Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Arkiv för kategori ‘forskning’

Wikipedian in Academy

Skrivet av Arild Vågen den 20 maj 2013

SLU Uppsala

Sveriges lantbruksuniversitets campus i Uppsala.
Foto: Arild Vågen
Licens: CC-BY-SA-3.0.

Den 18 januari 2013 formulerades titeln för ett helt nytt jobb när världens första Wikipedian in Academy anställdes på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Egentligen var det så självklart, allt fanns där. En tradition från Wikimediavärlden att bygga partnerskap med museer och andra kulturinstitutioner och en vilja (och i Sverige lagstiftad skyldighet) från universitetens sida att fullgöra den tredje uppgiften. Wikipedian in residence har redan blivit ett begrepp inom den internationella kulturvärlden och institutioner som British museum, Château de Versailles och Riksantikvarieämbetet i Sverige har haft Wikipedian in residence. Tanken är att Wikipedianen ska fungera som en länk mellan institutionen och Wikipedia samt Wikipedias systerprojekt. Nu flyttar vi och Sveriges Lantbruksuniversitet konceptet till universitetsvärlden. Under våren och sommaren 2013 är Arild Vågen anställd som Wikipedian in Academy på SLU och leder ett stort Wikipediaprojekt. I arbetsuppgifterna ingår att lära, organisera och stödja forskare och doktorander som ska bidra till Wikipedia som en del av den tredje uppgiften. Workshops och andra aktiviteter arrangeras runt om på SLU:s många campus och ett långsiktigt program med Wikipediaambassadörer kommer att byggas upp för att skapa en kontinuerlig struktur för ett fortsatt Wikipediaarbete på SLU.

Arild Vågen och Sophie Östberg

Arild Vågen och Sophie Östberg.
Foto: André Costa
Licens: CC-BY-SA-3.0.

Projektet har tagits fram i nära samarbete mellan Wikimedia Sverige och SLU. Från Wikimedia Sverige har utbildningsansvariga Sophie Östberg tillsammans med Arild Vågen bidragit, och från SLU Olle Terenius och Tina Zethraeus. Från Wikimedia Sveriges sida tycker vi att det är väldigt roligt att ett svenskt universitet blir pionjärer. Tidigare projekt utomlands har siktat in sig på att få studenter att bidra, här bidrar för första gången professorer, docenter, forskare och doktorander i organiserad form till Wikipedia. Sveriges lantbruksuniversitet utför alltså tredje uppgiften genom att stödja sina doktorander och forskare att skriva på Wikipedia, till en potentiell miljonpublik. På svenska Wikipedia fanns under mars 2013 ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Det borde således vara en tämligen god och tacksamt etablerad plattform för att nå ut med den kunskap vilka forskare och doktorander besitter på detta universitet. Men det stannar ju inte här. Wikimedia Sverige etablerar nu kontakter med andra universitet runt om i Sverige som är nyfikna på konceptet och hur de också kan nyttja Wikipedia i utbildning. Utöver att utföra tredje uppgiften så handlar det också om att sprida kunskapen om fria licenser och vikten av detta inom högre utbildning.

 

- Sophie Östberg, Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige, och Arild Vågen, Wikipedian in Academy på SLU

Sparad i forskning, Samarbeten, Wikimedia Sverige, Wikipedia, Wikipedia i utbildning | Lämna en kommentar »

Vinnova stödjer vårt databasprojekt!

Skrivet av jopparn den 30 november 2012

Se below for the English version

Vi fick idag veta att vårt projekt Wiki älskar konst på allmän plats har fått finansiering från Vinnova! Detta innebär att vi kommer att kunna bygga upp en fantastisk databasresurs med offentligt ägd konst. En databasresurs som vi är säkra på kommer att ha ett stort värde för många aktörer i samhället och för våra olika projekt i synnerhet.

