Det går bra nu!

Januari är månaden då det händer. Förra året firades tioårsjubileum världen över hela januari. I år är det inte lika mycket firande, men det är intensivt och händelserikt ändå.

Till att börja med avslutade Wikimedia Foundation (WMF) årets insamlingskampanj. Över en miljon donatorer bidrog med 20 miljoner dollar. Pengarna säkrar driften av Wikipedia och systerprojekten under året som kommer och möjliggör satsningar på det södra halvklotet med kontor i Indien och Brasilien, och gör det lättare att läsa och redigera på Wikipedia i smarta telefoner.

Nedsläckningsbild under SOPA-protesten

Efter det firades Wikipedias elvaårsdag den 15 januari, men det firandet kom lite i skymundan av planeringen av den nedsläckning av engelskspråkiga Wikipedia som skedde 18 januari i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Protesterna fick ett massivt genomslag och resultatet har gjort att många amerikanska politiker nu är skeptiska till förslagen. Det går dock inte att andas ut än, lagförslagen kan komma tillbaka under nya namn. Dessutom finns ACTA och OPEN som lurar vid horisonten som faror för det öppna internet vi har idag.

Fortsatt positiva nyheter är att WMF har utsetts till bästa globala NGO av Global Journal. Utmärkelsen uppmärksammar idéen om att gemensamt samarbeta för att samla och frigöra all världens kunskap.

Som ett steg i att göra Wikipedia mer tillgängligt för läsare utan tillgång till datorer presenterar Wikimedia Foundation och Orange idag samarbetet Wikipedia Zero. Samarbetet gör att miljontals abonnenter i länder i Afrika och mellanöstern kan surfa gratis på Wikipedia, utan nätavgifter. Fler länder och regioner kommer att omfattas framöver och förhoppningen är att fler operatörer än Orange kommer att erbjuda samma möjlighet.

Till slut kommer det mer pengar. Pavel Durov, grundare av det sociala nätverket VKontakte, meddelade idag att han donerar 1 miljon dollar till WMF.  VKontakte är en Facebookliknande tjänst med 160 miljoner användare i Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Vitryssland. Durov anser att Wikipedia, med sin altruistiska tanke, är viktigare än VKontakte och donerar för att underlätta finansieringen.

För Wikimedia Sveriges del ser det också positivt ut. Vi har beviljats bidrag av WMF och håller på att bygga upp verksamheten för att kunna öka stödet till gemenskapen. Kontoret är på plats, föreningssekreteraren är snart anställd och i slutet av februari är det dags för årsmöte. Bland det som ska hända under året är Gemenskapens projekt, Wiki Loves Monument 2012 och fortsatta samarbeten med museer och arkiv.

Vill du vara med? Kom på en wikiträff, bli medlem eller hör av dig till någon i styrelsen. 

SOPA och Wikipedia, del 3

Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.

SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)

SvD: USA går längre än Sverige (som går igenom lagförslaget mer ordentligt) (igår)

DN: Amerikanskt lagförslag hotar friheten på nätet (som menar att diskussionen är lugn men går igenom riskerna lite översiktligt) (28 november)

Internationellt sett börjar det bli en stor sak:

Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.

Kommer Wikipedia att stängas?

Igår bloggade vi om vad som händer med det amerikanska lagförslaget SOPA (Stop Online Piracy Act). Saker och ting går fort, och i en enkät på engelskspråkiga Wikipedia tyckte hela 89% av respondenterna att Wikipedia skulle stängas för att protestera mot lagförslaget som riskerar att spränga internet. Idag kommer USA:s representanthus att rösta om lagförslaget.

För att diskutera saken har en sida startats på engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:SOPA initiative. Det kommer troligen att bli den mest uppdaterade informationen om vad som händer finnas.

Kommer Wikipedia att stängas (tillfälligt)? Det vet vi inte. Ingen vet det än. Det finns flera alternativ (se sidan ovan). Men någon typ av protest kommer att genomföras.

Och det här kommer att drabba Sverige och svenskspråkiga Wikipedia också, eftersom Wikipedia och dess systerprojekt drivs i USA. Gissningsvis kommer därför samma sak ske för alla språkversioner av Wikipedia och dess systerprojekt samtidigt.

Uppdatering: Expressen skrev ledare om SOPA redan i november. (Netopia svarade.)

Juristen funderar skriver om ökande styrka på protesterna.

