Wikimedia ackrediterat till Eurovision Song Contest

Idag drar Eurovision Song Contest igång i Malmö med första semifinalen och på lördag genomförs finalen.

Det är inte varje år detta evenemang arrangeras i Sverige och det är därför med glädje jag konstaterar att en av Wikimedia Sveriges medlemmar, Albin Olsson, har beviljats ackreditering och är där hela veckan för att fotografera artisterna. För detta ändamål kommer föreningens teknikpool med bra kamerautrustning till god användning.

Ackrediteringen till Eurovision Song Contest visar att de stora organisationerna och arrangörerna förstått hur Wikimedia fungerar och betraktar oss som en seriös kulturspridare. Bilderna laddas upp på Wikimedia Commons, bilddatabasen med närmare 17 miljoner mediafiler, fritt tillgängliga i hela världen. Albins bilder kan ni se här.

Tidigare har ackrediteringar beviljats till bland annat kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop, prinsessan Estelles dop, presskonferenser för Nobelpriset, intervjuer med nobelpristagare, Astrid Lindgren Memorial Award, Stockholm Jazz Festival och Bokmässan.

Allt på internet är inte fel, Computer Sweden

Det är aldrig roligt att stå med ena benet i tidningsvärlden och det andra på internet. För när man trillar ner på staketet däremellan slår man sig gärna på ett särdeles obekvämt sätt. Det upplever just nu Mats Glaad i en krönika på Computer Sweden under titeln “Jag är alldeles för snabb att svälja soppan på nätet” (symptomatiskt nog finns den inte på nätet). Hans lojalitet med tidningsvärlden får honom att blunda för att det fanns skvallertidningar, anonyma insändare, kritiska påhopp som man inte kunde försvara sig mot, och faktafel ibland många hundra år före internet. Hans passion för internet får honom samtidigt att salivera över alla nya häftiga saker som att dela bilder, slå upp i uppslagsverk, och läsa recensioner – saker som också funnits i många hundra år.

På Wikipedia säger vi ibland “källa behövs” för att sedan kunna presentera källorna för läsarna. Om Mats Glaad hade presenterat några källor hade det varit enklare att motbevisa hans påståenden om att allt på internet är fel. Som det är nu hade Glaads artikel raderats från Wikipedia med hänvisning till att den bygger på egen forskning och saknar källhänvisningar och därtill innehåller onödigt mycket upprepningar.

Men en poäng vill vi i alla fall bemöta, nämligen den om att de “tillförlitliga, källkritiserade, faktakollade och kvalitetssäkrade medier[na]” skulle bli värdelösa när det finns så mycket skräp på nätet. Det är som att säga att Encyclopaedia Britannica blir sämre av att stå i samma bibliotek som böckerna av Camilla Läckberg. Folk fattar att olika material har olika sanningshalt. Och gör de inte det, så får vi utbilda dem. Som av en händelse är det sånt moderna lärare håller på med. Det hjälper inte dem att gnälla. Som Albert Einstein troligen aldrig sa: “Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.” Det var vår fromma förhoppning att det var sånt Computer Sweden var till för.

[Smärre redigering, samma dag.]

Internetdagarna 2012

En intensiv veckan här på kansliet, och innan fredagsmyset har vi valt ut några filmer som kanske kan uppmuntra till reflektion och tankar inför nästa vecka.

Denna vecka var det internetdagarna i Stockholm och Wikimedia var inbjudna till två olika sessioner. Där samlas vi som på något sätt är passionerade för webbens möjligheter.

Ylva Petterson som sitter i styrelsen (nominerad till Guldäpplet 2012)  var en av personerna i en paneldiskussion om hur öppna resurser skapa innovation i skolans arbetssätt. Eric Fichtelius från Utbildningsradion och Peter Leth var de andra. Ylva kunde med sin sedvanliga inspiration och klokhet lyfta många spännande exempel på hur skolan utvecklas. Sessionen ligger också uppe på Bambuser om du vill se den nu på en gång.

