Wikipedias största utmaning framöver

Efter allt som har hänt på Wikipedia, och alla planer som har tröskats fram och tillbaka, har wikipedianen David Gerard nu föreslagit vad han tycker skulle bli Wikipedias största utmaning framöver:

Our current markup is one of our biggest barriers to participation.

AIUI [As I understand it], edit rates are about half what they were in 2005, even as our fame has gone from ”popular” through ”famous” to ”part of the structure of the world.” I submit that this is not a good or healthy thing in any way and needs fixing.

People who can handle wikitext really just do not understand how offputting the computer guacamole is to people who can cope with text they can see.

We know this is a problem; WYSIWYG that works is something that’s been wanted here forever. There are various hideous technical nightmares in its way, that make this a big and hairy problem, of the sort where the hair has hair.

However, I submit that it’s important enough we need to attack it with actual resources anyway.

This is just one data point, where a Canadian government office got *EIGHT TIMES* the participation in their intranet wiki by putting in a (heavily locally patched) copy of FCKeditor:

http://lists.wikimedia.org/pipermail/mediawiki-l/2010-May/034062.html

”I have to disagree with you given my experience. In one government department where MediaWiki was installed we saw the active user base spike from about 1000 users to about 8000 users within a month of having enabled FCKeditor. FCKeditor definitely has it’s warts, but it very closely matches the experience non-technical people have gotten used to
while using Word or WordPerfect. Leveraging skills people already have cuts down on training costs and allows them to be productive almost immediately.”

http://lists.wikimedia.org/pipermail/mediawiki-l/2010-May/034071.html

[...]

- Attempting to solve it:
* The best brains around Wikipedia, MediaWiki and WMF have dashed their foreheads against this problem for at least the past five years and have got *nowhere*. Tim has a whole section in the SVN repository for ”new parser attempts”. Sheer brilliance isn’t going to solve this one.
* Tim doesn’t scale. Most of our other technical people don’t scale.
*We have no resources and still run on almost nothing*.

($14m might sound like enough money to run a popular website, but for comparison, I work as a sysadmin at a tiny, tiny publishing company with more money and staff just in our department than that to do *almost nothing* compared to what WMF achieves. WMF is an INCREDIBLY efficient organisation.)

- Other attempts:
* Starting from a clear field makes it ridiculously easy. The government example quoted above is one. Wikia wrote a good WYSIWYG that works really nicely on new wikis (I’m speaking here as an experienced wikitext user who happily fixes random typos on Wikia). Of course, I noted that we can’t start from a clear field – we have an existing body of wikitext.

[...]

This is a problem that would pay off hugely to solve, and that will take actual money thrown at it.

WYSIWYG, för den som inte vet det, står för ”What you see is what you get”. Words ordbehandlingsprogram gör till exempel att när du skriver ut dina dokument så ser de ut som de ser ut på skärmen. Wikipedia är inte WYSIWYG, eftersom man måste kunna lite lite wikikod. Till exempel sätter man dubbla hakparenser runt ett ord, [[så här]] för att göra en länk inom Wikipedia (länken hade då lett till sidan ”så här”).

Gerard föreslår att vi gör det här till nästa stora satsning. Som han skriver: ”[it's] a project that will be difficult, expensive and pay off hugely”.

Förra året fick Wikimedia Foundation ett stipendium för att göra Wikipedia lättare att använda. Då fick WMF 890.000 dollar. I dagens pengavärde motsvarar det 6,2 miljoner kr. Men det projektet resulterade inte i något storartat. För att göra en sådan här sak, krävs mer pengar. Kanske uppåt 30 miljoner kronor.

Vem hjälper till med de resurserna? Svenska staten? Linköpings universitet? IKEA? Bonniers?

Om man tittar på hur mycket 30 miljoner kronor är, så är det en spottstyver i sådana här sammanhang. Det är vad en storfilm drar in på två dagar. Det är också vad ett enda spelarköp i en engelsk fotbollsligaklubb kostar. Andra siffror.

Wikipedias tidigaste historia återfunnen

Good news, everyone!

- Professor Farnsworth, Futurama (upprepad replik)

Tidigare har det hävdats att den tidigaste Wikipedia-artikeln som finns bevarad är artikeln UuU. Jag har själv skrivit det i min bok, Så fungerar Wikipedia. Och fram tills för några dagar sedan stämde det. Det gör det inte längre!

