Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Att fota eller inte fota – det är inte frågan

Antalet illustrerade biografiartiklar över levande svenskar ökar i Wikipedia, men fortfarande finns det många biografier utan porträtt. Dessutom är många porträttbilder långt ifrån bra. Ta Svenska akademien som exempel. Av de aderton stolarna finns det för tillfället inröstade personer på 17. Knappt hälften av Wikipediartiklarna på svenska om dessa 17 saknar porträttfoto; hade inte ett nytaget foto av Kerstin Ekman slunkit in efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september hade de oillustrerade varit i majoritet. Av bilderna till de nio illustrerade biografierna är tre bra eller utmärkta, tre är OK och tre är tveksamma eller dåliga.

En riktigt bra bild av en akademiledamot: Horace Engdahl. Foto: User: Prolineserver

Gissningsvis är fördelningen mellan bra, passabla och dåliga ungefär likadan över hela linjen av bilder av levande svenskar på svenska Wikipedia, inklusive de relativt fåtaliga proffsbilder som kompletterar det större antalet amatörbilder. Ur läsarnas synpunkt är problemet inte svårt: bättre en dålig bild än ingen alls.

Ur de biograferades synpunkt är det dock tvärtom: bättre ingen bild alls än en dålig bild. Vi människor råkar tycka det är viktigt med våra namn och vi råkar tycka att det är viktigt att de bilder, som publikt visar oss, visar oss i rimligt fördelaktigt ljus. Och detta senare finns det anledning att ta viss hänsyn till.

Visar denna bild verkligen bloggförfattaren i ett fördelaktigt ljus? Foto: Holger Motzkau

Att vänta på ”officiella” bilder är inget svar. Bonniers och ett av riksdagspartierna har visserligen donerat ett antal porträttbilder till Wikimedia Sverige för uppladdning på Wikimedia Commons, men det är en droppe i havet. Copyrighttrassel, okunskap om licensregler och okunskap eller ovilja i största allmänhet gör att flertalet befintliga foton är off table och få utom kretsen plåtande wikipidianer kan realistiskt påräknas att ladda upp intressanta volymer av porträttbilder.

Och därmed är vi där vi är idag. En mängd porträttbilder har under åren systematiskt laddats upp av amatörer i wikimedia-kretsen, inte minst inom ramen för Wikimedia Sveriges deltagande på bokmässan i Göteborg, antagligen den största regelbundet återkommande sammankomsten för biograferade levande svenskar. Fotografier från bokmässan är tagna under icke-idealiska förutsättningar, avbildande personer med mikrofoner i näven och bjäfs omkring sig i en stökig miljö med hårda ljuskontraster, och med omedvetna offer med de mest skiftande miner. Någon gång bra bilder ändå, ibland passabla, men ofta dåliga eller i alla fall ur bildobjektets synvinkel ofördelaktiga och beklagliga.

OK bild tycker fotografen. Men vad tycker Peter Englund? Foto: Bengt Oberger

Efter hand går det visst att höja ribban. Med mer fler fotografer och mer tid, hinner man också på Bokmässan ta ett antal bilder av besökande i lugn och ro i en normal fotograferingssituation, i samspråk med den porträtterade, och kan sedan byta ut de äldre bilderna.

”Nya” Göran Greider från bokmässan 2011, förbättring jämfört med tidigare foto från 2008 (se själva i artikelhistorien för jämförelse). Foto: Bengt Oberger

I samband med årets bokmässa fick jag två samtal om ofördelaktiga bilder. Vid det första uttryckte författaren A sin förtrytelse över att dess Wikipedia-artikel hade innehållit en så dålig bild, tagen på mässan året innan, som inte hade gått att få bort från artikeln. A hade nu i dagarna äntligen lyckats få en fotografvän att ta en egen bild, som hade laddats upp på Commons och lagts in i artikeln. Men A underströk vilket obehag den tidigare bilden orsakat A under lång tid.

Det andra samtalet kom från författare B:s förläggare i förra veckan. Förlagstjänstemannen berättade att B hade varit förtvivlad över den bild jag laddat upp, i vilken B inte hade känt igen sig själv. Jag ombads att ta bort den från artikeln.

Till saken hör att jag egentligen inte fann bilden av A ofördelaktig. Den var visserligen ingen bra bild, men den var ganska neutral. Och beträffande bilden av B hade jag verkligen övervägt uppladdning till Commons, men bedömt att detta var en helt OK bild, som visade en leende B med precis det utsende som jag uppfattat vid fototillfället. Slutsatsen för min del är först och främst att fortsättningsvis än mer ta hänsyn till att folk är måna om att visa upp ett positivt ansikte för världen, och att oftare sortera bort mindre bra bilder. Och att än mer i framtiden se till att mina porträttbilder om möjligt tas efter direktkontakt med den avporträtterade.

För att få volym i kvalitetsbilder vore det av värde att få utspritt i kändis-Sverige att var och en har möjlighet att positivt påverka sitt eget porträtt genom att fixa en egenuppladdad bild på Commons. Det är bara kräva att den fotograf som ges tillåtelse att ta bilder av dem, förbinds att också släppa några bilder med CC-licens och donera dem till Wikimedia Sverige eller ladda upp direkt på Commons.

Ännu ett lysande akademiledamotsporträtt: Torgny Lindgren. Foto: Jarle Vines, Norge

Wikipedia hjälper forskning

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?

Wikimedia Sverige på Bokmässan 2011‏

En vecka har nu gått efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där Wikimedia Sverige sedan flera år medverkat med en monter. I år var mässbesökarna nästan 100.000 om man får tro mässans ledning, ett nytt rekord. Kanske ett uppblåst besökartal, men trångt var det hur som helst i gångarna.

Besökare i montern

Föreningen Wikimedia Sverige slog i alla fall rekord i antalet medverkande wikipedianer. Åtta personer deltog under flera dagar. En nionde med barnvagn deltog under den något lugnare torsdagen, då det fortfarande med möda gick att ta sig fram med vagn. Fyra var göteborgare, tre var nedresta från Stockholm, en kom från Linköping och en kom från Skövde. Projektledare var föreningens tidigare ordförande Lennart Guldbransson.

Nytt för året var nyinköpta datorskärmar, som monterades på monterväggen och visade likaledes nytagna korta videofilmer. Trafiken vid budgetmonterns något perifera läge var god, och många fångades in för samtal av wikipedianer i knallgula T-shirts. Ett antal nya redigerare kan vi nog räkna med. Föreningens T-shirts syntes också bra på de fotografer, vilka minst två till antalet ständigt cirkulerade för att ta porträttbilder för biografiska artiklar, antingen för oillustrerade artiklar eller nya och bättre för redan tidigare illustrerade. Hittills har ungefär 200 foton laddats upp på Wikimedia Commons kategori Göteborg Book Fair 2011, och fler lär det bli.

Tecknaren Jan Berglin på bokmässan 2011

Bokmässan har hittills varit det kanske mest uppmärksammade årliga tillfället, där Wikimedia Sverige visat upp sig och ökat uppmärksamheten för Wikipedia och dess systerprojekt. Det har internt diskuterats om denna satsning ger tillräcklig utdelning och inget beslut har ännu fattats om närvaro 2012. Dock har det konstaterats att det alltid har varit lätt att rekrytera volontärer till detta projekt.

Föreningens mässdeltagande utvidgas i år med Fotomässan i Älvsjö i Stockholm 18-20 november!