Sophie Österberg deltog i en annan paneldiskussion som handlade om hur nya möjligheter skapas när tillgången till lärresurser via nätet ökar. Sophie hörs speciellt 10 minuter in i klippet

Samtliga delar från den sessionen finns hos nissepaulsson som streamade trots ett svajjigt WiFi. Tack Nippe!

En annan väldigt spännande ingång till internet i skolan är denna roliga film med liveteckning.

Projekt Göteborg arrangerade fotosafari på Hisingen

Lördagen den 1 september genomfördes inom ramen för Projekt Göteborg på svenskspråkiga Wikipedia en fotosafari på Sveriges fjärde största ö Hisingen. Evenemanget höll på hela dagen och tilldrog sig pressens intresse med artikel i Göteborgs-Posten.

Strax efter klockan 11 samlades fyra entusiastiska wikipedianer vid Eriksbergs färjeläge. Fotosafarin hade förberetts på en projektsida där möjliga fotobjekt listats och ordnats utifrån geografiska områden, vilka kunde betas av i lämplig ordning. Vi gick inledningsvis igenom listan, studerade kartan och gav oss sedan iväg längs kajen i Eriksberg. Flera byggnader och konstverk fotograferades.

Några i gruppen gav sig upp på Sörhallsberget för att ta översiktsbilder, medan jag gick vidare mot Sannegården och Sannegårdshamnen. Vi tog oss över Sannegårdsbron mot Lindholmen och Slottsberget,  en pärla som Evert Taube engagerade sig i att rädda när det på 1960-talet hotades att sprängas bort för att ge plats för en ny varvsdocka.

Göteborgs-Posten skickade en reporter och en fotograf, vilka intervjuade oss om Wikipedia och vad som fått oss att engagera sig i det. De följde sedan med oss upp bland de slingrande gränderna på Slottsberget och fotograferade oss under vårt arbete. Efter en dryg timme var intervjun färdig och vi gick hem till en av deltagarna för lunch.

Därefter fortsatte fotograferandet, dels i Kyrkbyn, men framför allt på Lindholmen och Lundbystrand. Vi avslutade med gruppfoto vid Kanalhuset. Två av oss fortsatte dock upp på Ramberget och Keillers park, där vi hade en fantastisk utsikt över Göteborg. Vi avslutade det hela omkring klockan 19.45 vid Wieselgrensplatsen. Totalt hade vi gått 13,7 kilometer enligt GPS:en. Skymningen lade sig då över staden – vi hade nu kommit in i september månad.

Idag på morgonen kunde Göteborgs-Postens läsare följa vår fotosafari i en stort uppslagen artikel under rubriken ”De har full koll på Göteborg – Fotosafari för Wikipedia på Norra Älvstranden” med en stor bild överst. På GP.se publicerades artikeln redan igår med rubriken ”Fotosafari på Hisingen”.

Projekt Göteborg startade i januari 2011 med målen:

• Förbättra artiklarna om Göteborg.
• Förse samtliga artiklar om Göteborg med bilder/illustrationer.
• Skapa fler utvalda artiklar om Göteborg.

Projektet har under det drygt ett och ett halvt år det pågått engagerat allt fler med intresse för Göteborg, dess gator, stadsdelar och historia. Vi har nu fått en god struktur över hur artiklarna kategoriseras och inom vilka områden det behöver skapas nya artiklar. Stadens administrativa struktur sedan årsskiftet 2010/2011 med tio stadsdelsnämnder finns beskriven och alla gatuartiklar kategoriseras i stadens 83 historiska stadsdelar, vilket ger en stabil struktur. Stadsdelen Lorensberg är nu väldokumenterad och det finns en utförlig artikel om gatunamn i Göteborg. Allt fler artiklar är illustrerade. Nästan alla gator i de centrala delarna Inom Vallgraven och Nordstaden har egna artiklar.

Fotosafarin på Hisingen var den andra som projektet arrangerat. Den 1 juli genomfördes den första i de västra stadsdelarna Majorna med Klippan, Kungsladugård och Sandarna. Det resulterade i drygt 190 bilder uppladdade på Wikimedia Commons, flera illustrerade artiklar på Wikipedia, liksom ett antal nya artiklar.

