VisualEditor i alfaversion

En av de lite krångligare saker som finns på Wikipedia är att formateringen skrivs med ett speciellt slags syntax, inte med principen ”Vad du ser är vad du får” (WYSIWYG) som i de flesta ordbehandlare. Detta ger ibland en tråkig tröskel som vi gärna blir av med. Och nu verkar det vara på gång. Våra kollegor i USA har kommit så pass långt att du själv kan aktivera en alfaversion av VisualEditor, som projektet kallas. I videon nedan ges en kort förklaring om hur du slår på det.

Du hittar förresten fler instruktionsvideos om Wikipedia här, bland annat denna som visar hur du enkelt lägger till en referens på Wikipedia.

Upphovsrättsföreläsningar i Västra Götalandsregionen

Under senhösten 2012 och våren 2013 fick Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer sig en rejäl dos av upphovsrättsutbildning. Sammanlagt fyra orter i regionen fick besök av en yster skara föreläsare som berättade om regionens nya upphovsrättspolicy (som vi har berättat om flera gånger tidigare).

Anstormningen av intresserade åhörare var enorm, och till slut var vi tvungna att flytta den sista föreläsningen så att alla intresserade skulle få plats.

Platsen blev Gothia Towers. Datumet den 4 februari. Och från och med idag finns alla föreläsningar utlagda på YouTube (CC-BY).

Mathias Klang

Programmet började vid samtliga tillfällen med Mathias Klang, docent i tillämpad informationsteknologi, som berättar om upphovsrättslagens framväxt, omfattning och grundtankar. Du kan se hans framträdande här:

Johanna Berg

Vid det fjärde tillfället fick vi sällskap på scenen av Johanna Berg från DigiSam. Hennes föreläsning handlar mer om digitalisering och vad arkiv, bibliotek och museer borde göra. Hennes föreläsning kan du se här:

Stefan Högberg

Den som stod för mycket av arrangemanget och orsaken till att arrangemanget blev av är arkivarien och upphovsrättsexpterten Stefan Högberg från Regionarkivet i Göteborg. Stefan presenterade Över minnesmuren mer ingående, inklusive den fyra-stegs-process som ABM-sektorn kan använda för att ta reda på vad man får göra med sina samlingar och mer detaljer om Creative Commons. Se hans föreläsning här:

Lennart Guldbrandsson

Sist bland föreläsarna var jag, Lennart Guldbrandsson. Som wikipedian och projektledare för Kulturskatter på nätet pratar jag mycket om hur kulturarvsinstitutionerna kan använda Wikipedia och Wikimedia Commons. Min föreläsning finns nedan – men missa inte avslutningen där vi alla fyra samlas på scenen för att ge varsitt tips om vad åhörarna kan göra så fort de går därifrån för att komma igång med digitaliseringen:

Fler tillfällen

Vi har fått förfrågningar om att hålla fler sådana här utbildningstillfällen. Det gör vi gärna. Vi tycker till och med att det vore roligt om fler regioner kunde utmana Västra Götalandsregionen i att bli mer framåt när det gäller publicering av kulturskatterna på nätet, såsom Mölndals statdsmuseum. Kontakta Lennart Guldbrandsson (lennart[snabel-a]wikimedia(punkt)se) för detaljer om sådana föreläsningar.

Wiki och Wikipedia i undervisning: Sten får återkoppling på sitt kursupplägg

Studenten Madeleine Brès disputerar i medicin. Madeleine föddes 159 år innan engelskspråkiga Wikipedia. Bilden är hämtad från Wikimedia Commons – en veritabel guldgruva för studenter, lärare och alla andra!

Två av tre WikiSkills-kurser har nu ägt rum. En i Stockholm och en i Skellefteå. Den 25-26 mars händer det igen – förhoppningsvis i Helsingborg (anmäl dig).

En del lärare, som till exempel Sten Sundin, lärare i Ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna, har redan använt en wiki med sina studenter. Högskolan Dalarna har nämligen en egen wiki som man använder för moment i undervisningen.

Sten har bett mig kommentera wiki-momenten i två kurser:

”Tack för en inspirerande och värdefull WikiSkills-kurs i Stockholm. Trevligt också med Wikifika på Kulturhuset kvällen innan (Tack för tipset!). Jag har nu gått med i Wikimedia Sverige och siktar på att åka ner på årsmötet i Stockholm den 9 mars.

