Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

10 000 fågelarter på svenska

Wikipedia blir aldrig komplett. Det finns oändligt många artiklar att skriva, men inte oändligt många människor med oändligt mycket tid för artikelskrivande. Drömmen om en värld där varje människa fritt kan ta del av all världens kunskap förblir därför en dröm.

En som ser till att vi kommer lite närmare att förverkliga drömmen är Sverker Johansson, på Wikipedia känd som Lsj, som tagit tekniken till hjälp. Vi lämnar ordet till honom:

Sverker Johansson

Inom vissa begränsade områden kan vår dröm faktiskt uppnås. Om det finns många snarlika artiklar att skriva inom ett område, så kan enkla standardiserade artiklar skapas av en robot, ett litet datorprogram som automatredigerar Wikipedia. Artiklarna blir inga litterära mästerverk, men de innehåller basfakta om artikelämnet och länkar till vidare läsning. En sådan artikel är betydligt bättre än ingen artikel alls, och kan bli en grund när en människa så småningom vill skriva vidare om ämnet.

Jag har just slutfört ett första experiment med robotskapande av artiklar i större skala på svenska Wikipedia. Detta inspirerades av liknande experiment som genomförts på nederländska Wikipedia, och föregicks av en lång diskussion på Bybrunnen. Det finns många olika åsikter om robotskapande. En del wikipedianer hade principiella eller känslomässiga invändningar, medan andra var mer bekymrade för kvaliteten på artiklarna. Många kunde dock se potentialen i robotskapande, hur det skulle kunna föra oss närmare drömmen om den kompletta encyklopedin.

Det ligger i sakens natur att robotar inte är lika kreativa som människor, utan bara upprepar samma standardformuleringar. Å andra sidan ligger det också i sakens natur att robotar mer pålitligt än människor kan skapa den formella strukturen i en artikel, med korrekt faktabox och liknande. Det blir inga lyriska höjder i artiklarna, men heller inga slarvfel. Kärnfrågan i debatten kretsade kring om en sådan tråkig minimal artikel med korrekta basfakta är bättre eller sämre än ingen artikel alls. För vi ska inte tro att det finns något annat alternativ för den stora majoriteten potentiella artikelämnen. Det finns mer än en miljon olika insekter på jorden. Under överskådlig framtid så har vi antingen inga artiklar alls om 99% av dessa, eller så har vi robotskapade artiklar. Att människor skulle skriva artiklar om en miljon småkryp finns inte på kartan, så det är inte meningsfullt att ställa robotartiklar mot människoartiklar, den korrekta jämförelsen är robotartiklar mot rödlänkar. Vilket är minst dåligt?

Tamarisksparv har nu fått en robotskapad artikel på Wikipedia.

Hur som helst, så småningom nåddes tillräcklig konsensus om att det här var värt ett försök. Jag hade varit drivande i diskussionen, och tyckte att det hela lät kul, så jag gav mig på att försöka skapa en robot för artikelskapande. Det område som jag valde att börja med är fågelarter. Fåglarna är lämpliga för för ett sådant här robotprojekt av flera skäl:

• Databaser med basfakta om alla fåglar finns öppet tillgängliga och nedladdningsbara.
• Det finns tillräckligt många fåglar för att det ska bli ett seriöst test av robotens kapacitet, men tillräckligt få för att det ska vara hanterbart.
• Fåglar är ett område som intresserar ganska många människor, men svenska Wikipedia hade ändå stora luckor bland fåglarna. Innan jag började hade vi artiklar om ungefär 1200 av världens 10000 fågelarter.