Arbetet i projektet fortsätter och till våren kommer nya fotosafarin att arrangeras. Särskilt roligt med helgens fotosafari var att vi fått med oss en ny deltagare, som inte tidigare bidragit till Wikipedia.

Jordbruk i Jönköping

För att ligga så nära Stockholm är det nästan onödigt omständigt att ta sig till Jönköping. Jämfört med resan till Jokkmokk som tog mig genom flera klimatzoner och gav mig både snöhögar och renar visade regnet och rådjuren som svichade förbi utanför tågfönstret att jag trots restiden inte var särskilt långt hemifrån.

Cambridgevält. Foto: Peng, CC-BY-SA 3.0

Jönköping, som förutom storheter som användarna LSJ och Tanzania samt en trave tändsticksaskar, är hemmaplan för Statens Jordbruksverk. Dit var jag inbjuden till deras informationsnätverks sommaravslutning för att berätta och workshoppa om Wikipedia. I informationsnätverket ingår webbstrateger, presskontakter och informationsavdelning, och det märktes på frågorna jag fick. -Hur kan ett statligt verk jobba med Wikipedia och se till att artiklar som innehåller information dom är ansvariga för är korrekt, uppdaterad och skriven på ett sätt så att det går att förstå det som står där? -Vad är gemenskapen? -Går det att få ett meddelande när nån annan ändrar i en artikel jag har skapat? Dom två timmar (med fika i mitten) jag hade till mitt förfogande försvann skrämmande fort.

Efter att ha klarat av dom grundläggande delarna, 2001, 284, ungefär 470 000 och 26, tog vi oss an verkligheten och klickade på redigera. Dom flesta klarade med bravur av att skriva nånting på sin användarsida, göra en enkel redigering i en artikel, skapa en länk och titta på kategoriträdet. En tråkig bekantskap under workshopen var begränsningen i hur många konton som kan skapas från en IP-adress. Trots uppmaning att skapa konton i förväg var det många som väntade till sista dagen, och dom som skulle göra det på plats fick beskedet att det hade skapats för många konton redan så den möjligheten var blockerad i ett dygn. Någon hade missat att SUL-koppla kontot och kunde därför inte logga in på Commons när vi skulle ladda upp bilder och kunde inte koppla ihop kontona eftersom det var upptaget på något annat språk.

Trots missödena blev resultatet mycket bra och förhoppningsvis blir det en fördjupningskurs vid ett senare tillfälle. Planerna på att ha delar av internwebben i wikiformat ligger förvisso utanför Wikimedia Sveriges område, men eftersom det är ett underbart sätt att samarbeta hoppas jag att det faller väl ut.

Intervju i Radio Göteborg

I morse fick Radio Göteborgs morgonlyssnare lära sig mer om Wikipedia. Jag intervjuades av Cicci Hallström och Erik Blix om hur Wikipedia fungerar, varför jag engagerade mig och vad jag skriver om. Lyssna på intervjun på P4 Morgon Göteborg.

Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Lost 2011 & Found 2012

När vi till dagligdags pratar om att göra material tillgängligt brukar vi i kulturarvssektorn prata om gammalt material. Ni vet sådant som är mer än 70 år gammalt. 70 år efter upphovsmannens död. Eller ännu äldre.

Men ett exempel på att göra material tillgängligt som är mycket närmare i tiden hittar jag i Japan. Efter förra årets tsunami så blev hundratusentals människor hemlösa. Vattnet spolade bort allt som fanns av glädje, vardag, sorg och minnen. Det här projektet startade som ett initiativ av de arbetare som såg människor komma till sina gamla bostäder, desperat letandes efter de käraste ägodelarna. Fotona. Inget är så kärt som foton!

