Här är vinnaren i Upp till bevis!

Den 1 juni 2012 lanserades handboken för arkiv, bibliotek och museer, Kulturskatter på nätet, på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet för dagen fanns också rubriken ”Upp till bevis” där deltagarna kunde ladda upp högst en bild var i en informell tävling. I tävlingsuppgiften fanns också kravet att bilden skulle motiveras, d.v.s. deltagaren skulle förklara varför institutionen valt att ladda upp just den bilden.

Äntligen kan vi nu presentera vinnaren!

Först deltagarna…

Kungliga biblioteket (hemmaplan)

Utställningsaffisch: August Strindberg samlade dikter (public domain)

Kungliga biblioteket laddade upp en bild med anknytning till August Strindberg, nämligen en reklamaffisch. Strindberg låter sedan 100 år jämnt andra fira hans födelsedag. Dessutom har bilden facklor som för tankarna till årets OS.

Sedan dess har Olof Halldin från Kungliga biblioteket laddat upp ytterligare bilder till Wikimedia Commons.

Stockholms stadsarkiv

Av Albert Törnqvist, avliden 1898 (Stockholms stadsarkiv) [CC-BY-SA-3.0]

Stockholms stadsarkiv ville visa rikedomen i sina samlingar genom en bygglovshandling signerad Albert Törnqvist. Törnqvist var ledamot av Konstakademien och fick kungliga medaljen. Fasadritning föreställer Hotell Rydberg i Stockholm.

Regionarkivet

Föreslagen design av Dicksonska folkbiblioteket, Göteborg (public domain)

Regionarkivet i Västra Götaland presenterade ett av förslagen till ett nytt folkbibliotek, där designen kanske förvånar en del. Adolf W. Edelsvärd var SJ:s förste chefsarkitekt. Regionarkivet har tidigare laddat upp några av Wikimedia Commons mest högupplösta bilder och har lovat att fortsätta med liknande insatser.

Nobelmuseet

Grafit, tejprulle och grafentransistor (public domain)

Nobelmuseets motivering finns i bildens filbeskrivning:

Det som händer när man skriver med en blyertspenna är att flagor av materialet grafit fastnar på papperet. En extremt tunn sådan flaga skulle vara ett nät av kolatomer som är endast ett atomskikt tjockt. Länge var detta ett rent teoretiskt material som ansågs omöjligt att framställa i verkligheten. Andre Geim och Konstantin Novoselov prövade dock att med vanlig tejp fånga upp tunna flagor från en bit grafit och det visade sig att vissa av flagorna bara var ett atomlager tjocka. Det nya materialet grafen var verklighet och dess egenskaper kunde kartläggas. Grafen är det tunnaste och samtidigt starkaste materialet som någonsin framställts. Det leder elektricitet bättre än de flesta material. Inom tekniken öppnar grafen möjligheter inom såväl materialteknik som nya elektronik. Det första provet på grafen i en elektronisk komponent visas till höger.

Nobelmuseet har lovat att ladda upp fler liknande bilder på saker som nobelpristagare skänkt till dem.

Nordiska museet

Nattfrieri. En man sitter på sängkanten och pratar med liggande kvinna. Värmland, Mangskogs socken. (public domain)

Nordiska museets bidrag illustrerar den numera avsomnade sedvänjan nattfrieri med en bild av folklivsforskaren Nils Keyland, något som visar på Nordiska museets bildsamlingar med udda beteenden och andra intressanta ämnen. Se även Nordiska museets tidigare bilduppladdningar. Och deras kommande är på väg, enligt deras representanter.

Vinnaren

Det var alla deltagande arkiv, bibliotek och museer.

Och vinnaren är…

(Dramatisk paus)

Under själva lanseringsmötet meddelade vi att vi inte kunde utse en av de här bidragen som på något sätt bättre än de övriga. Därför uppmanade vi dem att ladda upp mer material så att vi skulle få ett större urval.

Det var naturligtvis mestadels ett humoristiskt svar. Men det finns faktiskt två vinnare som vi skulle vilja lyfta fram.

Den ena är allmänheten. Med hjälp av de här och andra bilder som arkiv, bibliotek och museer laddar upp på Wikimedia Commons får allmänheten mer kunskap om sin historia. Ju mer metadata som kulturarvsinstitutionerna kan bidra med (som i fallen med motivationerna ovan), desto mer lär sig allmänheten. Kände du till historien om nattfrierierna, eller hur det gick till när mirakelämnet grafen upptäcktes? Visste du om att Göteborg höll på att få en folkbibliotek i grekisk tappning? Den kopplingen mellan experter och allmänhet uppstår lättast där allmänheten redan befinner sig.

Den andra vinnaren är kulturinstitutionerna. Arkiv, bibliotek och museer behöver inte känna att de laddar upp bilder för andras skull. Det är lika mycket en fråga om överlevnad. Den som lägger ut mycket material på nätet ökar chansen att allmänheten upptäcker samlingarna och tycker att de är värda att bevara.

Därför är jag mycket stolt över att meddela följande:

Tävlingen är fortfarande öppen!

Vem som helst kan när som helst hjälpa allmänheten och stötta våra kulturinstitutioner genom att ladda upp bilder på Wikimedia Commons, lägga till mer information och göra dem enklare att hitta, till exempel genom att lägga in dem i Wikipedia-artiklar, blogginlägg och tidningstexter.

Lycka till!

Telenor för fri kunskap: Wikipedia gratis i mobila enheter i Asien

Jimmy Wales, utvecklingsminister Heikki Holmås och kronprins Hakon närvarade vid den högtidliga ceremonin där Telenor förklarade att de nu låter Wikipedia vara gratis i mobila enheter.

Beslutet berör i första hand ca 140 miljoner människor i Asien. Personer på landsbygden kommer att ta ett gigantiskt teknologiskt språng. Ibland kanske det inte ens finns elektricitet i byarna längst bort. Men med en solcell och mobiltelefon kan de kolla världsmarknadspriset på råvaror, ta reda på hur man konstruerar bevattnings- eller tekniska anläggningar och ta del av världens samlade kunskap.

Samtidigt får vi inte glömma all den sociala aktivitet som detta kan ge. Vi får inte glömma att några av de mest besökta webbplatserna är Google, YouTube, Facebook och Wikipedia. Många tidigare visioner om ny teknik har missat det faktum att människor helst vill umgås med varandra. Tänk när en miljard indier finns på Facebook. Delandes kunskap från Wikipedia.

 

 

Hallwylska palatset och projekt GLAM-vitbok

Idag var vi ett gäng från kulturarvssektorn som samlades på Hallwylska Museet. För några veckor sedan träffades vi ett 30-tal personer och pratade projektets ramar och innehåll. Lennart Guldbrandsson leder projektet som ska utmynna i en vitbok som förklarar och inspirerar GLAM-sektorn att tänka nytt. (Galleries, Libraries, Archive, Museums) I Sverige kallar vi det ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek, Museum)

Vi var några som träffades tillsammans med Lennart för att gå igenom vitbokens struktur och disposition. Vi diskuterade många av de utmaningar som finns med upphovsrätt till gamla verk, hur teknikutvecklingen öppnar för nya arbetssätt i verksamheten och delade exempel på lyckade satsningar. Här är några saker som kom upp:

* Stockholms Stadsmuseum berättade om hunden Tussi. Gammal man som hittade sin barndoms hund på ett gammalt foto: ”det ÄR Tussi, kvinnan är min mor”

* Facebookgruppen Skellefteå Stad förr och nu, gjorde succé på mötet. Här läggs det upp foton och gamla bilder från Skellefteå. Tillsammans skapas historia runt varje bild. Gruppen har 3500 följare och varje foto fylls på med 10 tals kommentare med värdefulla detaljer om Skellefteåbygden.

* Historiska muséet gör nu en 3 månaders utredning om att släppa sitt material öppet. Hallwylska bara beslutade för att köra, nu har de principen att allt skal vara fritt tillgängligt.

* Släpp kulturarvet fritt – det är vårt! http://digisam-ra.blogspot.se/2012/02/slapp-kulturarvet-fritt-det-ar-vart.html

* Vi tittade på http://OpenDataHandbook.org som listar skäl och exempel på hur myndigheter, museum, arkiv och bibliotek kan arbeta.

* Sök i stadsmusseets digitala bildsamling. http://digitalastadsmuseet.stockholm.se

* Hallwylska muséet kommer att jobba med nya PSI-direktivet. Handlingar, data, ska kunna användas med bibehållen metadata.

* Är det av godo eller ondo för Louvren, att MonaLisa är världens mest replikerade konstverk? affischer, tröjor, väskor, toapapper…

* Nederlands Rijksmuseum upptäckte att tavlan ”Mjölkerskan” hade fotograferats av en besökare, men den var tonad gul på nätet. Då lade de ut en högupplöst bild som blev referenspunkt, bättre att verkligen visa hur tavlan ser ut.

