Var med och utse Wikimedia Commons bästa bild från 2011

Som du som läser detta antagligen är medveten om, finns en otrolig mängd bilder på Wikipedia som illustrationer till encyklopedins artiklar. Men något du kanske inte visste är att Wikipedias bilder egentligen inte ligger på själva Wikipedia, precis som informationen man får upp när man söker på Google egentligen inte ligger på själva Google. Var ligger då den fantastiska, mytomspunna plats där Wikipedias bilder huserar? Vilken är sanningen bakom världens största och kanske bästa encyklopedis så talrika illustrationer?

Wikimedia Commons. Det är gåtans svar, och namnet på den enorma databas med bilder, videoklipp och musik varifrån Wikipedia och de andra fria projekten som drivs av stiftelsen Wikimedia Foundation får sina mediefiler. Det är till exempel här som bilder och liknande material från de ABM-institutioner Wikimedia Sverige samarbetat och samarbetar med hamnar, så att de kan spridas och användas vidare. Det är också just detta som är poängen med att ha bilderna på ett eget projekt, istället för på själva Wikipedia: för det första kan bilderna därmed läggas på Commons centralt och sedan användas på alla hundratals språkvarianter av Wikipedia och de andra Wikimedia-projekten utan att man behöver ladda upp dem på varje enskilt projekt, och för det andra kan media läggas på Commons som kanske inte alltid är så relevant för en encyklopedi, men som kan ha andra värden för kunskapsspridning, till exempel rent estetiska, då bilderna i ett sådant fall kan vara användbara för exempelvis en fotograferingsmanual på Wikibooks.

För någon som inte känner till Wikipedias fantastiska potential att verkligen bli den främsta encyklopedin mänskligheten skådat och givit upphov till, och det faktum att denna vision är på god väg att realiseras tack vare hundratusentals frivilliga världen över som delar på arbetet att förverkliga vårt mål, kan det kanske komma som en överraskning att många av Commons bilder är tvivelsutan förstklassiga sådana, i nivå med professionella, världsberömda fotografers verk. Men om man väl insett kraften hos människors frivilliga, altruistiska insatser för sin omvärld och sina medmänniskor, är det inte förvånande att detta närmast uteslutande ideella projekt har så många fullkomligt fantastiska illustrationer.

Och nu är det dags för de bästa av dessa bilder att utses! Årligen arrangeras tävlingen Picture of the Year på Commons, och årets upplaga, Picture of the Year 2011, har nyligen dragit igång. Den första röstningsfasen är öppen till och med 6 juni, ett datumval som säkerligen inte har något som helst att göra med det faktum att denna dag sedan en tid är röd i den svenska almanackan. Men det är ju roligt för Sverige-boende att ha en extra ledig dag att ägna åt att gå igenom alla de vackra gallerierna, där Commons bästa bilder år 2011 – de som under det gångna året utsetts till Featured Pictures – är grupperade efter ämnesområde.

Röstningsreglerna är enkla:

1. För att få rösta måste du ha ett konto på ett Wikimedia-projekt (t.ex. svenskspråkiga Wikipedia) där du gjort minst 75 redigeringar innan 1 april i år, och ditt konto måste vara kopplat via SUL till ett Commons-konto (om ditt konto uppfyller kriterierna kan du testa på en särskild sida för det).
2. I första fasen som nu pågår kan alla rösta på hur många bilder man vill (maximalt 1 röst per bild, dock, av lätt insedda skäl ).
3. Till andra och sista fasen går de 32 bilder som fått flest röster i första fasen vidare (om någon av ämneskategorierna blir utan finalist kommer den ämneskategorins mest populära bild automatiskt ändå blir finalist – så det kan bli fler än 32 bilder i finalen). I denna slutfas kommer varje röstare bara få ge en röst till en enda bild. Detta gör den andra fasen till mycket svårare att rösta i – riktig beslutsångest uppkommer då man ska välja mellan flera extremt högkvalitativa bilder.

Så rösta nu, innan den sjätte juni! Tillsammans utser vi Commons bästa bild år 2011! Och glöm inte att vem som helst – ja, även du! – kan ladda upp en bild på Commons och få den som deltagare i tävlingen, om den blir utsedd till Featured Picture. Vem vet – kanske blir det just du som tar hem segern i Picture of the Year 2012?

