Hur och varför jag hamnade på Eurovision Song Contest i Malmö

Loreen efter vinsten 2012.
Foto: Vugarİbadov
Licens: CC-BY-SA-3.0.

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Albin Olsson och är en av Wikipedias många frivilliga som skriver och fotograferar. På Wikipedia och wikimediaprojekten heter han Abbedabb.]

26 maj 2012 sändes finalen av Eurovision Song Contest från Baku i Azerbajdzjan, och i slutet av sändningen korades Sveriges bidrag ”Euphoria” med Loreen till vinnare. Det tog inte lång tid innan jag fick en idé. Att Eurovision Song Contest 2013 skulle sändas i mitt hemland innebar många möjligheter. Jag återkommer till idén strax.

Eurovision Song Contest är väldigt väldokumenterat på Wikipedia. På Svenskspråkiga Wikipedia finns det en artikel om varje års tävling sedan starten 1956, och eftersom tävlingen engagerar människor över hela välden finns det  i skrivande stund artiklar om tävlingen på 91 språkversioner. Många språkversioner har också också artiklar om enskilda artister och bidrag, med information,  listor, statistik, placeringar, regler och poäng. Det är dock lite si och så med bilder. Jag ser stor potential i databasen Wikimedia Commons, men även om jag nog aldrig träffat någon som inte hört talas om Wikipedia, så är det väldigt ovanligt att jag träffar någon som har hört talas om Commons.

Det finns bilder på tidigare års Eurovision Song Contest, men i mycket varierande kvalité och de är oftast inte speciellt många. Ibland har någon lyckats ta en bild med en mobiltelefon ifrån en publikläktare, men i vissa fall finns det några bra bilder tagna med en bra kamera.

Nu till min idé: Att tävlingen hålls i Sverige innebär att jag själv skulle kunna ta riktigt bra bilder till Wikimedia Commons. Bilder på Commons måste ha ”fria licenser”, och jag använder mig av standardlicensen CC-BY-SA-3.0. Det där med licenser kan vara en djungel, och jag vet inte själv vilken benämning på den här licensen som är korrekt, men licensen innebär iallafall att vemsomhelst har rätt att kopiera, distribuera och bearbeta mina bilder helt gratis under vissa enkla villkor. Upphovsmannen (jag) måste anges, och om bilderna kopieras eller sprids vidare måste detta göras med samma (eller liknande) licens.

Detta innebär att om jag tar bilder under Eurovision Song Contest 2013, så kommer de att kunna användas av vemsomhelst. Tidningar, webbsidor och andra medier måste inte köpa bilder från någon bildbyrå eller skicka en egen fotograf till Malmö. De kan använda mina bilder helt gratis. Den vanligaste användningen av bilder på Commons är Wikipediaartiklar, och bilder gör väldigt mycket för artiklarna. Mitt mål var att på Wikipedia kunna ha riktigt bra, proffsiga bilder om varenda tävlande artist i Eurovision 2013.

Jag gick igenom ansökningsprocessen om fotoackreditering och efter många om och men godkändes min ansökan, vilket innebar att jag hade samma förmåner som de andra 1700 fotografer och journalister som skulle bevaka tävlingen. Till en början fick jag avslag, eftersom de som beslutade om ackreditering såg mig som ett oseriöst fan, men efter att både jag och några i föreningen Wikimedia Sverige lyckats förklara vad det var jag ville göra så gick ansökan igenom.

Emmelie de Forest efter vinsten 2013.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Nu har Danmarks Emmelie de Forest och låten Only Teardrops korats till vinnare och jag har kommit hem från Malmö. Om jag ska summera veckan så har det varit ett väldigt lyckat projekt. Jag har tagit tusentals foton, varav jag hittills har laddat upp över 500 till Wikimedia Commons. Bilderna har kategoriserats både efter artist, land, repetition och/eller presskonferenser, och alla bilderna hamnade också i kategorin med den mycket tydliga titeln Photos taken by Albin Olsson during the Eurovision Song Contest 2013.

Det har blivit riktigt bra bilder. Närbilder på nästan alla artister, bilder på artisterna på scen, framförandes sina bidrag, och även filmklipp. Man får inte ladda upp upphovsrättsskyddat material på Commons, så låtar, eller filmklipp med låtarna är helt uteslutet, men jag lyckades få en hel del filmklipp precis som jag ville. I min ursprungsidé om att åka till Malmö ingick, förutom fotograferingen, att få filmklipp där artisterna presenterar sig själva. ”Hej allihopa! Robin Stjernberg heter jag, och jag representerar Sverige i Eurovision Song Contest 2013 med min låt som heter ‘You’.” till exempel. Det gick faktiskt riktigt bra, även om det var svårt att få trettio sekunder att prata med artisterna, och att förklara vad det var jag ville att de skulle säga. Det var många, många andra reportrar som ville ha artisternas dyrbara tid, och ställa frågor om hur det känns och vad de tror om andra länders bidrag och vad de äter till frukost. Att då få dem att säga sitt namn och låtens titel var faktiskt ganska annorlunda. Men det gick för det mesta väldigt bra.

Det känns riktigt lyxigt att i Wikipediaartiklarna inte bara ha en snygg bild i högerkantens infobox, utan ett litet klipp där artisten presenterar sig själv. Och, nu kommer en annan lyxig detalj: På så många språk som möjligt. Jag fick Robin Stjernberg att säga samma sak på engelska, vilket innebär att även engelskspråkiga Wikipedia kan ha ett filmklipp i artikeln om honom, vilket är användbart för några extra hundra miljoner människor. I kategorin Videos from Eurovision Song Contest 2013 finns just nu 32 videoklipp (det kan eventuellt tillkomma några fler) där tolv artister presenterar sig själva. Alla på engelska, men elva av dem på minst ett annat språk. Bland de jag är mest stolt över kan nämnas att jag fick den ryska sångerskan Dina Garipova att presenterar sig, inte bara på engelska och ryska, utan även på tatariska. Så nu har även artikeln om henne på Tatariska Wikipedia ett filmklipp, och det tycker jag är riktigt lyxigt. Den rumänske operasångaren Cezar innehar rekordet i antal språk bland mina klipp. Han presenterar sig på engelska, rumänska, italienska och franska. Varje extra språk som artisterna presenterar sig på gör att ännu fler människor kan ha nytta av materialet. Själv tycker jag att både stora och små språk är bra. Klipp på stora språk gör nytta för fler, men mindre språk känns lite exklusiva. Att bara ha klipp på engelska kan göra att det känns som att andra språkversioner blir lite bortglömda. Så jag tycker att det är extra kul med Garipovas tatariska klipp, och Eyþór Ingis presentation på isländska, ett språk som bara talas av drygt 340 000 människor.

