Göteborgslärare lärde sig redigera på Wikipedia

I onsdags lärde sig knappt tjugo intresserade lärare och pedagoger i Göteborg hur man redigerar på Wikipedia. Workshopen arrangerades av Center för skolutveckling i Göteborgs stad och hölls av wikipedianerna Per A.J. Andersson och Mattias Blomgren.

Workshopen var en uppföljning av föreläsningen ”Wikipedia – kan man lita på det?”, som hölls i mitten av mars.

Deltagarna skapade egna användarkonton (om de inte redan gjort det), skrev en inledning på sin användarsida och prövade sig fram i sin egen sandlåda. Två timmar gick snabbt och de får fortsätta lära sig om Wikipedia genom att läsa introduktionskursen. Flera av deltagarna kom på idéer om hur de kan använda Wikipedia i utbildningen och de uttryckte att de var nöjda med workshopen.

Till hösten kommer Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan i Skara, att berätta hur hon använder Wikipedia i utbildningen.

Wikimedia Sverige har genom denna föreläsning fortsatt samarbetet med skolorna i Göteborg. Diskussioner har inletts om att sätta ihop en pilotgrupp med engagerade lärare.

WikiSkills – resultat och på gång

This post in English: http://wikimediasverige.wordpress.com/2013/04/12/wikiskills-results-and-current-events/

Resultat så här långt

WikiSkills är nu inne på sitt andra och sista år och jag skulle vilja presentera våra resultat så här långt. Kolla till exempel in våra riktlinjer till lärare och andra sorters utbildare eller kika på vår handbok i hur man använder wiki i utbildningsaktiviteter. Planen är att överföra dessa texter till Wikibooks för att dom ska bli ännu mer tillgängliga och bättre kunna uppdateras – allt för att resultaten från WikiSkills ska spridas och komma till användning och fortleva sista projektdag. För fortlevnad och vidareanvändning är det viktigt att välja rätt typ av licens (t ex CC-BY-SA 3.0) och hosting på stabila projekt som Wikibooks. Faktum är att många aktörer i samhället behöver hosting av projektresultat på webbplatser som inte blåser bort från ena dagen till den andra. Väljer man då att publicera sitt material under en fri licens så finns det ofta möjlighet att hitta en lämplig plats på ett av Wikimedias projekt. Dessutom finns då också den efterlängtansvärda möjligheten att materialet vidareutvecklas om nya läsare väljer att bidra till innehållet.

I samband med frågan om projektet WikiSkills potentiella fortlevnad vill jag flagga för att man inom WikiSkills har talat om att bilda ett expertnätverk som ska leva vidare efter projektets utgång (länk kommer förhoppningsvis snart). Därför vill man komma i kontakt med personer som är speciellt erfarna inom wikier och liknande redskap för samarbetskultur. Om du är intresserad av att utforma detta potentiella nätverk så finns möjligheten att delta i Geneve-evenemanget (beskrivet nedan) eller i något av våra kommande webbmöten. Kanske det även kommer att finnas tillfälle att träffas fysiskt i Santiago de Compostela till hösten.

WikiSkills in a nutshell:
Teach the teachers how to use wikis in education!

På gång

Just nu genomför projektet WikiSkills kurser i Schweiz, Frankrike, Österrike, Nederländerna, Grekland och Sverige. Personligen tycker jag att dessa kurser är själva kärnan i projektet. Här i Sverige har Wikimedia Sverige hållit i tre stycken två dagar långa WikiSkills-kurser med sammanlagt 24 entusiastiska deltagare, huvudsakligen lärare. Jag återkommer med ett inlägg om deltagarnas upplevelser och hur deltagarna fortskrider med sin nyvunna kunskaper i Wikipedia, wikier och hur man undervisar och arbetar med wiki som verktyg.