För lite drygt 20 timmar sedan annonserade nämligen Tim Starling, en av Wikimedia Foundations löjligt få utvecklare – och en av de bara tre personer som har en egen Wikipedia-dag – följande:

I was looking through some old files in our SourceForge project. I opened a file called wiki.tar.gz, and inside were three complete backups of the text of Wikipedia, from February, March and August 2001!

This is exciting, because there is lots of article history in here which was assumed to be lost forever.

I’ve long been interested in Wikipedia’s history, and I’ve tried in the past to locate such backups. I asked various people who might have had one. I had given up hope.

The history of particularly old Wikipedia articles, as seen in the present Wikipedia database, is incomplete, due to Usemod’s policy of deleting old revisions of pages after about a month. The script which Brion wrote to import the article histories from UseMod to MediaWiki only fetched those revisions which hadn’t been purged yet.

I didn’t want to believe that those revisions had been lost forever, and I even opened the UseMod source code and stared forlornly at the unlink() call. What I (and Brion before) missed is that UseMod appends a record of every change made to two files, called diff_log and rclog. In these two files is a record of every change made to Wikipedia from
January 15 to August 17, 2001.

I’ve put the two log files up on the web, at:

http://noc.wikimedia.org/~tstarling/wikipedia-logs-2001-08-17.7z

The 7-zip archive is only 8.4MB — much more manageable than today’s backups.

rclog contains IP addresses. The Usemod software made IP addresses of logged-in users public, so the people who made these edits had no expectation that their IP address would be kept private. That, coupled with the passage of time, makes me think that no harm to user privacy can come from releasing these files.

– Tim Starling (källa Foundation-mailinglistan)

Det här kommer riktigt lägligt när det bara är en månad kvar till Wikipedia fyller 10 år! Och nog kommer vissa forskare få mer material.

Hur ser då Wikipedias början ut? Tidigare har man kunnat gå till nostalgiversionen av Wikipedia, men nu finns det ”nytt” gammalt material, som inte hunnit läggas in där. Så här ser istället den första bevarade meningen ut:

”This is the new WikiPedia! The idea here is to write a complete encyclopedia from scratch, without peer review process, etc. Some people think that this may be a hopeless endeavor, that the result will necessarily suck. We aren’t so sure. So, let’s get to work!”

Och debatten om Larry Sangers roll som Wikipedias grundare kommer säkert att aktualiseras med sidor som den här.

Eller hans tilltro till wiki-konceptet:

None of this is to say that the Nupedia wiki will ”replace” the main encyclopedia; of course it won’t. But it will be an interesting ancillary endeavor!

För den som är intresserad av Wikipedias utveckling börjar det bli en ganska stor förteckning här.

Tim Starling har i alla fall gjort sig förtjänt av sin dag den här veckan.

Vinn priser i bildtävlingen

Denna månad sponsrar Wikimedia Sverige månadens bildtävling på svenskspråkiga Wikipedia. Var med och tävla genom att ladda upp bilder på Wikimedia Commons och föra in dem i artiklar.

Vet du inte vad du ska fotografera? Här finns en lista med önskemål, som du kan inspireras av. Här finns en till.

Vem vinner? Det kan du också vara med och påverka. Från och med den 25:e december, alltså juldagen, kan du rösta på vilken bild/vilka bilder du tycker bäst om.

Nature uppmanar forskare att bidra till Wikipedia

Jordens litosfär består av plattor som flyttar sig - en teori som lades fram i Nature 1966.

Det första numret av tidskriften Nature publicerades 1869. Det är en av få ansedda vetenskapliga tidskrifter som inte är nischade. I själva verket är det en av de mest respekterade vetenskapliga tidskrifterna i världen.

Här är en kort översikt över några av de artiklar som har fått mest betydelse utanför tidskriften:

* att partiklar också är vågor

* kärnklyvning

* strukturen på DNA

* plattektonik

* ozonhålet

* kloningen av fåret Dolly

* kartläggningen av mänskliga genomet

Nu, på Natures webbplats, finns en uppmaning som kanske förvånar vissa: ”Time to underpin Wikipedia wisdom”:

Wikipedia, the world’s largest online encyclopaedia, is regarded with suspicion by some in the scientific community — perhaps because the wiki model is inconsistent with traditional academic scholarship (Nature 468, 359–360; 2010). But the time has come for scientists to engage more actively with Wikipedia.

Type any scientific term into any search engine and it is likely that a Wikipedia article will be the first hit. Ten years ago, it would have been inconceivable that a free collaborative website, written and maintained by volunteers, would dominate the global provision of knowledge. But Wikipedia is now the first port of call for people seeking information on subjects that include scientific topics. Like it or not, other scientists and the public are using it to get an overview of your specialist area.

[Källa]

Det här är alltså inte ett peer reviewed paper, utan en slags insändare. Men kommentarerna är intressanta. Och det finns flera artiklar om Wikipedia i Nature. Så kolla gärna runt en del på webbplatsen, eller se till att få tag på själva tidningen på närmaste bibliotek. En nyhetsrapportering är följande:

Wikipedia, meet RNA. Anyone submitting to a section of the journal RNA Biology will, in the future, be required to also submit a Wikipedia page that summarizes the work. The journal will then peer review the page before publishing it in Wikipedia.

The initiative is a collaboration between the journal and the RNA family database (Rfam) consortium led by the TrustSanger_Institute”>UK Wellcome Trust Sanger Institute in Hinxton. ”The novelty is that for the first time it creates a link between Wikipedia and traditional journal publishing, with its peer-review element,” says Alex Bateman, who co-heads the Rfam database. The aim, Bateman says, is to boost the quality of the scientific content on Wikipedia while using the entries to update the Sanger database.

[Källa]

Med andra ord: om man vill forska, åligger det också forskaren att skriva en Wikipedia-artikel om saken. Det här pratade för övrigt Torsten Kälvemark om under det senaste Wikipedia Academy. Det verkar som om ketchupen börjar komma…

Överblick på momangen – visualisera en Wikipedia-artikels historik

På Wikipedia kan man, som du kanske vet, fiska fram tidigare versioner av en artikel och på så sätt hålla reda på precis vem som har gjort vilka ändringar genom den så kallade versionshistoriken. Utan denna funktion hade det knappast gått att samskriva artiklar på det framgångsrika sätt som sker idag. Har du ibland funderat över en artikels versionshistorik? mwhistory är ett verktyg som i en handvändning kan generera en artikels versionshistorik som bild. Idén är inte ny men nu realiserad för svenskspråkiga Wikipedia som ett verktyg där graferna är tillgängliga för alla. Visualiseringen ger dig en omedelbar överblick av hur artikeln har vuxit fram: Varje vertikal linje representerar en ny version och varje färg representerar en skribent. Höjden på ett färgsjok representerar hur många bytes som användaren har bidragit med. mwhistory är programmerad av Andreas Jonsson.

Licentianden Martin Wilson vid vid Lunds universitet, kommer att använda mwhistory som verktyg för sin avhandling om Wikipedia. Två frågor till Martin:

Kan du med ett par meningar sammanfatta vad du tänker avhandla?

Informations- och kommunikationstekniken, IKT, har utvecklats explosionsartat de senaste decennierna. Frågor om hur denna utveckling påverkat människan och människans relation till historien är mycket intressanta. Frågorna är rimligen alltför stora för ett enskilt forskningsprojekt, men det är möjligt att närma sig svaren genom att granska Wikipedia. Uppsatsens syfte är att analysera hur Wikipedia påverkat svenska historiekulturer. Wikipedias roll är i sig intressant och syftet kan dessutom bidra till en större förståelse om hur IKT påverkar människan. Metoden för att uppnå syftet är dels analys av innehållet i Wikipedia och dels intervjuer med gymnasieelever.

Vad hoppas du få ut av en visualiserad versionshistorik?

Visualisering av artikelhistorik kan för det första användas för att förklara för en oinvigd läsare hur en artikel förändras över tid. Med hjälp av bilderna hoppas jag att även en läsare som inte är insatt i Wikipedias värld ändock kan förstå min licentiatuppsats. För det andra blir programmet ett viktigt analysredskap. Visualiseringen hjälper mig att hitta viktiga förändringar i en artikels historia. När väl sådana förändringar spårats kan jag gå in och djupanalysera artikelversionerna som föregår och som följer efter förändringarna.

Jag önskar Martin lycka till!

Det skall bli spännande att se om mwhistory kommer att visa sig användbart även för andra. Må mwhistory leva och kommentera gärna verktyget här.

