Wikimedia ackrediterat till Eurovision Song Contest

Idag drar Eurovision Song Contest igång i Malmö med första semifinalen och på lördag genomförs finalen.

Det är inte varje år detta evenemang arrangeras i Sverige och det är därför med glädje jag konstaterar att en av Wikimedia Sveriges medlemmar, Albin Olsson, har beviljats ackreditering och är där hela veckan för att fotografera artisterna. För detta ändamål kommer föreningens teknikpool med bra kamerautrustning till god användning.

Ackrediteringen till Eurovision Song Contest visar att de stora organisationerna och arrangörerna förstått hur Wikimedia fungerar och betraktar oss som en seriös kulturspridare. Bilderna laddas upp på Wikimedia Commons, bilddatabasen med närmare 17 miljoner mediafiler, fritt tillgängliga i hela världen. Albins bilder kan ni se här.

Tidigare har ackrediteringar beviljats till bland annat kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop, prinsessan Estelles dop, presskonferenser för Nobelpriset, intervjuer med nobelpristagare, Astrid Lindgren Memorial Award, Stockholm Jazz Festival och Bokmässan.

Det finns inte bara en Wikipedia

Jag har föreläst och skrivit och svarat på frågor om Wikipedia sedan 2007 ungefär. Under den tiden har såklart vissa frågor återkommit. De flesta av dem har med kvalitet att göra. I min bok försökte jag besvara några av de vanligaste. Men den boken börjar få några år på nacken, och det finns många frågor som jag inte hade fått då.

Istället för att besvara dem tänkte jag ge dig som läsare verktyg så att du själv kan besvara den. Verktyget är enkelt: se inte Wikipedia som ett uppslagsverk, utan som hundratals specialistuppslagsverk som är ihopslagna under samma namn.

Det är nämligen så här: kvaliteten på Wikipedia varierar väldigt. Det är inte underligt. Kvaliteten på dagstidningsartiklar varierar, liksom TV-serier är olika bra och en del böcker är hjälplöst dåliga när andra är så bra att man inte kan beskriva det. Alla typer av texter har det här problemet. På samma sätt som vi snabbt lär oss (några av oss, i alla fall) att bedöma om något enskilt verk är bra eller inte, så är det dags att vi börjar prata om Wikipedia på samma sätt. Några av Wikipedias artiklar är fantastiska, medan andra är problematiska. Så är det. Kan vi gå vidare nu?

Vi ska faktiskt gå vidare rätt rejält. För inte nog med det finns enstaka artiklar som är fantastiska. Vissa ämnesområden är bra täckta, har många utmärkta artiklar och växer kontinuerligt. Här kan vi ta några exempel:

* artiklarna om svenska socknar vi redan beskrivit här på bloggen

* artiklarna om Stockholmiana är ett föredöme med massor av idoga skribenter

* fåglar är en av svenskspråkiga Wikipedias största styrkor. Det verkar som att det är stor överlappning mellan ornitologer och svenskspråkiga wikipedianer. (Svara gärna i kommentarerna nedan om du vet varför.)

Andra områden är mindre väl täckta, och artiklarna är korta och tråkiga, och ibland blir det inte så mycket bättre när tiden går. Av egen erfarenhet vet jag att området litteratur är ett sådant ämnesområde. Jag har försökt att ragga bibliotekarier som kan skriva artiklar om böcker, författare, litterära termer, -ismer och så vidare, men det har inte fått några större framgångar. Kanske gillar bibliotekarier att svara på frågor istället för att skriva uppslagsverksartiklar. Eller så gillar bokläsare att skriva recensioner istället för neutrala artiklar. Journalister skriver artiklar i sina tidningar, och inte på Wikipedia. Det kräver onekligen ett särskilt sorts sinne för att skriva en artikel om deckare i allmänhet snarare än att skriva om en enskild deckarförfattare. Men inte ens enskilda författare får bra artiklar, utan det stannar ofta vid listor av verk tillsammans med en mycket kort biografi. Måste det vara så? Går det att göra något åt det här? Än så länge har Wikimedia Sverige inga projekt för att rätta till det här (kanske kan Wikipedia i utbildning bli ett sätt, men då måste litteraturhistoria få mer utrymme i läroplanen igen). Vad borde vi göra mer? Kommentera nedan!

Ett annat område som vi har haft problem med är mode. I kontrast till både Stockholm och litteratur finns det inte ens ett levande projekt om mode. Det kan ha att göra med (och här kommer en av mina fördomar fram) att det bara är en av tio wikipedianer som är kvinnor. Kvinnorelaterade ämnen har en tendens att ha dåliga artiklar på Wikipedia. Det här försöker Wikimedia Sverige att göra något åt, i ett större samarbete med Nordiska museet och Europeana, med skrivstugor och andra aktiviteter. Men vad kan vi mer göra? Vad borde vi göra?

Ett tredje område som jag arbetar med just nu är företag. Det är ett av de svåraste ämnena att behandla på Wikipedia, vilket jag har skrivit om tidigare. Just nu har vi därför ett samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Sveriges kommunikatörer och Svenska Publishingpriset, så att vi kan ha en egen kategori på Svenska Publishingpriset: Kategori Wikipedia. Fram tills den 20 maj kan man bidra med en artikel och faktiskt vinna den tjusiga prisstatyetten. Skriv om ett företag eller en entreprenör med anknytning till Sverige och anmäl din artikel. Men det är inte helt okontroversiellt. Trots att vi bjuder in till arkivet på Centrum för Näringslivshistoria för att göra research tror några att vi tänker göra reklam. Vad kan vi göra mer för att förbättra artiklarna om företag? Lägg till exempel märke till att bara 3 av de snart 400 utmärkta artiklarna handlar om företag. Finns det inget behov av att artiklarna om de stora företagen har bra artiklar?

Och det är bara tre av de bra områdena, och tre av de dåliga. Men hela Wikipedia går att dela in på det sättet. Artiklar om Harry Potter redigeras exempelvis i hög grad av samma personer, medan de som skriver artiklar om kyrkobyggnader mest håller sig till det ämnet. Sällan mötas de olika grupperna, förutom när de diskuterar på Bybrunnen eller i diskussioner om administrativa frågor. Där kan man tydligt se att de olika grupperna har olika bilder av Wikipedia. En del tycker att tonen på Wikipedia är vänlig, för det är den tonen som de möter. Andra tycker att Wikipedia riskerar att dränkas av alla puckon som skriver konstiga saker. Några tycker att Wikipedia inte har problem med klotter. Andra försöker dagligen bekämpa anstormningen av klotter. Några upprörs av att artiklarna är vinklade åt ena hållet. Andra möter välskrivna artiklar av genomtänkta skribenter.

Sanningen är att Wikipedia är allt det. Det beror bara på var man tittar. Om ett tag kommer svenskspråkiga Wikipedia att bryta en miljon-artikel-barriären. Det betyder att det blir allt svårare att se Wikipedia som ett enhetligt uppslagsverk.

Men hur ska man då få överblick? Vad ska man säga när folk frågar om kvaliteten på Wikipedia?

Jag säger som jag brukar: vi jobbar på det, men som all vet kommer det inte att bli någon ordentlig skärpning innan det är dags att trycka Wikipedia. Eller för att tala med Kalle & Hobbe: ”Den enda inspirationen är panik i sista minuten”. och vi har inte bråttom.

Allt på internet är inte fel, Computer Sweden

Det är aldrig roligt att stå med ena benet i tidningsvärlden och det andra på internet. För när man trillar ner på staketet däremellan slår man sig gärna på ett särdeles obekvämt sätt. Det upplever just nu Mats Glaad i en krönika på Computer Sweden under titeln “Jag är alldeles för snabb att svälja soppan på nätet” (symptomatiskt nog finns den inte på nätet). Hans lojalitet med tidningsvärlden får honom att blunda för att det fanns skvallertidningar, anonyma insändare, kritiska påhopp som man inte kunde försvara sig mot, och faktafel ibland många hundra år före internet. Hans passion för internet får honom samtidigt att salivera över alla nya häftiga saker som att dela bilder, slå upp i uppslagsverk, och läsa recensioner – saker som också funnits i många hundra år.

På Wikipedia säger vi ibland “källa behövs” för att sedan kunna presentera källorna för läsarna. Om Mats Glaad hade presenterat några källor hade det varit enklare att motbevisa hans påståenden om att allt på internet är fel. Som det är nu hade Glaads artikel raderats från Wikipedia med hänvisning till att den bygger på egen forskning och saknar källhänvisningar och därtill innehåller onödigt mycket upprepningar.

Men en poäng vill vi i alla fall bemöta, nämligen den om att de “tillförlitliga, källkritiserade, faktakollade och kvalitetssäkrade medier[na]” skulle bli värdelösa när det finns så mycket skräp på nätet. Det är som att säga att Encyclopaedia Britannica blir sämre av att stå i samma bibliotek som böckerna av Camilla Läckberg. Folk fattar att olika material har olika sanningshalt. Och gör de inte det, så får vi utbilda dem. Som av en händelse är det sånt moderna lärare håller på med. Det hjälper inte dem att gnälla. Som Albert Einstein troligen aldrig sa: “Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.” Det var vår fromma förhoppning att det var sånt Computer Sweden var till för.

[Smärre redigering, samma dag.]

Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet

SOPA och Wikipedia, del 3

Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.

SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)

SvD: USA går längre än Sverige (som går igenom lagförslaget mer ordentligt) (igår)

DN: Amerikanskt lagförslag hotar friheten på nätet (som menar att diskussionen är lugn men går igenom riskerna lite översiktligt) (28 november)

Internationellt sett börjar det bli en stor sak:

Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.

Kommer Wikipedia att stängas?

Igår bloggade vi om vad som händer med det amerikanska lagförslaget SOPA (Stop Online Piracy Act). Saker och ting går fort, och i en enkät på engelskspråkiga Wikipedia tyckte hela 89% av respondenterna att Wikipedia skulle stängas för att protestera mot lagförslaget som riskerar att spränga internet. Idag kommer USA:s representanthus att rösta om lagförslaget.

För att diskutera saken har en sida startats på engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:SOPA initiative. Det kommer troligen att bli den mest uppdaterade informationen om vad som händer finnas.

Kommer Wikipedia att stängas (tillfälligt)? Det vet vi inte. Ingen vet det än. Det finns flera alternativ (se sidan ovan). Men någon typ av protest kommer att genomföras.

Och det här kommer att drabba Sverige och svenskspråkiga Wikipedia också, eftersom Wikipedia och dess systerprojekt drivs i USA. Gissningsvis kommer därför samma sak ske för alla språkversioner av Wikipedia och dess systerprojekt samtidigt.

Uppdatering: Expressen skrev ledare om SOPA redan i november. (Netopia svarade.)

Juristen funderar skriver om ökande styrka på protesterna.

Getupdated skriver om bakgrunden.

Föredömligt porträtt i DT

Jag har tidigare försökt att få media att uppmärksamma personerna bakom Wikipedia. Oftast skriver media annars om rätt märkliga saker när det gäller Wikipedia – sånt som inte skulle bli långlivat på en webbplats där fler personer än en snäv redaktion kan lägga upp material.

Men nu vill jag lyfta fram ett föredöme. Det är DT som skrivit en artikel om Calle Eklund och dessutom lagt ut artikeln på nätet. DT är enligt deras webbplats:

DT är ett medieföretag som ger ut tidningarna Falu Kuriren, Borlänge Tidning med Södra Dalarnes Tidning, Nya Ludvika Tidning och Mora Tidning. DT ger också ut nättidningen dt.se, radiotidning och e-tidning.

[Källa]

Vad är det som är bra med artikeln? Låt mig räkna upp sätten:

1. För att börja med det uppenbara: fokus ligger inte på det där tjatiga med Wikipedias kvalitet

2. Porträttet känns som att de faktiskt är intresserade av Calle, även om de använt formen Carl, som jag har förstått att han inte använder själv

3. De har hittat en lokal vinkel på det: Calle skriver om Hedemora

4. De har rätt okej bilder på Calle. Det kanske låter som en märklig sak att ta upp, men faktum är att det är svårare än vad man tror att få journalister/pressfotografer att ta bilder där man kan identifiera personen som är med på bilden…

5. De skriver om vad Calle gör på Wikipedia

6. De berättar hur man gör för att redigera

7. De har med statistik som visar på hur imponerande Wikipedia är (enda nackdelen är att man kanske inte inser hur imponerande det är utan jämförelser med andra sajter)

8. De tar faktiskt upp den där saken som många andra artiklar om wikipedianer missar: varför man bidrar, och det är något som låter intressant för många

9. Calle får ett schysst citat om varför man borde lägga ut grejer på Wikipedia:

– Eftersom Wikipedia dyker upp först när man googlar på ett begrepp borde föreningar och andra som har egna hemsidor fundera på att lägga ut informationen här, säger Carl Eklund.

10. Artikeln utmanar andra orter att börja bidra genom att visa på hur mycket bättre artikeln om Hedemora är (man ska inte underskatta tävlingar mellan orter)

Kort sagt: Mycket bra jobbat, DT, och Rolf Sundbland, som skrev artikeln. Låt dem veta att sådana här artiklar uppskattas!

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Att fota eller inte fota – det är inte frågan

Antalet illustrerade biografiartiklar över levande svenskar ökar i Wikipedia, men fortfarande finns det många biografier utan porträtt. Dessutom är många porträttbilder långt ifrån bra. Ta Svenska akademien som exempel. Av de aderton stolarna finns det för tillfället inröstade personer på 17. Knappt hälften av Wikipediartiklarna på svenska om dessa 17 saknar porträttfoto; hade inte ett nytaget foto av Kerstin Ekman slunkit in efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september hade de oillustrerade varit i majoritet. Av bilderna till de nio illustrerade biografierna är tre bra eller utmärkta, tre är OK och tre är tveksamma eller dåliga.

En riktigt bra bild av en akademiledamot: Horace Engdahl. Foto: User: Prolineserver

Gissningsvis är fördelningen mellan bra, passabla och dåliga ungefär likadan över hela linjen av bilder av levande svenskar på svenska Wikipedia, inklusive de relativt fåtaliga proffsbilder som kompletterar det större antalet amatörbilder. Ur läsarnas synpunkt är problemet inte svårt: bättre en dålig bild än ingen alls.

Ur de biograferades synpunkt är det dock tvärtom: bättre ingen bild alls än en dålig bild. Vi människor råkar tycka det är viktigt med våra namn och vi råkar tycka att det är viktigt att de bilder, som publikt visar oss, visar oss i rimligt fördelaktigt ljus. Och detta senare finns det anledning att ta viss hänsyn till.

Visar denna bild verkligen bloggförfattaren i ett fördelaktigt ljus? Foto: Holger Motzkau

Att vänta på ”officiella” bilder är inget svar. Bonniers och ett av riksdagspartierna har visserligen donerat ett antal porträttbilder till Wikimedia Sverige för uppladdning på Wikimedia Commons, men det är en droppe i havet. Copyrighttrassel, okunskap om licensregler och okunskap eller ovilja i största allmänhet gör att flertalet befintliga foton är off table och få utom kretsen plåtande wikipidianer kan realistiskt påräknas att ladda upp intressanta volymer av porträttbilder.

Och därmed är vi där vi är idag. En mängd porträttbilder har under åren systematiskt laddats upp av amatörer i wikimedia-kretsen, inte minst inom ramen för Wikimedia Sveriges deltagande på bokmässan i Göteborg, antagligen den största regelbundet återkommande sammankomsten för biograferade levande svenskar. Fotografier från bokmässan är tagna under icke-idealiska förutsättningar, avbildande personer med mikrofoner i näven och bjäfs omkring sig i en stökig miljö med hårda ljuskontraster, och med omedvetna offer med de mest skiftande miner. Någon gång bra bilder ändå, ibland passabla, men ofta dåliga eller i alla fall ur bildobjektets synvinkel ofördelaktiga och beklagliga.

OK bild tycker fotografen. Men vad tycker Peter Englund? Foto: Bengt Oberger

Efter hand går det visst att höja ribban. Med mer fler fotografer och mer tid, hinner man också på Bokmässan ta ett antal bilder av besökande i lugn och ro i en normal fotograferingssituation, i samspråk med den porträtterade, och kan sedan byta ut de äldre bilderna.

”Nya” Göran Greider från bokmässan 2011, förbättring jämfört med tidigare foto från 2008 (se själva i artikelhistorien för jämförelse). Foto: Bengt Oberger

I samband med årets bokmässa fick jag två samtal om ofördelaktiga bilder. Vid det första uttryckte författaren A sin förtrytelse över att dess Wikipedia-artikel hade innehållit en så dålig bild, tagen på mässan året innan, som inte hade gått att få bort från artikeln. A hade nu i dagarna äntligen lyckats få en fotografvän att ta en egen bild, som hade laddats upp på Commons och lagts in i artikeln. Men A underströk vilket obehag den tidigare bilden orsakat A under lång tid.

Det andra samtalet kom från författare B:s förläggare i förra veckan. Förlagstjänstemannen berättade att B hade varit förtvivlad över den bild jag laddat upp, i vilken B inte hade känt igen sig själv. Jag ombads att ta bort den från artikeln.

Till saken hör att jag egentligen inte fann bilden av A ofördelaktig. Den var visserligen ingen bra bild, men den var ganska neutral. Och beträffande bilden av B hade jag verkligen övervägt uppladdning till Commons, men bedömt att detta var en helt OK bild, som visade en leende B med precis det utsende som jag uppfattat vid fototillfället. Slutsatsen för min del är först och främst att fortsättningsvis än mer ta hänsyn till att folk är måna om att visa upp ett positivt ansikte för världen, och att oftare sortera bort mindre bra bilder. Och att än mer i framtiden se till att mina porträttbilder om möjligt tas efter direktkontakt med den avporträtterade.

För att få volym i kvalitetsbilder vore det av värde att få utspritt i kändis-Sverige att var och en har möjlighet att positivt påverka sitt eget porträtt genom att fixa en egenuppladdad bild på Commons. Det är bara kräva att den fotograf som ges tillåtelse att ta bilder av dem, förbinds att också släppa några bilder med CC-licens och donera dem till Wikimedia Sverige eller ladda upp direkt på Commons.

Ännu ett lysande akademiledamotsporträtt: Torgny Lindgren. Foto: Jarle Vines, Norge