Nästa vecka onsdag, torsdag och fredag 17-19 april träffas alla partners i WikiSkills-projektet i Geneve. Dessutom finns möjligheten för alla som är intresserade att delta i TEDxGeneva – ett TEDx-evenemang tillägnat wiki-kultur:

Wikinomics 360°, how collaborative culture is changing our lifes (anmäl dig här)

”Projektet WikiSkills genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.”"

 Wikimedia Sverige är en ideell förening som verkar för att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Wikimedia Sverige är en av åtta WikiSkills-partners. Kontakt: Anna Bauer; wiki-skills@wikimedia.se

WikiSkills – results and current events

Detta inlägg på svenska: http://wikimediasverige.wordpress.com/2013/04/12/wikiskills-resultat-och-pa-gang/

 

Thus far

WikiSkills is now in its second and final year and I would like to present our results so far. Check, for example, our guidelines to teachers and other kinds of trainers or check out the manual on how to use wikis in educational activities. The plan is to transfer the texts to Wikibooks because they will become even more accessible and better able to be updated – all for results from WikiSkills to be disseminated and put to use, and persist last day of the project. For the survival and further use, it is important to choose the right type of license(eg CC-BY-SA 3.0) and hosting on stable projects like Wikibooks. In fact, many actors in society need hosting of project results on sites that will not blow away from one day to the other. If you then choose to publish your material under a free license, there is often the opportunity to find a suitable place on one of theWikimedia projects. In addition, then also the desired possibility might arise that the material be further developed if new readers choose to contribute to the content.

 In connection with the question of the project WikiSkills potential viability, I would flag that within WikiSkills have been talked about forming a network of experts that will persist after the termination of the project (link to come). Therefore, one wants to get in contact with people who are particularly experienced in wikis and other tools for collaborative culture. If you are interested in developing this potential network there is the possibility to participate in the Geneva event (described below) or in one of our upcoming web meetings. Perhaps it will also be an opportunity to meet in person in Santiago de Compostela to fall.

WikiSkills in a nutshell:
Teach the teachers how to use wikis in education!

 

Happening now

Right now the project is implementing WikiSkills courses in Switzerland, France, Austria, the Netherlands, Greece and Sweden. Personally I think these courses are the core of the project. Here in Sweden, Wikimedia Sverige led three two-day WikiSkills courses with a total of 24 enthusiastic participants, mostly teachers. I will be back with a post about the participants’ experiences and how participants are progressing with their newly acquired knowledge in Wikipedia, wikis and how to teach and work with wiki tools.

 

Next week, Wednesday, Thursday and Friday, April 17 to 19 all the partners in the WikiSkills project will meet in Geneva. It is also possible for all who are interested to participate in TEDxGeneva – a TEDx event dedicated wiki culture:

Wikinomics 360 °, how collaborative culture is changing our lifes (sign up here)

 

”This project has been funded with support from the European Commission. This publication ”WikiSkills – results and current events” reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.”

 Wikimedia Sverige is a non-profit association based in Sweden. The association works towards making knowledge freely accessible, especially by supporting Wikipedia and its sister projects. Wikimedia Sverige is one of eight WikiSkills-partners. Contact: Anna Bauer; wiki-skills@wikimedia.se

Det finns inte bara en Wikipedia

Jag har föreläst och skrivit och svarat på frågor om Wikipedia sedan 2007 ungefär. Under den tiden har såklart vissa frågor återkommit. De flesta av dem har med kvalitet att göra. I min bok försökte jag besvara några av de vanligaste. Men den boken börjar få några år på nacken, och det finns många frågor som jag inte hade fått då.

Istället för att besvara dem tänkte jag ge dig som läsare verktyg så att du själv kan besvara den. Verktyget är enkelt: se inte Wikipedia som ett uppslagsverk, utan som hundratals specialistuppslagsverk som är ihopslagna under samma namn.