Foto: ESO/Yuri Beletsky, CC-BY 3.0

Vinnaren av Picture of the Year 2010 (de andra deltagarna det året kan ses på tävlingens sida på Commons). Detta fascinerande fotografi togs av Yuri Beletskey, i hans arbete för Europeiska sydobservatoriet, en astronomisk organisation som valt att släppa så gott som samtliga sina bilder till allmänheten, via licensen CC-BY 3.0. Tack vare detta beslut har denna underbara illustration av forskarnas målmedvetna strävan efter ständigt ny kunskap om Universum fått en betydligt större publik, och troligen har Europeiska sydobservatoriet självt fått mängder av fler människor intresserade av och medvetna om deras verksamhet. En win-win-situation, således, för alla inblandade. Min personliga åsikt (Wikimedia Sverige har mig veterligt ingen uppfattning i frågan om vilken bild som var Commons bästa år 2010 ) är att det är mycket trevligt att en så häpnadsväckande bild, som dessutom symboliserar den enorma kraften hos såväl vetenskapen i sig som hos ABM-institutioners strävan att nå ut till allmänheten via fria licenser, utnämnts till Commons bästa bild anno 2010. Detta är helt strålande!

Leo ”Calandrella” Rudberg (privat blogg)

Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Wikipedia hjälper forskning

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?

Finns det verkligen mer att skriva om i Wikipedia?

Ibland kan man höra folk säga att Wikipedia börjar bli färdigt, att det finns färre saker att skriva om. Framför allt på engelskspråkiga Wikipedia där det finns flera miljoner uppslagsartiklar är det svårt att hitta saker att skriva om. Jag har nog själv sagt det vid ett par tillfällen.

Men si, det stämmer inte!

Överallt, både på och utanför Wikipedia, gör folk research om alla möjliga aspekter av Wikipedia. Och idag hittade jag en sida där en grupp användare hade tittat på det där med hur många artiklar som saknas på Wikipedia, d.v.s. hur väl Wikipedia täcker de ämnen som är relevanta. Röda länkar går till artiklar som ingen har skrivit än, medan blåa går till artiklar som redan finns. Resultatet på den sidan överraskade mig.

I juli fanns det 5,696,942 röda länkar på engelskspråkiga Wikipedia. Och vad som är märkligare ändå: antalet ökar!

Tänker man efter är det inte så konstigt. Om man har en artiklar som består av 100 ord, kan man maximalt ha ett hundratal länkar (troligen har man färre eftersom en text där alla ord är länkade är jobbig att läsa). Skapar man sedan artiklar på 100 ord vardera från de röda länkarna, har betydligt fler tänkbara länkar. Vissa länkar kommer att överlappa varandra, men antalet kommer likafullt att växa och gå djupare allt eftersom antalet artiklar ökar. Med över 3 miljoner artiklar på Wikipedia, varav ganska många är bra mycket längre än 100 ord, finns det goda skäl att anta att tro att det inte kommer att saknas nya artiklar att skapas än på mycket länge. Det är bara att hugga in.

Wikipedia har flest nöjda ”kunder”

Att mäta hur nöjda kunder man har är nödvändigt för att kunna nå framgång som organisation. Tyvärr är Wikimedia Foundation, som driver en av världens mest besökta webbplatser, alldeles för fattig för att göra sådana mätningar. Men det har gått bra i alla fall. Innan jag avslöjar vad jag menar med det, ska jag ge lite bakgrund:

Ett av de mest spridda sätten att mäta hur nöjda kunder är med de företag de kommer i kontakt med är  the American Customer Satisfaction Index. Så här beskriver ACSI sig själva:

ACSI reports scores on a 0-100 scale at the national level and produces indexes for 10 economic sectors, 47 industries (including e-commerce and e-business), more than 225 companies, and over 200 federal or local government services. In addition to the company-level satisfaction scores, ACSI produces scores for the causes and consequences of customer satisfaction and their relationships. The measured companies, industries, and sectors are broadly representative of the U.S. economy serving American households.

[Källa]

Nu har företaget ForeSee Results gjort en ny rapport med ACSI-systemet om kundnöjdhet hos e-handelswebbplatser. Det här är tolfte året en sådan rapport kommer ut. Man undersöker tre områden: sociala medie-webbplatser, sökmotorer och portaler, samt nyhetswebbplatser.

Resultatet för året kom när ACSI skickade ut ett pressmeddelande nyligen. Rubriken var ”Low Customer Satisfaction for Facebook Opens Door for Google+”. Men att Facebook bara får ett betyg på 66 säger kanske inte lika mycket som att sociala medier som helhet bara har färre nöjda kunder än flygbolag, kabel-TV-kanaler och tryckta tidningar. Alla andra klasser får bättre betyg.

Oavsett det dåliga betyget för sociala medier: bäst av alla i den klassen är Wikipedia. Betyget är 78 av 100, vilket är en ökning med 1 betyg sedan förra året, och 4 poäng mer än tvåan, YouTube. Snittet för hela klassen är 70, så Wikipedia är hästlängder före de andra. Högst betyg inom de andra klasserna i samma rapport får Foxnews.com (nyhetswebbplatser) med 82 och Google (sökmotorer) med 83. Bästa bransch som helhet är elektronik (TV DVD BluRay) med ett snitt på 85. Bästa företaget är Lincoln Mercury (Ford) med ett betyg på hela 89.

Vad är orsaken till att Wikipedia får så bra betyg jämfört med andra sociala medier? Så här skriver Larry Freed, VD för ForeSee, om Wikipedia i rapporten:

Wikipedia leads the social media pack with a score of 78, up one point from last year. Wikipedia follows a non-profit model, which allows users to navigate the site free of advertising. This could be a contributing factor to their high satisfaction score, as users indicate they are the least likely of all measured social media users to be influenced by advertising.

Läs hela rapporten här. (PDF)

Okej, så nu har Wikipedia inte bara väldigt många läsare, nästan alla journalister som användare, och forskare som uppmanas att bidra – nu kan vi också lägga flest nöjda användare av alla sociala medier till den listan.

Hur många Wikipedia-artiklar skapas varje dag?

Idag blev jag tipsad om ett verktyg för att se Wikipedia-statistik grafiskt. Det finns flera sådana, och några av de bästa har Erik Zachte gjort (de finns på sajten Infodisiac), men det här verktyget hade jag inte sett förut.

Här kan man bland annat se hur många artiklar som skapats varje dag sedan de 1359 dagar som gått sedan april 2007. Eller hur många redigeringar som gjorts varje dag.

Genom att klicka på ordet ”svenska” kan man byta språk, och genom att klicka på ordet ”Wikipedia” kan man byta till rätt många olika Wikimedia-länkade sajter, till exempel Wikimedia Commons, och dessutom kan man genom att klicka på ”Wikimedia Foundation, Inc” välja att se statistik för Wikia och Wikihow.

Det spännande med det här verktyget är att det är ganska lätt att se dippar, som när arabiska Wikipedia plötsligt en dag i augusti 2010 i stort sett utan förvarning tappar drygt 480 artiklar. Man kan också se toppar, som dagen innan nyårsafton 2010 när tyskspråkiga Wikipedia går från att få ca 500 nya artiklar varje dag till att få nästan 2000 artiklar. Samma spik finns för övrigt på fler språkversioner av Wikipedia, som här på den finskspråkiga Wikipedia. På polska Wikipedia finns dock toppen på en helt annan plats.

Som man kan se här hade införandet av funktionen Flagged revisions i maj 2008 en konstig effekt på antalet användare på tyskspråkiga Wikipedia.

Ja, vad finns det mer för spännande saker att hitta i statistiken? Titta gärna själv.

Nature uppmanar forskare att bidra till Wikipedia

Jordens litosfär består av plattor som flyttar sig - en teori som lades fram i Nature 1966.

Det första numret av tidskriften Nature publicerades 1869. Det är en av få ansedda vetenskapliga tidskrifter som inte är nischade. I själva verket är det en av de mest respekterade vetenskapliga tidskrifterna i världen.

Här är en kort översikt över några av de artiklar som har fått mest betydelse utanför tidskriften:

* att partiklar också är vågor

* kärnklyvning

* strukturen på DNA

* plattektonik

* ozonhålet

* kloningen av fåret Dolly

* kartläggningen av mänskliga genomet

Nu, på Natures webbplats, finns en uppmaning som kanske förvånar vissa: ”Time to underpin Wikipedia wisdom”:

Wikipedia, the world’s largest online encyclopaedia, is regarded with suspicion by some in the scientific community — perhaps because the wiki model is inconsistent with traditional academic scholarship (Nature 468, 359–360; 2010). But the time has come for scientists to engage more actively with Wikipedia.