Vi kommer så snart som möjligt börja kontakta ett antal kommuner och begära ut information om deras konstsamlingar. Därefter kommer vi att föra samman detta i en central, nationell databas. Totalt kom 72 ansökningar in men endast 17 av dessa fick stöd. Glädjande nog fick vi hela den summa vi ansökt om!

Men varför håller Wikimedia på med en databas om konst kanske några av er funderar på? Vad är kopplingen?

Idén för databasen uppkom när vi arbetade med förberedelserna av den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi anordnar tävlingen tillsammans med bland annat Europeana och den kommer att äga rum för första gången i maj 2013. Till tävlingen behövde vi skapa listor med lämpliga objekt att fotografera och vi insåg då att det saknades en sådan central databas. Detta var ett uppenbart problem då en databas gör det möjligt att genomföra tävlingen mer strukturerat och vi kan på ett bra sätt tydliggöra vad som ännu saknas. Genom det här projektet kommer det att vara möjligt att ordentligt utöka antalet konstverk som är med i Wiki Loves Public Art kommande år. Vi kände att det vore dumt att inte samtidigt se till att försöka göra det här projektet så värdefullt för så många parter som möjligt redan från start när vi ändå var tvungna att begära ut data från kommunerna. Då detta skulle kräva mer arbetet bestämde vi oss för att skicka in en ansökan till Vinnova för att kunna genomföra det på bästa sätt.

Vår förhoppning är att kommunerna kommer att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen och endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och den kompetens som behövs för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand och här kan vi bidra. Exempelvis kan kommunerna och turistsektorn använda den färdiga databasen för att visa sevärdheter i kommunen. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp ”Rundvandring i Varberg” kunna kompletteras med information om offentliga konstverk.

Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börja se möjligheterna med öppna data och tänker igenom sina egna rutiner och arbetssätt när de får den här typen av begäran. Vi hoppas att projektet skall bli en lämplig inkörsport och ett flaggskepp för kommande, liknande satsningar. Vi har även samtal med andra aktörer som sysslar med offentlig konst, såsom exempelvis Statens konstråd, för att se om det är möjligt att även inkludera deras databaser i vår centrala databas.

Databasen kan även vara ett stöd för kommunerna vid deras underhåll och reparationer av offentlig konst. Upsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha vad gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 80-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar därtill en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på längre sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett sådant uttag ur en samlad öppen databas.

Som vi ser det är öppen data även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria, och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid samt skapa verktyg för att diskutera konsten.

Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar.

Det finns alltså en hel del aktörer som kommer att kunna dra nytta av projektet. Vi har en stark övertygelse att den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppen data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och då arbeta för att data kontinuerligt ska förbättras och hållas uppdaterad.

Nu påbörjas arbetet med att så snabbt som möjligt identifiera en skicklig databasutvecklare som även är duktig på att prata med folk! En stor del av arbetet kommer nämligen att gå ut på att kontakta Sveriges kommuner och begära ut den information vi behöver från dem. Känner du till någon lämplig kandidat, eller är du själv kanske den vi söker? Skicka då ett email till john.andersson@wikimedia.se!

Vänligen,

John

Vinnova is backing our database project!

Today we received the fantastic news that our project Wiki älskar konst på allmän plats (Wiki Loves Public Art) has gotten backing from Vinnova! Hence, we will be able to build a fantastic database resource about public art in Sweden. We are convinced that this database resource will have a great value for many actors in society and also for us when working on achieving our projects.

As soon as possible we will start contacting a number of municipalities and ask them to give out information about their art collections. The data collected will then be merged into one central, nation wide database. In total 72 applications where sent in to Vinnova and of those only 17 was picked. Pleasantly enough we received the full amount that we asked for!

Some of you might wonder why Wikimedia Sweden is even working on a database with public artworks? What is the connection?

