Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Inbjudan till möte om ABM-sektorn i den digitala åldern

Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?

Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:

* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?

* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?

* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?

Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..

Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.

Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.

Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.

Kommer Wikipedia att stängas?

Igår bloggade vi om vad som händer med det amerikanska lagförslaget SOPA (Stop Online Piracy Act). Saker och ting går fort, och i en enkät på engelskspråkiga Wikipedia tyckte hela 89% av respondenterna att Wikipedia skulle stängas för att protestera mot lagförslaget som riskerar att spränga internet. Idag kommer USA:s representanthus att rösta om lagförslaget.

För att diskutera saken har en sida startats på engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:SOPA initiative. Det kommer troligen att bli den mest uppdaterade informationen om vad som händer finnas.

Kommer Wikipedia att stängas (tillfälligt)? Det vet vi inte. Ingen vet det än. Det finns flera alternativ (se sidan ovan). Men någon typ av protest kommer att genomföras.

Och det här kommer att drabba Sverige och svenskspråkiga Wikipedia också, eftersom Wikipedia och dess systerprojekt drivs i USA. Gissningsvis kommer därför samma sak ske för alla språkversioner av Wikipedia och dess systerprojekt samtidigt.

Uppdatering: Expressen skrev ledare om SOPA redan i november. (Netopia svarade.)

Juristen funderar skriver om ökande styrka på protesterna.

Getupdated skriver om bakgrunden.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Wikipedia-strejk orsakar ändring i lagförslag

Efter drygt två dagars strejk från de italienska wikipedianerna har den italienska regeringen beslutat sig för att ändra i lagen. Sajten Linkiesta skriver: ”Wikipedia come back with us, they changed the law”.

Och på huvudsidan, där det hittills bara stått varför sajten är stängd, står det numera så här också:

Uppdatering: stängningen av Wikipedia har rönt stor uppmärksamhet från media, företag, föreningar och medborgare. Vissa politiker har uttryckt sin avsikt att lägga fram ändringsförslag som skulle skydda Wikipedia från de skyldigheter och förfaranden som anges i punkt 29 i förslaget till förordning. DDL är under diskussion här (passerade deputeradekammaren den 11 juni 2009, ändrat av senaten 10 juni 2010).
Bidragen kommer att förbli dolda tills diskussionen vid deputeradekammaren, planerad till morgonen den 6 oktober 2011.

Rätten att använda nätet som en källa till kunskap är och förblir vår prioritet.

[Källa]

Grattis, önskar vi, och hoppas att italienska Wikipedia kommer att öppnas snart igen.

Wikipedia strejkar!

Wikipedia strejkar, men lugn. Du kommer fortfarande att kunna läsa Wikipedia på svenska och engelska och de flesta andra språk. Men…

Tidigare idag meddelade italienskspråkiga Wikipedias community att de inte kan tiga still när ett nytt lagförslag riskerar att enskilda wikipedianer blir stämda. Därför kommer man istället för att nå vanliga Wikipedia-sidor till en och samma sida, nämligen ett brev som förklarar varför man har blockerat Wikipedia. Storyn har redan plockats upp av den stora italienska nyhetsbyrån ANSA och flera av de stora italienska tidningarna, men desto fler av de italienska bloggarna. Många av dem stödjer wikipedianernas beslut.

Italienska wikipedianer skriver:

Today, unfortunately, the very pillars on which Wikipedia has been built – neutrality, freedom, and verifiability of its contents – are likely to be heavily compromised by paragraph 29 of a law proposal, also known as ”DDL intercettazioni” (Wiretapping Act).

This proposal, which the Italian Parliament is currently debating, provides, among other things, a requirement to all websites to publish, within 48 hours of the request and without any comment, a correction of any content that the applicant deems detrimental to his/her image.

Unfortunately, the law does not require an evaluation of the claim by an impartial third judge – the opinion of the person allegedly injured is all that is required, in order to impose such correction to any website.

Hence, anyone who feels offended by any content published on a blog, an online newspaper and, most likely, even on Wikipedia can directly request the removal of such contents and its permanent replacement with a ”corrected” version, aimed to contradict and disprove the allegedly harmful contents, regardless of the truthfulness of the information deemed as offensive, and its sources.

Sådana här drastiska metoder från wikipedianers sida är mycket sällsynta inom Wikipedia-världen. Mathias Schindler, som är anställd av Wikimedia Sveriges systerorganisation i Tyskland, noterar att liknande saker troligen bara hänt tre gånger tidigare.

Strejken beräknas hålla på tills på fredag. På fredag kommer dessutom Jimmy Wales, Wikipedias grundare, till Italien för en konferens. Det går lätt att föreställa sig att han kommer att få några frågor om det här. Vi får se om svensk press lyckas få reda på den här storyn.

UR vill dela med sig

Foto: Hannibal. Licens: Public domain.

Erik Fichtelius, VD för UR, skrev idag ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att det måste bli lättare att återanvända material producerat av UR. Vi håller helt och hållet med honom, redan idag ligger hela Wikipedia under en Creative Commons licens som gör det möjligt att återanvända material från Wikipedia. Fichtelius pratar om att upphovsrättsfrågan måste lösas men som Anders S Lindbäck kommenterar har UR redan stora möjligheter att påverka själva. Men visst vore det bra om riksdagen tog ett beslut om att allt material som produceras med hjälp av statliga medel ska vara tillgängligt under en fri licens. Det är inte så extremt som det låter, idag gör man redan så i flera länder, bland annat i USA.

 

Licensvillkor som säkerställer tillgänglighet

Jag har som representant för Wikmedia Sverige besökt den EU-finansierade konferensen ”Digitalisera nu” som arrangerades av Umeås universitetsbibliotek. Under två dagar har jag lyssnat på presentationer där människor från biblioteksvärlden har funderat över digitalisering. Jag har även presenterat basfakta om Wikipedia och Wikisource.

Så, vad är målet med digitalisering? Jo – att göra kunskap och kultur mer tillgänglig.

Rent allmänt finns det sådant som ökar tillgängligheten: Text och bild blir mer tillgängliga om de är lätta att få tag på. Till exempel upplever säkert människor med god tillgång till Internet att en text som kan hittas på webben är mer tillgänglig än en text som ligger förvarad i ett biblioteksförråd. Ett material som är gratis för slutanvändaren är säkert mer tillgängligt för den som annars inte skulle ha råd att betala. Ett material där villkoren för spridning och modifiering tydligt framgår gör att en användare som söker material för att sprida och modifiera snabbt kan avgöra om detta är tillåtet och därmed om materialet är tillgängligt för dessa syften.

Bibliotekens mål borde alltså vara så stor tillgänglighet som möjligt för så många som möjligt. Digitalisering kan bidra till att öka tillgängligheten. Men, det finns hinder vid digitalisering av texter:

• Tekniska hinder: OCR-tolkningen av en skannad textsida är inte perfekt. Vilka verktyg är bäst på att OCR-tolka det skannade materialet?
• Organisatoriska hinder: Den ena verksamheten vet inte vad den andra gör. Hur kan man samarbeta för att inte göra dubbelarbete?
• Ekonomiska hinder: Det kostar resurser att skapa och digitalisera material. Hur får vi resurser för att ersätta upphovsrättsinnehavaren och för att digitalisera materialet?
• Juridiska hinder: Upphovsmän och upphovsmäns företrädare vill sätta restriktioner på användningen av det digitaliserade materialet. ”Det här materialet digitaliseras bara på villkor att det inte kommer att spridas på ett okontrollerat sätt eller användas i kommersiellt syfte.

Juridiska hinder är speciella på så sätt att det är upphovsrättsmän eller företrädare för upphovsrättsmän som sätter upp dessa hinder genom att ange villkor för hur materialet får användas. Dessa juridiska hinder hänger vanligtvis ihop med de ekonomiska förutsättningarna för att skapa (och digitalisera) innehållet. Oavsett vad man har för åsikter om hur innehållsskapare kan få ersättning för sitt arbete så kan man konstatera att många juridiska restriktioner som sätts på användningen av digitalt material går mot det allmänna, samhälleliga intresset, nämligen att öka tillgängligheten på materialet.

Jag har inga åsikter om hur man på bästa sätt löser denna konflikt mellan allmänhetens intresse av tillgänglighet och innehållsskapares intresse av ersättning för tid, möda och originalitet. Däremot kan jag konstatera att Wikipedia, som verkar för fri kunskap till alla, har en intressant och för sitt mål en kompatibel ekonomisk och juridisk modell: De som bidrar till innehåll på Wikipedia får inte betalt av Wikipedia eller av stiftelsen bakom Wikipedia, Wikimedia Foundation. Å andra sidan hävdar Wikimedia Foundation ingen exklusiv rätt till innehållet. Då man har för avsikt att åstadkomma tillgänglighet och spridning av innehållet är det naturligt att inte sätta upp juridiska hinder i vägen för tillgänglighet och användning: Enligt Wikipedias tredje grundpelare är Wikipedias innehåll fritt att läsas och redigeras. Materialet är även fritt att i ursprunglig eller modifierad form spridas så länge man erkänner materialets ursprung genom att attribuera med en länk till relevant sidversion på Wikipedia. Dessutom måste man erbjuda innehållet till andra användare på samma fria villkor som Wikipedia. På så sätt görs kunskapen i Wikipedia helt tillgänglig, utan kompromisser. Juridiken används inte till att begränsa användarnas frihet att bruka innehållet utan till att säkerställa och upprätthålla tillgängligheten.

Licensvillkor som säkerställer tillgänglighet: "Erkänn "och "Dela lika"