Getupdated skriver om bakgrunden.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Wikipedia-strejk orsakar ändring i lagförslag

Efter drygt två dagars strejk från de italienska wikipedianerna har den italienska regeringen beslutat sig för att ändra i lagen. Sajten Linkiesta skriver: ”Wikipedia come back with us, they changed the law”.

Och på huvudsidan, där det hittills bara stått varför sajten är stängd, står det numera så här också:

Uppdatering: stängningen av Wikipedia har rönt stor uppmärksamhet från media, företag, föreningar och medborgare. Vissa politiker har uttryckt sin avsikt att lägga fram ändringsförslag som skulle skydda Wikipedia från de skyldigheter och förfaranden som anges i punkt 29 i förslaget till förordning. DDL är under diskussion här (passerade deputeradekammaren den 11 juni 2009, ändrat av senaten 10 juni 2010).
Bidragen kommer att förbli dolda tills diskussionen vid deputeradekammaren, planerad till morgonen den 6 oktober 2011.

Rätten att använda nätet som en källa till kunskap är och förblir vår prioritet.

[Källa]

Grattis, önskar vi, och hoppas att italienska Wikipedia kommer att öppnas snart igen.

Italienska Wikipedia stängt i protest mot avlyssningslag

Igår skrev vi om att italienska Wikipedia strejkar, och idag har vi publicerat ett pressmeddelande om detta som går att läsa i sin helhet här (ursprungligen publicerat på vår wiki):

Igår beslutade användarna på den italienska språkversionen av nätuppslagsverket Wikipedia att stänga tillgången till Wikipedia i protest mot lagförslaget ”DDL intercettazioni” (avlyssningslagen). Om det italienska parlamentet röstar igenom lagförslaget i dess nuvarande form kan en person kräva att webbplatser och bloggar tar bort eller ändrar information som den finner obekväm, utan rättsprocess och oavsett om faktainnehållet är korrekt.

Wikimedia Sverige stödjer den italienska gemenskapens protest och hoppas att förslaget dras tillbaka, eftersom det skulle innebära att det inte längre skulle gå att skriva ett neutralt uppslagsverk. Därmed skulle det vara meningslöst att driva Wikipedia.

Jan Ainali är ordförande Wikimedia Sverige: – Det är viktigt och rätt gjort av den italienska wikipediagemenskapen att markera vilka konsekvenser det här lagförslaget kan leda till. Jag hoppas att det här får de italienska politikerna att inse konsekvenserna av lagförslaget, säger Jan Ainali.

I den italienska Wikipedias förklaring framgår att den föreslagna lagen helt kommer att undergräva Wikipedias strävan att presentera så korrekta och sanningsenliga fakta som möjligt och är ett hot mot yttrandefriheten.

Även Wikimedia Foundation, den ideella stiftelse som driver tekniken bakom Wikipedia, stödjer den italienska aktionen. Wikimedia Foundations presskontakt, Jay Walsh skriver: – The Wikimedia Foundation stands with our volunteers in Italy who are challenging the recently drafted “DDL intercettazioni” (or Wiretapping Bill) bill in Italy. This bill would hinder the work of projects like Wikipedia: open, volunteer-driven, and collaborative spaces dedicated to sharing high-quality knowledge, not to mention the ability for all users of the internet to engage in democratic, free speech opportunities.

Aktionen med det stängda Wikipedia är planerad att pågå fram till fredag, men redan nu har massor av bloggare och tidningar ställt sig på Wikipedias sida.

KONTAKT

Axel Pettersson presskontakt för Wikimedia Sverige

• telefon: 0730-595813
• e-post: press@wikimedia.se

FAKTA

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en ideell förening med målet att göra kunskap fritt tillgängligt för alla bland annat genom att sprida information om Wikipedia och andra copyleft-projekt. Föreningen anordnar forskarkonferenser, utbildningar och insamlingar av exempelvis bilder i public domain. Föreningen har systerföreningar i ett trettiotal andra länder. Mer information på http://www.wikimedia.se

Om Wikipedia

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser och det största uppslagsverket någonsin. Det drivs av en ideell stiftelse, Wikimedia Foundation, och dess innehåll är fritt för vem som helst att återanvända. Wikipedia grundades 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger.
FÖR MER INFORMATION

• Meddelandet på italienska Wikipedia: http://it.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Comunicato_4_ottobre_2011/en
• Wikimedia Foundations uttalande: http://blog.wikimedia.org/2011/10/04/regarding-recent-events-on-italian-wikipedia/
• Mike Godwins, tidigare juridisk rådgivare på Wikimedia Foundation, uttalande: http://lists.wikimedia.org/pipermail/foundation-l/2011-October/069290.html
• Wikimedia Italiens uttalande: http://www.wikimedia.it/index.php/Pagina_principale
• Blogpost från Wikimedia Sverige: http://wikimediasverige.wordpress.com/2011/10/04/wikipedia-strejkar/

Andra skriver om detta:

• P3 nyheter har hunnit skriva en kort notis och haft det i sin 14.00 sändning.
• SVT har en artikel med lite mer utveckling om lagen.
• IDG har också skrivit om detta.