Wikipedia

Astronomi

Michael Jackson

Lärare förbjöd elever att använda Wikipedia!

Låt mig ta sats nu, för det här är ett mastodontämne som jag har tänkt länge på. Men innan jag börjar tänkte jag berätta om min son. Jag lovar att det har med saken att göra.

Min son är fem år för tillfället. Vi har uppfostrat honom att inte tro på spöken. När vi ser något barnprogram på TV med spöken i brukar han med fullständig skärpa säga att spöken inte finns. Då blir jag stolt. Men ibland kommer han hem från dagis och är lite konstig. När vi frågar varför kommer det fram att han är rädd för att spöken ska komma och göra något… lite oklart exakt vad. Orsaken är att de andra dagisbarnen har pratat om spöken, och helt plötsligt är vår son inte längre säker på att spöken inte finns trots allt, lite grand i alla fall. Han har alltså glömt att han vet att spöken inte finns, och när vi påminner honom om det blir han lugnad.

Poängen är att femåringen har två helt olika ståndpunkter i huvudet samtidigt, men att han inte är tillräckligt mogen för att se på sig själv utifrån. Det kan vara något att tänka på lite då och då när du läser det här inlägget.

Ibland kan man höra om lärare som förbjuder sina elever att använda Wikipedia

Jag åker runt och föreläser om Wikipedia på skolor lite då och då. Det brukar inte dröja länge innan man märker att både lärare och elever har hört om någon, ofta någon annan lärare, som har sagt till sina elever att de absolut inte får använda Wikipedia. En del säger att de inte får använda Wikipedia över huvud taget, medan andra får höra att de inte får ange Wikipedia i källförteckningen.

Ett exempel på en sådan lärare (som jag hittade via läraren Kristina Alexanderson):

”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern, ”Det stavas IG”

[Källa: Per Falk (9.30 in)]

Jag tror att det sättet att se på världen, Wikipedia och skolan är ett gigantiskt misstag. Det av två skäl:

1. hur har de lärarna tänkt att bete sig rent praktiskt för att förbjuda eleverna från att använda Wikipedia? Stå och hänga över axeln på eleverna hela tiden? Med kanske 20-30 elever att övervaka blir det en massa spring fram och tillbaka. Det är med andra ord rent praktiskt omöjligt att hindra eleverna från att använda Wikipedia eller någon annan källa
2. tror läraren att allt handlar om betyget och skolan just nu? När eleven går ut, kommer han eller hon att behöva söka reda på information på egen hand. Om läraren inte har lärt eleven hur Wikipedia fungerar, är risken större för att eleven behandlar Wikipedia fel. Det är alltså inte bara omöjligt – det är också dumt.

Men mer än så: en lärare som förbjuder elever att använda missköter sitt jobb!

Tar jag i? Nej, knappast. Läs till exempel i följande passus ur Kursplan för svenska under Läroplan 94 (som snart ersätts av Läroplan 11):

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

[...]

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

Det här är alltså Skolverket som skriver så. Då kanske det är dags att titta på hur många som använder Wikipedia:

• drygt 370 miljoner människor världen över besöker Wikipedia, varje månad
• det är den femte mest besökta sajten i världen
• andra informationskällor är betydligt mindre använda, se bild nedan:

Så här rangordnar sig Wikipedia med andra stora informationskällor på nätet

Hur kan man blunda för världens största uppslagsverk och en av världens mest besökta webbplatser? En lärare som förnekar sina elever den chansen gör alltså inte sitt jobb.

Lärare förbjöd elever att använda tidningar!

Tänk dig för ett ögonblick en lärare som helt förbjuder sina elever att använda tidningar i undervisningen. Låter det absurt? Varför? Tänk efter.

Är det för att man kan lita på tidningar? Låt oss för ett ögonblick säga att man kan lita på tidningar, och att det inte alls förekommer att de tar död på såväl Fidel Castro som påven i förväg – låt oss låtsas det. (Alla som varit med i tidningar vet att det inte är så enkelt, men som sagt, låt oss för ett ögonblick tänka oss att tidningar vore helt felfria.)

Eller är det för att tidningar är tryckta? Folk litar mer på tryckt material än material på internet. Till och med Skolverkets tjänst Länkskafferiet skriver:

Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På Internet kan alla som har tillgång till en server (en kraftfull dator) enkelt publicera vad de önskar.