Du kan ta en titt på två ämnen på DU-wikin”:

• Medicinsk vetenskap: Denna kurs har redan ägt rum en gång. Kursledarna bakom Medicinsk vetenskap är Högskolan Dalarnas pionjörer på att använda wiki.
• Ljud- och musikproduktion: Studenterna ska just börja skriva sina artiklar.

”Kom gärna med synpunkter på upplägget”

Och här, Sten, kommer dom:

En bra fråga att ställa sig när man planerar att använda en wiki i kursen är vem som ska ha rätt att läsa studenternas arbete. Studenternas artiklar i kursen Ljud- och musikproduktion är för närvarande inte åtkomliga för oinloggade. Studenternas artiklar på kursen Medicinsk vetenskap är halvöppna: studenter kan skriva, hela världen kan läsa som här, om anemi. Jag tror att det är kul för studenterna att känna att deras arbete blir läst! Den känslan kan ju förstärkas ännu mer om man skriver på Wikipedia … Så här menar en lektor från KTH: Studenterna ”överväger mycket noggrannare hur de ska uttrycka sig och vad de väljer att skriva när de arbetar med Wikipedia än med mer traditionella uppgifter.”  Alltså – att inte glömma och gömma i någon gammal slaskmapp på datorn kan stimulera studenter att göra bättre ifrån sig. Gör studenternas publicering på kurswikin publik eller utöka läsekretsen ytterligare genom att bidra till världens sjätte mest lästa sajt. Apropå kursuppgifterna i ljud- och musikproduktion så föreslår jag därför en utökning med två nya uppgifter för att lyfta ut studenternas lärdomar till Wikipedia:

Gör en artikelstudie på Wikipedia: uppgiften att söka information och skriva artiklar på den egna kurswikin passar utmärkt att komplettera med en artikelstudie. På Wikipedia: Låt studenten läsa vad som skrivits om det valda ämnet. På artikelns diskussionssida kan studenten göra en utvärdering av artikelns och källornas kvalitet. Låt studenten sedan lista och diskutera de källor som hen valt ut att använda i sitt eget arbete på artikelns diskussionssida.

Sedan fortsätter terminen med de uppgifter som du föreslagit där studenterna färdigställer egna artiklar på kurswikin.

Ge konkreta förslag på hur de utvalda artiklarna på Wikipedia kan förbättras: Innan den muntliga redovisningen ska studenten, efter att ha fördjupat sig i sitt ämne, vara redo att komma med konkreta förslag till förbättringar av den utvalda Wikipedia-artikeln: Låt studenten ge förbättringsförslag på Wikipedia-artikelns diskussionssida eller vara djärv och redigera artikeln direkt. Du skriver att ”Eftersom mina ämnen är internationella så är det engelskspråkiga Wikipedia som gäller.” Här måste jag komma med en invändning: Du har faktiskt ett ypperligt läge att låta studenterna bidra direkt till svenskspråkiga Wikipedia. Inom ditt ämne finns det nämligen fortfarande många artiklar på svenskspråkiga Wikipedia som kan förbättras betydligt. Se bara så lite det står om PA-utrustning! En liten stubbe som väntar på uppbyggnad. Det kan vara lämpligt att göra dessa redigeringar i god tid innan den muntliga redovisningen eftersom studenten då kanske har hunnit få återkoppling av andra Wikipedianer.

Jag har en reservation i ovanstående upplägg. Det är möjligt att du måste planera in moment för att ge studenterna grundläggande kunskap om Wikipedia och Wikipedias nätgemenskap för att denna skrivuppgift ska bli riktigt lyckad. Ett hett tips är att utgå ifrån det färdiga förslag till kursplan för att skriva artiklar på Wikipedia. Kursplanen är framtagen på initiativ av Wikimedia Foundation och är en del av Wikipedia Education Program. Wikimedia Sveriges svenska motsvarighet heter Wikipedia i utbildning. Dessa program fångar upp erfarenheter och behov från lärare som vill eller redan använder Wikipedia eller andra Wikimediaprojekt i sin undervisning och det finns en stor mängd högkvalitativt undervisningsmaterial för observanta lärare med ont om tid men med lust till stimulerande lektioner att grabba tag i. Varför inte låta dina studenter gå igenom online-kursen för hur Wikipedia fungerar (skriv ”Wikipedia:student” på engelskspråkiga Wikipedia) eller visa en video om hur man använder diskussionssidorna? Det finns gott om möjligheter att komplettera undervisning i ditt expertområde med färdigt undervisningsmaterial i hur Wikipedia fungerar.
Slutligen har jag en kommentar om betygskriterierna för uppgiften i kursen Medicinsk vetenskap. Kursen har gått en gång redan och jag ser att en del artiklar har blivit skrivna och är relativt välkommenterade. Om du törs så kanske du till och med kan uppmuntra studenterna att göra en redigering som förbättrar någon annan artikel än den studenten själv huvudansvarar. För att underlätta bedömningsarbetet för läraren kan man be varje student att redovisa en länk till sin/a ”diff” (jämförelse mellan två versioner av en artikel). Vad sägs om att kräva värdefull återkoppling på andra artiklar än den studenten själv har påbörjat för att få VG? En annan möjlighet för att integrera artiklarna mer med varandra är att uppmuntra till relevant länkning mellan artiklarna. Har några sjukdomar samband med varandra? Även sådan länkning kan man ge betygsmässig belöning för.