The idea of the need for such a database came to us when preparing to organize the international photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. We are organizing the contest in cooperation with actors such as Europeana and it will take place in May next year for the first time. We needed to organize the contest in a structured way and for the contest we needed lists with suitable objects to photograph to make it easier for our volunteers. Creating a database like this will make it possible to include many more artworks in the contest in the future. However, we realized that no such database existed in Sweden. We strongly felt that it would be stupid to initiate contacts with a few of the municipalities and collect the datasets without at the same time trying to make it as valuable for as many actors as possible already from the start. That would however take more time, and we then decided to apply for a grant from Vinnova.

As a lot of municipalities lacks databases and only have the material in an analogue form. As many of the municipalities are lacking the competence and the resources to create useful open databases by themselves, this project could support them with that. They could then use the database to improve tourism as they can develop tools that can show where different types of artworks are located.

By systematically contacting the municipalities this project will hopefully lead to more municipalities realizing the possibilities with open data and start thinking through their own routines and how they work with these types of requests. Indeed, we hope that the project will be a door opener and a flagship for future, similar projects. We also have talks with other actors that are working with public art such as The National Public Art Council Sweden to see if and how we can include their data and expertise in the project.

The database can also be a support for the municipalities regarding maintenance and repairs of public art as the municipalities can develop tools that help them take stock and coordinate their maintenance with other municipalities in a region by jointly procuring services.

From our point of view open data is also a democracy issue as it is central that the general public and the media easily can see what our tax money are being used for and tools can be added to facilitate public discussion about the art.

Also scientists can use the database for quantitative studies and investigate different trends.

Hence there are a large number of actors that will benefit from the project. We have a strong belief that the new digital economy need open data that service providers can use to develop new services. For the public’s education and the knowledge society’s continued growth data of this type must be searchable and structured. In the long run open data is the only way forward as that gives more actors the possibilities to work with it and help with improving it and keeping it up to date.

Now our work with identifying a possible database developer as soon as possible, that also have some people skills! People skills are central as the developer also will have to work with contacting the municipalities to get the information from them. If you know a suitable candidate, or perhaps you yourself are the one we are looking for, then please send me an email at john.andersson@wikimedia.se!

Cheers,

John

Sparad i Europeana Awareness, forskning, GLAM, Internet i Sverige, Kultur, Politik, Samarbeten, statistik, Tillgänglighet, upphovsrätt, Wiki Loves Public Art, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | 1 Kommentar »

Var med och utse Wikimedia Commons bästa bild från 2011

Skrivet av calandrella den 02 juni 2012

Som du som läser detta antagligen är medveten om, finns en otrolig mängd bilder på Wikipedia som illustrationer till encyklopedins artiklar. Men något du kanske inte visste är att Wikipedias bilder egentligen inte ligger på själva Wikipedia, precis som informationen man får upp när man söker på Google egentligen inte ligger på själva Google. Var ligger då den fantastiska, mytomspunna plats där Wikipedias bilder huserar? Vilken är sanningen bakom världens största och kanske bästa encyklopedis så talrika illustrationer?

Wikimedia Commons. Det är gåtans svar, och namnet på den enorma databas med bilder, videoklipp och musik varifrån Wikipedia och de andra fria projekten som drivs av stiftelsen Wikimedia Foundation får sina mediefiler. Det är till exempel här som bilder och liknande material från de ABM-institutioner Wikimedia Sverige samarbetat och samarbetar med hamnar, så att de kan spridas och användas vidare. Det är också just detta som är poängen med att ha bilderna på ett eget projekt, istället för på själva Wikipedia: för det första kan bilderna därmed läggas på Commons centralt och sedan användas på alla hundratals språkvarianter av Wikipedia och de andra Wikimedia-projekten utan att man behöver ladda upp dem på varje enskilt projekt, och för det andra kan media läggas på Commons som kanske inte alltid är så relevant för en encyklopedi, men som kan ha andra värden för kunskapsspridning, till exempel rent estetiska, då bilderna i ett sådant fall kan vara användbara för exempelvis en fotograferingsmanual på Wikibooks.