[Källa]

Jag jobbar då och då som manusredaktör för ett print-on-demand-förlag (Vulkan), där man trycker författares alster utan någon som helst förhandsgranskning. Böckerna som kommer därifrån ser precis lika seriösa ut som vilken annan bok som helst. Sedan 1990-talet någon gång har det egentligen varit möjligt att göra egna tidningar (en vän till mig gjorde ett fanzine om filmmusik). Det har funnits massor av nationalistiska/rasistiska tidningar – utan hakkors och Hitlerhyllningar – sedan hundratalet år. Fråga bara Expo. Sedan millennieskiftet har många tidningar webbplatser där de publicerar saker som inte får rum i den tryckta tidningen (är det mer opålitligt material?) Och som professor Clay Shirky sa på konferensen TED (citerat fritt ur minnet):

Vi fick erotiska romaner 150 år innan vi fick vetenskapliga tidskrifter.

Kanske, kanske är tanken att tryckt material är mer pålitligt något av en illusion. Visst kan tryckt material vara mer pålitligt – men man vet aldrig. Det är det som är grunden för källkritik, eller hur? Men låt oss låtsas (igen) att tryckt material vore mer pålitligt för att det är tryckt.

Eller så är tidningar pålitliga för att de har en redaktion? Nordisk familjebok hade en fantastisk redaktion (men deras material är lite mossigt idag). Min kompis fanzine hade också en redaktion. Det har inte funnits en enda porrtidning utan redaktion. Ett verk är alltså bara så bra som sin redaktion. Vi återkommer till det lite senare, men låt oss för ögonblicket återigen låtsas: tidningar har en redaktion, ergo – de är mer pålitliga.

Ändå finns det skäl för läraren att förbjuda tidningar. Den där läraren argumenterar kanske så här: allt färre elever läser tidningar (och inte bara av ekonomiska skäl) – och det finns troligen inte ens en tidning på skolan, eftersom det alltmer sällan ens finns ett skolbibliotek. Med tanke på att det också finns så många olika tidningar av olika kvalitet, och läraren av tidsbrist inte kan kontrollera exakt vilka tidningar som eleverna har tillgång till, så är det lika bra att helt enkelt undvika det ormboet som det skulle innebära att gå in på exakt hur tidningar kommer till, hur man bedömer tidningars trovärdighet, och när man ska använda tidningar som källor i skolarbetet. Det blir för jobbigt och tidskrävande, när det finns så mycket annat att göra.

Låt oss sedan säga att läraren påstod att han inte var någon journalist. Alltså kan han eller hon inte presentera ämnet ordentligt. Hellre strunta i det, än att komma med saker som kan vara felaktigheter.

Ändå är det lite absurt, va? En sådan lärare skulle förlora sina kollegors respekt och kanske till och med möta konsekvenser från rektor och skolledning. Men skillnaden mot att inte använda Wikipedia i undervisningen är inte särskilt stor. Eftersom så många som läser Wikipedia får man se till att skaffa sig koll. Om läraren inte vet hur Wikipedia fungerar, då finns det andra som kan hjälpa till. Det är bland annat en förening som du kan kontakta om du vill att någon ska komma och föreläsa om Wikipedia, eller träna dig och eleverna i att använda Wikipedia.

Och det finns ett skäl till att Wikipedia är viktigare att ta upp än tidningar!

Låt säga att vi accepterar premissen att Wikipedia är en dålig källa (jag skulle säga att det beror på vad man ska ha informationen till). I så fall finns det en slutsats som är helt ofrånkomlig:

Dåliga källor är utmärkta för att diskutera källkritik

Med tanke på hur använd Wikipedia är (se ovan), även av elever, så vore det alltså närmast ett försuttet tillfälle att diskutera hur man ska göra istället, för att bli bra på källkritik. Skolverket har skrivit mycket om det, om man säger så.

Varför förbjuder lärare elever att använda Wikipedia?