Wikipedia strejkar!

Wikipedia strejkar, men lugn. Du kommer fortfarande att kunna läsa Wikipedia på svenska och engelska och de flesta andra språk. Men…

Tidigare idag meddelade italienskspråkiga Wikipedias community att de inte kan tiga still när ett nytt lagförslag riskerar att enskilda wikipedianer blir stämda. Därför kommer man istället för att nå vanliga Wikipedia-sidor till en och samma sida, nämligen ett brev som förklarar varför man har blockerat Wikipedia. Storyn har redan plockats upp av den stora italienska nyhetsbyrån ANSA och flera av de stora italienska tidningarna, men desto fler av de italienska bloggarna. Många av dem stödjer wikipedianernas beslut.

Italienska wikipedianer skriver:

Today, unfortunately, the very pillars on which Wikipedia has been built – neutrality, freedom, and verifiability of its contents – are likely to be heavily compromised by paragraph 29 of a law proposal, also known as ”DDL intercettazioni” (Wiretapping Act).

This proposal, which the Italian Parliament is currently debating, provides, among other things, a requirement to all websites to publish, within 48 hours of the request and without any comment, a correction of any content that the applicant deems detrimental to his/her image.

Unfortunately, the law does not require an evaluation of the claim by an impartial third judge – the opinion of the person allegedly injured is all that is required, in order to impose such correction to any website.

Hence, anyone who feels offended by any content published on a blog, an online newspaper and, most likely, even on Wikipedia can directly request the removal of such contents and its permanent replacement with a ”corrected” version, aimed to contradict and disprove the allegedly harmful contents, regardless of the truthfulness of the information deemed as offensive, and its sources.

Sådana här drastiska metoder från wikipedianers sida är mycket sällsynta inom Wikipedia-världen. Mathias Schindler, som är anställd av Wikimedia Sveriges systerorganisation i Tyskland, noterar att liknande saker troligen bara hänt tre gånger tidigare.

Strejken beräknas hålla på tills på fredag. På fredag kommer dessutom Jimmy Wales, Wikipedias grundare, till Italien för en konferens. Det går lätt att föreställa sig att han kommer att få några frågor om det här. Vi får se om svensk press lyckas få reda på den här storyn.

Wikipedia och företag

Häromdagen hade jag förmånen att få tala under en konferens för företag, Demystifying Digital, i Köpenhamn. Konferensen drivs av Hill & Knowlton som sysslar med PR och marknadsföring. Redan här tror jag att en hel del wikipedianer reagerar, för kopplingen mellan Wikipedia och företag är mycket känslig, för att uttrycka det milt. För den som står på utsidan av Wikipedia-världen kan det här vara smått oförståeligt, så istället för att bara be dig lita på att det är så, tänker jag visa hur kontroversiellt det är.

Wikipedias största tabu

För att förstå hur kontroversiellt det är för wikipedianer att företag skriver på Wikipedia kan man jämföra det med hur mycket vi pratar om andra delar av samhället. Titta exempelvis på den årliga Wikipedia-konferensen Wikimania, som hållits sedan 2005. Medan politik, utbildningsväsendet (inklusive universitet), minnesinstitutioner (såsom museer och bibliotek), media, och teknik, diskuteras fritt och ganska ymnigt både under Wikimania och resten av året, får samtal om hur Wikipedia och företag ska förhålla sig till varandra bara korta anföranden någonstans i mitten av en serie andra presentationer. Ta upp frågan om företag med vilken wikipedian som helst, och du kommer att se en människa som antingen skruvar på sig, blir irriterad eller byter ämne. Av de hundratals essäer och artiklar som finns på och utanför Wikipedia, om hur man ska bete sig, finns det knappt en handfull om företag och Wikipedia. Här finns en av de få jag har hittat. Själv har jag hållit en föreläsning tidigare, som du kan hitta här.

Anledningen till att det är ett så jobbigt ämne är att Wikipedia är ett uppslagsverk som har som grundtanke att vara neutralt, medan företag ofta försöker framhäva sig själva, gärna på bekostnad av konkurrenterna. Varje dag tvingas Wikipedias ganska många och utmärkta vaktmästare ta itu med företag som går för långt i sin iver att marknadsföra sig själva och som sedan inte ens inser att de är partiska. Massor av företag försöker varje dag skriva hyllningsartiklar med detaljerade produktlistor, radera relevant information som inte visar upp företaget i god dager, och lägga in upphovsrättssskyddad information. Efter skolbarn som försöker klottra och garageband som lägger in artiklar om sig själva, är företag som försöker hävda sig själva den vanligaste och jobbigaste situationen Wikipedias vaktmästare stöter på. Det har gått så långt att många wikipedianer tycker att företag inte borde få skriva på Wikipedia.

Vadå? Jag gör väl inte reklam?!

Jag hör inte till den skaran med wikipedianer som tycker att företagen borde förbjudas från att bidra till Wikipedia. Jag tycker tvärtom att fler företag borde bidra till Wikipedia – så länge de gör det enligt samma regler som alla andra. (Jag kommer berätta mer om hur man kan göra lite längre ner.) Vi behöver fler som bidrar med texter och bilder, mm. Att utesluta en så stor grupp människor är helt enkelt att skjuta oss själva i foten, frånsett det faktum att det är helt omöjligt att se till att förbudet följs.

Varför?

Så hur får vi företag att bidra till Wikipedia? Jag tror att det bästa sättet är att vända på frågan: varför skulle ett vinstdrivande företag välja att lägga tid på Wikipedia när de inte får göra reklam där? I min presentation (som du hittar som pdf här) angav jag tre skäl, men det finns säkert flera:

1. Wikipedia är stort. Världens femte mest besökta webbplats, med drygt 388 miljoner unika besökare varje månad är en stor tänkbar publik. Det är många fler besökare där än på vilken annan tidning eller annat uppslagsverk som helst. För enkelhetens gav jag i min presentation en direktlänk till en sida där man kan kolla hur många som besöker ens företags (eller ens egen) Wikipedia-artikel. Här finns den sidan.
2. Vem som helst kan redigera Wikipedia. Det betyder att ens konkurrenter kan lägga ner tid på sin egen Wikipedia-artikel, ja, till och med göra den till en utmärkt artikel, vilket betyder att den kan hamna på huvudsidan på Wikipedia. Det betyder också att illvilliga krafter kan arbeta för att artikeln om ett specifikt företag ska vinklas lite, lite åt det negativa hållet, och ibland ganska mycket åt det negativa hållet. Är svartmålarna tillräckligt duktiga (och letar reda på källor) kan det vara svårt för andra att kämpa emot det. (Tips här: kämpa genom att ange fler källor, och genom att lägga till information, inte genom att ta bort.)
3. Frågan om tid är ganska intressant, för många tror att Wikipedia tar mycket tid, enligt teorin att man måste bevaka sin artikel så att ingen försämrar det mästerverk man själv har skapat. Men grejen är den att om (och jag får betona ”om” här) man skapar en bra artikel om sitt företag, då kommer många andra att hålla ögonen på den. Det här betyder att Wikipedia är ett av de mest tidseffektiva sätten att få ut information om sitt företag, eftersom man inte ständigt måste påminna folk (som med Twitter, Facebook och andra sociala medier). Artikeln finns kvar där och hamnar dessutom troligen ganska högt i resultaten när någon gör en sökning på nätet.

När jag hade pratat om det här blev jag utmanad med påståendet att Wikipedia inte kommer att resultera i fler köp. Det är en relevant fråga. För det första är det inte helt sant. Ett liknande exempel, som kan låta helt irrelevant, men som har med saken att göra rör British Museum. Det är inte ofta folk går in på deras webbplats och läser deras vetenskapliga artiklar om de föremål de har. Men i juli 2008 såg museet ett enormt inflöde av läsare till några tunga arbeten de hade om en sorts reliker. Hur kom det sig? Jo, det rörde sig om kristalldödskallar, en sorts relik som figurerade i titeln till den senaste Indiana Jones-filmen. Folk hade sökt på ”kristalldödskalle”, kommit till fel artikel, läst igenom hela artikeln och dessutom gått vidare till källorna som angavs, och läst rätt tunga texter, bara för att det var så intressant!