För någon som inte känner till Wikipedias fantastiska potential att verkligen bli den främsta encyklopedin mänskligheten skådat och givit upphov till, och det faktum att denna vision är på god väg att realiseras tack vare hundratusentals frivilliga världen över som delar på arbetet att förverkliga vårt mål, kan det kanske komma som en överraskning att många av Commons bilder är tvivelsutan förstklassiga sådana, i nivå med professionella, världsberömda fotografers verk. Men om man väl insett kraften hos människors frivilliga, altruistiska insatser för sin omvärld och sina medmänniskor, är det inte förvånande att detta närmast uteslutande ideella projekt har så många fullkomligt fantastiska illustrationer.

Och nu är det dags för de bästa av dessa bilder att utses! Årligen arrangeras tävlingen Picture of the Year på Commons, och årets upplaga, Picture of the Year 2011, har nyligen dragit igång. Den första röstningsfasen är öppen till och med 6 juni, ett datumval som säkerligen inte har något som helst att göra med det faktum att denna dag sedan en tid är röd i den svenska almanackan. Men det är ju roligt för Sverige-boende att ha en extra ledig dag att ägna åt att gå igenom alla de vackra gallerierna, där Commons bästa bilder år 2011 – de som under det gångna året utsetts till Featured Pictures – är grupperade efter ämnesområde.

Röstningsreglerna är enkla:

  1. För att få rösta måste du ha ett konto på ett Wikimedia-projekt (t.ex. svenskspråkiga Wikipedia) där du gjort minst 75 redigeringar innan 1 april i år, och ditt konto måste vara kopplat via SUL till ett Commons-konto (om ditt konto uppfyller kriterierna kan du testa på en särskild sida för det).
  2. I första fasen som nu pågår kan alla rösta på hur många bilder man vill (maximalt 1 röst per bild, dock, av lätt insedda skäl ;-) ).
  3. Till andra och sista fasen går de 32 bilder som fått flest röster i första fasen vidare (om någon av ämneskategorierna blir utan finalist kommer den ämneskategorins mest populära bild automatiskt ändå blir finalist – så det kan bli fler än 32 bilder i finalen). I denna slutfas kommer varje röstare bara få ge en röst till en enda bild. Detta gör den andra fasen till mycket svårare att rösta i – riktig beslutsångest uppkommer då man ska välja mellan flera extremt högkvalitativa bilder.

rösta nu, innan den sjätte juni! Tillsammans utser vi Commons bästa bild år 2011! Och glöm inte att vem som helst – ja, även du! – kan ladda upp en bild på Commons och få den som deltagare i tävlingen, om den blir utsedd till Featured Picture. Vem vet – kanske blir det just du som tar hem segern i Picture of the Year 2012?

Foto: ESO/Yuri Beletsky, CC-BY 3.0

Foto: ESO/Yuri Beletsky, CC-BY 3.0

Vinnaren av Picture of the Year 2010 (de andra deltagarna det året kan ses på tävlingens sida på Commons). Detta fascinerande fotografi togs av Yuri Beletskey, i hans arbete för Europeiska sydobservatoriet, en astronomisk organisation som valt att släppa så gott som samtliga sina bilder till allmänheten, via licensen CC-BY 3.0. Tack vare detta beslut har denna underbara illustration av forskarnas målmedvetna strävan efter ständigt ny kunskap om Universum fått en betydligt större publik, och troligen har Europeiska sydobservatoriet självt fått mängder av fler människor intresserade av och medvetna om deras verksamhet. En win-win-situation, således, för alla inblandade. Min personliga åsikt (Wikimedia Sverige har mig veterligt ingen uppfattning i frågan om vilken bild som var Commons bästa år 2010 :-) ) är att det är mycket trevligt att en så häpnadsväckande bild, som dessutom symboliserar den enorma kraften hos såväl vetenskapen i sig som hos ABM-institutioners strävan att nå ut till allmänheten via fria licenser, utnämnts till Commons bästa bild anno 2010. Detta är helt strålande!

Uppdatering: det visar sig nu att röstningen i första fasen slutar först 7 juni 21:00 (oklart dock vilken tidszon det gäller). Än finns tid att rösta!

Leo ”Calandrella” Rudberg (privat blogg)

Sparad i forskning, GLAM, Kultur, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , , , , | Lämna en kommentar »

Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Skrivet av Lennart Guldbrandsson den 31 maj 2012

Jan Hagerlid

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Sparad i forskning, gästinlägg, Samarbeten, Skola, Tillgänglighet, upphovsrätt | Taggad: , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar »

Många fel om Wikipedia i undersökning

Skrivet av Lennart Guldbrandsson den 18 april 2012

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Sparad i Företag, forskning, journalistik, media, statistik | Taggad: , , , , | 3 Kommentarer »

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Skrivet av boberger den 08 november 2011

Elisabeth Åsbrink

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Sparad i forskning, journalistik, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar »

Wikipedia hjälper forskning

Skrivet av boberger den 30 oktober 2011

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?

Sparad i forskning, Skola, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , | 1 Kommentar »

Finns det verkligen mer att skriva om i Wikipedia?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson den 18 september 2011

Ibland kan man höra folk säga att Wikipedia börjar bli färdigt, att det finns färre saker att skriva om. Framför allt på engelskspråkiga Wikipedia där det finns flera miljoner uppslagsartiklar är det svårt att hitta saker att skriva om. Jag har nog själv sagt det vid ett par tillfällen.

Men si, det stämmer inte!

Överallt, både på och utanför Wikipedia, gör folk research om alla möjliga aspekter av Wikipedia. Och idag hittade jag en sida där en grupp användare hade tittat på det där med hur många artiklar som saknas på Wikipedia, d.v.s. hur väl Wikipedia täcker de ämnen som är relevanta. Röda länkar går till artiklar som ingen har skrivit än, medan blåa går till artiklar som redan finns. Resultatet på den sidan överraskade mig.

I juli fanns det 5,696,942 röda länkar på engelskspråkiga Wikipedia. Och vad som är märkligare ändå: antalet ökar!

Tänker man efter är det inte så konstigt. Om man har en artiklar som består av 100 ord, kan man maximalt ha ett hundratal länkar (troligen har man färre eftersom en text där alla ord är länkade är jobbig att läsa). Skapar man sedan artiklar på 100 ord vardera från de röda länkarna, har betydligt fler tänkbara länkar. Vissa länkar kommer att överlappa varandra, men antalet kommer likafullt att växa och gå djupare allt eftersom antalet artiklar ökar. Med över 3 miljoner artiklar på Wikipedia, varav ganska många är bra mycket längre än 100 ord, finns det goda skäl att anta att tro att det inte kommer att saknas nya artiklar att skapas än på mycket länge. Det är bara att hugga in.

Sparad i forskning, Wikipedia | Taggad: , , , , , | 1 Kommentar »

Wikipedia har flest nöjda ”kunder”

Skrivet av Lennart Guldbrandsson den 23 juli 2011

Att mäta hur nöjda kunder man har är nödvändigt för att kunna nå framgång som organisation. Tyvärr är Wikimedia Foundation, som driver en av världens mest besökta webbplatser, alldeles för fattig för att göra sådana mätningar. Men det har gått bra i alla fall. Innan jag avslöjar vad jag menar med det, ska jag ge lite bakgrund:

Ett av de mest spridda sätten att mäta hur nöjda kunder är med de företag de kommer i kontakt med är  the American Customer Satisfaction Index. Så här beskriver ACSI sig själva:

ACSI reports scores on a 0-100 scale at the national level and produces indexes for 10 economic sectors, 47 industries (including e-commerce and e-business), more than 225 companies, and over 200 federal or local government services. In addition to the company-level satisfaction scores, ACSI produces scores for the causes and consequences of customer satisfaction and their relationships. The measured companies, industries, and sectors are broadly representative of the U.S. economy serving American households.

