Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Intervju: Före detta svensk riksdagsledamot lobbar nu för Wikimedia Sverige i Bryssel

Posted by John Andersson på 19 december 2014

Karl Sigfrid

For the English version, see below.

Svenska politikern Karl Sigfrid diskuterar sitt lobbyingarbete för digitala rättigheter och Wikimedia i Europeiska unionen. Sigfrid satt i Riksdagen för Moderaterna mellan 2006 och 2014. Han arbetar nu som volontär för Wikimedia Sverige i Bryssel och koordinerar sitt arbete med kontoret i Stockholm.

Hallå där Karl Sigfrid,

Du är på väg att flytta till Bryssel för att hjälpa till med med Wikimedias lobbyarbete under ett år – och du gör det som voluntär. Vi skulle vilja att du berättar mer om det här!

Fråga: Berätta lite om dig själv. Vem är du?
Svar: Jag har suttit i åtta år som ledamot i riksdagens konstitutionsutskott. Under den tiden har jag insett att nästan alla nya nya frågeställningar som påverkar yttrandefrihet, rätten till privatliv och andra grundläggande rättigheter är kopplade till teknisk innovation och internets utveckling. Därför har det framstått som logiskt att fokusera min tid och energi på digitala rättigheter.

Fråga: Låter jättebra! Vad fick dig att välja att jobba med Wikimedias lobbyingarbete av alla alternativ?
Svar: Jag ser det som en möjlighet att tillbringa ännu mer tid med det jag tycker allra bästa om – att engagera mig i de frågor som avgör hur framtiden kommer att se ut. Fri tillgång till information är kanske det viktigaste inslaget i ett framgångsrikt samhälle. Dessutom är det så att fri tillgång till kunskap innebär en mer jämlik tillgång och nya möjligheter för dem som är utestängda från de traditionella utbildningssystemen.

Fråga: Hur kan Wikimediarörelsen ägna sig åt lobbying samtidigt som Wikipedia gör anspråk på att vara neutralt?
Svar: Vi måste skilja mellan uppslagsverket Wikipedia och organisationen Wikimedia. Att Volvo satsar på att bygga säkra bilar betyder inte att företaget Volvo alltid måste undvika risk. Att informationen i Wikipedia är neutral betyder, på samma sätt, inte att Wikimedia som organisation alltid behöver vara neutral. Wikimedias vision om att var och en ska kunna ta del av världens samlade kunskap är allt annat än neutral. Likaså finns det ingenting neutralt i organisationens uppdrag att verka för spridning av information under öppna licenser.

Med det sagt är det naturligtvis så att allt som en organisation gör associeras med dess tjänster eller produkter, så om saklighet och korrekthet bör vara viktiga värden i allt lobbyingarbete så är de särskilt viktiga för Wikimedia.

Fråga: Vad tänker du fokusera på under dina första månader i Bryssel?
Svar: Min första uppgift blir att upprätta en prioriteringslista. Det finns mängder av EU-regleringar, befintliga såväl som föreslagna, som kan komma att påverka Wikimedia-aktiviteter. Allt från upphovsrättsreform till dataskydd och handelsavtal kan innehålla delar som hjälper eller skadar arbetet med att tillgängliggöra mer information. De här processerna måste prioriteras mellan. Vilka är mest betydelsefulla och vilka har vi möjlighet att styra in rätt riktning? Det är vad jag ska försöka bedöma.

Fråga: Vad tror du bli den mest intressanta utmaningen i arbetet framöver?
Svar: Förmodligen den som jag ännu inte har insett att jag har framför mig. Oavsett vad jag förväntar mig av Bryssel så är jag säker på att det kommer visa sig vara någon helt annat.

Tack så mycket Karl!

/ Intervju av John Andersson, Wikimedia Sverige

English

Karl Sigfrid

Swedish politician Karl Sigfrid discusses his lobbying work for digital rights and Wikimedia in the European Union. Sigfrid was a Member of Parliament (the Riksdag) in Sweden for the Moderate Party from 2006 to 2014. He now works as a volunteer for Wikimedia Sverige in Brussels, in coordination with the office in Stockholm.

Hello Karl Sigfrid,

You are about to move to Brussels to help with Wikimedia Sverige’s lobbying efforts for a year – and you are doing this as a volunteer! We would love to hear a bit more about this.

Q: Tell us a little bit about yourself? Who are you?
A: I have been working in the Committee on the Constitution in the Swedish Parliament for eight years. During this time, I have come to realize that almost all new issues that affect free speech, privacy and other fundamental rights are in one way or another tied to technical innovation and to the development of the Internet. Therefore, it has made sense for me to focus my efforts on digital rights.

Q: Great! What made you decide to work with Wikimedia’s lobbying efforts, out of all things?
A: I view this as an opportunity to spend even more of my time doing what I love – engage in the issues that determine what the future will look like. Free access to information is perhaps the most important element in a successful society. Free access to knowledge also means equal access to knowledge and new opportunities for those who are shut out from the traditional educational systems.

Q: How can the Wikimedia movement engage in lobbying, while Wikipedia claims to be neutral?
A: We have to distinguish between the encyclopedia Wikipedia and the organization Wikimedia. That Volvo’s idea is to build safe cars doesn’t mean that Volvo as a company in every instance has to avoid risk. That the information in Wikipedia is neutral does not, along the same lines, mean that Wikimedia as an organization always must remain neutral. Wikimedia’s vision of a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge is anything but neutral. Likewise, there is nothing neutral about the organization’s mission to disseminate information under free licenses.
That being said, everything an organization does will be associated with its services or products, so if relevance and correctness should be important values in all lobbying — and they are especially important for Wikimedia.

Q: What are you planning to focus on in Brussels during the first months?
A: My first task will be to establish a priority list. The are plenty of EU regulations, existing ones as well as those in the making, which have the potential to affect Wikimedia’s activities. Everything from copyright reform to data protection and trade agreements can entail regulatory changes that help or hurt the efforts to get more information out there. All these processes must be prioritized. Which of them are the most significant? Which can we steer in the right direction? That’s what I’ll have to determine.

Q: What do you think will be the most interesting challenges with the work ahead?
A: Probably the ones that I haven’t yet realized that I will face. Regardless of what I expect of Brussels, I’m sure that the city will turn out to be something completely different.

Thank you Karl!

/ Interview by John Andersson, Wikimedia Sverige

Posted in Politik, Våra volontärer, Wikimedia Sverige | Leave a Comment »

Västerås på cykel

Posted by Arild Vågen på 18 december 2014

Utanför Västerås slott

Arild Vågen utanför Västerås slott. Foto: Einar Spetz. Licens: CC BY-SA 4.0

Vi, Einar Spetz och Arild Vågen, har ett par gånger om året gjort dagsutflykter till olika städer för att på cykel och med kameran i högsta hugg dokumentera byggnadsminnen och annan bebyggelse. Bilderna laddar vi förstås upp med en fri licens på Wikimedia Commons, en av världens största fria mediedatabaser. Förhoppningen är att bilderna ska komma till användning i några av Wikipedias många artiklar. Hösten 2013 var vi i Gävle och i somras besökte vi Örebro. Konceptet har visat sig effektivt och roligt. Samtidigt som vi bidrar med bilder till Commons, får vi se nya städer och lära oss nya saker. Konceptet är ofta beroende av möjligheten att hyra cyklar på plats eftersom det i Sverige synes vara mer undantag än regel att kunna ta med egen cykel på resa. På SJ:s fjärrtåg är det nobben direkt, däremot får cykel medfölja på SL:s lokaltåg samt, i mån av plats, på de föredömliga X-tågen (Gävleborgstrafiken) samt Upptåget (lokaltåg i Uppsala län+Sala). Det är möjligt att även andra utförare redan tillåter cykel ombord. Det kunde det gärna finnas fler.

Förberedelser

Vi hade förberett oss genom att kartlägga stadens byggnadsminnen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Enligt principer liknande dem för stadsorientering, ritade vi in de över etthundra fotoobjekten på en karta. Det låter kanske mycket, men då begränsade vi oss ändå till objekt i stadskärnan samt området Kopparlunden. Vi gjorde ingen åtskillnad mellan objekt som har respektive eventuellt saknar lagskydd, mest därför detta kan komma att ändras med tiden. Med i bagaget hade Arild ett kamerahus (Nikon D600) och gps lånad ur föreningens teknikpool. Einar använde egen kamera, Canon EOS 650D.

Turbinhuset vid Svartån som visade sig innehålla nyckel till Västerås 1900-talshistoria. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Genomförande

Lördag 13 september ankom vi till Västerås med morgontåget. Det var en dag med ihållande vackert väder och grejer på gång: valrörelsens sista dag och kappseglingar på Mälarens vatten mellan hamnen och Hästholmarna. I god tid före öppnandet var vi på plats vid gästhamnens cykeluthyrning. Vi valde mellan olika cykelmodeller och lite senare trampade vi ut i staden, uppströms flödet Svartån, först till Västerås slott med kringliggande byggnader, bland annat Turbinhuset, Västerås första industriella strömkälla, som inte är byggnadsminne, men väl arbetslivsmuseum. Efter Slottsbron fotograferades stadshuset och därefter Sundinska huset med flera byggnader invid Storbron. Utsikten norrut från Storbron hör till de mest avfotograferade motiven i Västerås. Vi följde därefter Svartån till upp till Falkenbergska kvarnen, varifrån vi vände söderut och tog oss via Apotekarbron till området kring Västerås domkyrka. I området ligger minst 15 byggnadsminnen, kyrkliga och världsliga. Här återfinnas bland annat Lektorsgården, Domkapitelhuset, Televerkets hus, Stadshotellet, Sotarns hus samt Proban 7, en fastighet som ensam härbärgerar åtminstone sju byggnader uppförda i RAÄ:s register. Dessa fotograferades samt en del av interiörerna i domkyrkan liksom det närbelägna stadsbiblioteket vilket inte är byggnadsminne, men väl en arkitektonisk pärla. Därifrån fortsatte vi österut, i riktning Kopparlunden, via bland annat Östra kapellet samt de för 1910-talet karaktäristiska bostadshusen Ivar, Josef och Kåre. De närmare 50 registrerade byggnaderna i området Kopparlunden utgörs av lämningar från Svenska Metallverkens storhetstid. Ännu idag är fortfarande många av huskropparna, så gott som alla uppförda i tegelsten, intakta, men nutida verksamhet har flyttat in i de forna industrilokalerna: Lajvverkstan och innebandybutiken Assist exempelvis.

Svenska Metallverkens övergivna huvudkontor. En gång i tiden ett av Sveriges ledande företag. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Ett stycke söderut återfinns de storskaliga den storslagna Arvidverkstaden, som nuförtiden inrymmer tågtillverkaren Bombardiers svenska huvudkontor. Via Karlsgatan med bland annat det tornprydda Ottarkontoret tog vi oss över järnvägen och Kungsängsgatan till silobyggnaderna och de många objekten i ångkraftverksområdet, där vi återhämtade oss i det nyinrättade badhuset Kokpunktens café. Därefter cyklade vi sydöst längs vattenbrynet mot Notudden och Framnäs för fotografering av ytterligare industrilokaler samt till slut Viksängskyrkan, cykelturens sista anhalt.

Resultat

Totalt laddade vi upp över 190 fria bilder till Wikimedia Commons. Alla bilder finns samlade i en kategori här. Bland husen som fotograferades fanns över 40 olika objekt från bebyggelseregistret. Vi passade förstås också på att fotografera övriga intressanta byggnader och miljöer i Västerås. Projektet finansierade av Wikimedia Sverige genom föreningens system för minibidrag till volontärer.

Posted in fotosafari, Hur gör man?, Våra volontärer, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Återanvändning och återvinning

Posted by Axel Pettersson på 09 december 2014

Touchbord med wikipediaartiklar

Översiktsbild av touchbordet med två artiklar framme. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Hur använder Du Wikipedia? brukar jag fråga då och då. Den stora majoriteten använder Wikipedia genom att hamna där när dom googlar nånting, eller aktivt söker eller surfar vidare mellan artiklar. Några få använder Wikipedia genom att bidra med nya artiklar, rättning av stavfel, fotografering eller annat som leder till att encyklopedin blir större och bättre. Inom GLAM-världen, där jag ofta rör mig om dagarna ser det lite annorlunda ut. Från bildarkiv tillgängliggörs digitaliserade bilder och laddas upp till Wikimedia Commons i bulk eller enskilt, intendenter uppdaterar artiklar och bidrar med ämnesexpertis, och databaser exporteras och ligger till grund för kompletta listor över både det ena och andra. Visst läser dom artiklar också, men lite omvänt är det.

Därför är det så spännande när begrepp ställs på ända och användandet går åt andra hållet. Ett museum som återanvänder Wikipedia och Wikimedia Commons samt bidrar med öppen källkod hör inte till vanligheterna. Sedan några år tillbaka samarbetar Wikimedia Sverige med Centralmuseernas samarbetsråd, så därför var det en självklarhet att vara med när Vasamuseet ville ha hjälp inför utställningen Samtidigt/Meanwhile som öppnade för ungefär ett år sen. Idén att få gemenskapen att kurera bildvalet föll platt, det var noll intresse att välja bilder från perioden 1600-1650 på Wikimedia Commons. Trots den fadäsen är den största delen av bilderna i utställningen från Wikimedia Commons, men urvalet är istället gjort av personalen. Att en utställning till största delen består av material framtaget genom Wikimediaprojekten har jag inte hört om tidigare, och det visar på den kvalitet och den bredd som finns tack vare att andra arkiv och museer tillgängliggör hela eller delar av sina samlingar.

Inledningen av en Wikipediaartikel på touchbordet.

Inledningen av artikeln om Miguel Cervantes på finska. Med flaggorna går det att byta språk och med QRpedia-koden går det att få upp hela artikeln på sitt språk på sin mobiltelefon. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Även om det är häftigt med många bilder från Wikimedia Commons finns det annat på utställningen som är ännu häftigare med Wikipediaglasögonen på, och det är det multi touch-bord som är direktkopplat mot Wikipedia. För att få en spridning på vad som visas upp ville utställningsproducenten att det inte bara skulle vara utvalt från ett svenskt perspektiv, och då passar det bra att koppla upp sig mot en encyklopedi som är skriven på 288 olika språk. Hårdvaran i bordet är en Samsung SUR-40, som kör Microsoft Windows, och på det har Lars Rosén på Spree byggt ett program som med hjälp av API-frågor mot Wikipedia letar reda på rätt artiklar att visa upp. För att hitta rätt artiklar börjar bordet leta på svenska, engelska, spanska och franska i kategorier med årtal mellan 1600 och 1650. Alla artiklar som passar in i årtalskategorierna och dessutom har koordinater i sig plockas upp och placeras ut på världskartan. Kartan går att zooma in och ut i, och det går att flytta runt kartan när den är inzoomad. Artiklarna som placeras ut på kartan syns som ballonger, och ett tryck på dom visar upp ett kort där inledningen av artikeln går att läsa, och om artikeln finns på fler språk går det även att växla mellan några av dom direkt där. Bilder som finns i artikeln finns också med på kortet så att det går att titta på dom. Utöver att det går att titta på bilder och läsa inledningen av artikeln på olika språk finns det en QRpedia-kod på varje artikelkort. QRpedia-koden är en liten svartvit fyrkantig streckkod som går att scanna med en app i en smart mobil och som leder till wikipediaartikeln så att det går att läsa hela artikeln direkt i telefonen. En extra finess med att det är en QRpedia-kod är att den känner av vilket språk telefonen är inställd på och leder direkt till artikeln på det språket. Om artikeln inte finns på det språk telefonen är inställd på erbjuds både möjligheten att läsa den på något av de befintliga språken eller att få artikeln översatt genom Google translate. Då Vasamuseet har väldigt många besökare från andra länder, och dessutom bjuder på öppet och fritt trådlöst nätverk, är det en väldigt bra service till nyfikna och intresserade gäster. En bonus till är att utställningen fortsätter växa hela tiden. Frivilliga skapar artiklar som dyker upp i bordet, och museerna själva ordnar skrivstugor där artiklar som passar in i bordet skapas och uppdateras.

Den öppna källkoden då? När kommer den in i bilden börjar du kanske undra så här dags? Det som gör att det här projektet sticker ut lite är att Vasamuseet som ett sätt att bjuda tillbaka efter att ha återanvänt bilder från Wikimedia Commons och artiklar från Wikipedia släpper källkoden för programmet till touch-bordet under den fria MIT-licensen. Källkoden finns upplagd på Statens maritima museers GitHub-konto och vem som helst som har ett kompatibelt touchbord kan ladda ner och köra programmet själv. Fördelen med att källkoden är öppen är att den som har lite programmeringskunskap dessutom kan anpassa programvaran, både för andra hårdvaruplattformar, men också för andra sammanhang, tidsepoker, geografisk avgränsning eller vad det nu kan vara. Berätta gärna i kommentarerna här vilka möjliga förändringar, förbättringar, anpassningar eller roliga idéer som är möjliga genom att koden är öppen och fri. Om du återanvänder koden, helt eller delvis, i något annat sammanhang skulle det vara roligt att höra hur. Berätta gärna här eller för Vasamuseet om det, då vi tror att det här är första gången ett museum släpper programvara under öppen källkod.

 

Posted in GLAM, Kultur, Samarbeten, Verktyg, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Skolelever undervisar varandra om Wikimini

Posted by Sara Mörtsell på 01 december 2014

Eleverna i år 6 på Vallhamraskolan i sina Wikipedia-tröjor. Foto av Frida Lindén  [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Elever i år 6 på Vallhamraskolan i sina Wikipedia-tröjor.
Foto Frida Lindén [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Wikimini, det fria uppslagsverket för barn och av barn, firade i oktober ett år på svenska och sedan starten 2013 har 1340 konton skapats. Den här berättelsen om hur elever kunskapsdelar med och för varandra, kommer från några av eleverna och lärarna på Valhamraskolan i Partille kommun. Förra veckan gick nämligen alla elever i år 6 in till treorna för att visa hur det fungerar att skapa artiklar på Wikimini. Först  hjälpte de de yngre eleverna att skapa konton och sedan visade varje elev sin artikel som de tidigare skapat för en yngre elev och berättade då om vikten av att kolla och redovisa sina källor, hur man skapar en artikel, rubriker och hur man gör länkar och hur det funkar med bilder. Sexornas expertis kommer av att de själva jobbade aktivt med att skriva i Wikimini  under vårterminen 2014. Då gick de i år fem och hela arbetslaget organiserade ett ämnesövergripande arbete med tema kroppsdelar och organ som alla deras samtliga 100 elever arbetade med.

Läraren berättar

Therese_Silverbåge

Grundskoleläraren Therese Silverbåge på Vallhamraskolan i Partille. Foto Sara Mörtsell [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Här berättar Therese Silverbåge, en av lärarna hur det var att använda Wikimini som ett digitalt verktyg i undervisningen.

Hur kom det sig att ni valde att använda er av Wikimini?

Anledningen till att vi valde Wikimini som verktyg är att det på så vis blir på riktigt, vilket är något som jag och och min kollega hela tiden strävar efter för att skolan ska bli mer motiverande och mer lärorik. Pernilla Laursen och hennes elever, som ju också finns i Partille, visade oss Wikimini under Mötesplats skola förra året och allt sedan dess var vi inställda på att eleverna skulle bli wikiminauter när det var dags för faktatextskrivande. Vi såg så klart möjligheten att här öka elevernas kompetens kring upphovsrätt och källkritik på ett naturligt sätt. Att det dessutom gör det smidigt för alla berörda lärare att få tillgång till texten gör det också till ett bra verktyg då vi som här arbetar tematiskt.

Hur ser ni på Wikimini som en del av undervisningen i fortsättningen?

Vi kommer att fortsätta erbjuda Wikimini som ett verktyg för publicering för dessa elever vid skrivande av faktatexter men nu är det ju ett valbart alternativ för dem. Några har efter kroppenartiklarna skrivit artiklar om författare, som ett eget valt verktyg för skrivande. Framöver vill vi så klart inviga fler nya elever i det också.