Det är nämligen så här: kvaliteten på Wikipedia varierar väldigt. Det är inte underligt. Kvaliteten på dagstidningsartiklar varierar, liksom TV-serier är olika bra och en del böcker är hjälplöst dåliga när andra är så bra att man inte kan beskriva det. Alla typer av texter har det här problemet. På samma sätt som vi snabbt lär oss (några av oss, i alla fall) att bedöma om något enskilt verk är bra eller inte, så är det dags att vi börjar prata om Wikipedia på samma sätt. Några av Wikipedias artiklar är fantastiska, medan andra är problematiska. Så är det. Kan vi gå vidare nu?

Vi ska faktiskt gå vidare rätt rejält. För inte nog med det finns enstaka artiklar som är fantastiska. Vissa ämnesområden är bra täckta, har många utmärkta artiklar och växer kontinuerligt. Här kan vi ta några exempel:

* artiklarna om svenska socknar vi redan beskrivit här på bloggen

* artiklarna om Stockholmiana är ett föredöme med massor av idoga skribenter

* fåglar är en av svenskspråkiga Wikipedias största styrkor. Det verkar som att det är stor överlappning mellan ornitologer och svenskspråkiga wikipedianer. (Svara gärna i kommentarerna nedan om du vet varför.)

Andra områden är mindre väl täckta, och artiklarna är korta och tråkiga, och ibland blir det inte så mycket bättre när tiden går. Av egen erfarenhet vet jag att området litteratur är ett sådant ämnesområde. Jag har försökt att ragga bibliotekarier som kan skriva artiklar om böcker, författare, litterära termer, -ismer och så vidare, men det har inte fått några större framgångar. Kanske gillar bibliotekarier att svara på frågor istället för att skriva uppslagsverksartiklar. Eller så gillar bokläsare att skriva recensioner istället för neutrala artiklar. Journalister skriver artiklar i sina tidningar, och inte på Wikipedia. Det kräver onekligen ett särskilt sorts sinne för att skriva en artikel om deckare i allmänhet snarare än att skriva om en enskild deckarförfattare. Men inte ens enskilda författare får bra artiklar, utan det stannar ofta vid listor av verk tillsammans med en mycket kort biografi. Måste det vara så? Går det att göra något åt det här? Än så länge har Wikimedia Sverige inga projekt för att rätta till det här (kanske kan Wikipedia i utbildning bli ett sätt, men då måste litteraturhistoria få mer utrymme i läroplanen igen). Vad borde vi göra mer? Kommentera nedan!

Ett annat område som vi har haft problem med är mode. I kontrast till både Stockholm och litteratur finns det inte ens ett levande projekt om mode. Det kan ha att göra med (och här kommer en av mina fördomar fram) att det bara är en av tio wikipedianer som är kvinnor. Kvinnorelaterade ämnen har en tendens att ha dåliga artiklar på Wikipedia. Det här försöker Wikimedia Sverige att göra något åt, i ett större samarbete med Nordiska museet och Europeana, med skrivstugor och andra aktiviteter. Men vad kan vi mer göra? Vad borde vi göra?

Ett tredje område som jag arbetar med just nu är företag. Det är ett av de svåraste ämnena att behandla på Wikipedia, vilket jag har skrivit om tidigare. Just nu har vi därför ett samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Sveriges kommunikatörer och Svenska Publishingpriset, så att vi kan ha en egen kategori på Svenska Publishingpriset: Kategori Wikipedia. Fram tills den 20 maj kan man bidra med en artikel och faktiskt vinna den tjusiga prisstatyetten. Skriv om ett företag eller en entreprenör med anknytning till Sverige och anmäl din artikel. Men det är inte helt okontroversiellt. Trots att vi bjuder in till arkivet på Centrum för Näringslivshistoria för att göra research tror några att vi tänker göra reklam. Vad kan vi göra mer för att förbättra artiklarna om företag? Lägg till exempel märke till att bara 3 av de snart 400 utmärkta artiklarna handlar om företag. Finns det inget behov av att artiklarna om de stora företagen har bra artiklar?