Mitt lilla projekt blev väldigt lyckat. Jag känner verkligen att jag har bidragit till att förbättra många Wikipediaartiklar på väldigt många språk. I några fall har jag själv lagt in filmklipp i artiklar på olika språk, men i de allra flesta fall har jag hittat mina bilder i artiklar på massor av olika språk. Wikipediaanvändare världen över har hittat mina bilder och lagt in dem här och var, helt utan min påverkan. Det känns jättekul! På Twitter har olika Wikipedianer ”gjort reklam” för mina bilder och jag fick tips om att man på en sajt kan se detaljerad information och statistik om hur mina bilder används, och när jag på olika sätt upptäcker hur mina bilder används blir jag riktigt stolt. Som bilden nedan, till exempel.

Den här bilden används på hela 36 språkversioner av Wikipedia! Bland annat japanska och kinesiska.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Förutom användningen på Wikipedia hoppas jag att bilderna används på andra ställen också. Om de gör det blir jag glad om jag får veta det, även om inte det är ett krav på något sätt. Jag hoppas också att det här inspirerar andra att ta bra bilder till Wikimedia Commons och Wikipedia. Att jag har visat vad man kan göra. Om fler vet vad Wikimedia Commons är kommer fler att lägga upp bilder, och fler händelser kommer att dokumenteras med bra bilder. Invigningar, festivaler, byggnader, platser och människor.

Jag har tänkt på att det är väldigt, väldigt många fotografer på de här tävlingarna, och att man med fria bilder inte alls behöver så många. Om få fotografer tar många bra och fria bilder, så hade man löst många problem.

Jag har också tänkt på att det hade varit mycket lättare om man hade informerat om att Wikimedia Commons var på plats. Dels för att mindre tidningar och webbsidor då hade vetat om att de enkelt hade kunnat få tag på bilder, men också för att artisternas ”head of press” hade vetat att här finns chansen att få bra bilder till artistens Wikipediaartiklar. Jag märkte på en del pressansvariga att de gärna prioriterade att jag skulle få mitt lilla filmklipp, eftersom de vet att väldigt, väldigt många söker och hittar information om artisterna på Wikipedia. Tysklands head of press verkade dock helt ointresserad och sa att ”bara de största medierna” fick intervjua Cascada. Wikipedia, världens femte största webbsajt, verkade inte räknas.

Annars har jag fått mycket stöd från Wikimedia Sverige. Det var inte de som skickade iväg mig, utan det var min egen idé och mitt eget initiativ, men jag har fått otroligt bra stöd och hjälp från dem. Kamera, objektiv, stativ och mikrofon har jag fått låna av deras teknikpool. Resultatet hade omöjligt blivit lika bra utan den hjälpen. De journalister jag pratat med i Malmö har blivit väldigt imponerade och hjälpsamma när de förstått att jag fotograferar för Wikipedia. ”Behöver du något så säg bara till” har jag fått höra många gånger av trevliga fotografer och journalister från många olika länder. Om frilansfotografen Stefan Crämer inte hade hjälpt mig stänga av autofokuslampan på min kamera under den första repetitionen hade jag mycket väl kunnat bli utslängd ur arenan, och jag hade aldrig fått så bra bilder från repetitionen av finalen om det inte var för att jag fick låna Helsingborgs Dagblads Sven-Erik Svenssons lilla pall att stå på. Sen måste jag tacka några av mina vänner, som så snällt översatt den informationsmall som ligger på alla mina bilder från Eurovision Song Contest. Mallen förklarar kortfattat hur bilderna får användas, och jag skrev mallen på svenska och engelska. Tack vare Sara finns samma information översatt till italienska, Mia har översatt till tyska, Salla till finska, och Stefán till isländska. Stort tack till er alla! Nu kan ännu fler läsa om hur enkelt bilderna kan användas.

Slutligen.

Nu har jag har visat vad som faktiskt är möjligt. Jag hoppas att andra intresserade i andra länder förstår att de kan göra samma sak, och att har jag har dragit igång något som kommer att pågå i många, många år framöver. Att inte bara tävlingen vandrar vidare till vinnarlandet, utan även stafettpinnen för att fotografera för Wikimedia Commons. Eurovision Song Contest 2014 kommer alltså hållas i Danmark. Vi får se hur det blir. Danmark ligger inte speciellt långt bort, och det här gör jag gärna om.

Användare abbedabb i presscentret tillhörande Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Albin Olsson
Licens:CC-BY-SA 3.0

Användare abbedabb filmar Krista Siegfrids för Wikimedia Commons under Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Simon Sommelius
Licens: CC-BY-SA 3.0

-Albin Olsson, användare abbedabb

 

[Vill du skriva en gästblogg här? Kontakta info@wikimedia.se]

Rysk Wikipediaanekdot från Eurovision Song Contest 2013

Det här är ett gästinlägg från Albin Olsson, som är i Malmö och fotograferar melodifestivalen.

Dana Garipova framför What if under repetitionerna inför första semifinalen. Foto: Albin Olsson, Licens: CC-BY-SA 3.0

Inför första genrepet av finalen av Eurovision Song Contest stod jag framför scenen beredd med kameran. I mobilen fick jag ett mail om ändrade tider för dagens presskonferenser. Två ryska reportrar såg mig titta i mobilen och frågade om det var en lista med startordningen för finalen. ”Nej, men det finns på Wikipedia”, svarade jag. De såg besvikna ut, eftersom de inte hade någon aning om i vilken ordning de olika ländernas bidrag skulle framföras.