Vilka önskemål har ni för hur Wikimini kan utvecklas?

Det vi hade önskat var ännu smidigare hade varit svenska instruktioner och exempel på hur man skulle kunna arbeta, här kanske vi nu skulle kunna vara till nytta! Och som eleverna sa, en enklare hantering av bilder. Sist men inte minst hade autospar varit utmärkt eftersom det var flera som skrev och glömde att trycka på spara.

Vad var vinsten med att jobba på det sätt ni gjorde med Wikimini?

Det var mer motiverande och de lärde sig mycket för de tänkte mer på att detta var på riktigt. De kamratresponsade och var mer kritiska till texterna än då de inte publiceras. De lärde sig också mycket av varandra och jag lärde mig massor om kroppen som lärare i svenska. Nu vet jag till exempel vad lungalveolerna är och hur de funkar. WOW!

 Open badges och Wikipedia-tröjor

Som Therese berättar har hela arbetslaget bidragit till att möjliggöra undervisningen med Wikimini. De övriga lärarna i arbetslaget är Gabrielle Vega, Frida Lindén, Camilla Skarbratt Henriksson och all dessa fyra lärare har givetvis tilldelats märket för Wikiminipedagog 2014  för att ha organiserat undervisning där elevers skolarbete bidrar till delad kunskap med alla andra grundskoleelever inte bara inom den egna verksamheten utan även med elever runt om i Sverige. Elevernas goda insatser uppmärksammades av Wikimedia Foundation som bestämde sig för att skicka varsin Wikipedia-tröja till de ca 100 eleverna.

 Så kan du bidra till Wikimini

Läs Vallhamraskolans elevers bidrag till artiklar på Wikimini om olika organ, till exempel hjärtat, levern och huden. För lärare som är intresserade av att göra som Therese och de andra lärarna har Wikimini en hjälpsida för pedagoger med användbara länkar och instruktioner. Andra vuxna är också välkomna att hjälpa till och kan förslagsvis bidra till Wikimini genom att följa senaste ändringarna, uppmuntra wikiminauterna och hjälpa till att länka mellan artiklar, mer finns på Wikiminis hjälpsida för vuxna. Och kom ihåg; Citera, dela och respektera!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Posted in Wikipedia i utbildning | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Allt du ville veta om Cajsa Warg, men inte hade de digitala resurserna att ställa frågor med

Posted by Axel Pettersson på 27 november 2014

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan.

Det här är ett gästinlägg av Peter Isotalo, mångårig skribent och Wikimedian som till vardags är arkivarie.

Anna Christina ”Cajsa” Warg (1703-69) är troligen Sveriges mest kända kock och kokboksförfattare. Kanske kan hon brädas av ”Mat-Tina” Nordström, eller möjligtvis Tore Wretman. Men frågar du en slumpvis vald svensk i vuxen ålder så är sannolikheten att reflexsvaret blir ”Cajsa Warg”. Tätt följt av uttrycket ”man tager vad man haver”. Vilket hon aldrig myntade. Faktiskt inte ens i närheten. Läser du vidare så kommer du förstå varför det går att vara tvärsäker på det.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Warg är så intimt förknippad med mat att hon fått en rätt lyxig matbutikskedja uppkallad efter sig, men vad och hur hon skrev är det få som känner till. Hennes enda verk, ”Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber” har aldrig getts ut i kommenterade moderna versioner. Utöver de ursprungliga 14 upplagorna tryckta 1755-1824 så finns bara en påkostad faksimilupplaga som gavs ut 1970. Dess källvärde är tyvärr begränsat eftersom det är en kopia av den första upplagan och saknar de senare tilläggen. Att det dessutom finns en tysk och en finsk upplaga är det troligen få som känner till. Utöver praktboken från 1970 har Wargs recept bara återgivits i urval i olika mathistoriska verk. Enstaka recept går att hitta på nätet, ofta i moderniserad form, men ingen verkar ha tagit sig tid att publicera transkriptioner. Tills nu.

Lunds och Örebros universitetsbibliotek har sedan några år tillbaka lagt upp skannade kokböcker. Det från deras skanningar av den femte upplagan som den första transkriberade digitala versionen har tagits. Hela verket finns nu tillgänglig på svenska Wikisource. Med några enkla fritextsökningar vet jag till exempel att vissa fraser helt enkelt inte förekommer. Som ”man tager hwad man hafwer”, som skulle varit den vanligaste stavningen under sent 1700-tal. Det här kan vem som helst bekräfta genom att själv söka i den digitala texten. Varför inte kolla hur du göra både snömosglass till efterrätt eller ”Soija” till söndagssteken? Kanske vill någon göra en informell undersökning om hur ofta socker eller kanel förekom i recept. Det öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga undersökningar av mat under 1700-talet. Versionen på Wikisouce innehåller även interna länkar för recepthänvisningar och det finns tydliga förklaringar för de ålderdomligaste termerna och samtliga äldre måttenheter.

Arbetet med att göra den här typen av källor tillgängliga som digital text är tyvärr ganska lågteknologiskt. Frakturstil är relativt svårt att teckentolka med de flesta teckentolkningsprogram och även Wikimedias mjukvara leder till rätt många fel. Grundtranskriptionen för Warg är klar, men drygt hälften av sidorna behöver korrekturläsas minst två gånger för att anses ”validerade” enligt Wikisource kvalitetskrav. Korrekturläsningen görs med en skannad boksida parallellt, och ny text eller rättningar förs in genom att klicka på ”redigera” och ändra det som behövs. Ändra sedan status på sidan från ”Ej korrekturläst” till ”Korrekturläst” och spara sidan.

Precis som andra Wikimedia-projekt så kan vem som helst bidra. Klicka bara här och välj en sida som inte är markerad gul eller grön. Om bara tio användare korrekturläser två-tre sidor om dagen så är arbetet klart på en vecka! Det finns gott om arbete kvar att göra. Det svenska litterära kulturarvet behöver din hjälp!

Posted in gästinlägg, Hur gör man?, Wikisource | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Bockstensmannen går igen

Posted by Axel Pettersson på 20 november 2014

Bild på Bockstensmannen

Det rör sig runt Bockstensmannen. Foto: Peter Lindberg, Licens: CC BY 2.0

Hur ska en GLAM-institution göra när en artikel där dom har enormt mycket kunskap och trovärdighet ständigt redigeras och förändras av användare som tar upp teorier och åsikter som inte har stöd från etablerade forskare eller organisationer? Var går gränsen för vad som får stå i en artikel när det finns olika teorier som har stöd bland olika källor? Vilka källor väger tyngst och finns det plats för både det ena och det andra?

Ovanstående frågor och funderingar var utgångspunkten för en presentation jag och användare Kasematta gjorde på den dag om att bedriva verksamhet på webben som Riksantikvarieämbetet anordnade i Varberg i början av november. Kasematta, eller Anna Frid som hon egentligen heter, jobbade tidigare på Hallands kulturhistoriska museum och gjorde en rejäl omarbetning av artikeln om Bockstensmannen förra vintern. Artikeln var tidigare spretig och tog upp väldigt mycket om alternativa teorier som inte hade stöd i den etablerade forskningen som bedrivs av personal vid museet, och inför nyöppningen av museet ville dom förbättra artikeln och få med det senaste dom kommit fram till i sina undersökningar. Så här såg artikeln ut innan omarbetningen. I sitt arbete med artikeln bearbetade hon den rejält, både i form av att ta bort stycken som gav otillbörlig vikt åt alternativa teorier, omformulera artikeln så att olika teorier fick proportionerligt utrymme och uppmärksamhet och skrev nytt så att den senaste forskningen kom med och blev källbelagd med trovärdiga källor.

GLAM-logotyp

GLAM: Gallerier, bibliotek, arkiv och museer. Skapare: Husky and h3m3ls, Mischa de Muynck and Niels, Omarbetning: Fæ, Licens: CC BY-SA 3.0

Efter att ha varit med på en kurs inom ett projekt vi har tillsammans med ArbetSam påbörjade Kasematta omarbetningen av artikeln i sin användarsandlåda. Under arbetet tog hon hjälp av erfarna Wikipedianer som hjälpte till med formuleringar, formatering och wikifiering samtidigt som hon stod för expertkunskap inom området. Efter lite diskussioner fram och tillbaka och en rejäl förändring byttes den tidigare artikeln ut mot den nya och omarbetade (som såg ut så här), och dom omkring 1500 personer som läser artikeln varje månad får en bättre upplevelse och mer trovärdig och uppdaterad information.

Om Wikipedia hade fungerat på samma sätt som Hallands kulturhistoriska museums hemsida hade allt varit frid och fröjd nu, och artikeln hade fått stå kvar på samma sätt som Kasematta lämnade den när hon fick nytt jobb i början av sommaren. En av Wikipedias styrkor är att alla sidor är öppna för alla att redigera och förändra och att alla får vara med och redigera, och ingen artikel får stå oförändrad bara för att den är skriven av en auktoritet eller expert på ämnet. Men en kontroversiell artikel som till exempel om Bockstensmannen eller Ales stenar behöver ständig tillsyn, både av Wikipedianer som lätt kan åtgärda klotter och vandalism, men också av experter som kan granska och hantera när nya fakta med källor av varierande trovärdighet och tillförlitlighet läggs till eller uppgifter förändras. Artikeln om Bockstensmannen har redigerats 16 gånger från att Kasematta senast sparade den och till dagens version, se skillnaden här, där det nu finns inslag av egen forskning utan källor. Genom att dels ha ett användarkonto på Wikipedia och lägga till artikeln på sin bevakningslista, eller göra en institutionundersida under Projekt GLAM för att ha en gemensam bevakningslista för medarbetare eller vänförening skulle det gå lätt att hålla koll på relevanta artiklar och hålla efter förändringar och se när andra redigerar.

Även om det är möjligt att skriva en ny artikel och sen bara lämna den är det bättre att hålla koll på den, uppdatera, lägga in nya länkar till och från, hitta en ny bild som kan användas, ge den lite kärlek och omvårdnad och engagera fler wikipedianer som kan hjälpa till framöver. Att engagera sig i något av alla projekt (till exempel GLAM eller Kulturarv) som finns på Wikipedia är ett sätt att få tillbaka mer än den egna insatsen, för ett som är säkert är att artiklarna på Wikipedia kommer fortsätta förändras.

Posted in forskning, GLAM, Hur gör man?, Kultur, Samarbeten, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Storartad stormaktstidsskrivstuga

Posted by Axel Pettersson på 17 november 2014

Gustaf II Adolf, information om tid och plats för skrivstugan

Ståtlig affisch

Workshopar, utbildningar och skrivstugor, och krav på att skrivstugorna är samarbeten mellan flera institutioner. Det är ingångsvärdena i den fortsättning av samarbetet med Centralmuseernas samarbetsråd som vi har. Workshopar och utbildningar har vi haft tidigare, och i förra veckan var det dags för den första ämnesgemensamma skrivstugan. Vasamuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott hade gemensamt kommit fram till temat stormaktstiden, och med extra fokus på perioden 1600-1650 för att passa in i utställningen Samtidigt/Meanwhile som pågår på Vasamuseet och redan har delar av Wikipedia och Wikimedia Commons i sig. Skrivstugesida, wikiträff, facebookevenemang, kalendarier och externa inbjudningar gjorde att det var ungefär 40 personer anmälda. Mest personal från museerna, men en hel del volontärer också som kom både för att skriva på Wikipedia, men också för att ta del av alla föreläsningar som experterna från museerna bjöd på under eftermiddagen och kvällen.

Under eftermiddagen och kvällen hann deltagarna med att uppdatera lite mer än 30 artiklar och förbättra informationen på över 20 objekt på Wikidata. Eftersom spannet mellan deltagarna var allt från nybörjare som skapade sina konton och gjorde sina första redigeringar till erfarna användare med tusentals redigeringar var det lätt för alla deltagare att få hjälp, både när det gällde ämneskunskap om något slott eller någon person eller när det gällde hur en artikeltext ska formuleras för att vara encyklopedisk eller hur en fotnot läggs in i en artikel på bästa sätt. Miniföreläsningarna gjorde att många deltagare inte bara hade delat med sig av sin kunskap under kvällen utan även skaffat sig ny kunskap förmedlad av GLAM-kollegor.

Den avslutande föreläsningen från Lars Rosén på Spree, programmeraren som skapat touchbordsapplikationen som används i utställningen Samtidigt/Meanwhile, gav konkreta tips om vad som behövs för att en artikel ska komma med i urvalet som syns på världskartan. Dels ska artikeln vara med i någon av årtalskategorierna mellan 1600 och 1650, och utöver det måste den ha koordinater så att det går att placera kartpluppen på rätt ställe. Programvaran i bordet gör en ny sökning varje dag, så de artiklar om Fiskeby och Tannefors pappersbruk som skapades under kvällen går nu att hitta och läsa direkt i bordet. Presentationen om touchbordet filmades så att alla intresserade som inte kunde vara på plats kan ta del av den i efterhand också.

Skrivstugan var välbesökt och resultatet var positivt bland deltagarna, och redan nu smids planer på liknande skrivstugor med tema innovationer (Tekniska museet) och mode (Nordiska museet) framöver. Håll koll på sidan för skrivstugor och wikiträffar för att vara med nästa gång det händer, och är ni intresserade av att ordna en egen skrivstuga går det att kontakta Axel Pettersson och diskutera planerna.

Posted in GLAM, Kultur, Samarbeten, Skrivstuga | Taggad: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Posted by Sara Mörtsell på 20 oktober 2014

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014

Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Posted in forskning, Skola, Wikimedia Commons, Wikipedia, Wikipedia i utbildning | Taggad: , , | 1 Comment »

Vinnare i Då och Nu 2014!

Posted by Jan Ainali på 17 oktober 2014

Nu är juryn klar och här är vinnarna i Då och Nu, fototävlingen som har gått ut på att återfotografera en gammal bild som finns att hitta i Europeana. Tävlingen pågick 25 maj till 10 september och man kunde delta från hela landet. Följande kommer att ställas ut på Västerbottens museum. Till vänster visas den valda förlagan och till höger den tävlande bilden.

Göteborg


Bild: Frölunda torg 1977 av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Kalmar


Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Stockholm


Bild: Perrongen 1958-59 av: Sten Didrik Bellander Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Umeå

Inga tävlande.

Lund

Inga tävlande.

Övriga Sverige


Bild: Bruksvallarna mitten av 1970-talet av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Bild: Bruksvallarna.jpg 2014 av: Johnny Blästa Licens: CC BY-SA 3.0

Bild: Malmö telegraf- och telefonstation 1919-24 av: Otto Ohm Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Bild: Adelgatan 9 Malmö 2014.jpg 2014 av: Jqv Licens: CC BY-SA 3.0

Priser

Första pris går till K. Namuth & H. Finnilä för bilden på Gamla Älvsborg. Juryns motivering:

Bilden har ett högt dokumentärt värde och kompositionen har stora likheter med det äldre fotot. Bilderna kompletterar varandra på ett på ett pedagogiskt och spännande sätt. Den nya bilden visar hur den gamla industrimiljön har förändrats medan den gamla förklarar de spår av tidigare konstruktioner vi kan se i berget idag och ger en bild av hur området såg ut förr.

Andra pris går till Albin Olsson för bilden i Frölunda torg.

Tredje pris går till Johnny Blästa för bilden på Bruksvallarna.

Grattis alla vinnare och tack till alla andra bidragsgivare som har hjälpt till att dokumentera utvecklingen i Sverige! Ni kan se alla tävlande bilder på Wikimedia Commons. Ett stort tack till juryn som leddes av Arild Vågen och därutöver bestod av Karl Melander, Axel Pettersson och Jan Ainali. Tack också till Europeana som har finansierat hela tävlingen och till vår medarrangör  Riksantikvarieämbetet samt samarbetspartner Hill & Knowlton som har skött PR. Tack också till Kalmar läns museum, Lunds Stadsbibliotek, Kungliga Myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum som har låtit oss hålla workshop i deras lokaler.

Posted in Tävling, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Stockholm från luften

Posted by Arild Vågen på 08 oktober 2014

Wikimedia Sverige har som vi tidigare berättat genomfört ett flygfotoprojekt under hösten 2014. En första flygning genomfördes i Skåne i början av september. Den 20 september var det dags att genomföra en flygning i Stockholm. Tre volontärer från Wikimedia Commons (den fantastiska mediedatabasen med över 23 miljoner bilder som Wikipedia använder) deltog. Einar Spetz, Johan Fredriksson (känd som Esquilo på Wikipedia) och jag själv.

Kvarteret Garnisonen.

Kvarteret Garnisonen. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Enligt den ursprungliga planen skulle vi flyga med start på Ekerö och fortsätta över Mälaröarna och över Mälaren mot Strängnäs och tillbaka via Mariefred och Södertälje. Vädret visade sig dock bli ett problem. Vi fick under dagen skjuta fram startpunkten på grund av problem med dis och dimma och startade först sent på eftermiddagen. Efter inrådan från vår pilot började vi med en sväng över Stockholm för att få bilder med bra ljus.

Riksdagen. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Därefter fortsatte vi ut över Mälaröarna och vi började beta av de fina medeltidskyrkorna som finns på Färingsö. Bland annat Färentuna kyrka vars äldsta delar är från 1175.

Med allt sämre ljusförhållanden och mer dis på marken blev det svårare att få riktigt bra bilder. I rätt vinkel och på relativt kort avstånd fungerade det bättre. De flesta bilderna fick bearbetas relativt kraftigt i efterhand. Jag använde en Nikon D600 och fotograferade i RAW-format vilket gav möjligheter att rädda många bilder i efterhand.

Färentuna kyrka

Färentuna kyrka. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

En fördel med flygbilder är man i en enda bild kan fånga en komplex struktur på ett sätt som inte går att göra på marken utan ett stort antal bilder och förklaringar. Nedan är en bild på Råcksta begravningsplats med kapell och krematorium. Anläggningen ritades av arkitekten Klas Fåhraeus och landskapsarkitekten Gunnar Martinsson. Från luften framträder både alla byggnader och den omsorgsfulla landskapsplaneringen med murar, terrasser och planterade träd.

Råcksta krematorium.

Råcksta krematorium. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Det var andra gången för mig i en helikopter. I februari 2013 fotograferade jag också från en helikopter. Bilderna från framförallt Stockholms skärgård finns här. Båda gångerna använde jag utrustning från Wikimedia Sveriges teknikpool. Den här gången använde jag Nikon D600 och Nikon 70-200/2.8G. Valet visade sig vara mycket lyckat, och objektivet klarade utmaningarna med flygfoto mycket bättre än föreningens 24-70 f2,8 jag använde sist. Trots en stor bländare (alla bilder är tagna med f/4 och exponeringstid på 1/1000 sekund, med auto ISO) levererade objektivet bilder som var skarpa även ute i hörnen.

Efter Mälaröarna fortsatte vi till Adelsö och Björkö (med Birka) innan vi fortsatte hem via Södertälje och Skärholmen.

Borgberget på Birka.

Borgen på Birka. Från luften framträder resterna av den gamla borgen tydligt. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0),

Jag har laddat upp 157 bilder från flygturen. Innan jag fick ladda upp bilderna var jag tvungen enligt svensk lag att ansöka om spridningstillstånd hos försvarsmakten. Den här gången tog det bara två dagar för dom att granska bilderna innan de fattade ett beslut, tidigare har det tagit betydligt längre tid att få svar. Av mina inskickade 547 bilder var det totalt 11 bilder dom nekade spridningstillstånd för. Förmodligen bidrog det faktum att min ansökan var väldigt detaljerad med information om var varje enskild bild var tagen till att det gick snabbt den här gången.

Alla mina bilder från flygningen finns samlade här. När Einar och Johan har fått tillstånd för att publicera sina bilder kommer de återfinnas där också.

Posted in fotosafari, Hur gör man?, media, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 427 andra följare