Ett första test med en handfull artiklar ledde till vidare diskussioner om hur mycket man egentligen skulle försöka få med i artiklarna. Att göra artiklar som bara innehåller taxonomi skulle vara enkelt och idiotsäkert men ganska trist. Det skulle bli mycket trevligare artiklar om man kunde få med bilder, utbredningsområde, och annat smått och gott. Men samtidigt skapar detta problem. En robot kan plocka upp bilder på rätt fågel från Wikimedia Commons, förutsatt att de är korrekt kategoriserade där, men en robot kan inte välja ut trevliga bilder av god kvalitet utan måste plocka på måfå. Därför kan det lätt bli konstiga eller dåliga bilder. Utbredningsområde finns bara tillgängligt på engelska, och då kommer vi till den stora stötestenen för robotar: maskinöversättning. Det är hopplöst att få till god svenska med maskinöversättning. Det bästa som en robot kan åstadkomma är text som är begriplig och som en människa kan skriva om till god svenska utan att gå till originalkällan. Utbredningsområdet tillför värdefull information till artiklarna, men den oundvikligen klumpiga svenskan ger samtidigt robotmotståndare vatten på sin kvarn. En viktig fråga för framtida robotprojekt är därför vilken ambitionsnivå man vill ha. Enkla artiklar som inte innehåller något konstigt men heller inget kul, eller mer ambitiösa och informativa artiklar som samtidigt löper större risk att bli fel?

Vi landade i att göra fågelartiklarna åt det ambitiösa hållet, med all information som gick att få ihop, men samtidigt med en viss felprocent i bildval och översättningar. Då infann sig nästa diskussionsfråga – hur snabbt skulle roboten köra på med artikelskapandet? Fick den lov att köra för fullt, eller skulle den gå i strypkoppel så att människor hann med att kolla artiklarna lika snabbt som de skapades? Där var vi inte helt överens, men det slutade med att roboten körde ganska sakta någon vecka i början, medan vi letade fel och jag trimmade in programkoden. Sedan fick boten sätta fart, och de sista 5000 fåglarna skapades i full robotfart på 36 timmar. Alla robotskapade artiklar samlas i kategorin Robotskapade fågelartiklar för att förenkla kontrolläsning och finputs. I skrivande stund finns det 6938 artiklar där, gå gärna dit och kontrollera en artikel!

En liten restpost med fåglar återstår där olika källor motsäger varandra. Olika källor kanske placerar samma art i olika släkten, eller är oense om ifall en viss fågel är en egen art eller bara en underart till en annan. Sådant kan inte en robot lösa. Därför har jag bara skapat de 8000 nya fåglar som källorna är överens om.

Vad det tekniska beträffar så har jag använt MS Excel för att hantera databaser och sätta samman faktauppgifter till artikeltext. Själva artikelskapandet gjordes sedan med pywikipedia. Excel är smidigt på många sätt, men tyvärr tänjer det här projektet på Excels kapacitet och när man slår i taket så hanteras det inte snyggt av Excel. Man kan fylla på mer och mer data i ett Excel-ark utan att den klagar – men är det för mycket så vägrar den sedan att spara. Jag förlorade en del arbete på det sättet. Pywikipedia är däremot väldigt trevligt att jobba med, ett utmärkt verktyg för den som vill robotredigera Wikipedia.

Sammantaget så uppfattar jag det här som ett lyckat experiment. Artiklarna är inte perfekta, men många användare har skrivit att de är över förväntan. Och nog är det väl värt något att svenska Wikipedia har gått från drygt 10% täckning av världens fåglar till nära nog 100%.

Vill du göra samma sak själv inom ett annat ämne? Låter det krångligt? Läs Wikipediaanvändaren Naskos fantastiska och enkla steg-för-steg guide till hur man gå till väga!

Kunskapspris ger kunskap

Eftermiddagen den andre november var det dags för den ärofulla prisutdelningen av Wikipedias Nobeltävling. Det skedde i Nobelmuseets forskningsbibliotek, som ligger i en 1500-talskällare under museet i Gamla stan i Stockholm. När man närmade sig museet kände man nästan de historiska vingslagen från Stockholms blodbad. Vi som kom tillsammans, Adville, Malecram, Dani AM och Katy AM, stannade upp vid Stortorget och tittade på huset som har minnesstenar inmurade i väggen för vart huvud som rullade de dagarna i november för så många år sedan.

Jan och Tobias vid prisutdelningen. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Därefter var det dags att gå in i huset som lyfter fram och låter en beskåda de över 800 eminenta personernas fotografier i taket som har fått Nobelpriset. Ett hus om kunskap som gagnar mänskligheten, både till kropp och själ. Detta är den perfekta platsen att dela ut Wikipedias pris i veckotävlingen om nobelpristagarna. Där möttes vi av den trevliga personalen från museet som ställt upp med sina expertkunskaper.

Efter en liten rundvandring där vi tittade på utställningen om Marie Curie, som fick priset två gånger, och vars man och dotter också fick det, var det dags att gå ner i källaren och träffa resten av det härliga gänget från Wikipedia som hade samlats för ceremonin. Taket var bågformat i röda tegelstenar, och som kontrast till det stod det bokhyllor med moderna böcker om vetenskapens mästare och även datorer med forskningsplatser. Web-kameran var riggad till internetsändning och det var en trevlig atmosfär bland de närvarande: Ainali, Haxpett, EinarSpetz, Hannibal, ArildV, Prolineserver, Helena, Tobias och vi fyra.

Tobias från museet presenterade sig och museet och berättade om samarbetet som vi har och hoppades på mer gemensamma aktiviteter framöver. Därefter tog Ainali över och gav oss lite statistik över deltagare och antalet utökade artiklar, vilket visade att en hel del förbättrades under tävlingen men med snart 900 pristagare så är det en hel del kvar att göra. Det är som gjort för en uppföljning av tävlingen nästa år.

När själva priserna skulle delas ut blev det tydligt att Wikipedia inte är ett Stockholmssyndrom, utan ett av kunskapen sammanfogat nätverk av personer utspridda över hela världen. Endast en av vinnarna, men med mig inräknat tre deltagare, var med i källaren. De övriga får se det på filmen eftersom de inte kunde närvara. De kommer även att få sina priser skickade till sig via posten istället.

Vinnaren i ekonomiklassen, Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Hannibal var den enda närvarande vinnaren, och han vann i kategorin Ekonomi genom att utveckla artikeln om Ragnar Frisch. Han fick boken Les Prix Nobel och chockladnobelprismedaljer av Nobelmuseet, samt pennor, klistermärken, pins och nyckelband av Wikimedia Sverige.

Efter prisutdelningen blev det frågestund där Tobias bland annat berättade varför Strindberg inte fick nobelpriset och att det kommer att dröja 50 år innan alla handlingar som visar varför Astrid Lindgren inte fick priset blir offentliga.

Ett stort tack till Nobelmuseet, och väl mött igen alla trevliga wikipedianer.

Med vänlig hälsning

Adville (Gästbloggare, tävlingsdeltagare och wikipediadomare)

Alla vinnare

Kategori	Artikel	Förbättring	Användare
Medicin	Barbara McClintock	[1]	Zaijaj
Fysik	Carl D. Anderson	[2]	Gyrogearloose
Litteratur	Czesław Miłosz	[3]	HellasGaia
Kemi	Otto Hahn	[4]	AFineHog
Fred	Al Gore	[5]	Elinnea
Ekonomi	Ragnar Frisch	[6]	Hannibal

Hackathon 2011

Wikimedia foundation satsar på att förbättra användbarheten på sina webbplatser och det är ett högprioriterat projekt att ta fram en visuell texteditor till MediaWiki, dvs själva wikiprogramvaran som används på bl.a. Wikipedia.  Problemet är dock att en formell specifikation av wikitextens nuvarande format saknas.  Det gör det mycket svårt att omvandla texten till en struktur som kan hanteras på ett korrekt sätt av en visuell editor.  Därför har projektet Wikitext.next lanserats för att skriva om den programkomponent som för närvarande översätter wikitexten till html-kod så att den kan utgöra en mer formell specifikation av textformatet och möjliggöra olika typer av automatiserad behandling av texten, utan att behöva ta till olika ”hack” som aldrig fungerar till hundra procent.

I egenskap av att ha skrivit en exprimentell sk parser – dvs programkomponenten som överför wikitexten till en strukturerad form – för MediaWikis wikitext deltog jag på Hackathon i Berlin där detta projekt skulle diskuteras.  Brion Vibber leder projektet och kommer att koordinera insatser från både frivilliga och stiftelsens egna programmerare för att sammanställa testfall.  Svårigheten är dock uppenbar – det finns ett mycket stort antal artiklar i detta format.  Enbart engelskspråkiga Wikipedia har över 3,6 miljoner artiklar.  Till det kommer alla andra språkversioner och Wikiprojekt.  Varje artikel har dessutom en fullständig historik med de redigeringar artikeln genomgått.  För att inte någon del av denna samling skall gå förlorad, krävs stor nogrannhet i formatspecifikationen.

