Intervju i Radio Göteborg

I morse fick Radio Göteborgs morgonlyssnare lära sig mer om Wikipedia. Jag intervjuades av Cicci Hallström och Erik Blix om hur Wikipedia fungerar, varför jag engagerade mig och vad jag skriver om. Lyssna på intervjun på P4 Morgon Göteborg.

Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Lost 2011 & Found 2012

När vi till dagligdags pratar om att göra material tillgängligt brukar vi i kulturarvssektorn prata om gammalt material. Ni vet sådant som är mer än 70 år gammalt. 70 år efter upphovsmannens död. Eller ännu äldre.

Men ett exempel på att göra material tillgängligt som är mycket närmare i tiden hittar jag i Japan. Efter förra årets tsunami så blev hundratusentals människor hemlösa. Vattnet spolade bort allt som fanns av glädje, vardag, sorg och minnen. Det här projektet startade som ett initiativ av de arbetare som såg människor komma till sina gamla bostäder, desperat letandes efter de käraste ägodelarna. Fotona. Inget är så kärt som foton!

Alla foton Lost & Found Project

Efter tsunamin låg allting  huller om buller i en geggig röra. Byggnadsmaterial och fordon, kläder och möbler, köksverktyg och släktklenoder. Projektet samlar in foton, tvättar dem varsamt, putsar bort leran och torkar dem. De skannas därefter in och görs tillgängliga på en hemsidan.

 

Elever på skolorna får i uppgift att hjälpa till med identifiering av bilderna. Ibland kanske det räcker med att beskriva orten, eller platsens särart för att det skall bli ett foto som ger värde åt betraktaren. Det viktiga är att bilderna taggas med sökord och metadata som gör det lätt att koppla ihop bilderna. Vad är det för staty i bakgrunden? Vad står det för namn på tårtan?

Jag läser att 680 fotoalbum har hittat tillbaka till sina människor. Och att ungefär 12.000 foton har identifierats och kunnat laddas ned av den som hittat sitt foto.

Tankarna går såklart vidare. Har jag tillräcklig backup på mina digitala foton hemma? Tänk om det brinner i ett arkiv? Kommer ni ihåg när stadsarkivet i Köln rasade helt utan förvarning med enorma förluster som följd? Det får bli en bloggpost om det framöver.

IT Världsklass, Uppsala

Förra veckan deltog jag på en liten konferens för Uppsalas IT företag. Anordnare var nätverket ICT som samlar de främsta kompetenserna i Uppsala inom detta område. Temat för i år var ”Mobilizing the Enterprise”. Bortsett från lite mingel och trevlig bekantskap med gamla kontakter var det framförallt några saker som var spännande att höra.

Fredrik Ademar, från RIM/ Blackberry gjord en presentation av hur företaget ser på möjligheterna att via sina mobila enheter kommunciera direkt i realtid. Här på Wikimedia är vi ganska duktiga på att använda moderna kollaborativa verktyg. Vi kör styrelsemöten via Skypekonferens eller Google Hangouts. Vi skriver protokollen direkt i etherPad men vi sitter ju fortfarande på olika platser. Fredrik visade en film av hur ett gränssnitt skulle se ut om vi befann oss på samma plats och om våra enheter skulle kunna kommunicera samtidigt med varandra. Undrar hur det skulle se ut om vi tillsammans uppdaterade Wikipedia under en sådan session?

Charlotte Dahl från Readsoft var moderator för kvällen, jag pratade kort med henne i pausen om utmaningarna med att scanna stora volymer material. Hon nämnde svårigheterna som finns med ett allt mer internationellt företagande. Som exempel nämnde hon företag som kanske får fakturor från Kina, som är på kinesiska. Att snabbt och smidigt läsa in dem och översätta dem kan vara särskilt svårt när placeringen av fakturanummer, bankkontonummer och betalningsdatum inte följer de ramar vi brukar ha. Här finns nog paralleller till projekt Runeberg, och arbetet som sker genom Digisam. Det handlar ju inte bara om att scanna material, utan om att förstå, tolka och kunna tillgängliggöra det senare.

Jag tittade även på demonstrationerna som gjordes av Animech. De har ett egenutvecklat system för att rendera 3D-bilder. De visade bland annat hur en kökstillverkare kunde visa sin olika produkter, med materialval direkt hemma i kundens dator. Det räcker kanske inte bara med en ritning, man kanske vill dra och stänga kökslådorna virtuellt innan man bestämmer sig. De visade också hur lokalerna kan visas i 3D, innan man bygger om.

De har också utvecklat gränssnittet så att det fungerar på touchenheter. Man kan alltså använda sin smartphone eller padda och interagera med fingertopparna direkt på skärmen. Tänk om vi kunde ha något liknande för objekt på Wikipedia? Är du intresserad av en viss arkitekt, dra, vrid, sträck och kryp in i byggnaden direkt på skärmen. Är du intresserad av fåglar, titta på en 3D modell av fågeln när den vilar, flyger eller är i flykt. Bara fantasin sätter gränserna för vilka artiklar som kan kompletteras med 3D-modeller.

P.S. Du glömmer väl inte redigeringsdagen om just fåglar den 24 mars?

 

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet

SOPA och Wikipedia, del 3

Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.

SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)

SvD: USA går längre än Sverige (som går igenom lagförslaget mer ordentligt) (igår)

DN: Amerikanskt lagförslag hotar friheten på nätet (som menar att diskussionen är lugn men går igenom riskerna lite översiktligt) (28 november)

Internationellt sett börjar det bli en stor sak:

Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Tomas Tranströmer, Nobelpriset och Wikipedia

Jag satt och tittade på direktsändningen av Peter Englunds annonsering av att Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur och tänkte att jag kanske kunde redigera in det i Wikipedia. Tji fick jag. Ett par sekunder efter annonseringen var informationen redan inlagd.

(Grattis till Användare:Julle den IP-användare som lyckades.)

Troligen kommer artikeln få en rejäl skjuts uppåt de närmaste dagarna. Det som är lite spännande är att trafiken till Tranströmers artikel redan fått en peak de senaste dagarna. Kan det möjligen vara så att Akademien har kikat på artikeln?

Det finns ett par bilder av Tranströmer på Wikimedia Commons. Titta här bara. Men vi skulle verkligen behöva fler.

Wikipedia strejkar!

Wikipedia strejkar, men lugn. Du kommer fortfarande att kunna läsa Wikipedia på svenska och engelska och de flesta andra språk. Men…

Tidigare idag meddelade italienskspråkiga Wikipedias community att de inte kan tiga still när ett nytt lagförslag riskerar att enskilda wikipedianer blir stämda. Därför kommer man istället för att nå vanliga Wikipedia-sidor till en och samma sida, nämligen ett brev som förklarar varför man har blockerat Wikipedia. Storyn har redan plockats upp av den stora italienska nyhetsbyrån ANSA och flera av de stora italienska tidningarna, men desto fler av de italienska bloggarna. Många av dem stödjer wikipedianernas beslut.

Italienska wikipedianer skriver:

Today, unfortunately, the very pillars on which Wikipedia has been built – neutrality, freedom, and verifiability of its contents – are likely to be heavily compromised by paragraph 29 of a law proposal, also known as ”DDL intercettazioni” (Wiretapping Act).

This proposal, which the Italian Parliament is currently debating, provides, among other things, a requirement to all websites to publish, within 48 hours of the request and without any comment, a correction of any content that the applicant deems detrimental to his/her image.

Unfortunately, the law does not require an evaluation of the claim by an impartial third judge – the opinion of the person allegedly injured is all that is required, in order to impose such correction to any website.

Hence, anyone who feels offended by any content published on a blog, an online newspaper and, most likely, even on Wikipedia can directly request the removal of such contents and its permanent replacement with a ”corrected” version, aimed to contradict and disprove the allegedly harmful contents, regardless of the truthfulness of the information deemed as offensive, and its sources.

Sådana här drastiska metoder från wikipedianers sida är mycket sällsynta inom Wikipedia-världen. Mathias Schindler, som är anställd av Wikimedia Sveriges systerorganisation i Tyskland, noterar att liknande saker troligen bara hänt tre gånger tidigare.

Strejken beräknas hålla på tills på fredag. På fredag kommer dessutom Jimmy Wales, Wikipedias grundare, till Italien för en konferens. Det går lätt att föreställa sig att han kommer att få några frågor om det här. Vi får se om svensk press lyckas få reda på den här storyn.

Wikipedia har flest nöjda ”kunder”

Att mäta hur nöjda kunder man har är nödvändigt för att kunna nå framgång som organisation. Tyvärr är Wikimedia Foundation, som driver en av världens mest besökta webbplatser, alldeles för fattig för att göra sådana mätningar. Men det har gått bra i alla fall. Innan jag avslöjar vad jag menar med det, ska jag ge lite bakgrund:

Ett av de mest spridda sätten att mäta hur nöjda kunder är med de företag de kommer i kontakt med är  the American Customer Satisfaction Index. Så här beskriver ACSI sig själva:

ACSI reports scores on a 0-100 scale at the national level and produces indexes for 10 economic sectors, 47 industries (including e-commerce and e-business), more than 225 companies, and over 200 federal or local government services. In addition to the company-level satisfaction scores, ACSI produces scores for the causes and consequences of customer satisfaction and their relationships. The measured companies, industries, and sectors are broadly representative of the U.S. economy serving American households.

[Källa]

Nu har företaget ForeSee Results gjort en ny rapport med ACSI-systemet om kundnöjdhet hos e-handelswebbplatser. Det här är tolfte året en sådan rapport kommer ut. Man undersöker tre områden: sociala medie-webbplatser, sökmotorer och portaler, samt nyhetswebbplatser.

Resultatet för året kom när ACSI skickade ut ett pressmeddelande nyligen. Rubriken var ”Low Customer Satisfaction for Facebook Opens Door for Google+”. Men att Facebook bara får ett betyg på 66 säger kanske inte lika mycket som att sociala medier som helhet bara har färre nöjda kunder än flygbolag, kabel-TV-kanaler och tryckta tidningar. Alla andra klasser får bättre betyg.

Oavsett det dåliga betyget för sociala medier: bäst av alla i den klassen är Wikipedia. Betyget är 78 av 100, vilket är en ökning med 1 betyg sedan förra året, och 4 poäng mer än tvåan, YouTube. Snittet för hela klassen är 70, så Wikipedia är hästlängder före de andra. Högst betyg inom de andra klasserna i samma rapport får Foxnews.com (nyhetswebbplatser) med 82 och Google (sökmotorer) med 83. Bästa bransch som helhet är elektronik (TV DVD BluRay) med ett snitt på 85. Bästa företaget är Lincoln Mercury (Ford) med ett betyg på hela 89.

Vad är orsaken till att Wikipedia får så bra betyg jämfört med andra sociala medier? Så här skriver Larry Freed, VD för ForeSee, om Wikipedia i rapporten:

Wikipedia leads the social media pack with a score of 78, up one point from last year. Wikipedia follows a non-profit model, which allows users to navigate the site free of advertising. This could be a contributing factor to their high satisfaction score, as users indicate they are the least likely of all measured social media users to be influenced by advertising.

Läs hela rapporten här. (PDF)

Okej, så nu har Wikipedia inte bara väldigt många läsare, nästan alla journalister som användare, och forskare som uppmanas att bidra – nu kan vi också lägga flest nöjda användare av alla sociala medier till den listan.