Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Wikimedia Skandinavien – ett första möte

En söndag i april träffades representanter för Wikimedia i Sverige, Norge och Danmark i Oslo för några intensiva timmars överläggning om kommande samarbeten. Vi har tidigare haft lite kontakter mellan våra nationella Chapters, men det är först nu vi kommer oss för att göra gemensamma saker.

Några utmaningar vi delar att vi är små ideella föreningar som driver en väldigt stor och välkänd webbplats. Wikipedia har ett mycket gott renommé och det saknas inte uppslag till spännande samarbeten. Men som organisation måste vi prioritera och välja det som ger mest nytta av det engagemang vi lägger in. Några saker skiljer oss också åt. I Norge betonar de verkligen att de har Wikipedia på tre språk, bokmål, nynorsk, och samiska. Framförallt bokmål och nynorsk är väldigt levande och ger spännande interna samarbeten. Danmark har även samarbeten med Färöarna och Grönland, som i sin tur ger annorlunda utmaningar.

Vi lyckades iallafall enas om att vi ska göra en nordisk årsbok. Vi tror att vi kan inspirera oss själva och andra Chapters runt om i världen om vi kan berätta hur vi samarbetar mellan olika länder. Det blir en liten skrift som framförallt kan delas ut till blivande samarbetspartners.

Vi hoppas att vi framöver kan satsa på gemensamma aktiviteter som kommer från gemenskapens projekt. Kanske skulle man göra fotosafaris längs norsk-svenska fjällvärlden, eller göra fotosafari på båda sidor Öresundsbron. När många personer från våra länder bor på andra sidan gränsen kan vi ta hjälp av varandra på helt nya sätt.

Vi funderar på om det finns möjlighet att göra något med den samiska Wikipedia. Det samiska kulturarvet spänner sig ju från Norge och Sverige in över Finland och Ryssland. Sametinget ligger i Sverige, men samiska universitetet ligger i Norge. Vi måste fundera mer på hur vi lägger upp ett samarbetsprojekt och hur vi skulle kunna göra det. Någonting ska vi väl kunna hitta på. Har du förslag eller idéer om hur vi kan utveckla den samiska delen av Wikipedia? Känner du någon som arbetar med samisk kultur? Känner du någon som har samiskt påbrå eller familj som kan vara en resurs framöver?

Telenor för fri kunskap: Wikipedia gratis i mobila enheter i Asien

Jimmy Wales, utvecklingsminister Heikki Holmås och kronprins Hakon närvarade vid den högtidliga ceremonin där Telenor förklarade att de nu låter Wikipedia vara gratis i mobila enheter.

Beslutet berör i första hand ca 140 miljoner människor i Asien. Personer på landsbygden kommer att ta ett gigantiskt teknologiskt språng. Ibland kanske det inte ens finns elektricitet i byarna längst bort. Men med en solcell och mobiltelefon kan de kolla världsmarknadspriset på råvaror, ta reda på hur man konstruerar bevattnings- eller tekniska anläggningar och ta del av världens samlade kunskap.

Samtidigt får vi inte glömma all den sociala aktivitet som detta kan ge. Vi får inte glömma att några av de mest besökta webbplatserna är Google, YouTube, Facebook och Wikipedia. Många tidigare visioner om ny teknik har missat det faktum att människor helst vill umgås med varandra. Tänk när en miljard indier finns på Facebook. Delandes kunskap från Wikipedia.

 

 

Museer, arkiv och bibliotek: Upp till bevis

Jag har tidigare skrivit om att handboken för arkiv, bibliotek och museer (”Kulturskatter på nätet”) är på gång snart. I själva verket äger lanseringsmötet rum den 1 juni, på Kungliga Biblioteket. Det är mycket spännande. Snart är biljetterna slut.

Men det är lätt att diskutera om hur det borde vara, och att lyssna på föredrag. Alltför lätt.

Därför vill vi bjuda in er till en tävling som kommer att äga rum i samband med lanseringen av ”Kulturskatter på nätet”. Vi kallar den tävlingen ”Upp till bevis”.