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet

Att fota eller inte fota – det är inte frågan

Antalet illustrerade biografiartiklar över levande svenskar ökar i Wikipedia, men fortfarande finns det många biografier utan porträtt. Dessutom är många porträttbilder långt ifrån bra. Ta Svenska akademien som exempel. Av de aderton stolarna finns det för tillfället inröstade personer på 17. Knappt hälften av Wikipediartiklarna på svenska om dessa 17 saknar porträttfoto; hade inte ett nytaget foto av Kerstin Ekman slunkit in efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september hade de oillustrerade varit i majoritet. Av bilderna till de nio illustrerade biografierna är tre bra eller utmärkta, tre är OK och tre är tveksamma eller dåliga.

En riktigt bra bild av en akademiledamot: Horace Engdahl. Foto: User: Prolineserver

Gissningsvis är fördelningen mellan bra, passabla och dåliga ungefär likadan över hela linjen av bilder av levande svenskar på svenska Wikipedia, inklusive de relativt fåtaliga proffsbilder som kompletterar det större antalet amatörbilder. Ur läsarnas synpunkt är problemet inte svårt: bättre en dålig bild än ingen alls.

Ur de biograferades synpunkt är det dock tvärtom: bättre ingen bild alls än en dålig bild. Vi människor råkar tycka det är viktigt med våra namn och vi råkar tycka att det är viktigt att de bilder, som publikt visar oss, visar oss i rimligt fördelaktigt ljus. Och detta senare finns det anledning att ta viss hänsyn till.

Visar denna bild verkligen bloggförfattaren i ett fördelaktigt ljus? Foto: Holger Motzkau

Att vänta på ”officiella” bilder är inget svar. Bonniers och ett av riksdagspartierna har visserligen donerat ett antal porträttbilder till Wikimedia Sverige för uppladdning på Wikimedia Commons, men det är en droppe i havet. Copyrighttrassel, okunskap om licensregler och okunskap eller ovilja i största allmänhet gör att flertalet befintliga foton är off table och få utom kretsen plåtande wikipidianer kan realistiskt påräknas att ladda upp intressanta volymer av porträttbilder.

Och därmed är vi där vi är idag. En mängd porträttbilder har under åren systematiskt laddats upp av amatörer i wikimedia-kretsen, inte minst inom ramen för Wikimedia Sveriges deltagande på bokmässan i Göteborg, antagligen den största regelbundet återkommande sammankomsten för biograferade levande svenskar. Fotografier från bokmässan är tagna under icke-idealiska förutsättningar, avbildande personer med mikrofoner i näven och bjäfs omkring sig i en stökig miljö med hårda ljuskontraster, och med omedvetna offer med de mest skiftande miner. Någon gång bra bilder ändå, ibland passabla, men ofta dåliga eller i alla fall ur bildobjektets synvinkel ofördelaktiga och beklagliga.

OK bild tycker fotografen. Men vad tycker Peter Englund? Foto: Bengt Oberger

Efter hand går det visst att höja ribban. Med mer fler fotografer och mer tid, hinner man också på Bokmässan ta ett antal bilder av besökande i lugn och ro i en normal fotograferingssituation, i samspråk med den porträtterade, och kan sedan byta ut de äldre bilderna.

”Nya” Göran Greider från bokmässan 2011, förbättring jämfört med tidigare foto från 2008 (se själva i artikelhistorien för jämförelse). Foto: Bengt Oberger

I samband med årets bokmässa fick jag två samtal om ofördelaktiga bilder. Vid det första uttryckte författaren A sin förtrytelse över att dess Wikipedia-artikel hade innehållit en så dålig bild, tagen på mässan året innan, som inte hade gått att få bort från artikeln. A hade nu i dagarna äntligen lyckats få en fotografvän att ta en egen bild, som hade laddats upp på Commons och lagts in i artikeln. Men A underströk vilket obehag den tidigare bilden orsakat A under lång tid.

Det andra samtalet kom från författare B:s förläggare i förra veckan. Förlagstjänstemannen berättade att B hade varit förtvivlad över den bild jag laddat upp, i vilken B inte hade känt igen sig själv. Jag ombads att ta bort den från artikeln.

Till saken hör att jag egentligen inte fann bilden av A ofördelaktig. Den var visserligen ingen bra bild, men den var ganska neutral. Och beträffande bilden av B hade jag verkligen övervägt uppladdning till Commons, men bedömt att detta var en helt OK bild, som visade en leende B med precis det utsende som jag uppfattat vid fototillfället. Slutsatsen för min del är först och främst att fortsättningsvis än mer ta hänsyn till att folk är måna om att visa upp ett positivt ansikte för världen, och att oftare sortera bort mindre bra bilder. Och att än mer i framtiden se till att mina porträttbilder om möjligt tas efter direktkontakt med den avporträtterade.

För att få volym i kvalitetsbilder vore det av värde att få utspritt i kändis-Sverige att var och en har möjlighet att positivt påverka sitt eget porträtt genom att fixa en egenuppladdad bild på Commons. Det är bara kräva att den fotograf som ges tillåtelse att ta bilder av dem, förbinds att också släppa några bilder med CC-licens och donera dem till Wikimedia Sverige eller ladda upp direkt på Commons.

Ännu ett lysande akademiledamotsporträtt: Torgny Lindgren. Foto: Jarle Vines, Norge

Vad behöver du pengar till?

Pengar till projekt. CC-BY-SA

Har du en idé om ett projekt som skapar eller stöder fri kunskap, men behöva hyra utrustning eller täcka reskostnader? Vill du organisera en fotosafari, ett mapping-party, hålla ett föredrag eller presentation på en mässa? Eller kanske någonting helt annat? Wikimedia Sverige har i årets budget avsatt 50 000:- till stöd för gemenskapens projekt. Vi vill stödja idéer som skapar, samlar och sprider fritt material, idéer som ökar tillgång till kunskap och utbildning. Vi vill hjälpa dig så att du kan förverkliga ditt drömprojekt, som du inte hade haft råd med själv.

Vår systerförening, Wikimedia Tyskland, har tidigare fördelat bidrag till projekt, och det har gett utmärkta resultat. Så nu testar vi deras metod att stödja gemenskapens projekt och fördela pengarna.

Regler
Ansökningarna ska lämnas in senast 20;e augusti 2011. Därefter kommer ansökningarna att diskuteras (och kanske förbättras) på http://wikimedia.se. Medlemmarna i Wikimedia Sverige har möjlighet att komma med sina synpunkter på ett möte den 27:e augusti 2011 (mer information om det mötet senare). Det slutliga beslutet fattas sedan av styrelsen vid ett möte 3:e-4:e september. Antalet beviljade ansökningar beror på storleken på ansökningen.

Projekt som beviljas stöd ska genomföras under 2011. Projekt som är för stora för att hinnas med under 2011 eller inte beviljas stöd den här gången kan genomföras med medel från nästa års budget.

Är du intresserad? Detaljerad information finns på föreningswikin. Sprid gärna länken så att dina vänner också kan söka pengar – och tävla om vem som kommer på den bästa idén. Och glöm inte att skicka in din ansökning senast 20:e augusti.

Rapport från Fundraising Summit i Wien

Wikimedia Foundation (WMF), den ideella stiftelse som äger och förvaltar Wikipedia och dess systerprojekt, är helt beroende av frivilliga, oavlönade insatser för att bygga upp kunskapsinnehåll till Wikipedia och dess systerprojekt. Den gemensamt insamlade kunskapen förmedlas gratis och fritt till var och en som vill ta del av innehållet.

Trots att innehållsskaparna inte är avlönade behöver stiftelsen pengar för att uppnå sitt stadgeenliga syfte ”to empower and engage people around the world to collect and develop educational content under a free license or in the public domain, and to disseminate it effectively and globally”. Målet uppstår nämligen inte av sig självt. Det har alltid funnits människor som velat dela med sig av sin kunskap men för den skull har det inte automatiskt uppstått en resurs som Wikipedia. För att åstadkomma det önskvärda resultatet krävs de rätta yttre förutsättningarna. Dessa förutsättningar skall WMF skapa. Dessa förutsättningar skall Wikimedia Sverige skapa för svenskspråkiga Wikimedia projekt. Det kan handla om att:

• Stabilisera infrastrukturen genom att lagra och backa upp innehåll. Visste du till exempel att Wikipedias dyrbara innehåll tidigare inte har backats upp. Man har fått förlita sig på att andra sajter som av olika skäl har haft användning av Wikipedia därför har speglat Wikipedias innehåll. Snart däremot kommer allt att kunna backas upp i en ny serverhall. Från en något osäker tillvaro mot större säkerhet med andra ord.
• Öka deltagandet genom att stödja nätgemenskapen och i samhället nå ut med projektens mål för att engagera nya deltagare och partners.
• Öka tillgängligheten kan åstadkommas genom att stödja skapandet av lokala språkversioner, genom att sprida kunskapen på andra sätt än genom en internetansluten dator, till exempel genom att förbättra mobilåtkomst eller sprida off-line versioner av Wikipedia. Upp-tid och svarstid kan förbättras.
• Förbättra kvaliteten. Partnerskap med till exempel kulturorganisationer förser projekten med värdefulla bilder och annan media. Utbildningsorganisationer skulle till exempel kunna jobba systematiskt och kvalitetshöjande med artiklar på Wikipedia och dela mer kursmaterial genom Wikiversity. Verktyg för att lättare bedöma och märka upp artiklar efter kvalitet behöver fortsätta att utvecklas.
• Uppmuntra innovation. Önskan om en encyklopedi med all världens kunskap är inte ny. Däremot behövdes det en teknisk innovation och ett nytänk om vilka som skulle var inbjudna till att delta i skapandet av encyklopedins innehåll. Goda idéer som främjar målet behöver uppmuntras även framöver.