Jag gick snabbt in på wikipedia.org, startsidan för alla språkversioner av Wikipedia. I sökrutan skrev jag ”Eurovision Song Contest 2013″ och så skulle jag bara välja ”ryska” i listan med språkversioner. Det var lättare sagt än gjort för mig som inte förstår mig på det kyrilliska alfabetet, men jag sträckte fram mobilen till den ena ryska reportern, som pekade på ”Русский”, och strax hamnade vi på artikeln ”Конкурс песни Евровидение 2013”. Reportern såg mycket nöjd ut och sa att hon antog att jag inte förstod ett enda ord på sidan, vilket var helt sant, men jag kände igen upplägget från artikeln ”Eurovision Song Contest 2013” på svenskspråkiga Wikipedia, så jag hittade snabbt listan med bidragen i finalen, och alla länders namn i listan stod på ryska. Reportrarna blev mycket nöjda.

Under genrepet tog jag mängder med bilder, varav en del inom kort kommer att hamna på Wikimedia Commons. Kika gärna i samlingskategorin Photos taken by Albin Olsson during the Eurovision Song Contest 2013.

 

Eurovision-hälsningar från Albin Olsson [[Användare:Abbedabb]] i Malmö

 

Wiki Loves Monuments 2012 – Statistiken

[Följande är ett gästinlägg av André Costa. André är mångårig Wikipedian, Wikipedian Developer in Residence på Riksantikvarieämbetet och en av dom som för andra året i rad gjort WLM Sverige möjligt.]

Ännu en årgång av Wiki Loves Monuments (WLM) är nu över och jag vet att många med mig nyfiket inväntat juryns beslut. Medan vi väntade tog jag därför, i likhet med förra året, en närmare titt på siffrorna bakom tävlingen för se vad, var och av vem det fotograferades.

För Sveriges del finns det två stora skillnader mellan 2011 och 2012 års tävlingar. Den första är att fornminnen (fasta fornlämningar för att vara exakt) som ingick redan 2011 detta året är bättre integrerade i tävlingen. I likhet med byggnadsminnena finns det nu listor på Wikipedia[1] vilket gjort det möjligt att visa fornminnena på vår karta samt i mobilapparna. Den andra skillnaden är att 2011s ”övriga kulturminnen” kategori detta året har begränsats till K-märkta fartyg.

Vad? / Hur många?
Totalt laddades det upp 3333 bilder i årets tävling. Dessa bidrag delas upp i tre kategorier[2] (antalet unika objekt inom parentes):

Byggnadsminnen / Kyrkliga kulturminnen (BBR) : 2190 (677)
Fornlämningar: 1023 (448)
K-märkta fartyg: 105

Vid första anblick är detta avsevärt färre bilder än de 5126 som laddades upp i förra årets tävling. Men om vi istället tittar till antalet unika objekt som fotograferats ser vi att det rör sig om hela 1125 olika byggnader och fornlämningar, faktiskt fler än förra årets 1028.

Från uppdelningen ovan ser vi att skillnaden mot 2011 nästan uteslutande utgörs av att hälften så många BBR-bilder laddats upp, en minskning från 4267 (796). Antalet unika BBR-objekt som fotograferats är dock jämförbart med fjolårets och det har skett en ökning i antalet bilder av fornlämningar från 648 (232) bilder.

En närmare titt på fördelningen av BBR-bilderna visar att precis som förra året laddades det upp fler bilder av byggnadsminnen (1263) än av kyrkliga kulturminnen (863). Denna trenden upprepas även när vi tittar till antalet unika byggnader (357 mot 303). Mest fotograferad blev Sundsvalls centralstation som fick hela 106 nya bilder, långt före Trädgårdsföreningens park i Göteborg på andra plats med 32 bilder.

Tittar vi på fornlämningarna ser vi ett för mig väldigt förvånande resultat. En tredjedel av alla bilderna (en fjärdedel av antalet unika objekt) som laddats upp är av fornlämningar som inte finns med i listorna på Wikipedia. Dessa fornlämningar ingår ändå i tävlingen och bilderna är varmt välkomna. Tittar vi till typen av fornlämningar som fotograferats så är bilder av runristningar vanligast (161 bilder av 88 olika objekt). På andra plats har vi gravfält om vi tittar till antalet bilder (118) eller minnesmärken om vi tittar till antalet objekt (43).

Vem?
Så vem har tagit alla dessa bilder?
Totalt har hela 243 olika användare bidragit med bilder till årets tävling. Detta är en markant ökning från förra årets 166 användare. Statistiken för antalet nya användare dröjer tyvärr ett tag till men min personliga erfarenhet från tävlingen säger mig att det återigen är många deltagare som aldrig tidigare redigerat i Wiki(p|m)edia.

Flest bilder laddades upp av Y-näsmannen som bidrog med hela 484 bilder av 157 olika objekt.[3]

Var?

Bidragen till Wiki Loves Monuments 2012 uppdelade efter kommun. Grön: Både byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen (BBR) och fornminne Blå: Enbart byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen Röd: Enbart fornminne Grå: Inga bidrag

Åter igen fick vi bidrag från vart av Sveriges alla län. Smått överraskande är att det län som fick flest nya bilder var Västernorrlands län med 797 bilder följt av Stockholms län på 707 bilder. Tittar vi till antalet unika objekt är ordningen omkastad med Stockholm på 200 objekt och Västernorrland på 176 stycken. Samma mönster repeteras igen om vi tittar till antalet BBR- eller fornlämningsbilder med det lilla undantaget att Västra Götalands län precis kommer förbi Västernorrland med fyra extra unika BBR-objekt.

När?
Även om tävlingen enbart pågick under september var det ändå fritt fram att ladda upp bilder tagna tidigare. Hälften av alla uppladdade bilder togs under september 2012 med ytterligare 35% av alla bilder tagna sedan förra årets tävling avslutades. Återigen är det kul att se hur deltagare även har gått igenom sina fotogömmor och hittat äldre bilder, den tidigaste bilden jag sett var från 1995.[4]

Vad saknas?
Så med alla dessa nya bilder hur ser det då ut med täckningen på wikipedialistorna? Finns det några fullt illustrerade listor? Finns det fortfarande några helt oillustrerade listor?

För BBR-listorna är det först intressant att se hur täckningen har förändrats sedan förra årets tävling. Efter att WLM2011 avslutats hade ungefär 55% av alla byggnaderna illustrationer. Sedan dess har listorna kompletterats med ytterligare 500 byggnader som tidigare saknades. Samtidigt har nya bilder fortsatt läggas till med resultatet att det vid tävlingens start 2012 fanns en täckning på ungefär 62%. Under septembers gång lyckades vi utöka den täckningen till 68%. För att sätta denna ökning i sitt sammanhang bör vi komma ihåg att de flesta av de ”enkla” byggnaderna nu redan har fotografier. Många av de som nu saknas är mindre välkända eller mer otillgängliga.

På länsnivå leder samma trio som förra året. Dock har nu Uppsala och Skåne gått om Stockholm med Skåne i ledning på 95%. De län med minst antal illustrationer är Norrbotten (43%), Gotland (48%) samt Jämtland (48%). Ett speciellt omnämnande går till Östergötlands län där täckningen ökats med mer än 50% under årets gång.

På kommunnivå är skillnaderna betydligt större. 59 kommuner har komplett täckning medans 6 kommuner (Gnosjö, Malå, Markaryd, Älvsbyn, Åsele och Överkalix) inte har en enda bild.

För fornlämningslistorna är situationen väldigt annorlunda. Detta beror dels på att listorna är väldigt nya, dels på att de är mycket större än BBR-listorna (BBR-listorna innehåller 5609 byggnader medans fornlämningslistorna innehåller 145 136 objekt) och dels på att många av objekten är svåra att känna igen. Resultatet är att vi officiellt enbart har en total täckning på under 1%.

På länsnivå är situationen ungefär den samma även om det finns undantag som Västernorrlands och Jämtlands län som båda ligger på 2%. Kommunalt är skillnaderna som vanligt större. Åtta kommuner har en täckning på över 10% med Solna kommun i klar ledning med hela 43%.

Slutkommentar
Det blev en hel del nummer att fundera på. Förhoppningsvis kan detta hjälpa med att förstå vad som kan förbättras till nästa år samt var punktinsatser, t.ex. en fotosafari, skulle kunna hjälpa. Tankar, kommentarer och frågor är alla välkomna.

P.S.
För den som är intresserad av att gräva mer finns statistiken att se i råformat på http://bit.ly/RNU3A4

Fotnoter
[1] Notera att inte alla fasta fornlämningar finns med i dessa listor.
[2] Den noggranne märker att dessa tre nummer inte ger 3333 bilder. Detta beror på det fåtal bilder som ännu inte var korrekt sorterade då denna statistik sattes samman.
[3] Nyfiken var du själv hamnade i rankningen? Ta en titt här eller här.
[4] Tekniskt sett var den tidigaste bilden ett färgfoto från 1899. Jag är dock skeptisk mot denna datering och likaså för de bilder som var märkta med 2036.

Harstena är inte DC

[Följande är ett gästinlägg från Einar Spetz. Einar är bibliotekarie som tidigare haft flera stora Wikipedia-projekt: han har skrivit inte bara en utan två förstudier om Wikipedia, och har dessutom drivit Ortsportalsprojektet.]

Traktorkörning på Harstena

 

För flera år sedan, när jag satt i styrelsen för Wikimedia Sverige, övervägde vi om föreningen skulle skaffa kamera inför nästa arrangemang. I somras lånade jag med mig föreningens Nikon D7000 till Wikimania i Washington DC och innan jag skriver något annat vill jag lovorda initiativet Teknikpoolen.

Jag vill inte vara den som är den, så inför eventuella kritiker kan jag erkänna att jag inte laddat upp så många bilder från USA. Det var få bilder jag var nöjd med, vilket inte precis är kamerans fel. Förutom egna prestandakrav (på bilderna), var det så att jag, utan att ägna konsekvenserna en tanke, fotograferade i filformatet RAW. Det gjorde konvertering till jpeg nödvändig för commonsuppladdning. Därmed tvangs jag genomlida ett antal bonustimmar framför datorn.

Tillbaka från resan, åter i Sverige, i Sankt Annas skärgård, tog jag passbåten från Tyrislöt till Harstena. Trots öns status som meteorologisk referenspunkt, visade sig Harstena sparsamt fotograferad på Commons. Det gladde mig att i någon mån råda bot på detta med hjälp av föreningens kamera. För fler bilder från Harstena, se här.

 

Bästa hälsningar från Einar Spetz

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Gästinlägg: Över minnesmuren

[Vi har goda nyheter från Sveriges västkust. Den som får berätta om det är personen som gjort arbetet. I och med det blir Stefan Högberg den förste gästskribenten som skrivit två gästinlägg. Hans första hittas här. Nyligen skrev Stefan och Lennart Guldbrandsson ett inlägg på Newsmill om arkivens och museernas död.]

Omslag till Över minnesmuren

En höstmorgon för sex år sedan satte jag mig på tåget upp till Stockholm. Här skulle kompetensutvecklas – ett av de större museerna stod värd för ett seminarium om upphovsrätt vid minnesinstitutioner, och det var något jag ville veta mer om.

Jag hade arbetat några år vid Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad, och lärt mig att a) upphovsrätten blev aktuell när någon ville publicera en handling, och b) det var inte så dumt att vara på lunch när det inträffade, för frågorna som aktualiserades var i princip olösliga. Ville man göra arkivmaterial tillgängligt på internet blev det ännu värre, och där satt vi med ett uppdrag att tillgängliggöra så mycket som möjligt. Vi behövde veta mer om upphovsrätt. Hur mycket mer insåg jag först när seminariet tog sin början.