Type any scientific term into any search engine and it is likely that a Wikipedia article will be the first hit. Ten years ago, it would have been inconceivable that a free collaborative website, written and maintained by volunteers, would dominate the global provision of knowledge. But Wikipedia is now the first port of call for people seeking information on subjects that include scientific topics. Like it or not, other scientists and the public are using it to get an overview of your specialist area.

[Källa]

Det här är alltså inte ett peer reviewed paper, utan en slags insändare. Men kommentarerna är intressanta. Och det finns flera artiklar om Wikipedia i Nature. Så kolla gärna runt en del på webbplatsen, eller se till att få tag på själva tidningen på närmaste bibliotek. En nyhetsrapportering är följande:

Wikipedia, meet RNA. Anyone submitting to a section of the journal RNA Biology will, in the future, be required to also submit a Wikipedia page that summarizes the work. The journal will then peer review the page before publishing it in Wikipedia.

The initiative is a collaboration between the journal and the RNA family database (Rfam) consortium led by the TrustSanger_Institute”>UK Wellcome Trust Sanger Institute in Hinxton. ”The novelty is that for the first time it creates a link between Wikipedia and traditional journal publishing, with its peer-review element,” says Alex Bateman, who co-heads the Rfam database. The aim, Bateman says, is to boost the quality of the scientific content on Wikipedia while using the entries to update the Sanger database.

[Källa]

Med andra ord: om man vill forska, åligger det också forskaren att skriva en Wikipedia-artikel om saken. Det här pratade för övrigt Torsten Kälvemark om under det senaste Wikipedia Academy. Det verkar som om ketchupen börjar komma…

Överblick på momangen – visualisera en Wikipedia-artikels historik

På Wikipedia kan man, som du kanske vet, fiska fram tidigare versioner av en artikel och på så sätt hålla reda på precis vem som har gjort vilka ändringar genom den så kallade versionshistoriken. Utan denna funktion hade det knappast gått att samskriva artiklar på det framgångsrika sätt som sker idag. Har du ibland funderat över en artikels versionshistorik? mwhistory är ett verktyg som i en handvändning kan generera en artikels versionshistorik som bild. Idén är inte ny men nu realiserad för svenskspråkiga Wikipedia som ett verktyg där graferna är tillgängliga för alla. Visualiseringen ger dig en omedelbar överblick av hur artikeln har vuxit fram: Varje vertikal linje representerar en ny version och varje färg representerar en skribent. Höjden på ett färgsjok representerar hur många bytes som användaren har bidragit med. mwhistory är programmerad av Andreas Jonsson.

Licentianden Martin Wilson vid vid Lunds universitet, kommer att använda mwhistory som verktyg för sin avhandling om Wikipedia. Två frågor till Martin:

Kan du med ett par meningar sammanfatta vad du tänker avhandla?

Informations- och kommunikationstekniken, IKT, har utvecklats explosionsartat de senaste decennierna. Frågor om hur denna utveckling påverkat människan och människans relation till historien är mycket intressanta. Frågorna är rimligen alltför stora för ett enskilt forskningsprojekt, men det är möjligt att närma sig svaren genom att granska Wikipedia. Uppsatsens syfte är att analysera hur Wikipedia påverkat svenska historiekulturer. Wikipedias roll är i sig intressant och syftet kan dessutom bidra till en större förståelse om hur IKT påverkar människan. Metoden för att uppnå syftet är dels analys av innehållet i Wikipedia och dels intervjuer med gymnasieelever.

Vad hoppas du få ut av en visualiserad versionshistorik?

Visualisering av artikelhistorik kan för det första användas för att förklara för en oinvigd läsare hur en artikel förändras över tid. Med hjälp av bilderna hoppas jag att även en läsare som inte är insatt i Wikipedias värld ändock kan förstå min licentiatuppsats. För det andra blir programmet ett viktigt analysredskap. Visualiseringen hjälper mig att hitta viktiga förändringar i en artikels historia. När väl sådana förändringar spårats kan jag gå in och djupanalysera artikelversionerna som föregår och som följer efter förändringarna.

Jag önskar Martin lycka till!

Det skall bli spännande att se om mwhistory kommer att visa sig användbart även för andra. Må mwhistory leva och kommentera gärna verktyget här.

Wikipedia

Astronomi

Michael Jackson