När man hör om lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia, så åtföljs det ofta av följande skäl ”för vem som helst kan ju lägga in vad som helst”. Det stämmer, för Wikipedia har ingen redaktion som förhandskollar materialet innan det läggs ut. Pröva, så får du se, att så fort du har sparat din ändring, så ligger det ute, live för hela världen att se. Men, det kan vara värt att poängtera, och det har vi gjort ett par gånger, att Wikipedia faktiskt har ett ganska komplext kvalitetssäkringssystem. Om du klickar på den förra länken kan du se att Wikipedia har mer än ett dussin olika metoder för att kontrollera bidrag, spåra användare, blockera bråkstakar, låsa artiklar, etc. Men – och här kommer vi tillbaka till början av inlägget, med min son – folk tänker inte på att vad de säger (”vem som helst kan ju lägga in vad som helst”) betyder att vem som helst också kan ändra och ändra tillbaka det ”vem som helst” har lagt in.

Wikimedia Sverige var på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Se bilder här. Vi svarade på massor av frågor om Wikipedia. Jag måste säga att jag blev lite chockad i år, för i år träffade vi fler personer än vanligt som inte visste vad Wikipedia var, som trodde att det var en sökmotor, som trodde att artiklar syftade på att Wikipedia innehöll tidningsreportage, och som trodde att Wikipedia var ett företag eller ägdes av till exempel Google. (Det är en ideell stiftelse som driver Wikipedia, men de lägger sig inte särskilt mycket i besluten på Wikipedia.) Kunskapen om vad Wikipedia är, var lägre än vad jag mindes från tidigare år. Då var ändå besökarna läsande, informationssökande människor. Hur ska det vara bland dem som inte har en bakgrund där man söker på internet? I alla fall, en dialog som otroligt nog var ganska vanlig, var följande:

Vi: – Vet du om att alla kan redigera Wikipedia?

Besökare (otåligt): – Jaja.

Vi: – Har du själv redigerat Wikipedia?

Besökare (förvånat): – Nej, det visste jag inte att man kunde.

Finns spöken eller inte, eller båda två?

Jag tror att det där är nyckeln till hela frågan om varför lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Okunskap. Okunskap om Wikipedia, och nätet i allmänhet. Då blir det väldigt viktigt vad media skriver. Om media skriver om faror och fel de enda gångerna de skriver om Wikipedia, då riskerar många inte bara att få ett felaktigt intryck av Wikipedias pålitlighet, utan också skapa en rädsla för processen att skriva en Wikipedia-artikel.

Som advokat-poeten John Godfrey Saxe skrev (och som Otto von Bismarck sedan associerats med):

Laws, like sausages, cease to inspire respect in proportion as we know how they are made.

Det är likadant med uppslagsverk, och för den delen forskning. Man vill liksom inte veta för mycket om vad som inte står i uppslagsverket, utan bara ha något enkelt svar. Men Wikipedia är transparent. Alla tidigare versioner av alla artiklar sparas, öppet.

 

För mer information om vad siffrorna står för, skriv Wikipedia:Versionshistorik i Wikipedias sökruta

2003, när tidningarna började rapportera om Wikipedia lite mer, var det naturligt att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin och då tyckte en del att NE var bättre. Det förvånar mig inte. Två år efter att NE började komma ut fanns inte ens hela alfabetet täckt. Det skulle dröja sju år innan alla bokstäver i alfabetet hade artiklar. Sju år efter att Wikipedia skapades, 2008, var det inte längre aktuellt att jämföra Wikipedia och NE utom i något enstaka fall, eftersom så många fler använde Wikipedia. Men de där artiklarna som skrevs mellan 2003 och 2008 hänger fortfarande kvar. Och folk refererar fortfarande till dem, som om inget i Wikipedia hade förändrats.

Det är till exempel ingen som gjort någon allvarlig jämförelse mellan Wikipedia och NE sedan jag gjorde en översikt över läget i min bok (tryckt = pålitlig!) ”Så fungerar Wikipedia”. Men sedan dess har Wikipedia vuxit med nästan 100.000 artiklar. Det har gjorts ett otal redigeringar sedan dess. Under en period koncentrerade sig de aktiva wikipedianerna så mycket på kvalitet att antalet artiklar, som vanligtvis stiger med nästan 100 artiklar per dag, under en period minskade. Man rensade bort de sämsta artiklarna, slog ihop näraliggande artiklar så att det skulle bli lättare att hitta bland de som fanns, och ägnade sig åt att bygga ut de artiklar som finns.

Och med ”de aktiva wikipedianerna” menar jag två saker: dels de omkring tusen personer som lägger ner tid frivilligt för att göra Wikipedia bättre åtminstone ett par gånger i veckan, dels de omkring 100.000 som gjort enstaka redigeringar. Internationellt är det förstås många, många fler. Men den totala majoriteten tycker att det är viktigt att det som står på Wikipedia är av hög kvalitet. Det är också mycket experter som skriver på Wikipedia. Som några av de personer jag berättar om i den här essän.