[Källa]

Nu har företaget ForeSee Results gjort en ny rapport med ACSI-systemet om kundnöjdhet hos e-handelswebbplatser. Det här är tolfte året en sådan rapport kommer ut. Man undersöker tre områden: sociala medie-webbplatser, sökmotorer och portaler, samt nyhetswebbplatser.

Resultatet för året kom när ACSI skickade ut ett pressmeddelande nyligen. Rubriken var ”Low Customer Satisfaction for Facebook Opens Door for Google+”. Men att Facebook bara får ett betyg på 66 säger kanske inte lika mycket som att sociala medier som helhet bara har färre nöjda kunder än flygbolag, kabel-TV-kanaler och tryckta tidningar. Alla andra klasser får bättre betyg.

Oavsett det dåliga betyget för sociala medier: bäst av alla i den klassen är Wikipedia. Betyget är 78 av 100, vilket är en ökning med 1 betyg sedan förra året, och 4 poäng mer än tvåan, YouTube. Snittet för hela klassen är 70, så Wikipedia är hästlängder före de andra. Högst betyg inom de andra klasserna i samma rapport får Foxnews.com (nyhetswebbplatser) med 82 och Google (sökmotorer) med 83. Bästa bransch som helhet är elektronik (TV DVD BluRay) med ett snitt på 85. Bästa företaget är Lincoln Mercury (Ford) med ett betyg på hela 89.

Vad är orsaken till att Wikipedia får så bra betyg jämfört med andra sociala medier? Så här skriver Larry Freed, VD för ForeSee, om Wikipedia i rapporten:

Wikipedia leads the social media pack with a score of 78, up one point from last year. Wikipedia follows a non-profit model, which allows users to navigate the site free of advertising. This could be a contributing factor to their high satisfaction score, as users indicate they are the least likely of all measured social media users to be influenced by advertising.

Läs hela rapporten här. (PDF)

Okej, så nu har Wikipedia inte bara väldigt många läsare, nästan alla journalister som användare, och forskare som uppmanas att bidra – nu kan vi också lägga flest nöjda användare av alla sociala medier till den listan.

Sparad i forskning, media, Tillgänglighet, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , | 2 Kommentarer »

Hur många Wikipedia-artiklar skapas varje dag?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson den 21 januari 2011

Idag blev jag tipsad om ett verktyg för att se Wikipedia-statistik grafiskt. Det finns flera sådana, och några av de bästa har Erik Zachte gjort (de finns på sajten Infodisiac), men det här verktyget hade jag inte sett förut.

Här kan man bland annat se hur många artiklar som skapats varje dag sedan de 1359 dagar som gått sedan april 2007. Eller hur många redigeringar som gjorts varje dag.

Genom att klicka på ordet ”svenska” kan man byta språk, och genom att klicka på ordet ”Wikipedia” kan man byta till rätt många olika Wikimedia-länkade sajter, till exempel Wikimedia Commons, och dessutom kan man genom att klicka på ”Wikimedia Foundation, Inc” välja att se statistik för Wikia och Wikihow.

Det spännande med det här verktyget är att det är ganska lätt att se dippar, som när arabiska Wikipedia plötsligt en dag i augusti 2010 i stort sett utan förvarning tappar drygt 480 artiklar. Man kan också se toppar, som dagen innan nyårsafton 2010 när tyskspråkiga Wikipedia går från att få ca 500 nya artiklar varje dag till att få nästan 2000 artiklar. Samma spik finns för övrigt på fler språkversioner av Wikipedia, som här på den finskspråkiga Wikipedia. På polska Wikipedia finns dock toppen på en helt annan plats.

Som man kan se här hade införandet av funktionen Flagged revisions i maj 2008 en konstig effekt på antalet användare på tyskspråkiga Wikipedia.

Ja, vad finns det mer för spännande saker att hitta i statistiken? Titta gärna själv.

Sparad i forskning, Verktyg, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , | Lämna en kommentar »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 793 other followers