Upphovsrätt, visade det sig, gällde inte bara när någon publicerade handlingar. Att överhuvud taget kopiera dem till besökare i läsesalen kunde vara förbjudet, och att lägga ut något på nätet var knappt att tänka på. Här gällde det att veta vem som skapat fotografiet, ritningen, filmen eller vad det nu kunde vara, om vederbörande avlidit och i så fall när och huruvida alstret någonsin gjorts tillgängligt för allmänheten, uppgifter som i nio fall av tio inte finns dokumenterade när det gäller äldre handlingar.

Jag återvände till arkivet och slog larm – regler behövde införas, rutiner behövde uppdateras. Vi visste kanske inte allt vi behövde veta om verken i arkivet, men nog kunde vi ta reda på exakt hur lagen såg ut och vad den innebar för oss? Upphovsrättsjurister besvarade den frågan med ett kraftfullt nja. Sådana här tvister slutar ofta i förlikning, vilket innebär att domstolar sällan tar ställning till hur lagen bör tolkas, vilket innebär att jurister inte riktigt vet vilken tolkning som är den rätta. Gråzoner uppstår, särskilt när paragrafer skrivna för nyss skapade verk ska tillämpas på femtio år gamla handlingar, och när bestämmelser som till stor del kommit till före internet ska tolkas i en digital era. När man väl inser det blir det mycket frestande att ta den lätta vägen, låsa in verken i magasinen och aldrig lägga ut något på internet överhuvud taget.

Den lätta vägen är nu inte förenlig med det ovan nämnda uppdraget. När verksamheten bedrivs med skattemedel gäller det att göra samlingarna tillgängliga för skattebetalarna i så stor utsträckning som möjligt, och i det sammanhanget är internet (och inte minst Wikipedia) ett oerhört kraftfullt redskap. Vi pratade alltså med jurister från olika organisationer, testade deras idéer i verkligheten, ringde tillbaka med fler frågor och funderade några varv till. När vi kommit en bit på vägen visade det sig att andra arkiv, bibliotek och museer hade samma problem som vi. Samarbetsorganisationen ABM Västra Götaland drog igång ett projekt för att ta fram regionala riktlinjer. Våra tidigare erfarenheter blev en bra grund som vi nu kunde bygga på med erfarenheter från andra delar av sektorn.

Förra veckan fastställde regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen dessa riktlinjer, som vi samlat i en skrift med titeln Över minnesmuren. Som titeln antyder är problemen inte så stora som det först verkade – det går att lyfta samhällets minne över den mur som upphovsrättslagstiftningen ställer upp. Lagstiftaren har trots allt balanserat upphovspersoners intressen mot allmänhetens, och det finns vägar runt problemet med alster man inte vet något om (så kallade föräldralösa verk). Finns det en gråzon i lagen är det en kulturinstitutions plikt att välja den tolkning som bäst tillgodoser allmänhetens rätt att använda kulturarvet. Det är därför institutionen existerar.

Vi hoppas att Över minnesmuren ska bli ett stöd för institutioner som tvekar över hur de ska hantera upphovsrätten. För den som är nyfiken ska det snart gå att ladda ner skriften som pdf från Regionarkivets hemsida, och om man inte orkar vänta går det också bra att maila till undertecknad på stefan.hogberg@arkivnamnden.goteborg.se.

[Över minnesmuren tillkom ungefär samtidigt som Kulturskatter på nätet. Skillnaden är att Kulturskatter på nätet tillkom utifrån, med Wikimedia Sverige som utgivare, medan Över minnesmuren tillkom på en förvaltnings uppdrag, och dessutom är de numera riktlinjer för Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer. Ett litet smakprov:

"De upphovsrättsliga riktlinjerna för Västra Götalandsregionens ABM-institutioner har tre delar.

* För att ta reda på vad en institution får göra med ett givet alster kan man utgå från följande fyra frågor (kapitel ett):

1. Är det här ett verk?
2. Gäller det upphovsrättsliga skyddet fortfarande?
3. Var finns rättigheterna?
4. Vad får institutionen göra?

* Ofta vet man inte så mycket om äldre verk som lagen förutsätter. Om man efter grundliga efterforskningar fortfarande inte kunnat  hitta upplysningarna bör man använda verket men ha beredskap för att göra rimliga ändringar och betala användaravgift i efterhand (kapitel två).

* ABM-institutionerna förvaltar allmänhetens kulturarv, och bör så långt som möjligt göra sina samlingar och sitt egenproducerade material tillgängligt på nätet. Creative Commons har skapat fria licenser som passar bra för det syftet (kapitel tre)."

Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

10 000 fågelarter på svenska

Wikipedia blir aldrig komplett. Det finns oändligt många artiklar att skriva, men inte oändligt många människor med oändligt mycket tid för artikelskrivande. Drömmen om en värld där varje människa fritt kan ta del av all världens kunskap förblir därför en dröm.

En som ser till att vi kommer lite närmare att förverkliga drömmen är Sverker Johansson, på Wikipedia känd som Lsj, som tagit tekniken till hjälp. Vi lämnar ordet till honom:

Sverker Johansson

Inom vissa begränsade områden kan vår dröm faktiskt uppnås. Om det finns många snarlika artiklar att skriva inom ett område, så kan enkla standardiserade artiklar skapas av en robot, ett litet datorprogram som automatredigerar Wikipedia. Artiklarna blir inga litterära mästerverk, men de innehåller basfakta om artikelämnet och länkar till vidare läsning. En sådan artikel är betydligt bättre än ingen artikel alls, och kan bli en grund när en människa så småningom vill skriva vidare om ämnet.