Sådana saker vet inte så många om. Och den okunskapen är farlig för skolan.

Är det många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia?

Nu börjar vi komma in på riktigt intressanta frågor. Är det egentligen så att det är många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia. Svaret är enkelt. Nej. Det är i själva verket ganska ovanligt. Hela den här diskussionen hålls vid liv av det fåtal lärare som mest verkar vara rädda för internet samt media, som såklart tycker att sådana här saker är sexiga. ”Konflikt – det gillar vi.” Men det är en påhittad konflikt. Ungefär som konflikten mellan Wikipedia och NE. Självklart tycker vi som sysslar regelbundet om Nationalencyklopedin. Det är en till källa. Vi vill ha så många källor som möjligt, inte så få som möjligt. Wikipedia ska inte vara ett monopol, utan ett av många verktyg. Och lärare både använder och tillåter sina elever att använda Wikipedia.

Vill du ha siffror på det jag påstår om lärare? Okej. Läs bibliotekarien Einar Spetz två utmärkta förstudier, som han gjorde på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm:

* Wikipedias fel och brister

* Wikipedia – älskat eller avskytt?

Där i den senare står det svart på vitt: ”En klar majoritet av de tillfrågade lärarna uppgav att de varken hade tipsat elever eller avrått dem från att använda Wikipedia.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11).

Hur kan lärare få eleverna att använda Wikipedia bättre?

Så vad är slutsatsen? Jo, problemet finns i det som står om man fortsätter läsa Spetz förstudie, Wikipedia – älskat eller avkytt? Så här skriver han: ”Det kan vara så att de tydliga majoriteterna i frågorna 1.6-1.8 återspeglar att källkritiska överväganden diskuteras endast i liten utsträckning, mellan lärare och elever och lärare emellan.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11)

Men det finns undantag. Den tidigare nämnda Kristina Alexanderson skriver om Wikipedia då och då. Se till exempel följande blogginlägg:

* Wikipedia en bra källa

* Wikipedia värt att diskutera i skolan

* Kortkunskap om Wikipedia i skolan

* Belys Wikipedias storhet i skolan

* Wikipedia en stolt vän, eller en som elever skäms för?

* Ska vi använda Wikipedia i skolan?

* Handen på hjärtat, vad kan du om Wikipedia?

* Kan internet liknas vid Wikipedia?

Och både Skolverket (via Kolla källans Anette Holmqvist) och biblioteken börjar fundera mer på hur man ska hantera Wikipedia och källkritik.

Därför kan det vara bra att veta vad man ska göra, till skillnad från hur man ska tänka (som är det jag skrivit om ovan).

Här finns ett gäng med frågor och tips som du kan ta med dig till skolan:

1. Har du verkligen kollat på Wikipedia, eller litar du på vad som står i tidningarna?
2. Att använda en källa utan att ange den är oetiskt. Om du uppmuntrar någon att inte ha med Wikipedia i källförteckningen riskerar du att uppmuntra till plagiat. Presentera i stället strategier för att arbeta med att ta fram bra källor. Ta med eleverna till biblioteket till exempel.
3. Man kan inte beskylla Wikipedia när eleverna plagierar artiklarna. Gör uppgifterna sådana att det inte går att planka Wikipedia, utan att man måste jämföra flera olika källor.
4. Universitetsläraren Magnus Erikson upptäckte vid ett tillfälle att flera studenter hade samma fel, men han kunde inte förstå var uppgiften kom ifrån. Han hade inte sagt så, det stod inte i kurslitteraturen. Till slut hittade han det på Wikipedia. Istället för att klaga, rättade han felet och förklarade för eleverna om hur Wikipedia fungerar. Nu har många andra nytta av hans lilla förbättring. Det går lätt att se hur många som läser en artikel, genom att gå in på fliken ”visa historik” och där klicka på ”antal sidvisningar”. Magnus håller numera världens första universitetskurs i Wikipedia, och har upptäckt att eleverna tycker att det är roligt att deras arbeten läses av fler än lärarna.
5. Man lär sig bäst hur Wikipedia fungerar genom att testa. Det är inte svårt. I stort sett allt du behöver veta kan du läsa på den här sidan: Introduktion till Wikipedia. Du måste inte lära dig den lite krångliga koden, utan koncentrera dig på att skriva text.
6. Om bara 3% av gymnasielärarna skulle börja bidra till svenskspråkiga Wikipedia skulle antalet skribenter fördubblas! Det skulle innebära att kvaliteten skulle bli mycket högre.