En ytterligare svårighet är att formatet inte låter sig sorteras under någon befintlig formalism för programspråk eller dataformat.  En specialiserad sådan formalism måste därför troligvis tas fram som en del av projektet om wikitexten skall kunna specificeras utan att man gör några större ändringar.

Tidsplanen är optimistisk, men inte orealistisk.  Ett grafiskt redigeringsverktyg av tillräckligt hög kvalitet skall vara klart under 2012.  Detta är dock inte den enda anledningen att specificera formatet.  Det är också ett sätt att höja tillgängligheten till artiklarnas innehåll då det möjliggör automatisk behandling av artikeltexter med andra verktyg än MediaWiki självt.

Frivilliga kan hjälpa till bland annat med att hitta exempel på udda användning av Wikitexten som kan användas som testfall.

Gästinlägg: Wikipedian fotograferade under statsbesök

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan L. Han är professionell fotograf och journalist, och har tidigare fotograferat för Wikipedias räkning, bland annat under kronprinsessebröllopet.]

Estlands President, Toomas Hendrik Ilves, besökte tillsammans med sin fru Sverige under januari 2011. Besöket var ett statsbesök, och hanterades alltså av UD, som har ansvar för utländska besök. Eftersom det var en statschef som besökte Sverige, så deltog givetvis den svenske statschefen, kungen, som värd för besöket. Jag tyckte det kunde vara värt att vara med och skapa lite material åt Wikipedia, som fotograf. Nu finns närmare ett par hundra bilder upplagda på Wikimedia Commons.

Besöket varade 18-20 januari, och var späckat av programpunkter, så det fanns ingen möjlighet att vara med på alla evenmemang. Första programpunkten var starten på hästvagns-resan från Kungliga Hovstallet till Slottet. Hästarna var glada att komma ut ur stallet och få röra sig, och vagnarna hade putsats noga. Visste ni att det finns en häst-tränings-maskin inne på gården på Hovstallet? Liksom en karusell, för att hästarna skall kunna bli av med lite överskottsenergi. Först kom Kungen och Drottningen, och strax därefter kom Presidenten och Fru Ilves. Kungen och Presidenten åkte först i en sjuglasvagn, och Drottningen och Fru Ilves åkte i nästa vagn. Som kuriosa kan nämnas att inom några sekunder efter att jag laddat upp bilderna var det någon som hade lagt till kategorin ”Fur coat” och ”Mink cloathing” på ett antal av bilderna.

Nästa programpunkt var lunch för den estniska delegationen, på UD. Det var ju inte bara presidenten som besöke Sverige, utan en hel delegation, med justitieminister Rein Lang och finans- och kommunikations-minister Juhan Parts, samt Marko Mihkelson och Toomas Varek ur Riigikogu (Riksdagen), och många delegater från handelskammaren och företag i Estland.

Efter lunchen begav vi oss till Hasseludden (nära Manillaskolan) på Djurgården, där skulle Presidentparet samt Kungaparet besöka Estniska Fihetsmonumentet, till minne av att Sverige under andra världskriget tog emot flera tusen flyende balter. Först sjöng barnen från Estniska Skolan, och därefter lades en blomsterkrans ned vid monumentet. I ett kort tal påminde President Ilves om att hans föräldrar kom till Sverige 1944, och att de här kunde fortsätta sitt liv i frihet. Monumentet restes 1994, och invigdes av Kungen. Så det var inte först gången Kungen var vid detta monument.

Jag hade ingen möjlighet att följa med på alla programpunkterna, och missade därför mycket av arrangemangen för Fru Ilves och Drottningen. Det sista jag hann med första dagen var ett möte mellan Statsministern och Presidenten. Presskonferensen efter mötet blev ganska kort, det som sades var egentligen att förhållandena var utomordentliga mellan länderna, och att den Estniska ekonomin möjligen låg aningen efter Luxemburgs. Dvs att den var mycket bra. Fredrik Reinfeldt gled elegant undan frågan om Sverige bore ha euro – med anledning av att Estland just infört euro vid årsskiftet – genom att svara att en folkomröstning hade sagt nej, och att man i så fall måste vänta in den tid när opinionen kan förväntas ha ändrat sig.