Upp till bevis

Det här är reglerna:

* ta med en enda bild (fotografi, tavla, karta, dokument) på en USB-sticka eller liknande
* bilden ska vara fri, d.v.s. antingen fritt licensierad eller inte längre omfattas av upphovsrätt
* bilden ska också ha ordentlig metadata. Titta gärna på den här bilden (rulla ner under bilden) för ett exempel på vilka fält ni kan ha med i metadatan
* metadatan ska också finnas med på USB-stickan eller motsvarande
* någon ska berätta varför ni valt just den bilden. Det kan röra sig om en fascinerande bakgrundshistoria, att den representerar en samling som ni kommer ladda upp på Wikimedia Commons, eller att den är typisk för er organisation, etc

Tillsammans kommer vi att ladda upp bilden på Wikimedia Commons under förmiddagen. Den institution som har den bästa motivationen vinner ett fint pris! Dessutom kommer institutionen bli omnämnd både på Wikimedia Sveriges webbplats och i ett internationellt nyhetsbrevet för ABM-frågor och Wikimedia.

Vi har medvetet valt att gå ut med den här överraskningen så nära lanseringsdagen för att uppmuntra spontanitet och testlusta. Det rör sig trots allt bara om en enda bild. Eventuella frågor skickas till lennart@wikimedia.se.

För er som inte kan medverka på lanseringsmötet, misströsta inte! Tävlingen är öppen för alla, hela tiden! Man kan alltid ladda upp bilder på Wikimedia Commons, berätta om varför man gör det och få beröm.

Uppdatering 29 maj: Idag har Dagens Nyheter lagt ut sin artikel om samarbetet mellan Wikimedia Sverige och Centralmuseerna. Det arbetet kommer verkligen att ha nytta av ”Kulturskatter på nätet”.

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Lost 2011 & Found 2012

När vi till dagligdags pratar om att göra material tillgängligt brukar vi i kulturarvssektorn prata om gammalt material. Ni vet sådant som är mer än 70 år gammalt. 70 år efter upphovsmannens död. Eller ännu äldre.

Men ett exempel på att göra material tillgängligt som är mycket närmare i tiden hittar jag i Japan. Efter förra årets tsunami så blev hundratusentals människor hemlösa. Vattnet spolade bort allt som fanns av glädje, vardag, sorg och minnen. Det här projektet startade som ett initiativ av de arbetare som såg människor komma till sina gamla bostäder, desperat letandes efter de käraste ägodelarna. Fotona. Inget är så kärt som foton!

Alla foton Lost & Found Project

Efter tsunamin låg allting  huller om buller i en geggig röra. Byggnadsmaterial och fordon, kläder och möbler, köksverktyg och släktklenoder. Projektet samlar in foton, tvättar dem varsamt, putsar bort leran och torkar dem. De skannas därefter in och görs tillgängliga på en hemsidan.

 

Elever på skolorna får i uppgift att hjälpa till med identifiering av bilderna. Ibland kanske det räcker med att beskriva orten, eller platsens särart för att det skall bli ett foto som ger värde åt betraktaren. Det viktiga är att bilderna taggas med sökord och metadata som gör det lätt att koppla ihop bilderna. Vad är det för staty i bakgrunden? Vad står det för namn på tårtan?

Jag läser att 680 fotoalbum har hittat tillbaka till sina människor. Och att ungefär 12.000 foton har identifierats och kunnat laddas ned av den som hittat sitt foto.

Tankarna går såklart vidare. Har jag tillräcklig backup på mina digitala foton hemma? Tänk om det brinner i ett arkiv? Kommer ni ihåg när stadsarkivet i Köln rasade helt utan förvarning med enorma förluster som följd? Det får bli en bloggpost om det framöver.

Världsrekordet som världens största sportsajt missade

Glencora Ralph, Australiensisk vattenpolospelare. Foto: Bidgee, CC-BY-SA

I dagarna har Wikimedia Sverige lanserat ett nytt projekt för att få ackreditering till idrottstävlingar och andra evenemang. Egentligen är projektet absurt och skulle inte behövas. Varför ska världens sjätte största webbsida behöva anstränga sig för att på nåder få komma att fotografera?

För några veckor sedan satte världens främsta stavhoppare, Jelena Isinbajeva, nytt världsrekord på XL-galan i Globen. Ett foto därifrån kunde ha illustrerat samtliga artiklar om Isinbajeva på Wikipedia och artiklar om stavhopp och världsrekord i friidrott om vi hade fått komma in och fotografera. Tyvärr fick vi inte det.

På den aktuella Alexa-rankingen ligger Wikipedia på sjätte plats. Med andra ord vi är världens sjätte största webbsida sett till antalet besökare. Om vi jämför med några som var på plats i globen hittar vi Aftonbladet på plats 796 och Göteborgsposten på plats 9874. Hur är det då med sportsajterna, världens näst största, ESPN, ligger på plats 66. Vilken är då världens största sportsajt? Vi återkommer till det.

En helt annat val gjorde Australiens landslag i vattenpolo. Under ett träningsläger fick dom en förfrågan från wikipedianerna Laura Hale och Bidgee om att ta individuella profilbilder på alla spelare och tränare i laget. Ett positivt svar resulterade i att laget är ett av dom bäst illustrerade landslagen på Wikipedia. Andra som dragit samma slutsats är Kungliga Vetenskapsakademien som låter Holger Motzkau vara med på presskonferenser och föreläsningar och fotografera och göra intervjuer med nobelpristagare.

Just det, vilken är världens största sportsajt? Det är Wikipedia förstås! Vi har artiklar om alla stora idrottstjärnor och evenemang, om mindre stjärnor, om grenarna och tävlingarna. Till Wikipedia kommer miljoner läsare för att läsa om stjärnorna och tävlingarna. Vill du att bilder från ditt evenemang ska vara med i världens största uppslagsverk och på en av världens tio mest välbesökta webbplatser? Kontakta hos nu med en inbjudan, maila info@wikimedia.se på en gång.

Axel Pettersson, styrelseledamot och pressansvarig

Arild Vågen, styrelseledamot och projektledare för fotoackrediteringsprojektet

Inbjudan till möte om ABM-sektorn i den digitala åldern

Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?

Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:

* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?

* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?

* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?

Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..

Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.

Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.

Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.

Det går bra nu!

Januari är månaden då det händer. Förra året firades tioårsjubileum världen över hela januari. I år är det inte lika mycket firande, men det är intensivt och händelserikt ändå.

Till att börja med avslutade Wikimedia Foundation (WMF) årets insamlingskampanj. Över en miljon donatorer bidrog med 20 miljoner dollar. Pengarna säkrar driften av Wikipedia och systerprojekten under året som kommer och möjliggör satsningar på det södra halvklotet med kontor i Indien och Brasilien, och gör det lättare att läsa och redigera på Wikipedia i smarta telefoner.

Nedsläckningsbild under SOPA-protesten

Efter det firades Wikipedias elvaårsdag den 15 januari, men det firandet kom lite i skymundan av planeringen av den nedsläckning av engelskspråkiga Wikipedia som skedde 18 januari i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Protesterna fick ett massivt genomslag och resultatet har gjort att många amerikanska politiker nu är skeptiska till förslagen. Det går dock inte att andas ut än, lagförslagen kan komma tillbaka under nya namn. Dessutom finns ACTA och OPEN som lurar vid horisonten som faror för det öppna internet vi har idag.

Fortsatt positiva nyheter är att WMF har utsetts till bästa globala NGO av Global Journal. Utmärkelsen uppmärksammar idéen om att gemensamt samarbeta för att samla och frigöra all världens kunskap.

Som ett steg i att göra Wikipedia mer tillgängligt för läsare utan tillgång till datorer presenterar Wikimedia Foundation och Orange idag samarbetet Wikipedia Zero. Samarbetet gör att miljontals abonnenter i länder i Afrika och mellanöstern kan surfa gratis på Wikipedia, utan nätavgifter. Fler länder och regioner kommer att omfattas framöver och förhoppningen är att fler operatörer än Orange kommer att erbjuda samma möjlighet.

Till slut kommer det mer pengar. Pavel Durov, grundare av det sociala nätverket VKontakte, meddelade idag att han donerar 1 miljon dollar till WMF.  VKontakte är en Facebookliknande tjänst med 160 miljoner användare i Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Vitryssland. Durov anser att Wikipedia, med sin altruistiska tanke, är viktigare än VKontakte och donerar för att underlätta finansieringen.

För Wikimedia Sveriges del ser det också positivt ut. Vi har beviljats bidrag av WMF och håller på att bygga upp verksamheten för att kunna öka stödet till gemenskapen. Kontoret är på plats, föreningssekreteraren är snart anställd och i slutet av februari är det dags för årsmöte. Bland det som ska hända under året är Gemenskapens projekt, Wiki Loves Monument 2012 och fortsatta samarbeten med museer och arkiv.

Vill du vara med? Kom på en wikiträff, bli medlem eller hör av dig till någon i styrelsen. 

Kunskapspris ger kunskap

Eftermiddagen den andre november var det dags för den ärofulla prisutdelningen av Wikipedias Nobeltävling. Det skedde i Nobelmuseets forskningsbibliotek, som ligger i en 1500-talskällare under museet i Gamla stan i Stockholm. När man närmade sig museet kände man nästan de historiska vingslagen från Stockholms blodbad. Vi som kom tillsammans, Adville, Malecram, Dani AM och Katy AM, stannade upp vid Stortorget och tittade på huset som har minnesstenar inmurade i väggen för vart huvud som rullade de dagarna i november för så många år sedan.

Jan och Tobias vid prisutdelningen. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Därefter var det dags att gå in i huset som lyfter fram och låter en beskåda de över 800 eminenta personernas fotografier i taket som har fått Nobelpriset. Ett hus om kunskap som gagnar mänskligheten, både till kropp och själ. Detta är den perfekta platsen att dela ut Wikipedias pris i veckotävlingen om nobelpristagarna. Där möttes vi av den trevliga personalen från museet som ställt upp med sina expertkunskaper.

Efter en liten rundvandring där vi tittade på utställningen om Marie Curie, som fick priset två gånger, och vars man och dotter också fick det, var det dags att gå ner i källaren och träffa resten av det härliga gänget från Wikipedia som hade samlats för ceremonin. Taket var bågformat i röda tegelstenar, och som kontrast till det stod det bokhyllor med moderna böcker om vetenskapens mästare och även datorer med forskningsplatser. Web-kameran var riggad till internetsändning och det var en trevlig atmosfär bland de närvarande: Ainali, Haxpett, EinarSpetz, Hannibal, ArildV, Prolineserver, Helena, Tobias och vi fyra.

Tobias från museet presenterade sig och museet och berättade om samarbetet som vi har och hoppades på mer gemensamma aktiviteter framöver. Därefter tog Ainali över och gav oss lite statistik över deltagare och antalet utökade artiklar, vilket visade att en hel del förbättrades under tävlingen men med snart 900 pristagare så är det en hel del kvar att göra. Det är som gjort för en uppföljning av tävlingen nästa år.

När själva priserna skulle delas ut blev det tydligt att Wikipedia inte är ett Stockholmssyndrom, utan ett av kunskapen sammanfogat nätverk av personer utspridda över hela världen. Endast en av vinnarna, men med mig inräknat tre deltagare, var med i källaren. De övriga får se det på filmen eftersom de inte kunde närvara. De kommer även att få sina priser skickade till sig via posten istället.

Vinnaren i ekonomiklassen, Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Hannibal var den enda närvarande vinnaren, och han vann i kategorin Ekonomi genom att utveckla artikeln om Ragnar Frisch. Han fick boken Les Prix Nobel och chockladnobelprismedaljer av Nobelmuseet, samt pennor, klistermärken, pins och nyckelband av Wikimedia Sverige.

Efter prisutdelningen blev det frågestund där Tobias bland annat berättade varför Strindberg inte fick nobelpriset och att det kommer att dröja 50 år innan alla handlingar som visar varför Astrid Lindgren inte fick priset blir offentliga.

Ett stort tack till Nobelmuseet, och väl mött igen alla trevliga wikipedianer.

Med vänlig hälsning

Adville (Gästbloggare, tävlingsdeltagare och wikipediadomare)

Alla vinnare

Kategori	Artikel	Förbättring	Användare
Medicin	Barbara McClintock	[1]	Zaijaj
Fysik	Carl D. Anderson	[2]	Gyrogearloose
Litteratur	Czesław Miłosz	[3]	HellasGaia
Kemi	Otto Hahn	[4]	AFineHog
Fred	Al Gore	[5]	Elinnea
Ekonomi	Ragnar Frisch	[6]	Hannibal