Var med och utse Wikimedia Commons bästa bild från 2011

Som du som läser detta antagligen är medveten om, finns en otrolig mängd bilder på Wikipedia som illustrationer till encyklopedins artiklar. Men något du kanske inte visste är att Wikipedias bilder egentligen inte ligger på själva Wikipedia, precis som informationen man får upp när man söker på Google egentligen inte ligger på själva Google. Var ligger då den fantastiska, mytomspunna plats där Wikipedias bilder huserar? Vilken är sanningen bakom världens största och kanske bästa encyklopedis så talrika illustrationer?

Wikimedia Commons. Det är gåtans svar, och namnet på den enorma databas med bilder, videoklipp och musik varifrån Wikipedia och de andra fria projekten som drivs av stiftelsen Wikimedia Foundation får sina mediefiler. Det är till exempel här som bilder och liknande material från de ABM-institutioner Wikimedia Sverige samarbetat och samarbetar med hamnar, så att de kan spridas och användas vidare. Det är också just detta som är poängen med att ha bilderna på ett eget projekt, istället för på själva Wikipedia: för det första kan bilderna därmed läggas på Commons centralt och sedan användas på alla hundratals språkvarianter av Wikipedia och de andra Wikimedia-projekten utan att man behöver ladda upp dem på varje enskilt projekt, och för det andra kan media läggas på Commons som kanske inte alltid är så relevant för en encyklopedi, men som kan ha andra värden för kunskapsspridning, till exempel rent estetiska, då bilderna i ett sådant fall kan vara användbara för exempelvis en fotograferingsmanual på Wikibooks.

För någon som inte känner till Wikipedias fantastiska potential att verkligen bli den främsta encyklopedin mänskligheten skådat och givit upphov till, och det faktum att denna vision är på god väg att realiseras tack vare hundratusentals frivilliga världen över som delar på arbetet att förverkliga vårt mål, kan det kanske komma som en överraskning att många av Commons bilder är tvivelsutan förstklassiga sådana, i nivå med professionella, världsberömda fotografers verk. Men om man väl insett kraften hos människors frivilliga, altruistiska insatser för sin omvärld och sina medmänniskor, är det inte förvånande att detta närmast uteslutande ideella projekt har så många fullkomligt fantastiska illustrationer.

Och nu är det dags för de bästa av dessa bilder att utses! Årligen arrangeras tävlingen Picture of the Year på Commons, och årets upplaga, Picture of the Year 2011, har nyligen dragit igång. Den första röstningsfasen är öppen till och med 6 juni, ett datumval som säkerligen inte har något som helst att göra med det faktum att denna dag sedan en tid är röd i den svenska almanackan. Men det är ju roligt för Sverige-boende att ha en extra ledig dag att ägna åt att gå igenom alla de vackra gallerierna, där Commons bästa bilder år 2011 – de som under det gångna året utsetts till Featured Pictures – är grupperade efter ämnesområde.

Röstningsreglerna är enkla:

1. För att få rösta måste du ha ett konto på ett Wikimedia-projekt (t.ex. svenskspråkiga Wikipedia) där du gjort minst 75 redigeringar innan 1 april i år, och ditt konto måste vara kopplat via SUL till ett Commons-konto (om ditt konto uppfyller kriterierna kan du testa på en särskild sida för det).
2. I första fasen som nu pågår kan alla rösta på hur många bilder man vill (maximalt 1 röst per bild, dock, av lätt insedda skäl ).
3. Till andra och sista fasen går de 32 bilder som fått flest röster i första fasen vidare (om någon av ämneskategorierna blir utan finalist kommer den ämneskategorins mest populära bild automatiskt ändå blir finalist – så det kan bli fler än 32 bilder i finalen). I denna slutfas kommer varje röstare bara få ge en röst till en enda bild. Detta gör den andra fasen till mycket svårare att rösta i – riktig beslutsångest uppkommer då man ska välja mellan flera extremt högkvalitativa bilder.

Så rösta nu, innan den sjätte juni! Tillsammans utser vi Commons bästa bild år 2011! Och glöm inte att vem som helst – ja, även du! – kan ladda upp en bild på Commons och få den som deltagare i tävlingen, om den blir utsedd till Featured Picture. Vem vet – kanske blir det just du som tar hem segern i Picture of the Year 2012?

Foto: ESO/Yuri Beletsky, CC-BY 3.0

Vinnaren av Picture of the Year 2010 (de andra deltagarna det året kan ses på tävlingens sida på Commons). Detta fascinerande fotografi togs av Yuri Beletskey, i hans arbete för Europeiska sydobservatoriet, en astronomisk organisation som valt att släppa så gott som samtliga sina bilder till allmänheten, via licensen CC-BY 3.0. Tack vare detta beslut har denna underbara illustration av forskarnas målmedvetna strävan efter ständigt ny kunskap om Universum fått en betydligt större publik, och troligen har Europeiska sydobservatoriet självt fått mängder av fler människor intresserade av och medvetna om deras verksamhet. En win-win-situation, således, för alla inblandade. Min personliga åsikt (Wikimedia Sverige har mig veterligt ingen uppfattning i frågan om vilken bild som var Commons bästa år 2010 ) är att det är mycket trevligt att en så häpnadsväckande bild, som dessutom symboliserar den enorma kraften hos såväl vetenskapen i sig som hos ABM-institutioners strävan att nå ut till allmänheten via fria licenser, utnämnts till Commons bästa bild anno 2010. Detta är helt strålande!

Leo ”Calandrella” Rudberg (privat blogg)

Museer, arkiv och bibliotek: Upp till bevis

Jag har tidigare skrivit om att handboken för arkiv, bibliotek och museer (”Kulturskatter på nätet”) är på gång snart. I själva verket äger lanseringsmötet rum den 1 juni, på Kungliga Biblioteket. Det är mycket spännande. Snart är biljetterna slut.

Men det är lätt att diskutera om hur det borde vara, och att lyssna på föredrag. Alltför lätt.

Därför vill vi bjuda in er till en tävling som kommer att äga rum i samband med lanseringen av ”Kulturskatter på nätet”. Vi kallar den tävlingen ”Upp till bevis”.

Upp till bevis

Det här är reglerna:

* ta med en enda bild (fotografi, tavla, karta, dokument) på en USB-sticka eller liknande
* bilden ska vara fri, d.v.s. antingen fritt licensierad eller inte längre omfattas av upphovsrätt
* bilden ska också ha ordentlig metadata. Titta gärna på den här bilden (rulla ner under bilden) för ett exempel på vilka fält ni kan ha med i metadatan
* metadatan ska också finnas med på USB-stickan eller motsvarande
* någon ska berätta varför ni valt just den bilden. Det kan röra sig om en fascinerande bakgrundshistoria, att den representerar en samling som ni kommer ladda upp på Wikimedia Commons, eller att den är typisk för er organisation, etc

Tillsammans kommer vi att ladda upp bilden på Wikimedia Commons under förmiddagen. Den institution som har den bästa motivationen vinner ett fint pris! Dessutom kommer institutionen bli omnämnd både på Wikimedia Sveriges webbplats och i ett internationellt nyhetsbrevet för ABM-frågor och Wikimedia.

Vi har medvetet valt att gå ut med den här överraskningen så nära lanseringsdagen för att uppmuntra spontanitet och testlusta. Det rör sig trots allt bara om en enda bild. Eventuella frågor skickas till lennart@wikimedia.se.

För er som inte kan medverka på lanseringsmötet, misströsta inte! Tävlingen är öppen för alla, hela tiden! Man kan alltid ladda upp bilder på Wikimedia Commons, berätta om varför man gör det och få beröm.

Uppdatering 29 maj: Idag har Dagens Nyheter lagt ut sin artikel om samarbetet mellan Wikimedia Sverige och Centralmuseerna. Det arbetet kommer verkligen att ha nytta av ”Kulturskatter på nätet”.

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Teknikpoolen

Wikimedia Sverige har det senaste året byggt upp en teknikpool med bland annat kameraobjektiv som föreningens medlemmar och wikipedianer kan låna utan kostnad för att ta bilder och filmer till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas där alla filmer och bilder som används på Wikipedia ligger. I fredags utökades vi poolen med ett nytt kamerahus (Nikon D7000) och ett nytt objektiv (Nikon 24-70mm F2.8). Jag kunde inte motstå frestelsen utan lånade utrustningen över helgen för att ta bilder till Wikipedias artiklar.

Den första provturen gick till Landsort i Stockholms skärgård. För mer information om bilderna, och för att ladda ned dom i full storlek är det bara att klicka på bilderna så kommer du till bildsidan på Commons. Och glöm inte, du får använda dom, bearbeta dom och sprida dom vidare! Det enda du behöver göra är att ange upphovsmannen, licensen och sprida bilden vidare under en motsvarande fri licens!

Landsort räknas som Stockholms skärgårds sydligaste punkt och sedan 1600-talet varit fyrplats och under lång tid också en viktig militär utpost samt haft en lotsstation. Så sent som under mitten av 1900-talet byggdes stora befästningar insprängda i berget. Det äldre 15,2 cm batteriet och det nyare ERSTA-batteriet.

Det gula huset på bilden nedan innehåller en unik mareograf från 1888. Den är en av de åtta mareografer som Oscar II lät anlägga runt Sveriges kuster. Alla bilder jag tog på Landsort finns samlade här.

Något som är fantastiskt roligt när man skriver artiklar på Wikipedia är att ha tillgång till historiska bilder som visar hur platser har sett ut tidigare, och hur miljöer har förändrats. Genom olika donationer och hårt arbete bland våra volontärer finns idag många värdefulla historiska bilder på Commons. Samtidigt fortsätter omvandlingen och förändringarna av miljöerna omkring hos. En av de miljöer i Stockholm som förändrats väldigt snabbt just nu är Kvarnholmen i Nacka. En gång en bruksmiljö i Kooperativa Förbundets regi belägen bara ett stenkast från Stockholms innerstad. Så jag tog med kameran dit.

En unik industrimiljö med Havrekvarnen närmast och Makaronifabriken bakom. Bägge husen kommer att bevaras, tegelhuset till vänster att rivas och miljön kommer förändras och omges av nya bostadshus.

En bevarad fasad som väntar på nytt innehåll. Wikipedia behöver också mer innehåll. Varför inte ladda upp dina bilderna till världens största uppslagsverk där de kan ses av tusenstals besökare varje dag istället för att gömma dom på hårddisken eller någon fotodelningssida där de försvinner i mängden? Och varför inte låna utrustning helt gratis från vår teknikpool? Anmäl ditt intresse på lånelistan här!

Bengt Oberger i styrelsen

Jag är ekonom och pensionerad statstjänsteman, som sysslat med utvecklingssamarbete om näringslivs- och IT-utveckling i många år. Jag skriver gärna ny Wikipediartiklar och redigerar i befintliga, mest på svenska och ägnar mig också åt studier i konstvetenskap på Stockholms universitet.

Attribution: Holger Motzkau, Wikipedia/Wikimedia Commons (cc-by-sa-3.0)

Att skriva artiklar på Wikipedia och att ladda upp egna bilder på Wikimedia Commons började jag med i januari 2007, men jag har också tidigare yrkesmässigt arbetat med spridning av kunskap, framförallt i rollen av finansiär av kunskapsportalen Eldis. Jag har varit medlem i föreningen några år och kom med i styrelsen 2011, och arbetar där särskilt med utbildning och med personal. Tidigare år har jag medverkat i föreningens bås vid bokmässan och fotomässan samt i  Wikimedia Academy. Föreningens stora utmaning i år är att professionalisera verksamheten för att kunna göra ännu mera än idag. Om fem år ska föreningen ha betydligt fler medlemmar och också flera engagerade medlemmar.

Min favoritartikel på Wikipedia är ännu inte skriven, men kommer att behandla gränsöverskridande renskötsel i Sápmi, en bit av den finns i den nyskrivna artikeln Konventionen_mellan_Sverige_och_Norge_om_gränsöverskridande_renskötsel.  Bakom dessa gråa artikelnamn ligger ett mer än hundraårigt – för många okänt – drama om de svenska och norska storsamhällenas taskiga behandling av sina samer.

För övrigt hoppas jag att det ska bli möjligt att i samarbete med andra nordiska wikimediaföreningar stötta den fortsatta uppbyggnaden av Wikipedia på (nord)samiska, som idag har drygt 4.000 artiklar.

Lost 2011 & Found 2012

När vi till dagligdags pratar om att göra material tillgängligt brukar vi i kulturarvssektorn prata om gammalt material. Ni vet sådant som är mer än 70 år gammalt. 70 år efter upphovsmannens död. Eller ännu äldre.

Men ett exempel på att göra material tillgängligt som är mycket närmare i tiden hittar jag i Japan. Efter förra årets tsunami så blev hundratusentals människor hemlösa. Vattnet spolade bort allt som fanns av glädje, vardag, sorg och minnen. Det här projektet startade som ett initiativ av de arbetare som såg människor komma till sina gamla bostäder, desperat letandes efter de käraste ägodelarna. Fotona. Inget är så kärt som foton!

Alla foton Lost & Found Project

Efter tsunamin låg allting  huller om buller i en geggig röra. Byggnadsmaterial och fordon, kläder och möbler, köksverktyg och släktklenoder. Projektet samlar in foton, tvättar dem varsamt, putsar bort leran och torkar dem. De skannas därefter in och görs tillgängliga på en hemsidan.

 

Elever på skolorna får i uppgift att hjälpa till med identifiering av bilderna. Ibland kanske det räcker med att beskriva orten, eller platsens särart för att det skall bli ett foto som ger värde åt betraktaren. Det viktiga är att bilderna taggas med sökord och metadata som gör det lätt att koppla ihop bilderna. Vad är det för staty i bakgrunden? Vad står det för namn på tårtan?

Jag läser att 680 fotoalbum har hittat tillbaka till sina människor. Och att ungefär 12.000 foton har identifierats och kunnat laddas ned av den som hittat sitt foto.

Tankarna går såklart vidare. Har jag tillräcklig backup på mina digitala foton hemma? Tänk om det brinner i ett arkiv? Kommer ni ihåg när stadsarkivet i Köln rasade helt utan förvarning med enorma förluster som följd? Det får bli en bloggpost om det framöver.

Vill du jobba med Wikipedia, arkiv, bibliotek och museer?

Nu kan Wikimedia Sverige äntligen ge dig chansen att jobba på den europeiska arenan. Just det, vi söker just nu en person som vill jobba inom ett häftigt EU-projekt med mycket kontakt med arkiv, bibliotek och museer samt trevliga wikimedianer.

Tjänsten sträcker sig från april 2012 och 20 månader framåt. Ansök nu till jobb@wikimedia.se.

Uppgiften är att genomföra Wikimedia Sveriges del av projektet Europeana Awareness på ett framgångsrikt sätt. För att göra det, ska du:

• Driva projektet framåt och se till att målen uppfylls.
• Förbereda och arrangera sex GLAM-wiki-konferenser i sex olika länder (Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Polen, Sverige och Storbritannien) med hjälp av lokala stödföreningar och ABM-sektorn i respektive land.
• Förbereda och arrangera ett Wiki Loves Monuments-liknande evenemang i majoriteten av EU-länderna.
• Skriva en rapport om hur Europeana Foundations medlemsorganisationer och Wikimedia-rörelsen kan fortsätta samarbeta baserat på erfarenheterna i detta projekt.
• Jobba tillsammans dels med företrädare för Wikimedia Foundations lokala stödföreningar runt om i Europa, och med företrädare för arkiv, bibliotek och museer.
• Rapportera löpande enligt Europeana Awareness-projektbeskrivningen.
• Utveckla och bevara en positiv bild av Wikimedia Sverige mot samarbetspartners.

Läs mer om tjänsten på Wikimedia Sveriges webbplats.

Ansökan med personligt brev, meritförteckning, eventuella referenser/arbetsprover, tidigast möjliga startdatum och löneanspråk skall inkomma till jobb@wikimedia.se senast 30 mars.

Har du ytterligare frågor, är du välkommen att maila till jobb@wikimedia.se.

Inbjudan till möte om ABM-sektorn i den digitala åldern

Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?

Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:

* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?

* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?

* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?

Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..

Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.

Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.

Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Wikipedianer har humor

Ibland anklagas vi wikipedianer för att vara humorlösa. Det kan säkert stämma. Att skriva uppslagsverk är allvarliga saker, som uppenbarligen många har åsikter om från olika håll. Se till exempel hur tråkig artikeln om humor är.

Därför kan det vara bra att veta att det finns många roliga wikipedianer och mycket humor där allmänheten inte brukar titta.

Idag hittade jag exempelvis den här fina parodin av Gloria Gaynors sjuttiotalshit, I will survive, fast i Wikipedia-tappning: ”I will revise”. Texten har hjälpsamt nog flera länkar, så att man ska förstå vad den handlar om. Bara en sån sak.

Härfinns en version av Shakespeares dikt ”All the world’s a stage”, så att man förstår att det finns klassiskt skolade humorister också.

Vadå? Har inte alla timmar att lägga på att bevaka sina artiklar?

Om du är mer inne på musikaler, finns (snart) musikalen ”Wikipedian on the roof” med stjärnnumret ”If I were an admin”.

Är du mer föreläsningssugen finns alltid Steven Wallings föreläsning om varför wikipedianer är de konstigaste människorna på nätet.

För hardcore-wikipedianer och rockare kan Hotel Wikipedia kanske vara något.

Här finns för övrigt en lista på massor av Wikipedia-relaterade sånger.

Och för den som fortfarande tvivlar finns en hel kategori på engelskspråkiga Wikipedia med humor. Svenskspråkiga Wikipedia har en likadan.

Själv gillar jag också att Wikipedia sparar några av de fyndigaste försöken att lägga in konstiga saker i Wikipedia-artiklar.

Skulle det här inte räcka, finns ju alltid Psykopedin.