Torsdagens program startade med ett seminarium om handel med Estland. Kungen öppnade seminariet, handelsminister Ewa Björling talade, och givetvis lade Toomas Hendrik Ilves några goda ord för Estland och utvecklingen i landet. Efter lite paus åkte jag vidare mot presidentens första hem, ja han föddes faktiskt i Stockholm, och nu skulle han besöka lägenheten där han först bodde. Utanför Multrågatan i Råcksta (Vällingby) var det fullt av Säpo-gubbar, och det blev nästan kaos när all press skulle tränga sig in för att intervjua och fotografera i den lilla tvåan. Flickan som nu bor i lägenheten var väl inte van vid uppståndelsen. Men det är ju inte var dag en vanlig hyresgäst får besök av en president!

Programmet fortsatte med en lunch i Stadshuset, med Hans Majestät närvarande. Där blev det ganska bra bilder, för potentaterna fick vänta ett tag innan musiken och deras platser var klara.

Dagen avslutades med ett seminarium om ”Cyber Security”, bland annat för att Estland har Nato’s dataförsvars-center (Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence), och för att landet under 2007 utsattes för en allvarlig cyber-attack.

Torsdagen skulle Presidenten och hans fru tillbringa i Enköping och Uppsala till största delen, men jag insåg att jag inte skulle hinna med det. Därför nöjde jag mig med att vara med på Estniska Skolan, under ett besök av Presidentparet och Kungaparet. Det var bra, i liten skala och ganska intimt. Man kunde se kungen skämta med barnen och dra lite i några barns mössor, för att sedan lyssna till sånger i aulan. Några elever höll tal om vad det betydde att gå på Estniska Skolan, och stämningen var bra. Det blev några bra gruppbilder, och efter besöket talade kungen, rektor och presidenten om skolans läge och arkitektur.

Nu undrar jag bara vem som skall bli först med att skiva en uttömmande artikel om Frihetsmonumentet (inga stubbar, tack) nu när det finns bra bilder, och vem som skall bli först med att skriva in var Toomas Hendrik Ilves bodde de första åren. För övrigt kan man konstatera att den engelska artikeln om presidenten verkar innehålla mer info än den estniska. Den svenska är ganska torftig, till och med en google-translate av den engelska versionen vore nog en förbättring. Jag undrar bara när materialet förbättras… Det som jag skrivit här får givetvis användas i artiklar på Wikipedia!

[Det ska också tilläggas att svensk press nästan inte alls skrivit om det här besöket.]

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Gästinlägg: En katt bland hermelinerna?

Stefan Högberg

[Nyligen blev Regionarkivet för Västra Götalandregionen och Göteborgs stad som första organisation medlem i Wikimedia Sverige. Med anledning av det har vi bett Stefan Högberg från Regionarkivet att skriva ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Stefan är arkivarie och sysslar med ritningar, visningar och upphovsrätt och har skrivit artiklar om bl.a. det så kallade Affischkriget och om Jubileumsutställningen 1923. Vid sidan om arbetet är Stefan en mycket uppskattad författare.

Ett litet tips innan vi låter Stefan få ordet: titta gärna in på Regionarkivets Månadens arkivhandling.]

Arkiv. Gammalt papper, folkilskna arkivarier och damm. Och nu, för Regionarkivet i Västra Götalands del, medlemskap i Wikimedia Sverige. Hur går det ihop?

Ja, beskrivningen är smått överdriven – arkivarierna är inte så folkilskna som man skulle kunna tro, och dammet hålls tillbaka med regelbunden magasinsstädning. Men ändå, varför ger sig en arkivinstitution ut till de digitala frontlinjerna? Frågan kan besvaras på två sätt, ett som tar avstamp i artonhundratalet, ett som går tillbaka ända till 1766. Det året antog riksdagen Sveriges första tryckfrihetsförordning, och en av dess idéer var att man skulle få trycka och sprida myndigheters handlingar, som därför skulle ”utlemnas till en hvar, som sig derom anmäler”. Förordningen blev inte långlivad, men tanken att alla ska ha tillgång till offentliga dokument kom tillbaka och blev med tiden en hörnsten när Sverige började få ett mer utbyggt arkivväsende.

Vid det laget hade historikerna börjat tala om källkritik, plikten att ta reda på hur det egentligen var (wie es eigentlich gewesen, som föregångaren Leopold von Ranke utbrast) och nödvändigheten av att kunna belägga alla påståenden i äldre handlingar. Arkiven vakade alltså över den Historiska Sanningen förkroppsligad i dokument, och dessa skulle tillhandahållas alla och envar utan manipulation eller ens tolkningsförsök från arkivariens sida.

Postmodernismen har tagit livet av den Historiska Sanningen, men det är fortfarande ett faktum att människor gjorde saker i det förflutna, och att deras handlingar ofta satte spår i form av skriftliga dokument. Det förflutna har inte avskaffats utan blivit mer komplext, och fortfarande finns inom arkivvärlden en anda av att informationen ska vara tillgänglig för alla som är intresserade av den. Det är en välbekant tanke för alla som har kommit i kontakt med Wikipedia. När samhället blir digitalt, vad kunde vara mer naturligt än att lägga vår gemensamma kunskap på nätet?

Svaret med avstamp i artonhundratalet för oss till Victor von Gegerfelt, arkitekt och fotoentusiast. För ett och ett halvt århundrade sedan var kameran ny, förbluffande högteknologi, och von Gegerfelt köpte under sina resor genom Europa på sig bilder som med tiden hamnade i Regionarkivet. Eftersom samlingen innehåller verk av några av fotohistoriens största namn ville vi att så många som möjligt skulle få tillgång till dem, och det föll sig naturligt att samarbeta med Wikimedia Sverige. Den gegerfeltska fotosamlingen kan nu beskådas på http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Regionarkivet, och kommer även ut i bokform (med titeln Ur arkitektens arkiv) försommaren 2010. Projektet har givit mersmak – det finns många fotografier och andra äldre handlingar att lägga ut.

Information från och om det förgångna bör vara tillgänglig för alla intresserade. Tyvärr är det en långt ifrån självklar sak i dessa dagar, när allt fler inser att man kan ta betalt. Därför går Regionarkivet med i Wikimedia Sverige, och hoppas att andra arkiv, bibliotek och museer följer efter.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

[11 maj, lätt redigering.] [12 maj, lätt redigering, igen.]

Gästinlägg: Källkritik i Wikipedias tidevarv

Anette Holmqvist av Seija Eriksson, cc-by-sa 3.0

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Anette Holmqvist. Hon är ansvarig för Skolverkets webbplats Kolla källan, skolbibliotekarie sedan ett tjugotal år, expert på källkritik på internet, redaktör för Länkskafferiet och just nu reser hon Sverige runt tillsammans med Mathias Klang (från Creative Commons) och Kristina Alexanderson (se det förra gästinlägget) för att föreläsa om Upphovsrätt och källkritik på internet (hennes del finns här). Eftersom företrädare för Skolverket inte brukar blogga är det här en sällsynt ära.]

En ny rapport från Skolverket visar att närmare 80 procent av högstadieeleverna och 90 procent av gymnasieeleverna i skolan har fått lära sig att vara kritiska mot den information de hittar på internet. Enkätmaterialet berättar inte huruvida läraren endast manat till viss försiktighet på nätet, eller om det är så att eleverna fått regelrätt undervisning i källkritik. För att ta reda på detta krävs en annan undersökning och en djupare analys, något som vi inte har planerat för i nuläget.

Det är i alla fall positivt om allt fler elever (och vuxna) får lära sig att inte förbehållslöst tro på allt som sägs och skrivs, utan tänker efter en stund innan information sprids och används.

När jag för tio år sedan började arbeta med Kolla källan, var begreppet källkritik tämligen exklusivt, ett hjälpmedel för forskare inom historie- och samhällsvetenskap och ett nödvändigt förhållningssätt hos den seriöse journalisten eller för den noggranne släktforskaren. Inom skolans värld sågs källkritik som ett sätt att ta reda på om fakta var ”sanna” eller ”falska”. Jag har under åren och under arbetet med Kolla källan velat ge begreppet en bredare och mer vardaglig definition. Det behövs källkritisk kompetens eller åtminstone ett kritiskt ifrågasättande för att hantera all slags information vi möter i det moderna, digitalt orienterade samhället: rykten på stan, utsagor på nätet, mail, hoax och kedjebrev, inlägg och kommentarer i bloggar, twitterflöden, löpsedlar, tidningsartiklar, Wikipedia-artiklar, inslag i nyheterna, larmrapporter, reklambudskap, bilder och så vidare i all oändlighet. Fastän vi bara befinner oss i internets barndom finns helt plötsligt en mångfald källor av olika karaktär. Genombrottet för sociala medier och användarskapade uppslagsverk som exempelvis Wikipedia har inte direkt förenklat bilden eller gjort lärares uppgift att undervisa i källkritik enklare. Eller?

Kristina Alexanderson på Enskilda gymnasiet i Stockholm vände på steken och provade det som jag kallar ”omvänd källkritik”. Istället för att ”bara” låta elever läsa och kritiskt granska andras texter, fick de själva bygga upp en blogg utifrån källkritiska kriterier. Eleverna fick ställa frågor som: ”Hur gör jag mina egna texter trovärdiga?” ”Hur gör vi för att få vår egen blogg att hålla för en källkritisk granskning?” ”Hur skriver vi en källförteckning, en länklista?” I arbetet med bloggen fick eleverna självständigt välja sina källor, det fanns till exempel inga förbud mot att använda Wikipedia. Däremot fördes en diskussion om Wikipedia, eleverna fick närstudera vissa artiklar och göra jämförelser mellan svenska Wikipedia och engelska Wikipedia. En ytterligare möjlighet till praktisk källkritik och skrivträning hade varit att låta eleverna skriva egna artiklar i Wikipedia eller i något uppslagsverk som bygger på liknande teknik.

Ett annat exempel är Stefan Jönsson från Älmhult. Han gjorde en lärarfilm om Wikipedia där han, passande nog, utgick från artikeln om IKEA. Filmen har några år på nacken, men ger ändå ett pedagogiskt exempel på hur du kan arbeta med Wikipedia under lektioner i källkritik. I Älmhult är IKEA något mycket närliggande, kanske det mest kända orten har att bjuda på. Det leder mig in på de tankar jag har kring förkunskaper och deras betydelse. Det behöver inte betyda att du måste lära dig en massa faktauppgifter utantill, men om du har vissa förkunskaper i ett ämne har du helt andra förutsättningar att kritiskt bedöma en informationskälla.

Med förkunskaper hittar du lättare de eventuella svagheter som finns ett resonemang, du finner lättare de insmugna felen i artikeln och du ser genast vad som är tokigt i bilden på den felkonstruerade likströmsmotorn. Sedan räcker det naturligtvis inte med förkunskaper, du måste också förstå mediernas dramaturgi, att allt som sägs i en intervju kommer inte med i tv-nyheterna och att skribenten kan ha en dold agenda.

Diskussionen om Wikipedia och liknande tjänster handlar ofta om auktoritetstro kontra de mångas makt att skapa kunskap tillsammans. Men är det verkligen så att vi kan betrakta ett uppslagsverk som en förstahandskälla? När allmänheten får tillgång att redigera ett uppslagsverk på nätet, är det kanske snarare ett spritt redaktörskap som vi skall diskutera. Jag är inte själv den primära källan när jag påstår att Eiffeltornet är så och så högt, det är inte jag personligen som har mätt Eiffeltornet eller med diverse utrustning tagit reda på och dokumenterat att Suezkanalen ”klarar fartyg med upp till 16 meters djupgående.” Det har jag troligtvis läst någon annanstans. Wikipedia utser inte allmänheten till experter, utan snarare till redaktörer i arbetet att med att ställa samman en gratis uppslagsbok på nätet. Redaktörer är personer som ställer samma fakta som andra tagit reda på. Experterna finns där ändå i bakgrunden, till exempel forskarna som tar fram de fakta och siffror vi baserar våra kunskaper på.

Om man vill så kan man använda Wikipedia som ytterligare ett verktyg för omvänd källkritik, enligt Kristina Alexandersons modell. Men det lämnar jag till lärares och skolbibliotekaries kreativa omdöme att avgöra.

[Uppdatering: Mycket lätt puts 16.58 den 14 april.]

Gästinlägg: Belys Wikipedias storhet i skolan!

Kristina Alexanderson (foto: Lars Larsson, cc-by-sa)

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Kristina Alexanderson. Hon är lärare i svenska och samhällskunskap på Enskilda gymnasiet i Stockholm, driver flera bloggprojekt för .se:s tävling Webbstjärnan (där hon fick juryns specialpris), och är redaktör och skribent för Kolla Källans idelåda. Hennes blogg finns här.]

Hur ska man som lärare förhålla sig till en källa som Wikipedia? En källa som vem som helst kan redigera i, som vem som helt kan bidra till, som har som mål att samla all världens kunskap. Hur ska vi förhålla oss till en källa, som är så naturlig och självklar för våra elever att om det inte står på Wikipedia, så finns det inte?

I skolan är inställningen till Wikipedia minst sagt kluven, eleverna älskar källan, medan många lärare är mer skeptiska kanske till och med rent avogt inställda. Det finns de lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia som källa (se till exempel mitt inlägg från Kungsbacka.). Medan andra menar att Wikipedia är ett bra referensbibliotek, en databas och en bra utgångspunkt för eleverna att hitta andra ”mer trovärdiga källor”. Sedan finns det naturligtvis fler lärare som jag och säger att naturligtvis ska vi använda Wikipedia. Det är en källa lika god som någon annan, och precis som alla andra källor som vi använder ska vi förhålla oss ”kritiska” till den, men det kan vi inte göra om vi inte lär oss hur Wikipedia fungerar, är uppbyggd och bidrar till källan.

I skolan belyses ofta Wikipedia som en osäker och bristfällig källa, eftersom ”vem som helst kan skriva vad som helst”. Jag tycker att vi i skolan istället borde se tvärtom på att ”vem som helst kan bidra” det är en del av Wikipedias storhet. Att vem som helst får bidra till att skapa, redigera innehåll på Wikipedia, är det som är fantastiskt med källan. För det innebär att vem som helst, oavsett bakgrund, och kunskapsnivå kan och får vara med och bidra till att skapa och samla ”all världens kunskap”, får vara med och bidra till att utöka och förbättra uppslagsverkets innehåll.

I mina ögon är det är en otrolig idé som bygger på en tilltro till att ”vanliga” människor kan, vill och kommer att skapa innehåll. Hela idén bygger på att det inte bara är experter, som mot betalning kan vara med och bidra till att kunskap samlas och det är stort. Det är något som vi i skolan ska uppmuntra, och inte se ner på.

I skolan glöms detta ofta bort, och istället lyfter man fram redigeringsmöjligheten som källans främsta brist. Att Wikipedia inte är tillförlitig för att det inte finns någon redaktion, eller redaktör som styr över innehållet, och bestämmer vad som ska stå i artiklarna, utan att det är alla som använder källan som gemensamt skapar och håller koll på att den fakta, och att det innehåll som finns i källan är korrekt. Att alla kan bidra ses som en brist istället för något stort, fantastiskt. I skolan säger man Wikipedia är inget som vi ska bidra till eller använda, utan istället säger lärare i många skolor, i många klassrum till sina elever att inte använda Wikipedia utan använda andra uppslagsverk, som NE istället.

NE är också en källa som har brister, som att

• den kostar pengar (abonnemangsavgift)
• den är inte öppna och tillgängligt för alla
• den är inte lika aktuell
• den uppdateras inte strax efter att en händelse inträffat, vilket Wikipedia faktiskt görs (Ett trivialt exempel är Melodifestivalen, Haiti ett mer seriöst exempel)
• NE är ingen databas, inget länkbibliotek, för att hitta andra källor, annat material, såsom bilder som fritt får användas

Jag undrar ofta om mina kollegor, som är skeptiska till Wikipedia och förespråkar källor som NE, också belyser NE:s brister lika ingående, som de tar upp Wikipedias ”svagheter”? Eller ligger NE:s styrka i att den har en redaktion, som granskar innehållet och att den skapas av ”experter”?

Till mina kollegor som förhåller sig skeptiskt till Wikipedia vill jag säga, tänk en gång till, är inte det som ni ser som Wikipedias svaghet, just en del av källans styrka. Wikipedia är en källa som är öppen och tillgänglig för alla. Dessutom är det stort att vem som helst till kan vara med och bidra, och skapa all världens kunskap. Till och med Du och jag är inbjudna och för att Wikipedia ska bli så mångsidig som möjligt bör vi alla hjälpa till och bidra.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]