Läs gärna WMF:s utmärkta verksamhetsberättelse. Wikimedia Sveriges verksamhetsberättelse hittar du här. Chapters, som Wikimedia Sverige, är till sin natur oberoende av Wikimedia Foundation men samarbetar för att uppnå Wikimedias gemensamma, globala mål om fri kunskap till alla. Chapters kan sitt närområde bättre än Wikimedia Foundation. Wikimedia Sverige känner till svenska (och i viss mån finladssvenska) förhållanden och kan lokalt samarbeta med museer och stödja projekt som leder till en större tillgång till fritt material. Ibland är samarbetet mer långtgående än annars, till exempel när Wikimedia Sverige väljer att delta i årets gemensamma insamling.

Wikimedia-projekt finansieras nämligen med donationer, bidrag från fonder och medlemsavgifter.

"Money to Burn" av Victor Dubreuil

Det är sällan någon som är ute och skramlar med bössan utan insamlingen sker mest online. Du kanske märkte någon av de banners som var placerade ovanför artikeltexten i höstens kampanj. Klickade man på en sådan så hamnade man förr eller senare på en sida där man kunde donera.

Nu är det dags att dra nytta av tidigare erfarenheter och planera för årets fundraising som kommer att äga rum under november och december. Holger Motzkau och jag har som representanter för Wikimedia Sverige varit på Fundraising Summit i Wien för att planera och utbyta erfarenheter med andra chapters och WMF. Diskussionerna (som har dokumenterats) har bland annat handlat om:

• Chapters Fundraising Agreement 2011: Detta är ett avtal som reglerar hur ett chapter som Wikimedia Sverige och WMF skall samarbeta för att tillsammans genomföra årets fundraising. Detta inkluderar till exempel att tillsammans bestämma text och utseende på banners, att i tid testa banners och själva donationsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter, att dra nytta av donatorernas IP-adresser för att dirigera donatorerna till rätt donationssida. Exempelvis kommer en person som befinner sig i Finland men surfar på svenskspråkiga Wikipedia och där klickar på en banner att dirigeras till Wikimedia Finlands donationssida. Donationer skall regelbundet redovisas öppet till WMF, donatorer skall tackas etc. WMF förbehåller sig rätten att se över ett chapters planer för hur pengar utöver ett chapters insamlingsmål skall användas. Detta är WMF:s sätt att försäkra sig om att små, nystartade eller oorganiserade chapters inte plötsligt sitter med en massa pengar som dom inte vet hur dom skall använda. Det är ju ingen idé att samla pengar för ett mål om det inte finns en plan för hur pengarna skall användas.
• Betallösning: Vilka betalningsmetoder skall vara möjliga för givarna att använda på donationssidan? Tro mig, här finns det olika varianter och en stor flora av tjänster att välja mellan. Direktbetalning genom internetbank, kortbetalning, betalning till angivet bankgironummer, någon av alla e-plånbokslösningar. Är det möjligen billigare med en betalväxel och egna avtal med de olika storbankerna? Detta kräver å andra sidan i Sverige en drös separata avtal: med de fyra storbankerna, med betalväxelföretaget och med kortinlösenföretaget. Skall vi lägga till möjligheten med e-faktura osv. Det är fascinerande att sitta i samma rum som chapters från andra länder och höra hur betallösningar ser ut i olika länder. I Schweiz verkar det nästan ofrånkomligt att komma ifrån utskrivna checkar som skall lösas in manuellt. I Portugal går man ofta till uttagsautomater för att betala sina räkningar. I Nederländerna räcker det med ett avtal med en bank för att kunna göra internetbetalningar till alla banker. Det är något för Sverige att ta efter! En annan sak man måste försäkra sig om då insamlingen börjar är att betallösningen inte blockeras under insamlingen. Betallösningsföretag brukar bli rätt misstänksamma när det plötsligt börjar flyta in stora summor på ett konto som annars brukar vara rätt vilande. Det är inte bara en gång som man har förväxlat Wikimedias insamling med penningtvätt och det tar ett tag att bli rentvådd. Säkerhetsåtgärder för att förhindra bedrägeri eller vandalism går ut på att till exempel blockera stora donationer och kontakta givaren för att få donationen bekräftad innan pengar dras. Det händer nämligen inte alltför sällan bus där någon lustigkurre vill se sitt namn i donationslistan som uppdateras i realtid. Andra säkerhetsåtgärder handlar om att blockera donationer av väldigt små belopp eftersom denna typ av donationer ibland genomförs i stor skala av bedragare för att kolla giltigheten av stulna eller fabricerade kontonummer.
• System för att hantera medlemmar, givare och donationer. Idag använder en del chapters manuella listor i kalkylblad medan andra har övergått till system med en databas i botten och där rutiner kan automatiseras. Wikimedia Foundation och en stor grupp andra chapters inklusive Wikimedia Sverige satsar på att anpassa CiviCRM för sina behov. En del chapters hyr in konsulter för att sätta upp och anpassa systemet med de betallösningar som man har valt. Andra har tillgång till egna programmerare som ställer upp med sin tid.
• Testning och design. Innan insamlingen startar gäller det att ha sina system och rutiner klara att tas i bruk. Därför måste alla som vill vara med i den officiella insamlingen enligt avtal genomföra testdonationer för att se att allting funkar och att hitta fram till det optimala budskapet i bild och text för banners och donations-sidor. Testerna som görs är enkla. Man försöker jämföra en variabel i taget, som till exempel val av bild för att undersöka när man får det maximala antalet klick som leder till en fullbordad donation. Banners med bilder fungerar bättre än banners utan bilder. Enkla banners med bild på en person med ett personligt och konkret meddelande fungerade bäst. Det har hittills varit svårt att klå banners med bilder av Wikipedias grundare Jimmy Wales men nu verkar det finnas åtminstone ett alternativ som ni snart kommer att bli varse. Wikimedia Foundation vill gärna komma ifrån att förknippa hela projektet med en enda person. Det finns ju alltid en stor risk förknippad med detta. Jimmy could hypothetically go crazy! Vem vet? Konstigare saker har hänt. För att inte störa gruppen skribenter i sitt arbete valde man förra året att en bit in i kampanjen ta bort banners för inloggade användare.
• Målgrupp: Wikimedia Foundation och många chapters funderar mycket på vilka givarna egentligen är. Det finns flera sätt att beskriva de som ger. En indelning handlar om att man ger utifrån tacksamhet, för att man tror på visionen och målet eller för att man donerar utifrån sitt eget självintresse att hålla tjänsterna igång (ungefär som att man betalar TV-avgiften). En annan indelning klassificerar givare som ”räddare”, ”deltagare”, ”investerare” eller ”nätverkare, fixare”. Man vill gärna undersöka vilka av dessa grupper som är vanligast och hur man formulerar en effektiv vädjan till de viktigaste grupperna. Det gäller att be om återkoppling vid rätt tillfälle. Att be om återkoppling under donationen leder oftare till att donationen avbryts och är alltså ingen bra idé.

Framåt sensommaren eller hösten så återkommer Wikimedia Sverige med konkreta uppgifter inför Wikimedia Sveriges insamling. Tills dess, trevlig sommar!

Licensvillkor som säkerställer tillgänglighet

Jag har som representant för Wikmedia Sverige besökt den EU-finansierade konferensen ”Digitalisera nu” som arrangerades av Umeås universitetsbibliotek. Under två dagar har jag lyssnat på presentationer där människor från biblioteksvärlden har funderat över digitalisering. Jag har även presenterat basfakta om Wikipedia och Wikisource.

Så, vad är målet med digitalisering? Jo – att göra kunskap och kultur mer tillgänglig.

Rent allmänt finns det sådant som ökar tillgängligheten: Text och bild blir mer tillgängliga om de är lätta att få tag på. Till exempel upplever säkert människor med god tillgång till Internet att en text som kan hittas på webben är mer tillgänglig än en text som ligger förvarad i ett biblioteksförråd. Ett material som är gratis för slutanvändaren är säkert mer tillgängligt för den som annars inte skulle ha råd att betala. Ett material där villkoren för spridning och modifiering tydligt framgår gör att en användare som söker material för att sprida och modifiera snabbt kan avgöra om detta är tillåtet och därmed om materialet är tillgängligt för dessa syften.

Bibliotekens mål borde alltså vara så stor tillgänglighet som möjligt för så många som möjligt. Digitalisering kan bidra till att öka tillgängligheten. Men, det finns hinder vid digitalisering av texter:

• Tekniska hinder: OCR-tolkningen av en skannad textsida är inte perfekt. Vilka verktyg är bäst på att OCR-tolka det skannade materialet?
• Organisatoriska hinder: Den ena verksamheten vet inte vad den andra gör. Hur kan man samarbeta för att inte göra dubbelarbete?
• Ekonomiska hinder: Det kostar resurser att skapa och digitalisera material. Hur får vi resurser för att ersätta upphovsrättsinnehavaren och för att digitalisera materialet?
• Juridiska hinder: Upphovsmän och upphovsmäns företrädare vill sätta restriktioner på användningen av det digitaliserade materialet. ”Det här materialet digitaliseras bara på villkor att det inte kommer att spridas på ett okontrollerat sätt eller användas i kommersiellt syfte.

Juridiska hinder är speciella på så sätt att det är upphovsrättsmän eller företrädare för upphovsrättsmän som sätter upp dessa hinder genom att ange villkor för hur materialet får användas. Dessa juridiska hinder hänger vanligtvis ihop med de ekonomiska förutsättningarna för att skapa (och digitalisera) innehållet. Oavsett vad man har för åsikter om hur innehållsskapare kan få ersättning för sitt arbete så kan man konstatera att många juridiska restriktioner som sätts på användningen av digitalt material går mot det allmänna, samhälleliga intresset, nämligen att öka tillgängligheten på materialet.

Jag har inga åsikter om hur man på bästa sätt löser denna konflikt mellan allmänhetens intresse av tillgänglighet och innehållsskapares intresse av ersättning för tid, möda och originalitet. Däremot kan jag konstatera att Wikipedia, som verkar för fri kunskap till alla, har en intressant och för sitt mål en kompatibel ekonomisk och juridisk modell: De som bidrar till innehåll på Wikipedia får inte betalt av Wikipedia eller av stiftelsen bakom Wikipedia, Wikimedia Foundation. Å andra sidan hävdar Wikimedia Foundation ingen exklusiv rätt till innehållet. Då man har för avsikt att åstadkomma tillgänglighet och spridning av innehållet är det naturligt att inte sätta upp juridiska hinder i vägen för tillgänglighet och användning: Enligt Wikipedias tredje grundpelare är Wikipedias innehåll fritt att läsas och redigeras. Materialet är även fritt att i ursprunglig eller modifierad form spridas så länge man erkänner materialets ursprung genom att attribuera med en länk till relevant sidversion på Wikipedia. Dessutom måste man erbjuda innehållet till andra användare på samma fria villkor som Wikipedia. På så sätt görs kunskapen i Wikipedia helt tillgänglig, utan kompromisser. Juridiken används inte till att begränsa användarnas frihet att bruka innehållet utan till att säkerställa och upprätthålla tillgängligheten.

Licensvillkor som säkerställer tillgänglighet: "Erkänn "och "Dela lika"

Organisationsmedlem i Wikimedia Sverige

Visste du att Wikipedia är ideellt? Bakom Wikipedia står inte något företag, utan en ideell stiftelse. Det finns heller inga annonser på Wikipedia. Pengarna för att driva Wikipedia kommer istället från donationer.

Men i Sverige finns sedan ett par år en förening som arbetar för att sprida information om Wikipedia och dess systerprojekt. Den heter Wikimedia Sverige och är lika ideell som Wikimedia Foundation. Jag är dess ordförande. Vi har gjort fantastiska saker under de år vi har funnits: anordnat konferenser, gett ut böcker, hållit kurser och workshops, startat projekt på Wikipedia som har gett såväl text som bilder, träffat människor och knutit kontakter, pratat med media, stöttat fotosafaris, arbetat tillsammans med de andra nationella stödföreningarna, och till och med blivit den tredje största stödföreningen i världen, räknat i antalet medlemmar.

Men vi har gjort det på en mycket stram budget.

Det skulle vi vilja ändra på. Vi har många fler idéer, saker som vi är på gång att göra, men där vi helt enkelt inte har resurser. Med större budget skulle vi kunna ersätta våra volontärer för det de lägger ut i tid och arbete, göra några av konferenserna gratis, för att öka antalet deltagare (och därmed sprida mer information), göra fler broschyrer, delta på fler mässor, stötta folk som vill lägga in filmer i Wikipedia, stödja utvecklingen av Wikipedias programvara, för att bara nämna några av de saker vi har på gång.

I år kommer vi att delta på Bok- & Biblioteksmässan. Där finns det ett ypperligt tillfälle att hjälpa oss att sprida fri kunskap. Om din organisation ska dit, kom förbi monter E00:11 (rakt fram och första till vänster från huvudentrén) och säg till volontärerna där att ni vill bli organisationsmedlemmar. Det kostar 1000 kr per år. Om ni blir medlemmar vid Bokmässan räcker ert medlemskap över hela 2011. Läs mer om Wikimedia Sverige på vår webbplats och vidare här i bloggen.

Svenska riksdagsvalets friaste bilder

För ett par veckor sedan tog jag kontakt med samtliga riksdagspartier för att försöka få så många bilder som möjligt på deras kandidater till Wikipedia.

Innan hade jag surfat till alla deras webbplatser (särskilt deras bildarkiv) för att se hur det stod till med licenserna:

• Vänsterpartiet
• Socialdemokraterna
• Miljöpartiet
  • De rödgröna

• Centerpartiet
• Folkpartiet
• Moderaterna
• Kristdemokraterna
  • Alliansen

En del av dem har redan tidigare lagt några bilder under fria licenser. Centerpartiet har lagt några av sina bilder under Creative Commons attribueringslicenser på Flickr. Mest Wikipedia-vänliga har dock Miljöpartiet varit som själva har laddat upp en hel serie högupplösta bilder till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas. (Piratpartiet har lagt sina kandidaters bilder under fria licenser här. Feministiskt initiativ har inte angett någon licens för sina bilder. Sverigedemokraterna har inte heller angett några licenser för sina bilder.)

Nåväl, jag skrev till de riksdagspartier som inte har angett något, eller som bara har bilder som Wikipedia inte kan använda, och frågade dem om de ville/kunde tänka sig att lägga ut bilder på sina kandidater på Wikipedia. Jag förklarade att det inte räckte med bilder som inte fick användas kommersiellt.

Jag fick inte svar av alla. Några var förvirrade av att det inte räckte med att skriva att bilderna var fria för alla att använda, utom i kommersiellt syfte. Ett parti, Folkpartiet, skrev att de inte hade rättigheterna till sina egna bilder, men lovade dyrt att ta tag i saken efter valet.

Ett enda parti tog chansen att lägga ut sina kandidaters bilder på Wikipedia, nämligen Vänsterpartiet. De skickade högupplösta bilder på sina kandidater till oss i Wikimedia Sverige, vilket ledde till att vi kunde ladda upp dem på Commons och sedan lägga in dem i artiklarna om kandidaterna.

Som jag skrev i mailet till riksdagspartierna:

[D]e [partierna som laddar upp högupplösta bilder] kan välja vilka bilder som kommer att bli ”den officiella bilden” av den personen. Ingen kommer att byta till en sämre bild.

Precis det blev effekten när det tyska förbundsarkivet skänkte bilder till Wikimedia Commons. Deras bild av Konrad Adenauer blev för de allra flesta den mest berömda och mest spridda bilden, på bara några månader. Kort sagt, den officiella bilden.

För att fortsätta citera ur mitt mail:

Alternativet är ofta sådana här bilder: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Danieldronjaknordqvist.jpg och http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bist%C3%A5ndsminister_Gunilla_Carlsson.JPG.

Än så länge har ingen laddat upp alla bilder från Piratpartiet eller Centerpartiet, trots att det skulle vara möjligt, och trots att det fattas bra bilder. Det är nog bara en tidsfråga. Alla kanske inte tänker på att leta på Flickr.

Men en annan tidsfråga är när de andra partierna (Socialdemokraterna, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna) byter licenser på sina bilder. Det är kanske ingen fråga som man vinner ett val på, men det kan ju påverka vilken bild folk får av ens kandidater.

På engelskspråkiga Wikipedia blev det närmast en strid på kniven inför presidentvalet, där man tävlade om att ladda upp bra bilder på sina kandidater och dåliga på motståndarna. Det senare rekommenderar vi inte, eftersom det kan leda till blockering och dåligt rykte – men jag skulle gärna se att partierna tävlade lite, även på Wikipedia. Med schyssta medel, förstås.

(Det kanske ska tilläggas att det här blogginlägget inte syftar på något annat än huruvida partierna laddat upp bilder eller lagt dem under en fri licens. Det ska inte uppfattas som något politiskt ställningstagande åt något håll. Wikimedia Sverige är en opolitisk organisation.)