Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Flygfoton från södra Skåne

Posted by Axel Pettersson på 29 september 2014

Det här är ett gästinlägg av David Castor, skribent och fotograf på Wikipedia sedan 2004.

Helikopter på marken.

OY-HMK, helikoptern som användes vid flygningen. Foto: David Castor, Licens: CC0

En solig eftermiddag i början av september fick jag lov att tillsammans med Johan Jönsson göra en flygtur över sydvästra Skåne på bekostnad av Wikimedia Sverige. Vi steg in i helikoptern i Södervidinge strax utanför Kävlinge och flög söderut över Lund och Malmö. På båda orterna blev det ett par vändor över staden, med flera fotomöjligheter i klart väder och vackert ljus. Därefter gick rutten över Lomma och Barsebäck tillbaka till Södervidinge. Nu pågår urval och redigering av bilderna, för min del drygt 800 exponeringar, och sedan krävs bara godkännande från myndigheterna för att de skall få publiceras.

Artiklar som kan få nya illustrationer är till exempel:

Tack till Wikimedia Sverige för en fin eftermiddag. Jag hoppas att bilderna som kommer är värda det.

Posted in fotosafari, gästinlägg | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Wikimedia Sverige jobbar för öppna lärresurser i skolan

Posted by Jan Ainali på 25 september 2014

Bild av Brad Flickinger, licens: CC BY 2.0

Bild av Brad Flickinger, licens: CC BY 2.0

Användandet av öppna lärresurser har kallats en revolutionerande förändring i hur lärande sker, och rörelsen för öppna lärresurser är internationellt mycket stark. Men i Sverige går utvecklingen långsamt från att använda traditionella copyrightade böcker till att använda öppet material på internet.

Öppna lärresurser är digitaliserad kunskap som är tillgängligt gratis på internet, utan copyright för lärare, studenter och den intresserade allmänheten att använda och återanvända för undervisning, lärande och forskning.¹² De är öppna på så sätt att de får användas, kopieras och spridas fritt och gratis. I många fall får de även omarbetas av användaren, vilket gör lärandet interaktivt.

Öppna lärresurser kan vara hela kurser, kursmaterial, moduler, textböcker, strömmad video, prov, mjukvara eller andra verktyg, material och tekniker som används för att stödja tillgång till kunskap.³ Wikipedia är ett exempel på en öppen lärresurs och troligtvis den mest använda.  Andra resurser inkluderar Merlot och OER Commons.

Skolväsendets styrdokument saknar för närvarande specifika bestämmelser om öppna lärresurser.  Det vill säga – hur och om, de ska användas i undervisningen, som ett sätt att inhämta kunskaper, eller som ett sätt att dela med sig av kunskaper. Detta innebär att frågor som rör IT, digitala lärverktyg och läromedel landar på de fristående och kommunala skolhuvudmännen.

I Skolverkets rapport från 2013 om It-användning och it-kompetens i skolan framgår tydligt att skolorna skulle kunna göra ett bättre arbete med att stödja elevernas kunskapssökande på internet och använda internets potential i undervisningen. Tre av tio lärare utvecklar inte elevernas förmåga till källkritik av information på internet. Undervisande lärare efterfrågar stöd och support för att kunna arbeta pedagogiskt och kvalitativt med öppna lärresurser.

Wikimedia Sverige uppmanar politiker att i styrdokumenten tydligare precisera vilka läromedel skolorna ska använda, och gärna specificera att öppna lärresurser är en del, samt att skolor ska delta i skapandet av öppna lärresurser.

Wikimedia Sverige uppmanar Skolverket att i det nya regeringsuppdraget för att ta fram en nationell IT-strategi för skolan ta upp öppna lärresurser och hur de kan användas.

Wikimedia Sverige uppmanar skolhuvudmän och rektorer att välja öppna lärresurser i undervisningen, och att låta eleverna bidra till dem för att på så sätt bidra till deras kvalitet och som ett sätt att samarbeta och att dela med sig av och redovisa sina förvärvade kunskaper.

Wikimedia Sverige arbetar med att ta fram en kampanj för öppna lärresurser i skolan. Om du har synpunkter som kan tas med i arbetet kan du kontakta oss! Du kan också gå kursen Wikipedia för pedagoger

Maria Lindberg, volontär på Wikimedia Sverige

Noter

1. OECD (2007) Giving Knowledge for Free: THE EMERGENCE OF OPEN EDUCATIONAL RESOURCES
2. David Wiley and Cable Green (2012):Why Openness in Education?, s 81
3. William and Flora Hewlett Foundation, http://www.hewlett.org/programs/education/open-educational-resources
4. www.merlot.org, www.oercommons.org
5. Skolverket (2013): It-användning och it-kompetens i skolan
6. OER Sverige, http://oersverige.se/om-projektet/
7. Computer Sweden. Kovändningen – skolan får nationell it-strategi. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.553362/kovandningen—skolan-far-nationell-it-strategi
8. WikiSkills Guidelines for Teachers and Trainers (2013) http://www.wikinomics-project.eu/wp-content/uploads/2013/04/WikiSkills_Guidelines_for_Teachers_and_Trainers_EN.pdf

Posted in Wikipedia i utbildning | Taggad: , , | Leave a Comment »

Wikimedia Sverige på Bok- & Bibliotek 2014

Posted by Lennart Guldbrandsson på 24 september 2014

En överblick över bokmässan från andra våningen. Foto: Per A J Andersson (Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk)

Imorgon drar nordens största bokmässa igång!

Även i år kommer wikipedianer och andra wiki-entusiaster att medverka på bokmässan i Göteborg. (Se tidigare inlägg om bokmässan.) Vi kommer att gå runt och fotografera personer och annat så att ännu fler Wikipedia-artiklar får snygga bilder. Vi kommer att koncentrera oss på de ditresta brasilianska och katalanska författarna.

Under lördagen och söndagen kommer vi också att finnas i monter C05:49. Där kommer vi att informera allmänheten om hur Wikipedia fungerar, hur man redigerar, vad Wikimedia Sverige gör, våra återkommande skrivstugor i Göteborg och mycket annat.

Om du har vägarna förbi vår monter, eller om du ser någon med Wikipedia-tröja – prata gärna med oss!

Missa inte heller:

* Lennart Guldbrandsson från Wikimedia Sverige debatterar öppna lärresurser med generaldirektören för Skolverket, en företrädare för Medierådet, VD:n för Svenska läromedel, och facket DIK:s chef. Torsdag 25 sep kl. 14:00 – 14:45.

* Ylva Pettersson från Wikimedia Sverige berättar om hur läsning och skrivande alltmer blir delar av varandra, på fredag 26 sep kl. 12:30 – 12:50.

Läs mer om Wikimedia Sveriges medverkan på bokmässan här.

Posted in Kultur, Kvinnor på Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Umeås studenter översätter MediaWiki till svenska

Posted by John Andersson på 23 september 2014

Evenemanget inleddes med en presentation om grunderna för att ge studenterna spetskompetens om plattformen. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige vill se mer öppen programvara tillgänglig på svenska för att dessa ska bli enklare att använda. För att detta ska ske tar vi hjälp av volontärer för att översätta de meddelanden som visas för användaren. När vi säger meddelanden talar vi om de knappar, hjälptexter, felmeddelanden m.m. som finns på webbplatsen eller programmet. Att se till att gränssnittet finns på svenska är väldigt viktigt för att göra programmen mer lättanvända för så många personer som möjligt. Vi har flera idéer om hur vi kan öka antalet volontärer som bidrar med att översätta programvaran.

Som en del av det arbetet hade vi den 9 september ett första översättningssprint på Umeå universitet. På översättningssprintet deltog en grupp studenter som först fick lära sig om värdet av att göra öppna programvara flerspråkig. Efter presentationen fick de praktiskt arbeta med att översätta meddelanden som används i MediaWiki, programvaran som Wikipedia bygger på. Studenterna var engagerade och översatte mer än hundra meddelanden under dagen. Vilket gäng!

Målet med översättningssprinten är att öka antalet översättare på translatewiki.net, den plattform där MediaWiki och flera andra fria projekt översätts, samt att översätta de återstående meddelandena i några av de projekt som är centrala för Internets infrastruktur – däribland MediaWiki. Under ett översättningssprint är fördelen att man kan hjälpas åt att klura ut de mest lämpliga översättningarna för svårare meddelanden.

En annan positiv effekt av att träffas fysiskt och sitta tillsammans i ett rum och översätta var att vi kunde anteckna alla problem studenterna stötte på. Under dagen kunde vi på så sätt samla in mängder med bra förbättringsförslag från studenterna för hur vi kan göra translatewiki.net enklare att bidra till. Dessa förslag har vi nu fört vidare till utvecklarna och förbättringarna kan långsiktigt hjälpa till att bygga upp translatewiki.nets popularitet.

På ett sprint går det att ställa praktiska frågor och diskutera översättningarna. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Även med studenternas hjälp med att översätta finns det dock mängder av översättningar kvar att göra. Bara för MediaWiki finns det totalt över 20 000 meddelanden, varav 673 stycken ännu återstår att översätta till svenska. Mängder av nya meddelanden läggs även till av utvecklarna varje månad då MediaWiki fortsätter att utvecklas och förbättras. Faktum är att vi aldrig någonsin har haft alla meddelanden på MediaWiki översatta till svenska! Det finns alltså mycket att göra och din hjälp behövs verkligen – så gå med i translatewiki-gemenskapen idag! Skriv även upp dig på portalen för de som översätter till svenska här, då är det enklare för oss och gemenskapen att hjälpa dig komma igång. Kör du fast kan du även kontakta oss direkt så hjälper vi dig gärna vidare.

Översättningssprintet var det första av totalt fyra som vi planerar att anordna inom ramen för projektet En expandering av translatewiki.net som vi fått stöd av från Internetfonden (.SE). Kanske kan du vara med på något av de framtida översättningssprinten som vi anordnar i Stockholm och Göteborg? Nästa översättningssprint kommer att äga rum under FSCONS-konferensen i Göteborg 31 oktober-2 november. Så om ni deltar på FSCONS – se till att hålla ögonen öppna!

Om vi lyfter blicken lite, är detta lilla evenemang ett första steg i ett utvidgat samarbete med Umeå universitet som vi ser framför oss. Universitetet har flera väldigt intressanta program med IT-inriktning där studenterna har spetskompetens som verkligen behövs inom våra projekt. I utbyte kan föreningen erbjuda föreläsningar och utbildningsmaterial om Wikimedias projekt för att ge studenterna något som får deras CV att sticka ut lite – vilket är viktigt i en bransch med stenhård konkurrens. Föreningen kan även komma att ge studenterna handledning om de skulle vilja göra en vetenskaplig undersökning av Wikimediaprojekten eller någon av Wikimedia Sveriges initiativ. Vi märker ett stort intresse från Umeå universitets personal och ledning och håller som bäst på att prata ihop oss om vad vi bör hitta på tillsammans härnäst.

Allt gott,

John Andersson och André Costa, Wikimedia Sverige

Posted in MediaWiki, Samarbeten, Translatewiki.net, Wikimedia Sverige, Wikipedia i utbildning | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Rällingsbergs gruvor

Posted by Axel Pettersson på 18 september 2014

Det här är ett gästinlägg av Calle Eklund som driver Projekt Hedemora. Inlägget har tidigare publicerats på WikiiHedemorabloggen.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Före Stockholm. De två orden brukar säga rätt mycket. Vi är före Stockholm. Vi är rent av före de flesta platser i Norden. Jag pratar om QRpedia på en tryckt skylt, som komplement till annan turistinformation. Skylten står vid Rällingsbergs gruva, den största av Rällingsbergs gruvor, strax utanför Långshyttan i Hedemora kommun, Dalarnas län. Platsen är även en del av Husbyringen, ett av Hedemora kommuns mest besökta turistmål.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Husbyringen är kanske bekant för en del. Det är Sveriges första ekomuseum och går som en röd tråd genom flera historiskt intressanta platser genom Husby socken i Dalarna. Mitt i ingenting –eller mitt i allt– har många innovativa idéer gett liv åt bygden. Christopher Polhem och Gustaf de Laval behöver kanske ingen närmare presentation. Järnverket i Långshyttan var först med Håkan Steffanssons epokgörande masugn 1859, men också först i Sverige med att framställa rostfritt stål på 1920-talet. Att Husbyringen även är bland pionjärerna med denna teknik är därför extra kul.

Vad QRpedia är tog jag upp i ett tidigare inlägg, och QRpedia i sig har använts i många sammanhang i Sverige. Dels i olika tillfälliga evenemang i Hedemora, men även exempelvis på utställningen ”Samtidigt” på Vasamuseet i Stockholm, där koderna presenterats på digitala skärmar.

Permanenta QRpedia-koder har dock, i Sverige, hittills bara satts upp i Umeå, där de på flera platser även kombinerat det med gratis Wifi (trådlöst nätverk). Satsningen i Umeå bygger på det omfattande och ambitiösa projektet Umepedia, som medvetet och systematiskt förbättrat artiklar om staden. QRpedia-koden vid Rällingsberg –liksom Wikiprojekt Hedemora inne i kommunens centralort– har dock mer ad hoc-karaktär, problem löses allteftersom de dyker upp. Detta är inte alls konstigt. I Umeå samarbetar flera större aktörer (Wikimedia Sverige, Umeå universitet, Umeå kommun, Riksantikvarieämbetet, Common Culture of Umeå, Rödåsel Bygdegårdsförening och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Norr), men i Hedemora kommun är vi hittills bara tre personer som, i olika grad, håller på. I fallet Rällingsberg fanns ingen Wikipediaartikel när frågan om QRpedia dök upp. Det blev därför bråttom att skapa en artikel att länka till på svenska och något mer språk.

Vad skiljer då QRpedia från exempelvis QR-guidningen ”Kulturarvet i din mobil – Gamla Mora” i Mora? Jo, QRpedia bygger på det fria uppslagsverket Wikipedia. Det innebär för det första att innehållet är fritt, så det är helt okej att göra kopior av hela databasen, vilket också ständigt görs. Detta minskar sårbarheten för att det ska försvinna. För det andra är det uppslagsverket som aldrig blir färdigt. Mer fakta, fler språk, bättre källor, i oändligheten.

Den tredje, och kanske viktigaste punkten: Kraften hos frivilliga ska inte underskattas. Wikipedia kan förvisso redigeras av anställda på en myndighet, det finns således inget förbud mot att exempelvis kommunen eller länsstyrelsen hjälper till och skriver text eller bidrar med fria bilder. Huvudsakligen är Wikipedia dock encyklopedin som byggs av allmänheten. Det gör att intresserade såväl lokalt som globalt kan ge sitt bidrag till –exempelvis– turistinformationen. Det finns många ingångar till att redigera en artikel om ett gruvområde i Bergslagen. En del gillar gruvor, andra lokalhistoria. Några tycker om att förbättra språk, lägga till bilder eller göra tabeller och faktarutor enhetliga och stilrena.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Jag vill illustrera detta. Den 22 juli 2014 skapade jag, oinloggad, en liten artikel om gruvorna, på knagglig tyska, på tyskspråkiga Wikipedia. Endast fem timmar senare hade en intresserad person förbättrat artikeln, och i skrivande stund ser den ut så här. Snabbheten, när inspirationen finns, är en stor styrka. Likaså att människor med språkkunskaper kan översätta befintliga Wikipediaartiklar från andra språk (se exemplet med Teaterladan). När den engelskspråkiga artikeln utökats är planen att skicka ut en likadan förfrågan om översättningshjälp som gjordes med Teaterladan, men i skrivande stund är den tyvärr väldigt kort. Engelska är dock ett språk många svenskar behärskar, så med gemensamma ansträngningar torde även den kunna bli fyllig.

Nu behöver du inte genast åka till Långshyttan. Du behöver inte sätta dig och redigera artikeln om Rällingsbergs gruvor. Men vad jag vill att du tar med dig är att det inte krävs så mycket för att ge en plats ett mervärde. Det behövs inte mycket för att en avfolkningsbygd på landsorten ska hamna på kartan i positiv bemärkelse. Du kanske aldrig har varit i Långshyttan, du kanske aldrig tidigare har läst artikeln om Rällingsbergs gruvor, men nu har det satt sig i ditt huvud. Har du någon plats i din närhet du skulle kunna framhäva?

Posted in gästinlägg, Hembygd, Hur gör man?, Kultur, Samarbeten, Våra volontärer | Taggad: , | Leave a Comment »

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Posted by Sara Mörtsell på 16 september 2014

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige

Posted in Hur gör man?, Skola | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Slutspurt i Då och Nu

Posted by Jan Ainali på 09 september 2014

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.

Posted in Samarbeten, Tävling, Wikimedia Commons | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Varför behövs just dina bilder i Wiki Loves Monuments?

Posted by André Costa på 04 september 2014

Tidigare postat på bloggen för Wiki Loves Monuments Sverige.

Vart år är vi på Wikimedia Sverige ute och talar med folk om Wiki Loves Monuments och förklarar varför det är viktigt att de deltar. Ofta får vi samma frågor och kommentarer från personer som är osäkra på om eller hur de kan delta. Nedan hoppas vi på att besvara några av de vanligaste frågorna samt ge några tips på hur du får mer ut av byggnader som redan fotograferats samt hur du gör det lättare för andra användare att hitta och använda dina bilder.

Jag är inte världens bästa fotograf. Vill Commons verkligen ha mina bilder?

Ja, det vill vi verkligen! Syftet med de flesta av fototävlingarna är inte bara att hylla våra bästa fotografer, även om det också är viktigt. Ännu viktigare för Wikimediarörelsen är att få fler personer involverade i att bidra och fritt dela med sig av användbara bilder. Vi vill göra folk medvetna om att de kan välja att låta sina bilder ligga på en hylla, eller en hårddisk, och samla damm, eller att publicera under en fri licens så att de blir tillgängliga och kan användas av alla var som helst i världen.

En 'vanlig' bild

En ‘vanlig’ bild av en byggnad. Skoklosterslott666.JPG av Marcinek [CC BY-SA 2.5]

Wikipedia har redan fotografier av alla intressanta byggnader i mitt område. Varför vill ni ha fler?

En enskild bild av en byggnad kan ge en generell överbild, men inte mycket mer. Vårt mål på Commons är att samla så många informativa och utbildande byggnader som möjligt; för att ge många valmöjligheter till den som behöver en bild av byggnaden och för att fånga de olika aspekterna av byggnaden. Så om du ser att din favorit byggnad redan har en högkvalitativ bild på Wikipedia där du inte skulle kunna ta en bättre själv, oroa dig inte. Istället för att ladda upp en dubblett av lägre kvalitet, koncentrera dig på något lite annorlunda. Exempelvis kan något av följande vara av intresse:

  • Fotografier från olika vinklar eller med olika perspektiv
  • Byggnaden i sin omgivande miljö
  • Bilder från baksidan och sidorna (helst dem alla)
  • Arkitektoniska detaljer, både stora drag och små detaljer
  • Bilder från insidan (i de fall man kan få tillstånd för detta)
  • Tillhörande byggnader, om sådana finns (t.ex. gårdsbyggnader, annex etc.)
  • Byggnaden under olika ljusförhållanden eller vid olika tider på året
  • Byggnaden i användning, exempelvis under en högtid eller när den är öppen för besökare
  • Äldre halvhistoriska bilder, under förutsättningen att du själv tog bilden
  • Artistiska bilder
Byggnaden från en ny vinkel

Byggnaden från en ny vinkel. Skokloster fasad 2013b.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Hur är det med ”tråkiga” eller icke-anmärkningsvärda byggnader?

Commons är ett brett arkiv för informativa och utbildande bilder och andra mediefiler. Commons applicerar inte några av Wikipedias ”relevanskriterier” på sina bilder. De kräver dock att alla foton åtminstone är potentiellt användbara för informativa och utbildande syften.

För att försäkra dig om att dina bilder är användbara för andra, ange alltid detaljerad information om vad du fotograferat. En omärkt och till synes slumpmässig bild av ett radhus löper risken att raderas av en administratör på Commons då den inte betraktas som användbar ur ett pedagogiskt syfte; men samma bild kan vara av avsevärt syfte om du angivit:

  • en förklarande titel (t.ex. ”Detalj från ett av radhusen i kvarteret Canada, Lidingö kommun”),
  • en informativ beskrivning (t.ex. ”Detaljbild av en av portarna i kvarteret Canada, Lidingö. Radhusen i kvarteret Canada från 1908 omtalas ibland som Sveriges första radhus.”).
  • (helst) en koordinat.
Detaljbilder

Detaljbild. Skokloster_fasad_2013c.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Undvik problem på plats

  • Visa hänsyn och tänk på andra fotografer, och andra på platsen.
  • Var extra hänsynsfull om byggnaden du vill fotografera är en privat bostad. Fortsätt inte att fotografera om den som bor där ber dig att sluta. Förklara gärna varför du tar en bild av just deras hus.
  • Om du fotograferar inomhus, sluta direkt om någon ber dig. Vissa platser förbjuder fotografering inomhus, men andra kan detta tillåtas om du får tillstånd.
  • Gör inte intrång på privat egendom. I Sverige är det dock helt ok att ta bilder av privat ägda byggnader från en allmän plats så som gatan. I vissa länder gäller andra begränsningar: se Commons:Freedom of panorama.
  • Försök att undvika att ta bilder där individuella människor får en framträdande plats. På livliga platser, t.ex. vid turistattraktioner, kan det dock vara svårt att helt undvika folk. Om inget annat alternativ finns, ta med en större grupp människor eller individer om de inte utgör en betydande del av bilden.
  • Där det är möjligt försök att undvika att fotografera fordon, speciellt registreringsskyltar.

Upphovsrätt

Ladda inte upp fotografier av affischer, anslagstavlor, skyltar eller moderna väggmålningar, eller något annat med text eller en tvådimensionell bild som kan vara upphovsrättsligt skyddad. Detta gäller även om texten eller bilden finns på en offentlig plats. Även om alla andra tar bilder av denna typen av texter och bilder innebär detta inte att bilden kommer att accepteras på Commons. Tillräckligt gamla väggmålningar i exempelvis kyrkor är ok och likaså om skylten enbart utgör en liten del av bilden.

Posted in Hur gör man?, Okategoriserat, Wiki Loves Monuments, Wikimedia Commons | Leave a Comment »

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Posted by Sara Mörtsell på 29 augusti 2014

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Posted in Skola, Wikipedia i utbildning | Taggad: , , , | 1 Comment »

Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Posted by Lennart Guldbrandsson på 24 augusti 2014

Några av de som besökte Wikimania 2014.

Några av de som besökte Wikimania 2014.

I början av augusti ägde årets största Wikipedia-evenemang rum i London, Wikimania. Där deltog ungefär 2000 personer från hela världen i ett program med upp till åtta olika spår samtidigt.

Vi var ett helt gäng som talade svenska där. Det finns några rapporter från de andra svenskarna här, här, här. (Uppdateras när fler rapporter kommer.)

Men de stora poängerna var att delta i föreläsningar och att träffa folk som man inte träffar annars, det vill säga att höra om nya saker, bli inspirerad och hitta de bästa sätten att samarbeta.

Själv hade jag fått ett stipendium för att kunna åka till konferensen. Det tog jag på stort allvar. På samma sätt som Wikimedia Foundation tar alla donationer på allvar och försöker att spendera pengarna så vist och genomtänkt som möjligt. (Allt blir inte klockrent, men man har verkligen ansträngt sig och jag har deltagit i diskussionerna som visar på hur mycket de tänker på att inte slösa med folks pengar.)

Det finns ett par saker som jag själv ser som de stora utmaningarna framöver (något jag har skrivit om i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound):

* Wikipedias utseende och funktioner (om vi inte hänger med i utvecklingen kommer besökarna att överge Wikipedia)

* underskottet av kvinnor

Därför deltog jag så mycket jag kunde i presentationer och diskussioner med de inriktningarna. Tyvärr kunde jag inte delta på Wikimanias hackathon, men det fanns lyckligtvis ganska gott om andra tillfällen att titta på och lyssna till och prata om den tekniska sidan av Wikipedia. Många av dem var också anpassade efter allmänhetens kunskapsnivå, snarare än att enbart rikta sig mot redan kunniga, något som jag var tacksam för. Flera av de här är filmade, och jag rekommenderar särskilt:

* Raph Koster, om hur Wikipedia brister när det gäller att engagera folk

* Brandon Harris, Wikimedia Foundations huvuddesigner

* Erik Möller, vice vd för Wikimedia Foundation

Dessutom kan det vara bra att ha sett Wikimedia Foundations nya vd, Lila Tretikov. Enligt uppgift var hon sjuk, men höll ändå sin presentation där hon beskrev Wikimedia-rörelsens framtid, så som hon såg den.

Men mitt stora intresse på Wikimania var de delar som handlade om underskottet av kvinnor. Även om det fanns en del presentationer om det ämnet var det förvånansvärt få, med tanke på hur stort problemet är. Kanske tror folk att det är ett kvinnoproblem, och inte ett problem för alla.

Oavsett orsaken är jag framför allt glad över att jag deltog i Wikimanias sista dags sista diskussioner om underskottet av kvinnor, nämligen den som var ägnad åt att omsätta de diskussioner om kvinnounderskottet till faktiska planer. Den byggde på ett antal diskussioner som ägt rum de senaste åren, något som jag har skrivit om tidigare.

Nu var frågan: vad är de effektivaste sätten att rekrytera fler kvinnor att skriva på Wikipedia? Det blev en spännande diskussion där diskussionsledarna presenterade några huvudriktningar, och vi deltagare både fick rösta och föra fram egna idéer. Än så länge har resultatet inte presenterats, såvitt jag har kunnat se, men urvalet av huvudriktningar kommer härifrån. De förslag som jag minns kom högt i omröstningen var:

* den typ av skrivstugor där enbart kvinnor bjuds in, eller ämnet är tydligt fokuserat på kvinnor, såsom den serie skrivstugor vi håller i Göteborg varje tisdag

* mer fokus på kulturarvssektorn och utbildningssektorn där kvinnor utgör en majoritet redan

* återanvändning och vidareutveckling av det material som redan finns om till exempel kvinnounderskottet inom teknik och IT

* projekt för att ta hand om nykomlingar, såsom Teahouse på engelskspråkiga Wikipedia

Tråkigt nog behövs också regler för hur man beter sig på konferenser och andra möten. Det har förekommit såväl sexuella förolämpningar som oönskade sexuella inviter. (Jag har inte hört talas om något sånt i Sverige, men om någon har varit med om något sånt, var inte rädd för att rapportera det! Sånt tolereras inte.)

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Men det mest positiva och intressanta förslag jag fick höra talas om var en kvinna från armeniska Wikipedia som berättade att de inte hade något kvinnounderskott. Jag råkar känna Susanna Mkrtchyan som är en av de tongivande wikipedianerna där, och satt bredvid henne under den här diskussionen. Jag frågade vad som var receptet.

Hon berättade då om Wiki camp. Det är ett spännade initiativ som går ut på att omkring 75 ungdomar på high school-nivå åker på ett tvåveckorskollo utanför Vanadzor. Med sig har de ett femtontal ledare, varav ganska många wikipedianer. De befinner sig i skogen, och ägnar sina dagar åt att skriva på Wikipedia. Efter de 14 dagarna har de skrivit ungefär 2 500 artiklar. Varje dag får den som gjort bäst redigeringar, den bästa gruppen och den bästa artikeln pris. Arbetet kombineras med musikpauser, sport och intellektuella lekar.

De flesta av deltagarna fortsätter att redigera på Wikipedia efter Wiki camp, eftersom de fått så många vänner efter de två veckorna. Och de flesta av dem är unga kvinnor.

Läs mer om Wiki camp på engelska här.

Jag undrar om det skulle fungera i Sverige. Varför inte? Den som är intresserad får gärna höra av sig till mig eller kommentera inlägget nedan.

Posted in Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga, Wikimania, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 357 andra följare