Håll gärna kontakten och berätta om din och dina kollegers erfarenheter av wiki och Wikipedia i undervisningen!

Edaens inscanningsprojekt

Som aktiv Wikipedian har användaren Edaen en lång meritlista och här kommer lite mer information om det nya projektet. Genom Wikimedias projektområden Gemenskapens projekt och Teknikpoolen har Edaen nu en ny utrustning för att scanna gamla böcker. Några personer är aktiva och scannar gamla böcker, men då klipps böckerna upp och läggs i en scanner som matar in sida för sida.

Edaen har nu valt att scanna gamla böcker, som är sällsynta, och de måste vara oförstörda efter inscanning. Så låt oss höra mer om projektet.

Du har startat ett inscanningsprojekt hemma. Kan du berätta kort om din lilla arbetsstation du byggt?

Arbetsstationen består av en kamera, ett bordsstativ, en gummibandsbelastad plexiglasskiva och två arbetslampor och dessutom en svart pläd för att stänga ute solljuset samt en enkel ställning till lamporna. När jag först började digitalisera böcker använde jag dagsljus. Det gav olika belysning av olika delar av materialet på grund av att solen hinner flytta sig under arbetets gång och varierande molnighet. Plexiglasskivan är framför allt till för att få sidan som fotograferas plan, men också för att boken skall ligga stilla.

Jag bläddrar igenom boken två gånger, först fotograferas, t. ex., udda sidor och sedan jämna. Efter att materialet överförts till datorn använder jag Irfanview för att numrera om sidorna så att de kommer i rätt följd. För att ta fram själva boksidan ur fotot tar jag hjälp av Scan Tailor. Detta är för att förbereda sidorna för den djvu-fil som sedan laddas upp på Commons. De bilder som skapas av Scan Tailor används även för OCR-tolkning med hjälp av programmet VietOCR. OCR-tolken skapar en textfil för varje bild, dessa sammanfogas och bearbetas i en ordbehandlare – sammanfogning av avstavade ord och enklare korrigering av tolkningsfel. När djvu-filen lagts upp på Commons görs en indexsida för verket på Wikisource där den OCR-tolkade texten kan läggas upp för manuell korrekturläsning och formatering – sida för sida jämsides med bilden av boksidan.

Du har beställt Flintbergs Lagfarenhetsbibliotek och börjat scanna dem. Är det något särskilt du hoppas finna i böckerna?

Jacob Albrecht Flintbergs ”Lagfarenhets-bibliothek” är en jämförande kommentar och den enda rättsfallssamling för 1700-talet som finns och används som källa av rättshistoriska författare i frågor om sådant som rätten till ollon och nötter. Jag hoppas att genom Flintberg få en bättre bild av hur man såg på frågan om rätten till naturalster under 1700-talet, men också att den kan användas för att ge exempel till rättshistoriska artiklar på Wikipedia.

Du har tidigare scannat lite olika böcker, vad är det som är din drivkraft i detta arbete?

Det som fick mig att börja med det här projektet var en händelse i början av året där en användare på svenskspråkiga Wikipedia lade in uppgifter om allemansrättens ursprung som jag tyckte var överraskande. Diskussionen gick över till att handla om uttrycket ”allemansrätten” fanns på något annat ställe i SOU 1940:12 än i ett pm bifogat betänkandet. Det blev jag som lånade hem SOU:n och lade upp den på Commons. Projektet har efter hand vidgats till att omfatta i princip allt upphovsrättsligt fritt material med anknytning till allemansrätten. Bland större delprojekt kan nämnas 1734 års lag i ursprunglig lydelse och ”Lagberedningens förslag till jordabalk III” samt flera SOU:er.