Alla foton Lost & Found Project

Efter tsunamin låg allting  huller om buller i en geggig röra. Byggnadsmaterial och fordon, kläder och möbler, köksverktyg och släktklenoder. Projektet samlar in foton, tvättar dem varsamt, putsar bort leran och torkar dem. De skannas därefter in och görs tillgängliga på en hemsidan.

 

Elever på skolorna får i uppgift att hjälpa till med identifiering av bilderna. Ibland kanske det räcker med att beskriva orten, eller platsens särart för att det skall bli ett foto som ger värde åt betraktaren. Det viktiga är att bilderna taggas med sökord och metadata som gör det lätt att koppla ihop bilderna. Vad är det för staty i bakgrunden? Vad står det för namn på tårtan?

Jag läser att 680 fotoalbum har hittat tillbaka till sina människor. Och att ungefär 12.000 foton har identifierats och kunnat laddas ned av den som hittat sitt foto.

Tankarna går såklart vidare. Har jag tillräcklig backup på mina digitala foton hemma? Tänk om det brinner i ett arkiv? Kommer ni ihåg när stadsarkivet i Köln rasade helt utan förvarning med enorma förluster som följd? Det får bli en bloggpost om det framöver.

IT Världsklass, Uppsala

Förra veckan deltog jag på en liten konferens för Uppsalas IT företag. Anordnare var nätverket ICT som samlar de främsta kompetenserna i Uppsala inom detta område. Temat för i år var ”Mobilizing the Enterprise”. Bortsett från lite mingel och trevlig bekantskap med gamla kontakter var det framförallt några saker som var spännande att höra.

Fredrik Ademar, från RIM/ Blackberry gjord en presentation av hur företaget ser på möjligheterna att via sina mobila enheter kommunciera direkt i realtid. Här på Wikimedia är vi ganska duktiga på att använda moderna kollaborativa verktyg. Vi kör styrelsemöten via Skypekonferens eller Google Hangouts. Vi skriver protokollen direkt i etherPad men vi sitter ju fortfarande på olika platser. Fredrik visade en film av hur ett gränssnitt skulle se ut om vi befann oss på samma plats och om våra enheter skulle kunna kommunicera samtidigt med varandra. Undrar hur det skulle se ut om vi tillsammans uppdaterade Wikipedia under en sådan session?

Charlotte Dahl från Readsoft var moderator för kvällen, jag pratade kort med henne i pausen om utmaningarna med att scanna stora volymer material. Hon nämnde svårigheterna som finns med ett allt mer internationellt företagande. Som exempel nämnde hon företag som kanske får fakturor från Kina, som är på kinesiska. Att snabbt och smidigt läsa in dem och översätta dem kan vara särskilt svårt när placeringen av fakturanummer, bankkontonummer och betalningsdatum inte följer de ramar vi brukar ha. Här finns nog paralleller till projekt Runeberg, och arbetet som sker genom Digisam. Det handlar ju inte bara om att scanna material, utan om att förstå, tolka och kunna tillgängliggöra det senare.

Jag tittade även på demonstrationerna som gjordes av Animech. De har ett egenutvecklat system för att rendera 3D-bilder. De visade bland annat hur en kökstillverkare kunde visa sin olika produkter, med materialval direkt hemma i kundens dator. Det räcker kanske inte bara med en ritning, man kanske vill dra och stänga kökslådorna virtuellt innan man bestämmer sig. De visade också hur lokalerna kan visas i 3D, innan man bygger om.

De har också utvecklat gränssnittet så att det fungerar på touchenheter. Man kan alltså använda sin smartphone eller padda och interagera med fingertopparna direkt på skärmen. Tänk om vi kunde ha något liknande för objekt på Wikipedia? Är du intresserad av en viss arkitekt, dra, vrid, sträck och kryp in i byggnaden direkt på skärmen. Är du intresserad av fåglar, titta på en 3D modell av fågeln när den vilar, flyger eller är i flykt. Bara fantasin sätter gränserna för vilka artiklar som kan kompletteras med 3D-modeller.

P.S. Du glömmer väl inte redigeringsdagen om just fåglar den 24 mars?

 

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet