, men det saknas i många fall mer analyserande text: i vilken stil skriver författaren, vad har politikern för åsikter, vilken sorts filmer har skådespelerskan medverkat i, vilken tidsanda levde forskaren i, hur har skidåkerskans karriär utvecklats, och vilken bakgrund har journalisten? Det är sånt som ger artiklarna liv och förvandlar Wikipedia från Vem är det till ett modernt uppslagsverk.

6. Mode

Såväl dagens mode och dåtidens mode är sorgligt eftersatta på Wikipedia. Det saknas väldigt mycket, och det saknas till och med bra guider för hur man skriver om mode. Man kan ganska enkelt göra en stor insats här.

(Vi har haft skrivstugor om mode, och om man är intresserad, så hjälper vi gärna till med och stöttar det med lokaler, pengar till fika, eller liknande.)

7. Språkfel

Många kvinnor är intresserade av språk och kommunikation. Wikipedia samlar på artiklar som har språkfel, så att det ska bli enklare för dem som gillar att pyssla med sånt. Här! Man måste inte vara någon expert, utan det räcker ofta med ett normalt mått av språköra för att kunna göra världen en tjänst.

8. Något oväntat

För kvinnor som inte känner att de har något specialämne där de kan bidra mycket, kan det vara en idé att börja med artiklar som någon annan föreslår. Här finns tre bra vägar att ta:

  • Många som skriver använder Wikipedias slumpfunktion för att hitta oväntade saker att skriva om. Klicka på länken för att hitta ett ämne som du kanske vet mer om än det som står där just nu. Av detta skäl finns det många artiklar om djur på svenskspråkiga Wikipedia, så det kan hända att man måste klicka slumpartikel flera gånger innan man kommer till en artikel om något annat.
  • För den som vill känna sig mer aktuell, men ändå stöta på oväntade artiklar finns den här bekväma sidan, där allt som händer på Wikipedia listas. Där kan man lätt se vilka artiklar som andra arbetar på, och inspireras.
  • Om man skaffar ett användarkonto, kan man få förslag från den vänliga Förslagsboten. Så här gör man. Eftersom den bygger sina förslag på de bidrag man redan har gjort, behöver man göra någon redigering i ett ämne man tycker om. Då kan man antingen använda någon av metoderna ovan, eller välja ett ämne här, klicka sig vidare, göra en redigering, och sedan fråga Förslagsboten om fler förslag.

9. Uppfylla önskningar

Det är roligt att kunna uppfylla andras önskningar. Här finns många sådana önskade artiklar på Wikipedia. Välj ett ämne som verkar intressant, klicka på den röda länken och börja skriva. Glöm inte att inkludera åtminstone de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar: en beskrivning av vad det är, en förklaring till varför den bör vara med i Wikipedia, och en källhänvisning.

Många av Wikipedias kortaste artiklar saknar de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar. Titta bara hur korta de är.

10. Granska andras texter

Några av Wikipedias artiklar är särskilt bra. De kan få en gyllene eller silverne stjärna om de har klarat sig genom en granskningsprocess. Även nybörjare får gärna nominera artiklar, eller ännu hellre hjälpa till att granska de artiklar som har blivit nominerade. Man måste inte vara ämnesexpert, utan kan kika på sådana saker som språk, struktur, eller till och med bilder. Därefter skriver man vad man tycker och varför, helst med förslag på hur artikeln kunde bli bättre. Saknas något? Är något otydligt?

Vart leder vägen in till Wikipedia?

Det finns naturligtvis många fler vägar in i Wikipedia, och till dig som hjälper andra in i Wikipedia vill jag rekommendera att påminna dig om hur du hittade dit.

Men det finns en annan sak som är ännu viktigare, nämligen att betona målet. Vad är målet? Jo, att bli en del av Wikipedia-gemenskapen. Det är gemenskapen som håller folk kvar och som inspirerar en att göra fler grejer. Men det är också gemenskapen som tolkar och omtolkar Wikipedias regler. Det är den som hjälper till när man funderar på något. Det är där man får svar på sina frågor. Det är också med den man måste samarbeta om man vill att ens redigeringar ska bli kvar på Wikipedia.

Avslutning

Jag brukar avsluta med följande uppmaning:

Du måste inte börja redigera idag (även om det naturligtvis är roligt). Bara det att du vet att du kan skriva på Wikipedia särskiljer dig från stora delar av mänskligheten. Och när du stöter på ett problem i en artikel hoppas jag att klickar på ”redigera”-knappen, ändrar och klickar ”spara”.

Och sedan kan du krydda med någon av de tio orsakerna till att de ska redigera.

Sparad i Hur gör man?, Kvinnor på Wikipedia, Okategoriserat, Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Comment »

Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia

Skrivet av Jan Ainali på 23 januari 2014

Ursprungligen skrivet av Lennart Guldbrandsson i en längre text i två delar [1][2].

9 av 10 som redigerar Wikipedia är män. Detta vill vi göra något åt. Så vilka skäl finns det för kvinnor att redigera på Wikipedia? Är du redan övertygad? Se vilka skrivstugor för enbart kvinnor vi har på gång.

1. Det är roligt att skriva på Wikipedia

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Varför inte börja med det bästa argumentet? Här skiljer sig inte kvinnor från män i någon större skala: de söker sig till sånt som är roligt/njutningsfullt och undviker sånt som är tråkigt/jobbigt. Att det är roligt att redigera Wikipedia är därför viktigt att säga, och något som man lätt glömmer bort i allt annat man vill berätta.

Visa gärna några av de saker du har varit med om på Wikipedia, oavsett om det är intressanta frågor eller stora insatser. Berätta också varför tyckte att det var roligt, så att ingen misstolkar det. Passion ”säljer”. Jag brukar själv berätta om några av de artiklar jag skriver på just nu eller nyligen har skrivit i. Då har jag samtidigt chansen att berätta varför jag jobbar med just de artiklarna, och då är svaret inte bara att jag tycker att det jag gör är viktigt, utan också att jag råkar gilla det ämnet, vilket brukar intressera folk. Man kan också ta upp vad som fick en att börja redigera själv eller vad som fick en att fortsätta, eftersom sådana historier ofta bygger på att det är roligt.

Det är som du säkert vet inte bara roligt att redigera Wikipedia, men låt gärna bli att komplicera och förtydliga alltför mycket. Inte för att dölja saker, utan för att det gör att folk slutar att lyssna på dig, om dina svar bygger för mycket på ”å ena sidan, å andra sidan”.

2. Det är lätt att samarbeta på Wikipedia

Till skillnad från de flesta övriga sociala media bygger inte Wikipedia på att man umgås i första hand med människor man redan känner. Man behöver inte ägna första tiden på Wikipedia med att lägga till vänner och importera kontakter. Istället möter man andra användare medan man gör saker tillsammans, till exempel redigerar i samma sorts artiklar.

Jag träffade en av mina bästa vänner strax efter att jag började skriva på Wikipedia, eftersom vi skrev i samma artiklar. Vi hade turen av bo ganska nära varandra, så vi började träffas. Andra har upptäckt personer i andra länder som är intresserade av samma saker, och som de aldrig skulle ha träffat utan Wikipedia. Tillsammans hjälps de åt att skapa och ta hand om artiklar om sina favoritämnen. De frågar varandra och utmanar varandra att hela tiden göra bättre. Det är en omistlig del av Wikipedia.

Den som vill ta upp det här argumentet har troligen många egna exempel på hur andra användare kommit till undsättning med källhänvisningar, jobbat i gemensamma projekt, och diskuterat sig fram till en lösning som är bättre än något som var och en hade kunnat komma på på egen hand. Projekt Göteborg och Projekt Stockholm är annars två enkla exempel att använda. Men poängtera gärna också flerspråkiga exempel, såsom Calandrellas erfarenheter av att skriva på spanskspråkiga Wikipedia. Samarbetsformerna varierar beroende på ämnesområde, men det finns alltid andra att diskutera och samarbeta med. Ju längre Wikipedia har funnits, desto mer inslag av socialt umgänge har det blivit: numera kan man tacka användare för deras bidrag med en knapptryckning, skicka trevliga bilder och hälsningar och mindre formella diskussioner i Teahouse.

3. Man kan bygga upp en ny identitet på Wikipedia

På de flesta ställena bedöms man efter vem man är: status, titel, kön, hudfärg/härkomst, och så vidare. Så är det oftast inte på Wikipedia, för där är det ens bidrag som spelar någon roll. Det här tänker kanske de flesta inte på, men Wikipedias meritokrati är något att vara stolt över. Man kan skapa sin egen plats, roll, identitet, beroende på ens egen ambition, kunskap och tid. Det här är något som gynnar kvinnor, som traditionellt sett hamnat lägre i status än män. Det kan bli ett ställe där man får utlopp för allting som ens vanliga jobb eller ens arbetslöshet eller ens studier hindrar en från att få utlopp för.

Sophie visar Wikipedia

Vilken identitet tänker de här damerna skapa sig på Wikipedia? Sophie demonstrerar Wikipedia för tre dräktklädda damer från Sorunda. Foto: Axel Pettersson, CC-BY-SA

Om du vill använda det här argumentet bör du antingen visa på din egen resa så att det blir tydligt att det går, eller läsa på om andra som gjort den här resan. För mig, exempelvis, blev Wikipedia räddningen efter flera års arbetslöshet. Jag fick snart administratörsverktyg, blev presskontakt och sedan ordförande för Wikimedia Sverige – och numera föreläser jag ofta om Wikipedia. Men man behöver dock inte ha en sådan bana: jag vet wikipedianer som blivit uppmärksammade som fotografer (på Eurovision Song Contest, till exempel), det finns de som fått betalt för att jobba på minnesinstitutioner som Wikipedia-experter, vissa är med i Wikipedias tävlingar och samlar på rosetter/stjärnor och andra belöningar. Man kan också placera sig i mitten av Wikipedias kvalitetshanteringsarbete, till exempel som klottersanerare, så att man får andras uppskattning för sina snabba handlag, som välkomnare av nykomlingar, eller som expert på Faktafrågor, en av Wikipedias många frågelådor. För nya wikipedianer kan det här med ens rykte vara en bra motivator. För mig spelade det stor roll att jag fick uppmuntrande omdömen snabbt när jag bidrog till Wikipedia första gångerna 2005, och att jag sedan blev nominerad till att bli administratör. Förvånansvärt nog krävs det egentligen ganska lite för att bli respekterad för något på Wikipedia. Oftast går det mycket snabbare än att bli expert på riktigt.

4. Man kan rätta till orättvisor på Wikipedia

För att Wikipedia ska vara användbart ska det spegla samhället. Än så länge finns det många områden där Wikipedia bara speglar delar av samhället. Andra delar, som många kvinnor tycker är viktiga och har kämpat för under lång tid att belysa, är inte lika närvarande på Wikipedia. Men till skillnad från traditionella media, inklusive uppslagsverk, tidningar, TV, radio, etc, finns det på Wikipedia inga hinder för andra synvinklar att komma fram. Det är tvärtom en av Wikipedias grundprinciper, att materialet ska vara neutralt.

Tänk bara på alla bortglömda kvinnliga forskare, författare, historiska personer, pionjärer, konstnärer, dramatiker, musiker, journalister, experter, etc. Eller på underrapporterade ämnesområden på Wikipedia. Eller filmer som klarar Bechdeltestet. Eller ”damsport”. Eller andra tillfällen då kvinnor relegerats till andra klassens artikelsubjekt. Några sådana viktiga personer har Rättviseförmedlingen samlat ihop här.

Här brukar jag berätta om Adrianne Wadewitz, en kvinna som i stort sett på egen hand skrev om artiklarna om flera av de stora kvinnliga författarna och deras verk på engelskspråkiga Wikipedia. Helt plötsligt började litteraturämnet (ett ämne som intresserar mestadels kvinnor) få ett trettiotal utmärkta artiklar att visa upp. Men det finns fler exempel. Här finns till exempel gott om möjligheter att berätta om några av Wikipedias svagheter och vad man kan göra åt dem. Har du hittat någon berömd kvinna som ”råkar” sakna artikel tills du skapade den? Har du jämfört artiklar om kvinnor och män med likartade liv och upptäckt att kvinnornas artiklar är kortare/sämre skrivna tills ett projekt rättade till olikheterna? Du kan också berätta om artiklar som är snedvridna i språket, förringar kvinnor eller liknande och hur man kan skriva, och vart man kan vända sig ifall det uppstår frågor. Står det alltid efternamn på män och förnamn på kvinnor – det har vi regler emot? Beskrivs kvinnor med sitt utseende snarare än med sina meriter, då brukar det skrivas om. Möjligheterna är oändliga, men de är också lätta att glömma bort att berätta om.

Inte så att Wikipedia ska gå i bräschen för ”revolutionen”, men artiklarna ska ju spegla samhället, och där utgör kvinnorna och deras intresseområden ungefär hälften. Det betyder inte att kvinnor enbart kan eller ska bidra till Wikipedia genom att skriva om genusfrågor, kvinnor eller saker som kvinnor traditionellt har varit intresserade av. Tvärtom, är det viktigt att vi så snart vi kan visar dem att kvinnors kunskap och insatser behövs inom alla områden, inte för att de har någon särskild kvinnokunskap, utan för att det är det rätta att göra att dela på all kunskapsförmedling.

Om man vill uttrycka det här lite mer krasst har den som skriver på Wikipedia chansen att påverka vad som står i världens mest använda uppslagsverk. Det ger dem som bidrar makt över kunskapen. Men vi vill dela med oss till fler grupper, för att få mer kunskap.

5. Man utvecklar sitt skrivande på Wikipedia

Många kvinnor drömmer om att skriva, och även om de troligen drömmer om att bli lästa i tryckt form finns det goda skäl att skriva på Wikipedia tills dess. I och med att det man skriver läggs ut direkt, och så många läser Wikipedia (och bevakar det som händer på Wikipedia), får man ofta feedback snabbare än på traditionella skrivforum.

När jag själv började skriva på Wikipedia tyckte jag att jag kunde formulera mig så att det inte gick att missförstå, men är det något man lär sig snabbt på Wikipedia, så är det hur viktigt vartenda ord är och att andra människor ser helt andra saker i det man skriver. Eftersom man är felbar, så upptäcker man också vad man oftast gör för korrekturfel. Man blir helt enkelt noggrannare. I de flesta fall är andra också hjälpsamma och stöttande. Många ändrar direkt i texten istället för att skriva långa klagomål, vilket gör att man dessutom får träna på sin ödmjukhet, något som är bra inför när ens övriga texter blir sågade.

För dig som inte skriver, utom på Wikipedia, kan det här vara ett svårt argument att ta upp. Det urartar lätt i diskussioner om upphovsrättsfrågor. Här brukar jag, som skriver, dra nytta av mina böcker och andra texter, där jag kan visa att jag även har tjänat pengar på texter som är fria att kopiera och sprida. Andra kan försöka att undvika den frågan genom att tidigt i diskussionen betona att det inte handlar om att vi vill stjäla någons texter, utan att det bygger på frivillighet, och därefter gå in på något av de andra skälen till att redigera.

6. Man blir allmänbildad av att skriva på Wikipedia

Man måste inte vara arrogant för att tro att man vet mycket om någonting. Det kan ju faktiskt hända att man jobbar med ett ämne. Men till och med kvinnliga experter tenderar att förminska sina kunskaper. (Inte bara de förresten: folk i allmänhet tycker att kvinnor kan mindre, även när det är samma kunskap.) Och Wikipedia behöver fler ämnesexperter inom många områden, men även personer som kanske inte kan räknas till experter, utan generalister, sammankopplare av artiklar, välkomnare, m.m. Alla de som skriver på Wikipedia kommer i kontakt med så mycket information att man inte kan låta bli att suga upp en del av den. Den sortens allmänbildning är det svår att få på annat håll.

Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.

Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.

Det kan vara en utmaning att använda det här argumentet, eftersom det i stort sett säger rakt ut att lyssnarna inte vet saker. Jag brukar försöka få det hela att handla om nyfikenhet och vetgirighet. Fråga dem vad de vill veta mer om. Visa dem något som överraskade dig och hur coolt du tyckte att det var att lära dig något nytt. Visa dem också att de antagligen vet en hel del som inte redan finns på Wikipedia och att de kan bidra till att mätta andras kunskapslystnad – men att de kanske inte vet allt ändå: finns det möjligen mer saker som man borde kunna lägga till på samma gång för att inte den första informationen ska förändra balansen i artikeln?

Jag gör fortfarande misstag på Wikipedia, inte bara med tekniken, utan med fakta. Som wikipedian lär man sig ganska snart det som journalister brukar prata om, nämligen att jämföra olika källor med varandra. Det betyder att många saker som man trodde sig veta inte visar sig stämma, och det ökar också allmänbildningen.

7. Man hjälper andra genom att skriva på Wikipedia

Det mesta man gör på nätet kommer inte till nytta för andra. Det är annorlunda med Wikipedia. Inte nog med att Wikipedia läses av en halv miljard personer varje månad (och det ökar!), till skillnad från andra webbplatser (Facebook, Instagram, Twitter, bloggar, forum, etc) hamnar inte gamla saker man gör längre ner, så att det till slut aldrig blir läst. På Wikipedia kan gamla saker vara lika synliga som nya, och de blandas för att göra det bästa av båda världarna. Det betyder att till och med små insatser kan märkas långt efter att man själv har glömt dem. Folk använder också informationen de får från Wikipedia, till allt ifrån frågesporter till journalisters arbete, och vidare till fortbildning för vuxna som vill ha enkla introduktioner och länkar vidare till djupare texter.

De som kommer har störst nytta av det här är dock den uppväxande generationen. Min egen 8-åring söker ibland på Wikipedia om till exempel Titanic, Lusitania, regalskeppet Vasa och andra förolyckade fartyg. Han har snabbt lärt sig att kunskapen där är strukturerad så att det är lätt för honom att hitta informationen. Och de allra flesta skolbarn kommer att använda Wikipedia, oavsett vad läraren säger. Det vet de flesta med sig, även om de kanske hoppas att världen ska gå tillbaka till någon slags för-internet-undervisning med dåligt uppdaterat läromedel. Med Wikipedia blir det möjligt att hjälpa lärarna och läromedelsförfattarna att skapa en mer komplett förståelse av världen.

Fråga gärna vad det finns för information i kvinnornas jobb som de önskar att deras barn hade fått lära sig i skolan.

Inte minst kan det finnas skäl för kvinnorna att se till att de artiklar som barnen ska arbeta med har så hög kvalitet som möjligt. Det hjälper också andras barn som kommer att läsa om samma sak. Föreslå gärna att kvinnan och barnen hjälps åt att lägga in informationen i Wikipedia.

9. Man ger något tillbaka till Wikipedia

Som jag skrev tidigare är det ungefär en halv miljard människor som använder Wikipedia månatligen. En del av dem (över en miljon människor) gillar Wikipedia så mycket att de skänker pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta existera. Det är Wikipedias enda inkomstkälla. Men det är bara det ena sättet att ge någonting tillbaka till Wikipedia för alla gånger man har fått användning för dess artiklar eller bilder. Det andra är att bidra med material, oavsett om det är text eller bilder. Om man skriver artiklar, eller åtminstone rättar de problem man stöter på, så gör man en stor insats för Wikipedia.

Vi wikipedianer underskattar nog hur viktigt det här argumentet är för icke-wikipedianer. Den forskning som finns på Wikipedia tyder på att reciprocitet är en av kärnmotivationerna för nya wikipedianer. De flesta har dock inte ens tänkt på att ge tillbaka till Wikipedia, eftersom de inte vet om att det går att göra det! Varje år är det många personer ur allmänheten som vi möter i föreningen som inte vet att man kan bidra genom att skriva. De känner till Wikipedia och kanske till och med använder Wikipedia dagligen, men de känner inte till den viktigaste poängen med Wikipedia. Men när de väl får höra om möjligheten så nappar många på det. Det kan verka som att man trycker på folks dåliga samvete när man påminner om att ge tillbaka till Wikipedia, som om de vore skyldiga att bidra med något. Det är de naturligtvis inte, men många känner ändå att de vill ge något tillbaka, och det bör vi utnyttja för att kunna erbjuda fler bättre artiklar och bilder.

10. Man förbättrar världen genom att skriva på Wikipedia!

För några månader sedan publicerade Wikimedia Foundation den här videon:

Barn runt om i världen saknar tillgång till läromedel. Då pratar jag inte om situationen i Sverige, där många skolor saknar skolbibliotek och man tvingas använda material på nätet, utan om att den enda källan till information man har kan vara en mobiltelefon. För dem är det viktigt att få tillgång till bra information, utan kostnader, eftersom de inte har några pengar att lägga på läromedel. Den information som man lägger in på Wikipedia används sedan för att bygga upp hela samhällen. Som Wikimedia Foundations huvuddesigner skrev:

Utbildning är lösningen på alla problem i världen. Mänskligheten har kanske sett tre eller fyra hjärnor på samma nivå som Einstein under det senaste århundradet och alla kom från västvärlden. Hur många genier har vi gått miste om för att de har haft oturen att födas fattiga och utan tillgång till utbildning?

Botemedlet mot cancer kan mycket väl finnas inlåst i hjärnan på ett fattigt barn i Bangladesh eller i en by vid Amazonfloden. Vi kan utbilda henne — visa henne en större värld.  Om vi visar henne vägen kommer hon att visa vad hon har att säga oss.

Med tillgång till fri kunskap kan vi bota sjukdomar. Vi kan utveckla bättre rymdprogram. Fri kunskap infekterar hjärnan och utrotar intolerans. Det får stopp på förtryck: det enda sättet att förtrycka ett folk är att hålla dem okunniga.

Jag överdriver ingenting. Det här är på riktigt.

[Källa.]

Låter det för svulstigt för att få kvinnor att bidra till svenskspråkiga Wikipedia? Glöm i så fall inte att artiklar översätts fram och tillbaka mellan de olika språkversionerna. Och det är helheten som är Wikipedia. När man börjar skriva på Wikipedia blir man en del av något som är större än varje enskild person.

Bonusskäl att redigera Wikipedia

Som om det inte vore nog med de här tio skälen kommer här några ytterligare skäl för kvinnor att redigera Wikipedia:

  • Du får göra något tillsammans med din pojkvän/flickvän/man/fru/kompis/kollega
  • Wikipedia behöver dig och dina kunskaper
  • Du får rätta andra
  • Massor av människor läser det du skriver

Helt enkelt är det så att Wikipedia är i dina händer!

I just dina händer!

I just dina händer!

PS. Se även vår serie med skrivstugor för kvinnor i januari och februari 2014.

Sparad i Okategoriserat | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 243 andra följare