Jag har just slutfört ett första experiment med robotskapande av artiklar i större skala på svenska Wikipedia. Detta inspirerades av liknande experiment som genomförts på nederländska Wikipedia, och föregicks av en lång diskussion på Bybrunnen. Det finns många olika åsikter om robotskapande. En del wikipedianer hade principiella eller känslomässiga invändningar, medan andra var mer bekymrade för kvaliteten på artiklarna. Många kunde dock se potentialen i robotskapande, hur det skulle kunna föra oss närmare drömmen om den kompletta encyklopedin.

Det ligger i sakens natur att robotar inte är lika kreativa som människor, utan bara upprepar samma standardformuleringar. Å andra sidan ligger det också i sakens natur att robotar mer pålitligt än människor kan skapa den formella strukturen i en artikel, med korrekt faktabox och liknande. Det blir inga lyriska höjder i artiklarna, men heller inga slarvfel. Kärnfrågan i debatten kretsade kring om en sådan tråkig minimal artikel med korrekta basfakta är bättre eller sämre än ingen artikel alls. För vi ska inte tro att det finns något annat alternativ för den stora majoriteten potentiella artikelämnen. Det finns mer än en miljon olika insekter på jorden. Under överskådlig framtid så har vi antingen inga artiklar alls om 99% av dessa, eller så har vi robotskapade artiklar. Att människor skulle skriva artiklar om en miljon småkryp finns inte på kartan, så det är inte meningsfullt att ställa robotartiklar mot människoartiklar, den korrekta jämförelsen är robotartiklar mot rödlänkar. Vilket är minst dåligt?

Tamarisksparv har nu fått en robotskapad artikel på Wikipedia.

Hur som helst, så småningom nåddes tillräcklig konsensus om att det här var värt ett försök. Jag hade varit drivande i diskussionen, och tyckte att det hela lät kul, så jag gav mig på att försöka skapa en robot för artikelskapande. Det område som jag valde att börja med är fågelarter. Fåglarna är lämpliga för för ett sådant här robotprojekt av flera skäl:

• Databaser med basfakta om alla fåglar finns öppet tillgängliga och nedladdningsbara.
• Det finns tillräckligt många fåglar för att det ska bli ett seriöst test av robotens kapacitet, men tillräckligt få för att det ska vara hanterbart.
• Fåglar är ett område som intresserar ganska många människor, men svenska Wikipedia hade ändå stora luckor bland fåglarna. Innan jag började hade vi artiklar om ungefär 1200 av världens 10000 fågelarter.

Ett första test med en handfull artiklar ledde till vidare diskussioner om hur mycket man egentligen skulle försöka få med i artiklarna. Att göra artiklar som bara innehåller taxonomi skulle vara enkelt och idiotsäkert men ganska trist. Det skulle bli mycket trevligare artiklar om man kunde få med bilder, utbredningsområde, och annat smått och gott. Men samtidigt skapar detta problem. En robot kan plocka upp bilder på rätt fågel från Wikimedia Commons, förutsatt att de är korrekt kategoriserade där, men en robot kan inte välja ut trevliga bilder av god kvalitet utan måste plocka på måfå. Därför kan det lätt bli konstiga eller dåliga bilder. Utbredningsområde finns bara tillgängligt på engelska, och då kommer vi till den stora stötestenen för robotar: maskinöversättning. Det är hopplöst att få till god svenska med maskinöversättning. Det bästa som en robot kan åstadkomma är text som är begriplig och som en människa kan skriva om till god svenska utan att gå till originalkällan. Utbredningsområdet tillför värdefull information till artiklarna, men den oundvikligen klumpiga svenskan ger samtidigt robotmotståndare vatten på sin kvarn. En viktig fråga för framtida robotprojekt är därför vilken ambitionsnivå man vill ha. Enkla artiklar som inte innehåller något konstigt men heller inget kul, eller mer ambitiösa och informativa artiklar som samtidigt löper större risk att bli fel?

Vi landade i att göra fågelartiklarna åt det ambitiösa hållet, med all information som gick att få ihop, men samtidigt med en viss felprocent i bildval och översättningar. Då infann sig nästa diskussionsfråga – hur snabbt skulle roboten köra på med artikelskapandet? Fick den lov att köra för fullt, eller skulle den gå i strypkoppel så att människor hann med att kolla artiklarna lika snabbt som de skapades? Där var vi inte helt överens, men det slutade med att roboten körde ganska sakta någon vecka i början, medan vi letade fel och jag trimmade in programkoden. Sedan fick boten sätta fart, och de sista 5000 fåglarna skapades i full robotfart på 36 timmar. Alla robotskapade artiklar samlas i kategorin Robotskapade fågelartiklar för att förenkla kontrolläsning och finputs. I skrivande stund finns det 6938 artiklar där, gå gärna dit och kontrollera en artikel!

En liten restpost med fåglar återstår där olika källor motsäger varandra. Olika källor kanske placerar samma art i olika släkten, eller är oense om ifall en viss fågel är en egen art eller bara en underart till en annan. Sådant kan inte en robot lösa. Därför har jag bara skapat de 8000 nya fåglar som källorna är överens om.

Vad det tekniska beträffar så har jag använt MS Excel för att hantera databaser och sätta samman faktauppgifter till artikeltext. Själva artikelskapandet gjordes sedan med pywikipedia. Excel är smidigt på många sätt, men tyvärr tänjer det här projektet på Excels kapacitet och när man slår i taket så hanteras det inte snyggt av Excel. Man kan fylla på mer och mer data i ett Excel-ark utan att den klagar – men är det för mycket så vägrar den sedan att spara. Jag förlorade en del arbete på det sättet. Pywikipedia är däremot väldigt trevligt att jobba med, ett utmärkt verktyg för den som vill robotredigera Wikipedia.

Sammantaget så uppfattar jag det här som ett lyckat experiment. Artiklarna är inte perfekta, men många användare har skrivit att de är över förväntan. Och nog är det väl värt något att svenska Wikipedia har gått från drygt 10% täckning av världens fåglar till nära nog 100%.

Vill du göra samma sak själv inom ett annat ämne? Låter det krångligt? Läs Wikipediaanvändaren Naskos fantastiska och enkla steg-för-steg guide till hur man gå till väga!

Kunskapspris ger kunskap

Eftermiddagen den andre november var det dags för den ärofulla prisutdelningen av Wikipedias Nobeltävling. Det skedde i Nobelmuseets forskningsbibliotek, som ligger i en 1500-talskällare under museet i Gamla stan i Stockholm. När man närmade sig museet kände man nästan de historiska vingslagen från Stockholms blodbad. Vi som kom tillsammans, Adville, Malecram, Dani AM och Katy AM, stannade upp vid Stortorget och tittade på huset som har minnesstenar inmurade i väggen för vart huvud som rullade de dagarna i november för så många år sedan.

Jan och Tobias vid prisutdelningen. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Därefter var det dags att gå in i huset som lyfter fram och låter en beskåda de över 800 eminenta personernas fotografier i taket som har fått Nobelpriset. Ett hus om kunskap som gagnar mänskligheten, både till kropp och själ. Detta är den perfekta platsen att dela ut Wikipedias pris i veckotävlingen om nobelpristagarna. Där möttes vi av den trevliga personalen från museet som ställt upp med sina expertkunskaper.

Efter en liten rundvandring där vi tittade på utställningen om Marie Curie, som fick priset två gånger, och vars man och dotter också fick det, var det dags att gå ner i källaren och träffa resten av det härliga gänget från Wikipedia som hade samlats för ceremonin. Taket var bågformat i röda tegelstenar, och som kontrast till det stod det bokhyllor med moderna böcker om vetenskapens mästare och även datorer med forskningsplatser. Web-kameran var riggad till internetsändning och det var en trevlig atmosfär bland de närvarande: Ainali, Haxpett, EinarSpetz, Hannibal, ArildV, Prolineserver, Helena, Tobias och vi fyra.

Tobias från museet presenterade sig och museet och berättade om samarbetet som vi har och hoppades på mer gemensamma aktiviteter framöver. Därefter tog Ainali över och gav oss lite statistik över deltagare och antalet utökade artiklar, vilket visade att en hel del förbättrades under tävlingen men med snart 900 pristagare så är det en hel del kvar att göra. Det är som gjort för en uppföljning av tävlingen nästa år.

När själva priserna skulle delas ut blev det tydligt att Wikipedia inte är ett Stockholmssyndrom, utan ett av kunskapen sammanfogat nätverk av personer utspridda över hela världen. Endast en av vinnarna, men med mig inräknat tre deltagare, var med i källaren. De övriga får se det på filmen eftersom de inte kunde närvara. De kommer även att få sina priser skickade till sig via posten istället.

Vinnaren i ekonomiklassen, Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Hannibal var den enda närvarande vinnaren, och han vann i kategorin Ekonomi genom att utveckla artikeln om Ragnar Frisch. Han fick boken Les Prix Nobel och chockladnobelprismedaljer av Nobelmuseet, samt pennor, klistermärken, pins och nyckelband av Wikimedia Sverige.

Efter prisutdelningen blev det frågestund där Tobias bland annat berättade varför Strindberg inte fick nobelpriset och att det kommer att dröja 50 år innan alla handlingar som visar varför Astrid Lindgren inte fick priset blir offentliga.

Ett stort tack till Nobelmuseet, och väl mött igen alla trevliga wikipedianer.

Med vänlig hälsning

Adville (Gästbloggare, tävlingsdeltagare och wikipediadomare)

Alla vinnare

Kategori	Artikel	Förbättring	Användare
Medicin	Barbara McClintock	[1]	Zaijaj
Fysik	Carl D. Anderson	[2]	Gyrogearloose
Litteratur	Czesław Miłosz	[3]	HellasGaia
Kemi	Otto Hahn	[4]	AFineHog
Fred	Al Gore	[5]	Elinnea
Ekonomi	Ragnar Frisch	[6]	Hannibal

Hackathon 2011

Wikimedia foundation satsar på att förbättra användbarheten på sina webbplatser och det är ett högprioriterat projekt att ta fram en visuell texteditor till MediaWiki, dvs själva wikiprogramvaran som används på bl.a. Wikipedia.  Problemet är dock att en formell specifikation av wikitextens nuvarande format saknas.  Det gör det mycket svårt att omvandla texten till en struktur som kan hanteras på ett korrekt sätt av en visuell editor.  Därför har projektet Wikitext.next lanserats för att skriva om den programkomponent som för närvarande översätter wikitexten till html-kod så att den kan utgöra en mer formell specifikation av textformatet och möjliggöra olika typer av automatiserad behandling av texten, utan att behöva ta till olika ”hack” som aldrig fungerar till hundra procent.

I egenskap av att ha skrivit en exprimentell sk parser – dvs programkomponenten som överför wikitexten till en strukturerad form – för MediaWikis wikitext deltog jag på Hackathon i Berlin där detta projekt skulle diskuteras.  Brion Vibber leder projektet och kommer att koordinera insatser från både frivilliga och stiftelsens egna programmerare för att sammanställa testfall.  Svårigheten är dock uppenbar – det finns ett mycket stort antal artiklar i detta format.  Enbart engelskspråkiga Wikipedia har över 3,6 miljoner artiklar.  Till det kommer alla andra språkversioner och Wikiprojekt.  Varje artikel har dessutom en fullständig historik med de redigeringar artikeln genomgått.  För att inte någon del av denna samling skall gå förlorad, krävs stor nogrannhet i formatspecifikationen.

En ytterligare svårighet är att formatet inte låter sig sorteras under någon befintlig formalism för programspråk eller dataformat.  En specialiserad sådan formalism måste därför troligvis tas fram som en del av projektet om wikitexten skall kunna specificeras utan att man gör några större ändringar.

Tidsplanen är optimistisk, men inte orealistisk.  Ett grafiskt redigeringsverktyg av tillräckligt hög kvalitet skall vara klart under 2012.  Detta är dock inte den enda anledningen att specificera formatet.  Det är också ett sätt att höja tillgängligheten till artiklarnas innehåll då det möjliggör automatisk behandling av artikeltexter med andra verktyg än MediaWiki självt.

Frivilliga kan hjälpa till bland annat med att hitta exempel på udda användning av Wikitexten som kan användas som testfall.

Gästinlägg: Wikipedian fotograferade under statsbesök

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan L. Han är professionell fotograf och journalist, och har tidigare fotograferat för Wikipedias räkning, bland annat under kronprinsessebröllopet.]

Estlands President, Toomas Hendrik Ilves, besökte tillsammans med sin fru Sverige under januari 2011. Besöket var ett statsbesök, och hanterades alltså av UD, som har ansvar för utländska besök. Eftersom det var en statschef som besökte Sverige, så deltog givetvis den svenske statschefen, kungen, som värd för besöket. Jag tyckte det kunde vara värt att vara med och skapa lite material åt Wikipedia, som fotograf. Nu finns närmare ett par hundra bilder upplagda på Wikimedia Commons.

Besöket varade 18-20 januari, och var späckat av programpunkter, så det fanns ingen möjlighet att vara med på alla evenmemang. Första programpunkten var starten på hästvagns-resan från Kungliga Hovstallet till Slottet. Hästarna var glada att komma ut ur stallet och få röra sig, och vagnarna hade putsats noga. Visste ni att det finns en häst-tränings-maskin inne på gården på Hovstallet? Liksom en karusell, för att hästarna skall kunna bli av med lite överskottsenergi. Först kom Kungen och Drottningen, och strax därefter kom Presidenten och Fru Ilves. Kungen och Presidenten åkte först i en sjuglasvagn, och Drottningen och Fru Ilves åkte i nästa vagn. Som kuriosa kan nämnas att inom några sekunder efter att jag laddat upp bilderna var det någon som hade lagt till kategorin ”Fur coat” och ”Mink cloathing” på ett antal av bilderna.

Nästa programpunkt var lunch för den estniska delegationen, på UD. Det var ju inte bara presidenten som besöke Sverige, utan en hel delegation, med justitieminister Rein Lang och finans- och kommunikations-minister Juhan Parts, samt Marko Mihkelson och Toomas Varek ur Riigikogu (Riksdagen), och många delegater från handelskammaren och företag i Estland.

Efter lunchen begav vi oss till Hasseludden (nära Manillaskolan) på Djurgården, där skulle Presidentparet samt Kungaparet besöka Estniska Fihetsmonumentet, till minne av att Sverige under andra världskriget tog emot flera tusen flyende balter. Först sjöng barnen från Estniska Skolan, och därefter lades en blomsterkrans ned vid monumentet. I ett kort tal påminde President Ilves om att hans föräldrar kom till Sverige 1944, och att de här kunde fortsätta sitt liv i frihet. Monumentet restes 1994, och invigdes av Kungen. Så det var inte först gången Kungen var vid detta monument.

Jag hade ingen möjlighet att följa med på alla programpunkterna, och missade därför mycket av arrangemangen för Fru Ilves och Drottningen. Det sista jag hann med första dagen var ett möte mellan Statsministern och Presidenten. Presskonferensen efter mötet blev ganska kort, det som sades var egentligen att förhållandena var utomordentliga mellan länderna, och att den Estniska ekonomin möjligen låg aningen efter Luxemburgs. Dvs att den var mycket bra. Fredrik Reinfeldt gled elegant undan frågan om Sverige bore ha euro – med anledning av att Estland just infört euro vid årsskiftet – genom att svara att en folkomröstning hade sagt nej, och att man i så fall måste vänta in den tid när opinionen kan förväntas ha ändrat sig.

Torsdagens program startade med ett seminarium om handel med Estland. Kungen öppnade seminariet, handelsminister Ewa Björling talade, och givetvis lade Toomas Hendrik Ilves några goda ord för Estland och utvecklingen i landet. Efter lite paus åkte jag vidare mot presidentens första hem, ja han föddes faktiskt i Stockholm, och nu skulle han besöka lägenheten där han först bodde. Utanför Multrågatan i Råcksta (Vällingby) var det fullt av Säpo-gubbar, och det blev nästan kaos när all press skulle tränga sig in för att intervjua och fotografera i den lilla tvåan. Flickan som nu bor i lägenheten var väl inte van vid uppståndelsen. Men det är ju inte var dag en vanlig hyresgäst får besök av en president!

Programmet fortsatte med en lunch i Stadshuset, med Hans Majestät närvarande. Där blev det ganska bra bilder, för potentaterna fick vänta ett tag innan musiken och deras platser var klara.

Dagen avslutades med ett seminarium om ”Cyber Security”, bland annat för att Estland har Nato’s dataförsvars-center (Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence), och för att landet under 2007 utsattes för en allvarlig cyber-attack.

Torsdagen skulle Presidenten och hans fru tillbringa i Enköping och Uppsala till största delen, men jag insåg att jag inte skulle hinna med det. Därför nöjde jag mig med att vara med på Estniska Skolan, under ett besök av Presidentparet och Kungaparet. Det var bra, i liten skala och ganska intimt. Man kunde se kungen skämta med barnen och dra lite i några barns mössor, för att sedan lyssna till sånger i aulan. Några elever höll tal om vad det betydde att gå på Estniska Skolan, och stämningen var bra. Det blev några bra gruppbilder, och efter besöket talade kungen, rektor och presidenten om skolans läge och arkitektur.

Nu undrar jag bara vem som skall bli först med att skiva en uttömmande artikel om Frihetsmonumentet (inga stubbar, tack) nu när det finns bra bilder, och vem som skall bli först med att skriva in var Toomas Hendrik Ilves bodde de första åren. För övrigt kan man konstatera att den engelska artikeln om presidenten verkar innehålla mer info än den estniska. Den svenska är ganska torftig, till och med en google-translate av den engelska versionen vore nog en förbättring. Jag undrar bara när materialet förbättras… Det som jag skrivit här får givetvis användas i artiklar på Wikipedia!

[Det ska också tilläggas att svensk press nästan inte alls skrivit om det här besöket.]

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]