Och det är bara tre av de bra områdena, och tre av de dåliga. Men hela Wikipedia går att dela in på det sättet. Artiklar om Harry Potter redigeras exempelvis i hög grad av samma personer, medan de som skriver artiklar om kyrkobyggnader mest håller sig till det ämnet. Sällan mötas de olika grupperna, förutom när de diskuterar på Bybrunnen eller i diskussioner om administrativa frågor. Där kan man tydligt se att de olika grupperna har olika bilder av Wikipedia. En del tycker att tonen på Wikipedia är vänlig, för det är den tonen som de möter. Andra tycker att Wikipedia riskerar att dränkas av alla puckon som skriver konstiga saker. Några tycker att Wikipedia inte har problem med klotter. Andra försöker dagligen bekämpa anstormningen av klotter. Några upprörs av att artiklarna är vinklade åt ena hållet. Andra möter välskrivna artiklar av genomtänkta skribenter.

Sanningen är att Wikipedia är allt det. Det beror bara på var man tittar. Om ett tag kommer svenskspråkiga Wikipedia att bryta en miljon-artikel-barriären. Det betyder att det blir allt svårare att se Wikipedia som ett enhetligt uppslagsverk.

Men hur ska man då få överblick? Vad ska man säga när folk frågar om kvaliteten på Wikipedia?

Jag säger som jag brukar: vi jobbar på det, men som all vet kommer det inte att bli någon ordentlig skärpning innan det är dags att trycka Wikipedia. Eller för att tala med Kalle & Hobbe: ”Den enda inspirationen är panik i sista minuten”. och vi har inte bråttom.

Wikipedia i utbildning i Göteborg

Tjugofem intresserade lärare och pedagoger i Göteborg fick i tisdags lära sig hur Wikipedia fungerar under rubriken ”Wikipedia – kan man lita på det?”. Föreläsningen arrangerades av Center för skolutveckling i Göteborgs stad och hölls av wikipedianerna Per A.J. Andersson och Mattias Blomgren.

Deltagarna fick följa med på en resa från Nationalencyklopedins artikel om Wikipedia, över till Wikipedia och dess språkversioner, Wikipedias grundprinciper, relevans och verifierbarhet. Helt plötsligt hördes ylande vargar i lokalen, då vi studerade hur artikeln varg är uppbyggd; den artikeln är nämligen ljudillustrerad. Wikipedias snabbhet att sprida nyheter, och hur en artikel om en nyhet utvecklas, följdes i artikeln om terrorattentaten i Norge 2011. Det gavs också en inblick i hur klotter hanteras.

De var mycket engagerade och ställde många frågor under föreläsningen. Efter en kort kaffepaus gick vi över till att tala om Wikimedia Sveriges projekt Wikipedia i utbildning, där de fick en del tips om hur de kan använda Wikipedia.

Avslutningsvis diskuterades hur vi går vidare och det beslöts att hålla en workshop, vid vilken de får fördjupade kunskaper i att redigera och själva får möjlighet att redigera på Wikipedia. Denna workshop kommer att hållas den 24 april. Efter två timmar gick deltagarna därifrån med nya kunskaper om Wikipedia och de var mycket nöjda med föreläsningen.

Till hösten ser de fram emot att Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan i Skara, kommer och berättar hur hon använder Wikipedia i utbildningen.

Wikimedia Sverige har genom denna föreläsning inlett ett samarbete med skolorna i Göteborg.

Wiki och Wikipedia i undervisning: Sten får återkoppling på sitt kursupplägg

Studenten Madeleine Brès disputerar i medicin. Madeleine föddes 159 år innan engelskspråkiga Wikipedia. Bilden är hämtad från Wikimedia Commons – en veritabel guldgruva för studenter, lärare och alla andra!

Två av tre WikiSkills-kurser har nu ägt rum. En i Stockholm och en i Skellefteå. Den 25-26 mars händer det igen – förhoppningsvis i Helsingborg (anmäl dig).

En del lärare, som till exempel Sten Sundin, lärare i Ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna, har redan använt en wiki med sina studenter. Högskolan Dalarna har nämligen en egen wiki som man använder för moment i undervisningen.

