Wikipedia testade Sveriges tredje största tidning för att se om den klarade faktagranskningen

Den 30 juli publicerade Svenska Dagbladet en artikel där journalisten Adam Svanell testar hur bra Wikipedias kvalitetshanteringssystem fungerar. Han upptäcker att han kan skriva i ganska mycket strunt om sig själv innan artikeln blir återställd och rensad på skräp.

Det här är långt ifrån första gången Wikipedia testas på det här sättet. De flesta gångerna upptäcks det omedelbart. Och oftast görs det snarare av Nisse i Hökarängen än av journalister. Några gånger visar resultatet samma sak som det här experimentet gör. Det är nästan oundvikligt att tester visar olika saker. Hur gör man för att veta om informationen stämmer? Rätt svar är att man aldrig kan veta det. Inte i böcker, inte i bloggar, inte i uppslagsverk, inte i forskning, och allra minst i tidningar. Det här har jag bloggat om tidigare på min egen blogg. Jag har också på den här bloggen skrivit om fenomenet att Wikipedia bygger på att folk tycker att det finns saker att bidra med, d.v.s. att det inte är perfekt från början. Och Wikipedia är mycket bättre än alla tidningar i världen på att öppet visa vilka problem som finns – just för att saker och ting ska kunna rättas till (se länken ovan för en demonstration hur mycket bättre Wikipedia är). Dagstidningar har på sin höjd en ruta där läsarna får skicka in fel i tidningen. Finns det någon som inbillar sig att alla läsare som upptäcker fel skriver till tidningen, som eventuellt publicerar det, ett par dagar efteråt? Vem bryr sig? Det är ju gårdagens eller förra veckans tidning.

Att Wikipedia har sina svagheter är gamla nyheter alltså. Men det är inte därför jag skriver. Anledningen till att jag skriver är att jag blev intervjuad av Adam Svanell per telefon för ungefär två månader sen. Jag lade cirka en och en halv timme på att svara på frågor, ge förslag på synvinklar, och nyheter som ingen annan tidning hittills har skrivit om (här har vi en synvinkel som tidningar kritiseras för men som de sällan tar upp själva som ”fel” i tidningen). Därefter, när vi hade lagt på lade jag ytterligare en timme på att försöka hjälpa SvD att hitta en bra illustration till artikeln – övertalade en användare att fixa till en bild som skulle kunna bli en schysst illustration. Och dessutom, när Svanell mailade mig en förhandskopia av artikeln, så lade jag ytterligare en timme eller två på att rätta de dryga tjugo tio fel som fanns i artikeln.

Mina rättningar har inte förts in.

Därför finns det ett flertal fel i artikeln som Svanell vetat om, men inte gjort något åt – och det var alltså längre tid sedan än han gav Wikipedia att rätta sina fel.

I stort sett alla som har blivit intervjuade av tidningar och radio och TV vet att det är så här det går till. Man blir felciterad, citerad ur sitt sammanhang, nerklippt till snutt, bortklippt över huvud taget, får fel namn, får fel titel, utelämnas som uppgiftslämnare, missförstådd, placerad som en del i en konflikt (när konflikten kanske är så liten att den i själva verket är meningslös), etc, etc. Alla som blir intervjuad känner till att sånt här händer.

Så när tidningar slutar att innehålla fel och när alla som blir intervjuade blir rättvist representerade, då lovar jag att Wikipedia också kommer att vara felfri. Kom igen, Svenska Dagbladet och Adam Svanell. Ni har massor av anställda – alla högutbildade, ni har mer än 115 års försprång på Wikipedia, ni får årligen 60,9 miljoner i presstöd (av en nettoomsättning på drygt en miljard), och ni har drygt 504.000 läsare. När blir ni felfria? När ser ni till att inga fel slipper igenom era faktagranskningsprocesser?

Jag undrar personligen hur en lista över SvD:s alla misstag genom åren ser ut. Jag misstänker att den skulle innehålla några godingar. En snabb sökning på Google med termerna ”tidningsanka” och ”svd” ger nästan 4.000 träffar. Hur snabbt korrigerade SvD de missarna? För ni menar väl inte att de missarna inte är rättade?

För forskning om hur bra Wikipedia är, hänvisar jag till artikeln om Wikipedia, framför allt artikeln på engelskspråkiga Wikipedia, där det också finns en sida som heter ”Reliability of Wikipedia”.

För övrigt ser jag att en hel del av innehållet är hämtat från min bok Så fungerar Wikipedia. Kul att den gamla boken fortfarande innehåller saker som kan presenteras som nyheter.

[Jag har nu kollat igenom mitt svar till Adam Svanell, daterat 24/6 och räknade antalet korrigeringar. Det var drygt 10. Ovan står 20. Jag ber Svanell om ursäkt för den felaktiga informationen och rättar i texten ovan. I de 10 felen har jag inte räknat med att Svanell stavade fel på mitt efternamn ett halvdussin gånger.]

About these ads