Eftersom jag vet att det här kan vara svårt att göra på egen hand, ska jag lämna två sista tips:

Du kan alltid kontakta Wikimedia Sverige och få hjälp.

Det finns en broschyr som heter Wikipedia i skolan. Den är gratis och fri att ladda ner.

Avslutningsvis: min son är för ung för att både kunna tro på spöken och inte tro på spöken samtidigt. Men du är tillräckligt gammal för att förstå att något kan vara både bra och dåligt samtidigt. Som en man som heter Stefan Goettsch skrev:

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.

Och vi vill att du ska hjälpa till att göra det bättre. För din skull.

Publicera kulturskatterna

Tillsammans med 12 andra internet-veteraner har jag skrivit en debattartikel på Svenska Dagbladets webbplats där vi uppmanar regering och riksdag att göra det enklare för våra minnesinstitutioner (arkiv, muséer och bibliotek) att publicera sina kulturskatter på nätet. Som det är nu finns det inte mycket som tyder på att vår kulturskatt digitaliseras inom kort. I ingressen står det: ”Vi kommer ha flygande bilar innan kulturarvet finns på nätet”. Ironiskt nog skrev Per Gudmundsen i SvD nyligen om att det nog inte blir några flygande bilar – men vi hoppas ändå på att kulturskatterna ska föras ut till allmänheten. Förhoppningsvis blir det fler museer som lägger ut sina bilder såsom Nordiska museet har gjort på Wikimedia Commons (se här), fler museer som lägger ut sina bilder såsom Regionarkivet har gjort på samma ställe (se här), och fler ämbeten som lägger ut sina bilder såsom Riksantikvarieämbetet har gjort på Flickr (se här).

Om man vill veta vilka fler samarbeten som finns mellan kulturinstitutioner och stora mediearkiv på nätet finns det massor av titta på här och här.

Kommentera gärna. Vad skulle du vilja se för bilder på Wikimedia Commons och Flickr? Vilka institutioner borde börja lägga ut bilder? Kan du göra något för att övertyga riksdagen och regeringen att förenkla situationen? Och vad borde Wikimedia Sverige och andra göra i fortsättningen? Alla idéer och tankar är välkomna.

Wikimedia Sverige har länge arbetat för att fler organisationer ska kunna göra sådana här insatser. Vi har inte varit ensamma. Bland annat har vi samarbetat mycket med Creative Commons. Bland annat intervjuade jag deras företrädare Mathias Klang på bokmässan i Göteborg i somras, se filmen här.

Creative Commons har gjort en webbplats där man kan söka i flera olika mediearkiv efter fria verk samtidigt. Testa gärna att söka på något på den nu. Det är en bra resurs för att göra det enklare för till exempel lärare som vill se till att eleverna får tag på material som är fritt att återanvända.

Men det är inte alltid lätt att skapa sådana här samarbeten. Det krävs ofta många samtal för att förklara vad det är vi vill, vad vi kan erbjuda och hur det ska gå till. Ibland arbetar vi i uppförsbacke, eftersom det finns flera som vill se till att alltfler verk skyddas och att minnesinstitutionerna inte lyssnar alltför mycket på sådana som oss. Därför krävs det ibland bra iniativ inifrån, som det här.

Eftersom Wikimedia Sverige enbart består av frivilliga krafter och är nästan helt beroende av donationer för att kunna göra det möjligt att arbeta så här, hoppas jag att fler klickar på bannern längst upp på Wikipedia och skänker en slant. Du kan också föra över pengar direkt till oss på bankgiro 5822-9915 eller via Payson. Hälften av pengarna går till Wikimedia Foundation som driver Wikipedia och dess systerprojekt, och resten till oss. Du kan läsa mer om hur vår budget för 2010 såg ut här. Om du vill vara med och bestämma vad vi ska göra nästa år, kan du antingen skicka mail till styrelsen(snabel-a)wikimedia(punkt)se, eller komma på årsmötet 2011 (mer detaljer kommer inom kort).