Sten har bett mig kommentera wiki-momenten i två kurser:

”Tack för en inspirerande och värdefull WikiSkills-kurs i Stockholm. Trevligt också med Wikifika på Kulturhuset kvällen innan (Tack för tipset!). Jag har nu gått med i Wikimedia Sverige och siktar på att åka ner på årsmötet i Stockholm den 9 mars.

Du kan ta en titt på två ämnen på DU-wikin”:

• Medicinsk vetenskap: Denna kurs har redan ägt rum en gång. Kursledarna bakom Medicinsk vetenskap är Högskolan Dalarnas pionjörer på att använda wiki.
• Ljud- och musikproduktion: Studenterna ska just börja skriva sina artiklar.

”Kom gärna med synpunkter på upplägget”

Och här, Sten, kommer dom:

En bra fråga att ställa sig när man planerar att använda en wiki i kursen är vem som ska ha rätt att läsa studenternas arbete. Studenternas artiklar i kursen Ljud- och musikproduktion är för närvarande inte åtkomliga för oinloggade. Studenternas artiklar på kursen Medicinsk vetenskap är halvöppna: studenter kan skriva, hela världen kan läsa som här, om anemi. Jag tror att det är kul för studenterna att känna att deras arbete blir läst! Den känslan kan ju förstärkas ännu mer om man skriver på Wikipedia … Så här menar en lektor från KTH: Studenterna ”överväger mycket noggrannare hur de ska uttrycka sig och vad de väljer att skriva när de arbetar med Wikipedia än med mer traditionella uppgifter.”  Alltså – att inte glömma och gömma i någon gammal slaskmapp på datorn kan stimulera studenter att göra bättre ifrån sig. Gör studenternas publicering på kurswikin publik eller utöka läsekretsen ytterligare genom att bidra till världens sjätte mest lästa sajt. Apropå kursuppgifterna i ljud- och musikproduktion så föreslår jag därför en utökning med två nya uppgifter för att lyfta ut studenternas lärdomar till Wikipedia:

Gör en artikelstudie på Wikipedia: uppgiften att söka information och skriva artiklar på den egna kurswikin passar utmärkt att komplettera med en artikelstudie. På Wikipedia: Låt studenten läsa vad som skrivits om det valda ämnet. På artikelns diskussionssida kan studenten göra en utvärdering av artikelns och källornas kvalitet. Låt studenten sedan lista och diskutera de källor som hen valt ut att använda i sitt eget arbete på artikelns diskussionssida.

Sedan fortsätter terminen med de uppgifter som du föreslagit där studenterna färdigställer egna artiklar på kurswikin.

Ge konkreta förslag på hur de utvalda artiklarna på Wikipedia kan förbättras: Innan den muntliga redovisningen ska studenten, efter att ha fördjupat sig i sitt ämne, vara redo att komma med konkreta förslag till förbättringar av den utvalda Wikipedia-artikeln: Låt studenten ge förbättringsförslag på Wikipedia-artikelns diskussionssida eller vara djärv och redigera artikeln direkt. Du skriver att ”Eftersom mina ämnen är internationella så är det engelskspråkiga Wikipedia som gäller.” Här måste jag komma med en invändning: Du har faktiskt ett ypperligt läge att låta studenterna bidra direkt till svenskspråkiga Wikipedia. Inom ditt ämne finns det nämligen fortfarande många artiklar på svenskspråkiga Wikipedia som kan förbättras betydligt. Se bara så lite det står om PA-utrustning! En liten stubbe som väntar på uppbyggnad. Det kan vara lämpligt att göra dessa redigeringar i god tid innan den muntliga redovisningen eftersom studenten då kanske har hunnit få återkoppling av andra Wikipedianer.