Det andra svaret på påståendet om att Wikipedia inte genererar köp är att folk åtminstone delvis tenderar att föredra Wikipedias artiklar framför företagens egna webbplatser. Jag kan tänka mig flera skäl till det: det är lättare att navigera på Wikipedia, där man redan känner till var informationen finns, det är mindre flashigt (i själva verket ganska torrt), och det är inte lika mycket käckt ”sälj”. Just the facts, ma’am. Jag hörde förresten på konferensen att folk från Hill & Knowlton använde Wikipedia snarare än företagets webbplats för att ta reda på hur många anställda de var. Det gick snabbare.

Det tredje svaret är att informerade kunder är bättre kunder. De köper mer, och de blir mer nöjda, vilket betyder att de återkommer och köper mer saker. Om kunderna kan läsa på, innan de ska köpa något, vilket flera föredragshållare påstod att kunder gör i allt högre grad, då är det bra att det finns information som kunderna tycker är överskådlig och neutral.

Hur?

Den stora knäckfrågan när det gäller företags bidrag till Wikipedia är hur de ska bära sig åt. Grundtipset liknar det där gamla skämtet om hur igelkottar har sex: ”mycket försiktigt”. Som jag skrev ovan är det väldigt kontroversiellt med företag som redigerar Wikipedia. Men jag tänkte bli mer detaljerad än så.

Jag har föreläst flera gånger inför företagsledare, marknadsförare och experter som är anställda av företag, och jag får varianter av samma tre frågor/påståenden hela tiden:

• vi har hört att man inte ska skriva i artikeln om sig själv
• vad gör vi ifall artikeln om vårt företag är dålig eller till och med vandaliserad, särskilt om vi inte får redigera där?
• vi försökte lägga till neutral information, men det blev borttaget

Innan jag kan svara på de frågorna, måste jag svara på en annan fråga.

Vem?

Vilka möter man när man är på Wikipedia? Det finns i stort sett tre typer av folk man möter:

1. Wikipedia-gemenskapen är den absolut största gruppen, med flera tusen människor runt om i världen. Alla bidrar olika mycket och med olika saker. Ingen har sista ordet eftersom det inte finns någon central redaktion, och istället använder man konsensus för att komma överens om vad som ska stå i artiklarna. Gemenskapen består av många olika viljor, och det är deras sammanlagda ståndpunkt som betecknas som konsensus. Det betyder att man ibland möter trevliga människor, och ibland människor som är stressade eller ouppfostrade. Det är wikipedianerna man pratar med om innehållet, d.v.s. texterna och bilderna. Varje språkversion (alla cirka 280) är fristående, och som sagt, baserade på språk, snarare än land. Det finns massor av automatiska och persondrivna verktyg för att se till att ingen försöker vinkla materialet på Wikipedia.
2. Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia och flera andra stora sajter, är en ideell, allmännyttig organisation. Bara omkring 75 anställda (i presentationen står det 50, men det ska vara 75), och en budget per år som motsvarar vad det kostar att köpa en fotbollsspelare. Om frågan inte gäller juridik, finanser eller liknande saker, kommer man antagligen inte ha med Wikimedia Foundation att göra.
3. I ett trettiotal länder finns lokala stödföreningar. De är nationella, snarare än språkbaserade. Den svenska föreningen, Wikimedia Sverige, sysslar med sådana saker som att kontakta svenska skolor och svensk press, gå på svenska mässor, och så vidare. Kontakta närmaste lokala stödförening om du vill samarbeta på större skala än bara i en eller ett par artiklar.

Här (blått) finns lokala stödföreningar. Gröna färger betyder att en förening är på gång.

Tillbaka till hur?

Nu när vi har svaret på ”vem”-frågan klart för oss kan vi gå tillbaka till frågorna om hur företag kan bidra till Wikipedia.

Hit and run

Det första man ska tänka på är att det inte är en bra strategi att bara slänga in material i Wikipedia och tro att det ska få ligga kvar orört. Wikipedias artiklar skapas och utvecklas i en längre process än så. En artikel kan förändras flera hundra gånger innan den kan anses ens i närheten av bra. Det här innebär rent praktiskt att man bör ägna en längre period åt en och samma artikel, men inte lika lång tid vid varje tillfälle. Istället för att ägna en hel dag åt att skriva en artikel, så lägger man tio minuter eller upp till en halvtimme om dagen i en vecka.

Här är text. Varsågod att ta hand om den.

Observera att Wikipedia bara innehåller material som man får sprida fritt. Det betyder i de flesta fall att du inte bara kan lägga in material från ditt företags webbplats, utan att du måste skriva eget material, baserat på vad andra har skrivit.

Skapa ett konto och skriv på din användarsida

Man måste inte skapa ett konto för att skriva på Wikipedia, men man får så många extra verktyg att vi verkligen inte kan rekommendera det tillräckligt. När du väl har gjort det, skriv om dig själv på din användarsida. Var så transparent du kan, särskilt om eventuella artiklar där du kan ha en intressekonflikt. Ange till exempel var du jobbar, så att ingen sedan råkar hitta en koppling mellan dig och företaget och de artiklar du redigerar. Om någon annan hittar en koppling mellan dig och artiklarna du skriver i, och det visar sig att dina redigeringar är vinklade, kan du bli blockerad från att redigera på Wikipedia. Vem som helst kan redigera på Wikipedia, men vi är inte hur toleranta som helst.

Dessutom, och det är viktigt, visa också på din användarsida att du förstår att dina bidrag ska vara neutrala, inte PR.

Ett bra tips till din användarsida är att också lägga till en rad bra källor till information, till exempel böcker som du har tillgång till eftersom du jobbar där du jobbar, eller webbkällor som de flesta kanske inte skulle hitta utan din hjälp. Då kan du peka på de källorna när folk undrar något. Du går då från att vara en som försöker framhäva sig själv och sitt företag till en som försöker hjälpa andra, och de får mycket credd på Wikipedia.

Börja med något mindre kontroversiellt

Istället för att börja med att skriva artiklar om dig själv eller ditt företag, skriv om det du jobbar med. Jobbar du inom bankväsendet, skriv inte om Swedbank där du jobbar, utan skriv om bottenlån. När du har blivit varmare i kläderna, och folk har börjat lita mer på dig, kan du övergå till att skriva om din arbetsplats – om du inte har upptäckt, som många gör, att det är roligare att skriva om ämnet än om arbetsgivaren. Då är det också mindre risk för att någon annan ska återställa dina bidrag.

Det är fint att härmas

Nästa sak att tänka på är att det redan finns många artiklar. Titta exempelvis på Wikipedias bästa artiklar. De finns på huvudsidan, under rubriken Utmärkta artiklar. Leta reda på ett ämne du gillar och studera artikeln noga. Hur är den skriven? Vilka rubriker innehåller den? Hur lång är den? Hur många bilder innehåller den? Lägg särskilt märke till att artiklar innehåller både positiva och negativa händelser och att de är skrivna med akademisk sakprosa.

Kopiera sedan texten och klistra in den i den artikel du har tänkt att jobba med. Sedan kan du byta ut alla siffror, namn och annat som bara hör till den andra artikeln och använda resten som en mall för den nya artikeln.

Hjälp, min artikel blev återställd!

Oavsett hur mycket du har arbetat med artikeln och oavsett hur goda intentioner du har, kan det sluta med att någon vill radera din artikel eller återställa dina redigeringar. Även om det naturligtvis är tråkigt med tanke på hur mycket tid du har lagt ner, ska du veta att det raderas ungefär lika många nya artiklar varje dag som får vara kvar. Det första du ska göra ifall det händer med din artikel är att kolla ifall du råkar ha brutit mot en av Wikipedias regler. Det är vanligare än man tror. Vid senaste räkningen fanns flera dussin riktlinjedokument för att skriva på Wikipedia. Nu är inte tanken att en artikel ska raderas eller att en redigering ska återställas bara för att den inte är perfekt, men krav på att Wikipedia ska hålla klass kommer både utifrån och inifrån wikipedianerna själva, stress, och dåligt humör kan ibland spöka här.

Men om du har skrivit en neutral artikel om ett företag eller en person som uppfyller Wikipedias lägstanivå för att få inkluderas i Wikipedia, och dessutom lagt till en eller flera källor – då kan artikeln ha blivit återställd/raderad av misstag. Ta det lugnt, det går alltid att återställa den. För att vinna supportrar bland wikipedianerna (tillit är hårdvaluta på Wikipedia!) är det bästa sättet att handskas med situationen den här:

1. skriv på artikelns diskussionssida att du misstänker att ett fel har begåtts och att du föreslår att någon tittar på det snarast. Om du kan, ge hänvisningar till tillförlitliga källor. Både de som bevakar det som händer på Wikipedia och de som tidigare har redigerat den artikeln kommer att se att någon har redigerat diskussionssidan. Några av dem kommer att reagera och hjälpa till. Ju trevligare du är, desto större chans har du att få hjälp. Tänk på att wikipedianerna är oavlönade och hjälper dig på sin fritid. Att gnälla och ställa krav är alltså ungefär lika otrevligt som att bete sig illa mot en körledare eller en korpfotbollstränare.
2. om inget hänt på tre-fyra dagar, påminn på samma ställe
3. om inget händer då heller, anmäl problemet på Anmäl ett fel. Glöm inte att berätta om din partiskhet.
4. skulle det vara så att ändringarna ändå inte blir gjorda, eller att någon (som du misstänker kan mindre om ämnet än vad du kan) hävdar att du har fel – och du har källor som stöder din ståndpunkt – skicka ett mail till info-sv@wikimedia.org och berätta vad som hänt. De som får det mailet är också volontärer, men de har mycket erfarenhet av liknande frågor. Kanske kan de hjälpa dig eller åtminstone råda dig hur du ska gå vidare.

Något är fel med Wikipedia

Jag möter då och då folk som tycker att det är något fel med Wikipedia. Det är möjligt att det är. Men jag hoppas att de människorna också kan överväga tanken att de antingen missförstått saken eller kanske bara inte förstått varför wikipedianerna gör som de gör. Med tanke på hur många smarta människor som lagt ner så mycket tankemöda på att få Wikipedia att fungera genom åren, och hur många nybörjare wikipedianerna mött, finns det många verktyg, många policies och många wikipedianer som blivit luttrade. Oftast rör det snarare om att felen inte är fel, utan genomtänkta strategier för en situation du inte har mött än. ”It’s not a bug, it’s a feature” som det ibland kallas inom IT-kretsar. Visa mig det system som inte blir fyrkantigt i vissa fall. Som alltid när det gäller fyrkantiga system, ligger lösningen i att träffa rätt person att prata med. På Wikipedia finns det så många ingångar att det kan vara svårt för nybörjare att hitta rätt. Själv hänvisar jag ofta folk till projekten, alltså de sammanslutningar av wikipedianer som har specialintressen för ett särskilt område, såsom medicin eller fåglar. Här hittar du alla projekt på svenskspråkiga Wikipedia. Leta reda på det projekt som sysslar med samma sak som du har problem med, och ställ frågan direkt till de användare som står anmälda där.

Vad?

Under föreläsningen gav jag många exempel på företag som varit fantastiska exempel för företag överallt. Här är en lista över allihop:

• …
• …
• …
• …
• …
• …

Jepp, du ser inte fel. Det finns inte särskilt många exempel på företag som varit goda förebilder här. Däremot finns det många minnesinstitutioner som donerat bilder och annat material, och det finns många universitet som har längre samarbeten med Wikipedia. På sin höjd har företag släppt ett par bilder fria så att Wikipedia kan använda dem. Bonniers, exempelvis. Men det saknas företag som vågar lägga upp en större strategi som involverar Wikipedia. Mycket snack och lite verkstad, är det jag brukar möta. Men det kan vara bra att veta att det alltså finns en organisation att vända sig till. Och att så länge företag spelar efter samma regler som alla andra är de varmt välkomna.

Var?

Kontakta oss så kommer vi och hjälper er lägga upp en strategi för att handskas med Wikipedia.

När?

Det är min fråga till dig. När ska vi komma?

Avslutning

Så småningom kommer Hill & Knowlton att lägga ut video från alla föreläsningar, men än så länge har inget dykt upp.

Upphovsrättens roll som deplacement

Deplacement är den volym av en vätska som trängs undan av en nedsänkt kropp, till exempel ett fartyg i vatten. Man kan mäta storleken av mindre föremål (till exempel fötterna) genom att sänka ner dem i en full balja och mäta hur mycket vatten som rinner över kanten. Arkimedes princip förklarar att vikten av ett flytande fartyg är lika med vikten av deplacementet. På Arkimedes tid var det förmodligen en omvälvande tanke att man kunde resonera om och även mäta inte bara det man ser, det nedsänkta föremålet, utan också det som saknas, det undanträngda vattnet.

Upphovsrätten, som ger författaren ensamrätt att besluta över utgivning, kopiering och återanvändning, gäller som bekant i författarens hela livstid och därefter i ytterligare 70 hela år. Det är därför som August Strindbergs (1849-1912) böcker är fria att kopiera, medan Astrid Lindgrens (1907-2002) böcker skyddas av upphovsrätt till och med den 31 december år 2072. Om nu inte lagen ändras dessförinnan. För det har skett förr. Den nuvarande 70-åriga skyddstiden infördes 1 januari 1996. Tidigare var skyddet bara 50 år. Ändringen motiverades av att man ville ha ett enhetligt system inom EU och Tyskland hade redan ett 70-årigt skydd.

Som skäl för att skyddet ska räcka så länge efter dödsåret brukar anges att författarens barn, som kanske inte har något stort arv att påräkna eftersom en del författare och konstnärer lever fattigt, ska få sin levnad tryggad. Även om jag önskar Astrid Lindgrens barn det bästa här i världen, har jag svårt att tro att de skulle lida nöd om skyddstiden vore 30 år i stället för 70. Just Astrid Lindgrens böcker säljs förmodligen fortfarande år 2072, så en lagändring för kortare skyddstid skulle åtminstone få konsekvenser i hennes fall. Men majoriteten av alla gamla författare säljs däremot inte alls, så deras arvingar har ingenting att vinna eller förlora på ändringar i skyddstidens längd. Med dagens goda statistik borde vi kunna räkna ut exakt hur många gamla författarskap som inbringar något, och hur stor den samlade förlusten för arvingarna skulle bli om skyddstiden kortades med 10 år, 20 år eller 40 år. Är de gamla argumenten för den långa skyddstiden verkligen ekonomiskt hållbara, om man räknar på det? Sverige och andra civiliserade länder har ju ändå ett socialförsäkringssystem som tar hand om de nödlidande.

Vid skyddstidens förlängning på 1990-talet diskuterades den enbart som en förbättring. Skyddet stärktes, och det lät ju bra. Vad man misslyckades att se var deplacementet: Vad händer med de verk som inte längre är skyddade? De får ju kopieras fritt och kan alltså ges ut som klassiker av vem som helst utan att fråga om lov och utan att betala royalties till rättighetsinnehavarna.

Idag är det uppenbart att verk, som får kopieras och återanvändas fritt, har en stor användning på nätet. Det gäller inte bara Wikipedia, som har skrivits av entusiaster under en fri licens, utan även lagtexter som aldrig har omfattats av upphovsrätt och äldre verk där upphovsrätten har löpt ut. Artiklar ur den ålderstigna Nordisk familjebok kan lagligen kopieras och återanvändas i Wikipedia, även om man förstås behöver omarbeta språket och uppdatera vissa faktauppgifter. Men alla uppslagsverk från 1940-50-60-70-talet skyddas fortfarande av upphovsrätt och kan alltså inte kopieras fritt på nätet. Vem tjänar på det? Ja, inte författarna och deras arvingar i alla fall, för det sker ju ingen nytryckning och försäljning av äldre uppslagsverk. Det klassiska argumentet för skyddstidens längd gäller alltså inte alls!

Jag kan i min fantasi bara se en funktion som den långa skyddstiden har, nämligen att pressa undan äldre verk från marknaden, så att förlagen ostört kan sälja sina nya produkter. Det är inte Astrid Lindgrens arvingar som tjänar mest på att hennes böcker fortfarande är skyddade år 2042, 2052 och 2062, utan det är yngre barnboksförfattare och deras förläggare som slipper den jobbiga konkurrensen från fri tillgång till de klassiska böckerna om Pippi och Emil.

Detta blir extra tydligt om vi ser på grammofon- och filmbranschen, där nya titlar har en mycket kort ekonomisk livstid. En film går upp på biograferna, kommer sedan som hyrfilm, köpfilm och visas på TV inom loppet av några få år. Därefter räknas de till klassikerna och finns i många fall inte alls att köpa. Filmbolagen kunde ladda upp dem till Youtube, men väljer i stället att hålla dem borta från tittarna. Vem tjänar på det? Bara de, som vill att vi ska ha ett begränsat utbud att se på, ett begränsat utbud som vi tvingas att betala för. Det är inte arvingarna, det är förlagen.

UR vill dela med sig

Foto: Hannibal. Licens: Public domain.

Erik Fichtelius, VD för UR, skrev idag ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att det måste bli lättare att återanvända material producerat av UR. Vi håller helt och hållet med honom, redan idag ligger hela Wikipedia under en Creative Commons licens som gör det möjligt att återanvända material från Wikipedia. Fichtelius pratar om att upphovsrättsfrågan måste lösas men som Anders S Lindbäck kommenterar har UR redan stora möjligheter att påverka själva. Men visst vore det bra om riksdagen tog ett beslut om att allt material som produceras med hjälp av statliga medel ska vara tillgängligt under en fri licens. Det är inte så extremt som det låter, idag gör man redan så i flera länder, bland annat i USA.