Vinnova stödjer vårt databasprojekt!

Se below for the English version

Vi fick idag veta att vårt projekt Wiki älskar konst på allmän plats har fått finansiering från Vinnova! Detta innebär att vi kommer att kunna bygga upp en fantastisk databasresurs med offentligt ägd konst. En databasresurs som vi är säkra på kommer att ha ett stort värde för många aktörer i samhället och för våra olika projekt i synnerhet.

Vi kommer så snart som möjligt börja kontakta ett antal kommuner och begära ut information om deras konstsamlingar. Därefter kommer vi att föra samman detta i en central, nationell databas. Totalt kom 72 ansökningar in men endast 17 av dessa fick stöd. Glädjande nog fick vi hela den summa vi ansökt om!

Men varför håller Wikimedia på med en databas om konst kanske några av er funderar på? Vad är kopplingen?

Idén för databasen uppkom när vi arbetade med förberedelserna av den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi anordnar tävlingen tillsammans med bland annat Europeana och den kommer att äga rum för första gången i maj 2013. Till tävlingen behövde vi skapa listor med lämpliga objekt att fotografera och vi insåg då att det saknades en sådan central databas. Detta var ett uppenbart problem då en databas gör det möjligt att genomföra tävlingen mer strukturerat och vi kan på ett bra sätt tydliggöra vad som ännu saknas. Genom det här projektet kommer det att vara möjligt att ordentligt utöka antalet konstverk som är med i Wiki Loves Public Art kommande år. Vi kände att det vore dumt att inte samtidigt se till att försöka göra det här projektet så värdefullt för så många parter som möjligt redan från start när vi ändå var tvungna att begära ut data från kommunerna. Då detta skulle kräva mer arbetet bestämde vi oss för att skicka in en ansökan till Vinnova för att kunna genomföra det på bästa sätt.

Vår förhoppning är att kommunerna kommer att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen och endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och den kompetens som behövs för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand och här kan vi bidra. Exempelvis kan kommunerna och turistsektorn använda den färdiga databasen för att visa sevärdheter i kommunen. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp ”Rundvandring i Varberg” kunna kompletteras med information om offentliga konstverk.

Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börja se möjligheterna med öppna data och tänker igenom sina egna rutiner och arbetssätt när de får den här typen av begäran. Vi hoppas att projektet skall bli en lämplig inkörsport och ett flaggskepp för kommande, liknande satsningar. Vi har även samtal med andra aktörer som sysslar med offentlig konst, såsom exempelvis Statens konstråd, för att se om det är möjligt att även inkludera deras databaser i vår centrala databas.

Databasen kan även vara ett stöd för kommunerna vid deras underhåll och reparationer av offentlig konst. Upsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha vad gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 80-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar därtill en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på längre sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett sådant uttag ur en samlad öppen databas.

Som vi ser det är öppen data även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria, och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid samt skapa verktyg för att diskutera konsten.

Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar.

Det finns alltså en hel del aktörer som kommer att kunna dra nytta av projektet. Vi har en stark övertygelse att den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppen data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och då arbeta för att data kontinuerligt ska förbättras och hållas uppdaterad.

Nu påbörjas arbetet med att så snabbt som möjligt identifiera en skicklig databasutvecklare som även är duktig på att prata med folk! En stor del av arbetet kommer nämligen att gå ut på att kontakta Sveriges kommuner och begära ut den information vi behöver från dem. Känner du till någon lämplig kandidat, eller är du själv kanske den vi söker? Skicka då ett email till john.andersson@wikimedia.se!

Vänligen,

John

Vinnova is backing our database project!

Today we received the fantastic news that our project Wiki älskar konst på allmän plats (Wiki Loves Public Art) has gotten backing from Vinnova! Hence, we will be able to build a fantastic database resource about public art in Sweden. We are convinced that this database resource will have a great value for many actors in society and also for us when working on achieving our projects.

As soon as possible we will start contacting a number of municipalities and ask them to give out information about their art collections. The data collected will then be merged into one central, nation wide database. In total 72 applications where sent in to Vinnova and of those only 17 was picked. Pleasantly enough we received the full amount that we asked for!

Some of you might wonder why Wikimedia Sweden is even working on a database with public artworks? What is the connection?

The idea of the need for such a database came to us when preparing to organize the international photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. We are organizing the contest in cooperation with actors such as Europeana and it will take place in May next year for the first time. We needed to organize the contest in a structured way and for the contest we needed lists with suitable objects to photograph to make it easier for our volunteers. Creating a database like this will make it possible to include many more artworks in the contest in the future. However, we realized that no such database existed in Sweden. We strongly felt that it would be stupid to initiate contacts with a few of the municipalities and collect the datasets without at the same time trying to make it as valuable for as many actors as possible already from the start. That would however take more time, and we then decided to apply for a grant from Vinnova.

As a lot of municipalities lacks databases and only have the material in an analogue form. As many of the municipalities are lacking the competence and the resources to create useful open databases by themselves, this project could support them with that. They could then use the database to improve tourism as they can develop tools that can show where different types of artworks are located.

By systematically contacting the municipalities this project will hopefully lead to more municipalities realizing the possibilities with open data and start thinking through their own routines and how they work with these types of requests. Indeed, we hope that the project will be a door opener and a flagship for future, similar projects. We also have talks with other actors that are working with public art such as The National Public Art Council Sweden to see if and how we can include their data and expertise in the project.

The database can also be a support for the municipalities regarding maintenance and repairs of public art as the municipalities can develop tools that help them take stock and coordinate their maintenance with other municipalities in a region by jointly procuring services.

From our point of view open data is also a democracy issue as it is central that the general public and the media easily can see what our tax money are being used for and tools can be added to facilitate public discussion about the art.

Also scientists can use the database for quantitative studies and investigate different trends.

Hence there are a large number of actors that will benefit from the project. We have a strong belief that the new digital economy need open data that service providers can use to develop new services. For the public’s education and the knowledge society’s continued growth data of this type must be searchable and structured. In the long run open data is the only way forward as that gives more actors the possibilities to work with it and help with improving it and keeping it up to date.

Now our work with identifying a possible database developer as soon as possible, that also have some people skills! People skills are central as the developer also will have to work with contacting the municipalities to get the information from them. If you know a suitable candidate, or perhaps you yourself are the one we are looking for, then please send me an email at john.andersson@wikimedia.se!

Cheers,

John

Internetdagarna 2012

En intensiv veckan här på kansliet, och innan fredagsmyset har vi valt ut några filmer som kanske kan uppmuntra till reflektion och tankar inför nästa vecka.

Denna vecka var det internetdagarna i Stockholm och Wikimedia var inbjudna till två olika sessioner. Där samlas vi som på något sätt är passionerade för webbens möjligheter.

Ylva Petterson som sitter i styrelsen (nominerad till Guldäpplet 2012)  var en av personerna i en paneldiskussion om hur öppna resurser skapa innovation i skolans arbetssätt. Eric Fichtelius från Utbildningsradion och Peter Leth var de andra. Ylva kunde med sin sedvanliga inspiration och klokhet lyfta många spännande exempel på hur skolan utvecklas. Sessionen ligger också uppe på Bambuser om du vill se den nu på en gång.

Sophie Österberg deltog i en annan paneldiskussion som handlade om hur nya möjligheter skapas när tillgången till lärresurser via nätet ökar. Sophie hörs speciellt 10 minuter in i klippet

Samtliga delar från den sessionen finns hos nissepaulsson som streamade trots ett svajjigt WiFi. Tack Nippe!

En annan väldigt spännande ingång till internet i skolan är denna roliga film med liveteckning.

Internet i Sverige: så i efterhand

Vilka problem hade projektet?

Ser man till ämnet Internet i Sverige är det dessutom ovanligt svårt att skriva bra artiklar om. För det första är det landsspecifikt och knutet till Sverige, vilket betyder att vi redan har de bästa artiklarna. Det går således inte att ta artiklar från andra språkversioner (främst engelska) och översätta som vi ofta gör inom andra områden. Istället behöver man skriva dem från grunden. Det försvåras i sin tur av att det i många (om än inte alla) fall saknas goda källor, och att man därför har ont material att basera sina artiklar på.

Kortsiktigt hade det förmodligen varit effektivt att betala mig för att själva skriva artiklar om ämnet, vilket hade kunnat leda till att det hade varit långt bättre täckt än vad som är fallet idag. Det är dock en strategi som riskerar att möta så mycket motstånd på Wikipedia att jag, rent bortsett från att jag inte heller tycker att det är en god idé av etiska skäl, skulle rekommendera att man avstår från den. Som diskussionen på Bybrunnen visade är det synnerligen kontroversiellt. Nu var de röster som tyckte att vad vi gjorde var oacceptabelt i en ganska liten minoritet, men många fler ogillade tanken på att någon skulle mot betalning redigera direkt i artiklarna, vilket vi betonade att jag inte skulle göra. Min rekommendation är att Wikimedia Sverige även i fortsättningen undviker att göra detta. Relationen till användarna på Wikipedia är fullständigt central för att föreningen skall ha ett meningsfullt syfte. Enskilda individer kommer, vad man gör, att tycka illa om den, men det är nödvändigt att på det stora hela visa största möjliga respekt för wikipedianernas syn.

Det allra viktigaste är faktiskt inte om invändningarna är korrekta eller inte. Det viktiga är att de finns, och att någonting av det värsta som Wikimedia Sverige skulle kunna göra vore att alienera de som är aktiva på svenskspråkiga Wikipedia. Man kan aldrig göra alla nöjda, men att förlora sin legitimitet som stödförening som försöker verka för Wikipedias bästa bland wikipedianerna är någonting som Wikimedia Sverige bör kämpa för att undvika om man vill behålla sin relevans.

Vad kan vi lära oss?

*) Jag tror personligen att det är i det närmaste meningslöst att försöka få personer som redan är aktiva på Wikipedia att börja skriva om ett helt nytt ämne. Vi som lägger vår tid på Wikipedia oftast gör det för att vi har någonting som tar upp den. Vi sitter sällan och letar efter nya saker att skriva om; vi har våra intresse- och kunskapsområden. Det är dessutom förmodligen inte ens önskvärt. Att vem som helst kan skriva betyder inte att vem som helst kan skriva om vad som helst. Wikipedia vill ha skribenter som skriver om de ämnesområden de behärskar. Varför skall vi uppmuntra personer att skriva om specifika ämnen oavsett kunskapsnivåer Snarare borde man identifiera de grupper som sitter på de kunskaper vi vill ha och förmågan att omvandla dessa kunskaper till goda artiklar, och uppmuntra dem att ta del i arbetet. Nackdelen är att vi inte har mycket att locka med annat än läsning. Fördelen är att de personer som kan mycket om någonting ofta är engagerade, och angelägna om att kunskap som sprids är fyllig och korrekt. Vi borde bli bättre på att entusiasmera fler att skriva på Wikipedia. Och visst vill du som läser det här hjälpa till, om du inte redan gör det? Vad är du bra på? Vad har du intressanta böcker om hemma som du kan använda som källor?

*) Det är inte lätt att få andra att skriva på Wikipedia heller, förstås. Det kan vara svårt att entusiasmera rätt personer, de som har såväl kunskaper som tid och lust, och även när det finns entusiasm och personer som gärna vill bidra, är det långt ifrån säkert att det i slutändan betyder att de faktiskt kommer att hjälpa till med någonting. Vi borde bli bättre på att i högre utsträckning samla våra erfarenheter: vad som är bra och vad som kan bli bättre, hur man följer upp när någon verkar tycka att det är en bra idé. Vad var det som fick dig att börja skriva? Vad skulle få dig att skriva om du inte redan gör det?

*) Märkning av artiklar och dylikt metaarbete borde komma efter det att man har samlat aktivitet kring projektet, vilket alltid borde vara punkt ett. Stöd redigering som existerar snarare än den som inte finns. Om det inte finns? Se till att entusiasmera och aktiva personer. Sedan kan man fokusera på mer exakt vad man behöver göra. Att lägga tid på att påpeka vad man behöver göra när ingen gör det är slöseri med tid.

*) Alla framtida projekt ha en tydligare plan för hur man skall ta tillvara på arbetet och fortsätta att utveckla det efter att det finansierade projektet avslutats. Att arbeta för Wikipediaprojektets (till skillnad från det betalda projektet, alltså) fortlevnad bör vara explicit inskrivet i kontraktet med den som åtar sig uppdraget.

Kommentarer? Kritik? Råd?

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet, Projekt Internet i Sverige: vi har en portal, Projekt Internet i Sverige: folk gör vad de kan, Internet i Sverige: vad blir läst?

Internet i Sverige: vad blir läst?

Vilka artiklar om internet i Sverige är det folk egentligen läser? Det beror förstås på hur man räknar, eller i det här fallet definierar artiklar som har att göra med det ibland något diffusa ”internet i Sverige”. Om vi avgränsar oss till kategorin Internet i Sverige är frågan dock enkel att besvara, tack vare användarna GameOn och Lavallen: då behöver man bara se här.

I skrivande stund är åtta av de tio mest lästa artiklarna i kategorin sådana som kategoriserats som ”bloggare” (enligt principen att personen haft bloggandet som en betydande eller åtminstone uppmärksammad del av sin offentliga gärning). Föga överraskande, kanske – det är namn som syns, syns betydligt bättre än förhållandevis anonyma entreprenörer eller utvecklare. Flera av de andra ämnen där Wikipedia lyckas förmedla kunskap till många är frågor som på ett eller annat sätt hör ihop med piratrörelsen: The Pirate Bay, FRA-lagen, Piratpartiet – artiklar som också i många fall är förhållandevis fylliga och genomarbetade. Lite fascinerande är att se hur högt upp en artikel som Lunarstorm fortfarande hamnar i statistiken. Ett på många sätt centralt stycke svensk internethistoria. Det är inte vår sämsta artikel, men definitivt inte vår bästa heller. Fler än åtminstone jag hade kunnat tro hittar till Internets historia i Sverige också. Den artikel, om någon, borde bli bättre än den är. Men så är den förhoppningsvis på väg dit också: den är bättre nu än när projektet drog igång.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet, Projekt Internet i Sverige: vi har en portal, Projekt Internet i Sverige: folk gör vad de kan.

Projekt Internet i Sverige: folk gör vad de kan

Projektet har ju rullat på några månader nu, och mina insatser handlar inte om att personligen förbättra artiklarna utan att försöka skapa förutsättningar för andra att göra det. Hur går det? Tja, om man kikar på kvalitetsmärkningen kan man konstatera att det är ganska lite som händer rent innehållsmässigt. Däremot så finns det andra kategorier där wikipedianerna gör desto mer, som att korrekturläsa och wikifiera, eller lägga till källor där det går lätt och snabbt att hitta sådana på nätet. Det är enkelt, och det kräver inte djupa förkunskaper. Det är en av de fina sakerna med Wikipedia: om folk kan hjälpa till brukar de göra det.

Men vi som skriver på Wikipedia har för det mesta redan våra ämnen som vi försöker bidra inom, och har svårt att få tiden att räcka till för att börja täcka helt nya fält. Det är på sätt och vis också ett sundhetstecken. Vem som helst kan redigera på Wikipedia, men det betyder inte att vem som helst bör rediera alla artiklar. För att bygga ett bra uppslagsverk krävs, trots allt, att personerna som skriver kan någonting om ämnet de skriver om. Alla har vi våra specialområden och sådant där vi kan bidra, men för många är internet i Sverige kanske inte ett av dem. Så vad är lösningen? Förhoppningsvis att få fler som kan ämnet men idag inte skriver på Wikipedia att börja göra det. Jag hyser hopp om att vi skall lyckas med den saken.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet, Projekt Internet i Sverige: vi har en portal.

Projekt Internet i Sverige: vi har en portal

En portal på Wikipedia är ”en introduktionssida för ett speciellt ämne”, som portalsidan kallar det. En sådan finns nu även för internet i Sverige.

Den är huvudsakligen uppbyggd för läsare som vill veta mer om ämnet, men också för att ge ingångar till redigering, om förbipasserade känner att de har någonting att tillägga. Det är ett så smalt ämne, där så lite tidigare har gjorts, att jag tror att det är en god idé att lyfta möjligheten att bidra lite extra här, jämfört med till exempel Stockholmsportalen som handlar om svenskspråkiga Wikipedias kanske mest detaljutforskade ämne.

En av de svåraste sakerna med att bygga en bra portal är balansen mellan statiskt innehåll och sådant som är tänkt att bytas ut. På de allra flesta språkversioner på Wikipedia finns det ganska få personer som systematiskt arbetar med varje specifikt ämnesområde, och då blir portalerna helt och hållet beroende av en eller ett par personers tid och energi. Det lär stämma även för portalen Internet i Sverige. Likväl har vi, som de flesta andra portaler, ett gäng månadens någonting. Att man har en månadens artikel, person, webbplats beror inte nödvändigtvis på att dessa fenomen är särskilt aktuella, utan för att kunna växla material på sidan, och många brukar känna att en gång i månaden är lämpligt ofta. Framför allt betyder det inte att man vill ge något särskilt stöd åt den organisation, person eller det fenomen som man lyfter fram.

Lika lite som det faktum att Spotify är månadens artikel innebär någonting särskilt om Wikipedias förhållande till Spotify betyder det att de utvalda artiklarna (i det här fallet rekommenderade) alla råkar vara knutna till den svenska piratrörelsen. Det handlar helt enkelt om att de råkar vara de artiklar inom ämnet som har blivit rekommenderade på grund av sin artikelkvalitet — de som har lagts ned mest tid och energi på. Målet och förhoppningen är förstås att projektet skall leda till att de snart får sällskap av fler.

Den mest dynamiska delen av portalen består av en lista med de senaste ändringarna i artiklar relaterade till ämnesområdet. Det innebär att det alltid händer någonting nytt, även om det var tre veckor sedan man senast bytte artiklar. Nästa steg kanske är att ha en sida för sådant som är aktuellt i till exempel nyhetsrapportering, artiklar relaterade till internet i Sverige som det är extra troligt att läsare kan ha intresse eller nytta av just då. Liksom allt annat på Wikipedia är portalerna pågående projekt, inte färdiga produkter. Min portal är ett förslag. Har någon bättre idéer kan — kommer, får man hoppas — vederbörande att förändra eller lägga till. Portalen får växa i takt med att innehållet den skall presentera gör det, anpassa sig efter vad som finns. Allt på Wikipedia är öppet för förbättring.

Det är fint. Det skulle vara så svårt att bli bättre annars.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet.

Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet

Bild från Wikimedia Commons.

Jag har pratat om Wikipedia och Projekt Internet i Sverige med media ganska mycket den senaste veckan. Expressen, Computer Sweden, Rix FM. Poängen är förstås förhoppningen att ju fler som uppmärksammar det, desto större chans att någon som hör talas om det faktiskt kan komma att engagera sig i att redigera. Naturligtvis är det en försvinnande liten del av de som läser en intervju i Expressen som genast kommer att tänka ”ah, det skulle man kanske kunna hjälpa till med” — de flesta lär tyvärr inte ens slås av tanken, och även om man försöker trycka på vikten av att fler skriver när man pratar med journalisterna är det sådant som lätt försvinner när det mesta man har sagt skall klippas bort. Likväl måste man försöka, och alla tillfällen att kunna förklara hur någon del av Wikipedia fungerar är ett bra tillfälle. I och med att de allra flesta känner till Wikipedia är det, om man själv redigerar dagligen, lätt att börja tro att de flesta därför också vet hur Wikipedia fungerar. Så är tyvärr inte fallet.

Jag har skrivit ett gästinlägg på Wikimedia Foundations blogg för att presentera projektet, och det har rapporterats om det ett par gånger i Wikipedia Signpost, en nättidning om Wikipedia och andra Wikimediaprojekt som drivs av användare på engelskspråkiga Wikipedia. Jag har också skapat en ny blogg, Wikipediabloggen, som bland annat kan användas för mer perifiera eller korta kommentarer kring projektet. Kanske är det ändå en felprioritering att ägna så mycket energi åt att försöka få allmän uppmärksamhet kring det hela, snarare än övertyga enskilda personer om att de borde delta: den personliga kontakten är trots allt så mycket mer effektiv än den offentliga uppmaningen. Det är kul att man lyckas nå ut medialt med projektet. Nu återstår att se vad det leder till.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?.

Internet i Sverige: vad behöver vi göra?

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp.

Efter att ha arbetat med projektet i några veckor är det dags att verkligen ställa sig frågan: vad är det vi behöver göra? Mer, naturligtvis, som på alla andra områden. Få är de artiklar som inte kunde bli längre, få bättre bilder, källbeläggas bättre. Wikipedia är en helt enorm samling kunskap, men vi har faktiskt bara gjort det här i tio år. Men, mer specifikt, vad är viktigast? Framför allt finns det ett par fullständigt centrala artiklar som antingen inte finns eller som skulle behöva utvecklas: Internets historia i Sverige, som är en ren tidslinje, och Internet i Sverige, som över huvud taget inte existerar än. Om man vill göra en insats för att Wikipedia skall innehålla mer information om internet i Sverige är det artiklarna jag i första hand skulle rekommendera att man lägger sin energi på.

I övrigt? Tja, det finns många artiklar som dåligt källbelagda, vilket är problematiskt eftersom en av de centrala poängerna med Wikipedia är att vi bara kan vidarebefordra redan existerande kunskap. På Wikipedia redigerar man, för det mesta, anonymt eller pseudonymt. Vem som helst kan bidra till en artikel. Det finns alltså ingen enskild författare, eller redaktör, som kan säga ”jag försäkrar att det som står här är korrekt”. Vi hämtar vår trovärdighet från samma ställe som vi förväntas hämta vår information: våra källor. Internetrelaterade ämnen är, tyvärr, dock inte alltid det enklaste att hitta goda källor om. Inte sällan har folk helt enkelt inte hunnit skriva bra saker trots att ämnena är av allmänintresse och således relevanta för Wikipedia. Inte minst skulle man alltså behöva sammanställa en lista med information om trovärdiga (och helst beständiga) källor om internet i Sverige, som man sedan kan använda för att förbättra artiklarna.

Vissa ämnen har haft längre tid att samla på sig bra källor än andra.
Bild: Yale Law Library. Licens: CC-BY-SA-2.0

En annan av punkterna på prioriteringslistan handlar om illustrationer: det är förhållandevis få av artiklarna i kategorin som har bilder. I vissa fall beror det förstås på att de kan vara svåra att åskådliggöra, men ofta är artikelämnena faktiskt inte nämnvärt mycket svårare att illustrera än de flesta artiklar. De snart tio miljoner filerna på Wikimedia Commons, Wikimedias och därmed Wikipedias mediaarkiv, är helt enkelt för få. Vi behöver fler.

Den senaste veckan har jag även gjort en ny genomgång av artiklarna i kategorin och särskilt kastat ett öga på åtgärdsmallarna. Finns det artiklar där det som behöver göras har gjorts, så att man kan ta bort mallen? Finns det artiklar där en mall kunde behövas för att påpeka bristerna? Att sätta åtgärdsmallar på artikel efter artikel kan kännas en smula destruktivt ibland. Man får en känsla av att man inte gör det man borde: istället för att konstatera att någonting är trasigt borde man laga det. Men att fixa artiklar tar tid. Inte minst när det som fattas är trovärdiga källor. Därför är det så roligt när man en liten stund efter att man märkte upp en artikel med en mall upptäcker att någon började förbättra den tolv minuter senare. Eller att någon annan en timme efter att man har lagt in en mall om att källor saknas på en artikel inte bara har bidragit med sådana, utan även sett till att artikeln, som var i kortaste laget, fått mer än dubbelt så mycket innehåll. Det är så mallarna är tänkta att fungera: som ett rop på hjälp.

Och det känns så mycket bättre att ropa på hjälp om någon lyssnar.

Internet i Sverige: söka, finna, märka upp

De senaste veckorna har jag roat mig med projektet Internet i Sverige, som drivs med hjälp av bidrag från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Syftet är att förbättra svenskspråkiga Wikipedias artiklar med anknytning till internet i Sverige. Mitt uppdrag handlar, åtminstone nu inledningsvis, om att identifiera och kvalitetsmärka de artiklar som är relaterade till ämnet. Vad finns och vad behöver vi göra åt dem? Tanken är att det skall göra det enklare för dem som sedan vill bygga på artiklarna: metaarbete är bara meningsfullt om det faktiskt ger resultat i själva texterna.

Således har jag gått igenom artiklarna i Kategori:Internet i Sverige och märkt upp dem med en mall som skall visa hur viktig artikeln är för ämnet och hur bra den är. Jag har tittat på några olika saker: innehåll (hur omfattande är texten? Saknas någonting?), språk och wikifiering (finns det uppenbara språkmissar? Skulle man behöva arbeta mer för att anpassa texten till Wikipedia?), bilder, samt källor (hur mycket är källbelagt? Finns det ordentligt med fotnoter? Hur trovärdiga är källorna?). Slutligen försöker mallen ge någon form av omdöme kring artikeln som helhet, så att man skall kunna ställa hur central den är för projektet mot hur bra den är och på så sätt få en bild av vilka artiklar som främst borde prioriteras.

Det här är förstås inte en exakt vetenskap. Vilka artiklar borde finnas med? När jag började fanns det över trehundra artiklar i kategorin svenska bloggare. Många artiklar hade hamnat där helt enkelt eftersom de handlade om personer som var från Sverige och hade en blogg, ungefär som om jag hade kategoriserats bland svenska fotbollsspelare om jag hade haft en artikel på svenskspråkiga Wikipedia, eftersom jag tycker om att sparka boll ibland på fritiden. Det är inte vad kategorin är tänkt för. Wikipedias kategorier finns för att man skall kunna hitta andra artiklar inom samma ämne. Det går förlorat om de faktiskt relevanta artiklarna drunknar i en oöverblickbar massa.

Men var drar man gränsen? Vem har haft bloggandet som en central eller uppmärksammad del av sin offentliga gärning och vem har det inte? Och när man väl är klar där: var drar man gränsen mellan att verka inom IT-sektorn i allmänhet och internet specifikt? Hur försöker man enhetligt bedöma källorna i artikel efter artikel? Det blir oundvikligen personliga bedömningar och en smula godtyckligt. Men det är inte hela världen, även om man förstås gör sitt allra bästa: det viktiga är att man får en översikt och kan se om en artikel är viktig eller inte, om den behöver åtgärdas eller inte.

En intressant aspekt av arbetet är att det förvisso är finansierat utifrån, men som allt annat på Wikipedia måste det fungera helt och hållet inom uppslagsverkets egna ramar. Ingen kan utifrån förlänas auktoritet på Wikipedia, och om andra tycker att jag har gjort saker på fel sätt har de lika mycket rätt att ändra det. Det är egentligen inte ett problem: det kräver bara att man verkligen ser till att man arbetar enligt Wikipedias normer och, förstås, ser till att göra det man gör tillräckligt väl för att andra inte skall ha invändningar. Och om de har det? Tja, då får de hjälpa till att förbättra det hela. Det är så Wikipedia fungerar.

Jan Ainali, som leder Wikimedia Sveriges del av projektet, och undertecknad (Johan Jönsson) i all sin vildvuxna prakt.
Bild: Holger Motzkau. Licens: CC-BY-NC-SA-2.0.

Vi kan i alla fall konstatera att det finns en hel del att göra. Artikeln Internet i Sverige finns över huvud taget inte. Internets historia i Sverige är en ambitiös tidslinje, men inte mer än så. De flesta relaterade artiklar har ganska lite innehåll. Men så är det: Wikipedia är ett pågående projekt, inte en färdig produkt. Man måste börja någonstans, och visst finns det längre och mer genomarbetade artiklar även här.

Du får hemskt gärna kika in på projektsidan och hjälpa till att göra dem fler.

Projekt Internet i Sverige är i gång

Det är med stor glädje som jag kan annonsera att vårt sökande har gett resultat. Den ypperliga person som vi har valt ut till att genomföra detta är Johan Jönsson, känd på Wikipedia som Julle, där han är administratör. Johan har varit aktiv på Wikipedia sedan 2004 och har gjort över 6000 redigeringar sedan han skapade ett konto.

Johans första uppgift är att gå igenom kategorin Internet i Sverige och märka alla artiklar med en mall. Mallen talar om hur viktig den artikeln är för ämnet och hur bra den är just nu (här kan du se principen förklarad i videoform). Detta gör att det fortsatta arbetet kommer att bli enklare samt att det går att se vilken förbättring projektet har haft. Arbetet bedrivs helt transparent och du kan följa det på projektsidan.

Bild: Nightflyer. Licens: CC-BY-SA-3.0