Jag har en reservation i ovanstående upplägg. Det är möjligt att du måste planera in moment för att ge studenterna grundläggande kunskap om Wikipedia och Wikipedias nätgemenskap för att denna skrivuppgift ska bli riktigt lyckad. Ett hett tips är att utgå ifrån det färdiga förslag till kursplan för att skriva artiklar på Wikipedia. Kursplanen är framtagen på initiativ av Wikimedia Foundation och är en del av Wikipedia Education Program. Wikimedia Sveriges svenska motsvarighet heter Wikipedia i utbildning. Dessa program fångar upp erfarenheter och behov från lärare som vill eller redan använder Wikipedia eller andra Wikimediaprojekt i sin undervisning och det finns en stor mängd högkvalitativt undervisningsmaterial för observanta lärare med ont om tid men med lust till stimulerande lektioner att grabba tag i. Varför inte låta dina studenter gå igenom online-kursen för hur Wikipedia fungerar (skriv ”Wikipedia:student” på engelskspråkiga Wikipedia) eller visa en video om hur man använder diskussionssidorna? Det finns gott om möjligheter att komplettera undervisning i ditt expertområde med färdigt undervisningsmaterial i hur Wikipedia fungerar.
Slutligen har jag en kommentar om betygskriterierna för uppgiften i kursen Medicinsk vetenskap. Kursen har gått en gång redan och jag ser att en del artiklar har blivit skrivna och är relativt välkommenterade. Om du törs så kanske du till och med kan uppmuntra studenterna att göra en redigering som förbättrar någon annan artikel än den studenten själv huvudansvarar. För att underlätta bedömningsarbetet för läraren kan man be varje student att redovisa en länk till sin/a ”diff” (jämförelse mellan två versioner av en artikel). Vad sägs om att kräva värdefull återkoppling på andra artiklar än den studenten själv har påbörjat för att få VG? En annan möjlighet för att integrera artiklarna mer med varandra är att uppmuntra till relevant länkning mellan artiklarna. Har några sjukdomar samband med varandra? Även sådan länkning kan man ge betygsmässig belöning för.

Håll gärna kontakten och berätta om din och dina kollegers erfarenheter av wiki och Wikipedia i undervisningen!

Allt på internet är inte fel, Computer Sweden

Det är aldrig roligt att stå med ena benet i tidningsvärlden och det andra på internet. För när man trillar ner på staketet däremellan slår man sig gärna på ett särdeles obekvämt sätt. Det upplever just nu Mats Glaad i en krönika på Computer Sweden under titeln “Jag är alldeles för snabb att svälja soppan på nätet” (symptomatiskt nog finns den inte på nätet). Hans lojalitet med tidningsvärlden får honom att blunda för att det fanns skvallertidningar, anonyma insändare, kritiska påhopp som man inte kunde försvara sig mot, och faktafel ibland många hundra år före internet. Hans passion för internet får honom samtidigt att salivera över alla nya häftiga saker som att dela bilder, slå upp i uppslagsverk, och läsa recensioner – saker som också funnits i många hundra år.

På Wikipedia säger vi ibland “källa behövs” för att sedan kunna presentera källorna för läsarna. Om Mats Glaad hade presenterat några källor hade det varit enklare att motbevisa hans påståenden om att allt på internet är fel. Som det är nu hade Glaads artikel raderats från Wikipedia med hänvisning till att den bygger på egen forskning och saknar källhänvisningar och därtill innehåller onödigt mycket upprepningar.

Men en poäng vill vi i alla fall bemöta, nämligen den om att de “tillförlitliga, källkritiserade, faktakollade och kvalitetssäkrade medier[na]” skulle bli värdelösa när det finns så mycket skräp på nätet. Det är som att säga att Encyclopaedia Britannica blir sämre av att stå i samma bibliotek som böckerna av Camilla Läckberg. Folk fattar att olika material har olika sanningshalt. Och gör de inte det, så får vi utbilda dem. Som av en händelse är det sånt moderna lärare håller på med. Det hjälper inte dem att gnälla. Som Albert Einstein troligen aldrig sa: “Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.” Det var vår fromma förhoppning att det var sånt Computer Sweden var till för.

[Smärre redigering, samma dag.]

Internetdagarna 2012

En intensiv veckan här på kansliet, och innan fredagsmyset har vi valt ut några filmer som kanske kan uppmuntra till reflektion och tankar inför nästa vecka.

Denna vecka var det internetdagarna i Stockholm och Wikimedia var inbjudna till två olika sessioner. Där samlas vi som på något sätt är passionerade för webbens möjligheter.

Ylva Petterson som sitter i styrelsen (nominerad till Guldäpplet 2012)  var en av personerna i en paneldiskussion om hur öppna resurser skapa innovation i skolans arbetssätt. Eric Fichtelius från Utbildningsradion och Peter Leth var de andra. Ylva kunde med sin sedvanliga inspiration och klokhet lyfta många spännande exempel på hur skolan utvecklas. Sessionen ligger också uppe på Bambuser om du vill se den nu på en gång.

Sophie Österberg deltog i en annan paneldiskussion som handlade om hur nya möjligheter skapas när tillgången till lärresurser via nätet ökar. Sophie hörs speciellt 10 minuter in i klippet

Samtliga delar från den sessionen finns hos nissepaulsson som streamade trots ett svajjigt WiFi. Tack Nippe!

En annan väldigt spännande ingång till internet i skolan är denna roliga film med liveteckning.

Renvarning på stan

Renstaty utanför Ájttemuseet

-En ren!

Och ett gäng till ovanför dikeskanten. Tänk så mycket spännande en kan få se på resande fot.

Anledningen till att jag var på resande fot var Åsa Sundqvist på Ájttemuseet i Jokkmokk. Hon hade läst om samarbetet mellan Wikimedia Sverige och Centralmuseernas samarbetsråd och ville också samarbeta. Att hon dessutom för några år sen försökte redigera artikeln om museet men fick veta av gemenskapen att det inte går för sig att skriva om sitt eget museum gjorde att hon undrade hur andra museer kunde få samarbeta. God vilja, visat intresse och ett framsynt museum med stora, spännande samlingar gjorde att jag tog flyget till Luleå och bil därifrån vidare in i landet och över polcirkeln.

Under några timmars möte diskuterade jag sen med Åsa och några kollegor till henne vad Wikipedia är, vad Wikipediagemenskapen är och hur den fungerar, hur det går till att  bli en del av gemenskapen och hur det går att samarbeta för att både göra Wikipedia bättre, nå ut med den kunskap och den expertis som museet har och på köpet förbättra artikeln om det egna museet. Annat vi avhandlade var upphovsätt, skillnader mellan enaresamiska och skoltsamiska, tillgängliggörande av bildsamlingar och hur svart kaffe egentligen kan vara. Mer konkret kom vi fram till att vi under hösten ska hålla en workshop för hela museipersonalen så att dom därefter kan förbättra artiklar om samisk kultur, personligheter och företeelser. Målet är varken att artikeln om museet ska bli utmärkt eller att personalen ska redigera Wikipedia på heltid utan att den kunskap museet och dess personal besitter ska komma fler tillgodo och att museet ska bli synligare genom att fungera som källa i många artiklar och att det går att illustrera artiklar med forografier från samlingarna. Om sen artikeln om museet aktualiseras och får en ansiktslyftning är det en positiv bieffekt!

Kåta vid Samernas utbildningscentrum

I samband med mötet på museet passade jag på att hälsa på hos Samernas utbildningscentrum och fick en pratstund med rektorn på skolan. Samernas utbildningscentrum är en folkhögskola inriktad på duodji (sameslöjd), renskötsel och samiska språk. Utbildningen hålls till största delen på någon av dom samiska språken och vi spånade lite på möjligheterna att använda samiskspråkiga wikipedia i utbildningen. Av dom ungefär 4200 artiklar som finns är många skrivna i ett projekt Wikimedia Norge driver, och gemenskapen behöver påfyllning för att bli livskraftigare. Dessutom finns möjligheten att dokumentera sameslöjd, både med bild och film för att förbättra artiklar på alla språk.

Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]