Har projektet något slutdatum, eller när känner du att du är klar med arbetet?

Det större projektet har inget bortre datum, men pågående delprojekt vad gäller själva inskanningen är dels Flintbergs Lagfarenhetsbibliotek och riksdagsbehandlingen av samtliga de motioner som rör bärplockning under perioden 1899–ca 1960 samt även riksdagsbehandlingen av strafflagsändringar som rör naturalster.

Tack så mycket för intervjun, och Lycka till!

Projektet kan följas fortlöpande på Edaen/WMSE-projekt

 

First we’ll take Norrköping…

Hur gick det egentligen med Wiki takes Norrköping? Blev det nånting och om det blev, vem vann?

Himmelstalundshallen, Foto: Christian André, CC-BY-SA

Redan i vintras började Arild prata om Norrköpings storslagna industrilandskap och att vi borde ordna en fotosafari där och att vi skulle göra det i form av en Photo Scavanger Hunt. Jag tände på idén och vi började planera för det. Kontakt togs med Användarna Kaldari och Pharos för att kunna använda verktyget, sponsring ordnades från .SE och gemenskapens projekt och Arbetets Museum ställde upp med lokal att börja och avsluta i. Med mycket möda fick vi till en bra lista över objekt som ingår i tävlingen och gav dom ett poängvärde beroende på avstånd och om det fanns bilder sen tidigare. Via bybrunnen, facebook, Twitter, kontakt med lokala fotoklubbar, radio och tidningar uppmanade vi folk att anmäla sig och tack vare sponsringen kunde vi erbjuda resebidrag till dom som anmälde sig. Trots erbjudande om resebidrag var det som vanligt the usual suspects från Stockholm som dök upp, den här gången till vår stora glädje förstärkta med två lokala förmågor.

Samlingen före gick bra och fotograferandet gick utmärkt, många byggnader och oillustrerade objekt har nu nytagna fotografier, och i den efterföljande veckans tävling (grattis Boberger till en förkrossande seger) skapades nya artiklar till många av bilderna. Uppladdningen av bilder efter tävlingen var tyvärr mindre lyckad, dels gick det långsamt och att vi missat vikten av att ta referensfotografier gjorde identifieringen väldigt svår. Till nästa gång det ska anordnas har vi lärt oss jättemycket och vi delar gärna med oss utöver det vi samlat i utvärderingen.

Uppladdning och ruttplanering inför Wiki takes Norrköping, Foto: Arild Vågen, CC-BY-SA

Eftersom det helt klart blev nånting kommer vi nu in på följdfrågan om hur det gick. Dagens största vinnare blev Norrköping och Wikipedia som fick fler och bättre bilder, och i förlängningen fler artiklar. Resultatmässigt var det glädjande nog en av dom lokala fotograferna som vann. Christian Andre, som är med i Norrköpings fotoklubb, kombinerade sin lokalkännedom med fotokunnandet och fick ihop 142 poäng på dom 135 objekt han hann med. Att Christian aldrig tidigare laddat upp bilder till Wikimedia Commons gör bedriften än större. Tvåa, slagen med ynka 4 poäng kom Boberger och därefter Ainali på bronsplatsen.

Alla bilder från tävlingen finns på Commons för beskådande, användande och fritt återanvändande och arrangörerna vill tacka alla deltagare, Arbetets museum, .SE och wikimedia Sverige för stöd inför, under och efter genomförandet av tävlingen. En bra uppföljning nu är att vara med i Wiki Loves Monuments som pågår hela september. Ladda upp dina bilder på k-märkta fartyg, fornminnen och skyddade byggnader och var med och tävla om en resa till Hong Kong nästa sommar.

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening  jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Jordbruk i Jönköping

För att ligga så nära Stockholm är det nästan onödigt omständigt att ta sig till Jönköping. Jämfört med resan till Jokkmokk som tog mig genom flera klimatzoner och gav mig både snöhögar och renar visade regnet och rådjuren som svichade förbi utanför tågfönstret att jag trots restiden inte var särskilt långt hemifrån.

Cambridgevält. Foto: Peng, CC-BY-SA 3.0

Jönköping, som förutom storheter som användarna LSJ och Tanzania samt en trave tändsticksaskar, är hemmaplan för Statens Jordbruksverk. Dit var jag inbjuden till deras informationsnätverks sommaravslutning för att berätta och workshoppa om Wikipedia. I informationsnätverket ingår webbstrateger, presskontakter och informationsavdelning, och det märktes på frågorna jag fick. -Hur kan ett statligt verk jobba med Wikipedia och se till att artiklar som innehåller information dom är ansvariga för är korrekt, uppdaterad och skriven på ett sätt så att det går att förstå det som står där? -Vad är gemenskapen? -Går det att få ett meddelande när nån annan ändrar i en artikel jag har skapat? Dom två timmar (med fika i mitten) jag hade till mitt förfogande försvann skrämmande fort.

Efter att ha klarat av dom grundläggande delarna, 2001, 284, ungefär 470 000 och 26, tog vi oss an verkligheten och klickade på redigera. Dom flesta klarade med bravur av att skriva nånting på sin användarsida, göra en enkel redigering i en artikel, skapa en länk och titta på kategoriträdet. En tråkig bekantskap under workshopen var begränsningen i hur många konton som kan skapas från en IP-adress. Trots uppmaning att skapa konton i förväg var det många som väntade till sista dagen, och dom som skulle göra det på plats fick beskedet att det hade skapats för många konton redan så den möjligheten var blockerad i ett dygn. Någon hade missat att SUL-koppla kontot och kunde därför inte logga in på Commons när vi skulle ladda upp bilder och kunde inte koppla ihop kontona eftersom det var upptaget på något annat språk.

Trots missödena blev resultatet mycket bra och förhoppningsvis blir det en fördjupningskurs vid ett senare tillfälle. Planerna på att ha delar av internwebben i wikiformat ligger förvisso utanför Wikimedia Sveriges område, men eftersom det är ett underbart sätt att samarbeta hoppas jag att det faller väl ut.

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Teknikpoolen

Wikimedia Sverige har det senaste året byggt upp en teknikpool med bland annat kameraobjektiv som föreningens medlemmar och wikipedianer kan låna utan kostnad för att ta bilder och filmer till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas där alla filmer och bilder som används på Wikipedia ligger. I fredags utökades vi poolen med ett nytt kamerahus (Nikon D7000) och ett nytt objektiv (Nikon 24-70mm F2.8). Jag kunde inte motstå frestelsen utan lånade utrustningen över helgen för att ta bilder till Wikipedias artiklar.

Den första provturen gick till Landsort i Stockholms skärgård. För mer information om bilderna, och för att ladda ned dom i full storlek är det bara att klicka på bilderna så kommer du till bildsidan på Commons. Och glöm inte, du får använda dom, bearbeta dom och sprida dom vidare! Det enda du behöver göra är att ange upphovsmannen, licensen och sprida bilden vidare under en motsvarande fri licens!

Landsort räknas som Stockholms skärgårds sydligaste punkt och sedan 1600-talet varit fyrplats och under lång tid också en viktig militär utpost samt haft en lotsstation. Så sent som under mitten av 1900-talet byggdes stora befästningar insprängda i berget. Det äldre 15,2 cm batteriet och det nyare ERSTA-batteriet.

Det gula huset på bilden nedan innehåller en unik mareograf från 1888. Den är en av de åtta mareografer som Oscar II lät anlägga runt Sveriges kuster. Alla bilder jag tog på Landsort finns samlade här.

Något som är fantastiskt roligt när man skriver artiklar på Wikipedia är att ha tillgång till historiska bilder som visar hur platser har sett ut tidigare, och hur miljöer har förändrats. Genom olika donationer och hårt arbete bland våra volontärer finns idag många värdefulla historiska bilder på Commons. Samtidigt fortsätter omvandlingen och förändringarna av miljöerna omkring hos. En av de miljöer i Stockholm som förändrats väldigt snabbt just nu är Kvarnholmen i Nacka. En gång en bruksmiljö i Kooperativa Förbundets regi belägen bara ett stenkast från Stockholms innerstad. Så jag tog med kameran dit.

En unik industrimiljö med Havrekvarnen närmast och Makaronifabriken bakom. Bägge husen kommer att bevaras, tegelhuset till vänster att rivas och miljön kommer förändras och omges av nya bostadshus.

En bevarad fasad som väntar på nytt innehåll. Wikipedia behöver också mer innehåll. Varför inte ladda upp dina bilderna till världens största uppslagsverk där de kan ses av tusenstals besökare varje dag istället för att gömma dom på hårddisken eller någon fotodelningssida där de försvinner i mängden? Och varför inte låna utrustning helt gratis från vår teknikpool? Anmäl ditt intresse på lånelistan här!

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet