Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Archive for the ‘statistik’ Category

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Posted by Axel Pettersson på 16 april 2014

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.

Posted in Hur gör man?, Kvinnor på Wikipedia, Samarbeten, statistik, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Posted by Lennart Guldbrandsson på 16 december 2013

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Posted in Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Posted by Lennart Guldbrandsson på 15 december 2013

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp

Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Posted in Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikimedia Commons, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Vinnova stödjer vårt databasprojekt!

Posted by jopparn på 30 november 2012

Se below for the English version

Vi fick idag veta att vårt projekt Wiki älskar konst på allmän plats har fått finansiering från Vinnova! Detta innebär att vi kommer att kunna bygga upp en fantastisk databasresurs med offentligt ägd konst. En databasresurs som vi är säkra på kommer att ha ett stort värde för många aktörer i samhället och för våra olika projekt i synnerhet.

Vi kommer så snart som möjligt börja kontakta ett antal kommuner och begära ut information om deras konstsamlingar. Därefter kommer vi att föra samman detta i en central, nationell databas. Totalt kom 72 ansökningar in men endast 17 av dessa fick stöd. Glädjande nog fick vi hela den summa vi ansökt om!

Men varför håller Wikimedia på med en databas om konst kanske några av er funderar på? Vad är kopplingen?

Idén för databasen uppkom när vi arbetade med förberedelserna av den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi anordnar tävlingen tillsammans med bland annat Europeana och den kommer att äga rum för första gången i maj 2013. Till tävlingen behövde vi skapa listor med lämpliga objekt att fotografera och vi insåg då att det saknades en sådan central databas. Detta var ett uppenbart problem då en databas gör det möjligt att genomföra tävlingen mer strukturerat och vi kan på ett bra sätt tydliggöra vad som ännu saknas. Genom det här projektet kommer det att vara möjligt att ordentligt utöka antalet konstverk som är med i Wiki Loves Public Art kommande år. Vi kände att det vore dumt att inte samtidigt se till att försöka göra det här projektet så värdefullt för så många parter som möjligt redan från start när vi ändå var tvungna att begära ut data från kommunerna. Då detta skulle kräva mer arbetet bestämde vi oss för att skicka in en ansökan till Vinnova för att kunna genomföra det på bästa sätt.

Vår förhoppning är att kommunerna kommer att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen och endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och den kompetens som behövs för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand och här kan vi bidra. Exempelvis kan kommunerna och turistsektorn använda den färdiga databasen för att visa sevärdheter i kommunen. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp ”Rundvandring i Varberg” kunna kompletteras med information om offentliga konstverk.

Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börja se möjligheterna med öppna data och tänker igenom sina egna rutiner och arbetssätt när de får den här typen av begäran. Vi hoppas att projektet skall bli en lämplig inkörsport och ett flaggskepp för kommande, liknande satsningar. Vi har även samtal med andra aktörer som sysslar med offentlig konst, såsom exempelvis Statens konstråd, för att se om det är möjligt att även inkludera deras databaser i vår centrala databas.

Databasen kan även vara ett stöd för kommunerna vid deras underhåll och reparationer av offentlig konst. Upsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha vad gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 80-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar därtill en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på längre sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett sådant uttag ur en samlad öppen databas.

Som vi ser det är öppen data även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria, och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid samt skapa verktyg för att diskutera konsten.

Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar.

Det finns alltså en hel del aktörer som kommer att kunna dra nytta av projektet. Vi har en stark övertygelse att den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppen data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och då arbeta för att data kontinuerligt ska förbättras och hållas uppdaterad.

Nu påbörjas arbetet med att så snabbt som möjligt identifiera en skicklig databasutvecklare som även är duktig på att prata med folk! En stor del av arbetet kommer nämligen att gå ut på att kontakta Sveriges kommuner och begära ut den information vi behöver från dem. Känner du till någon lämplig kandidat, eller är du själv kanske den vi söker? Skicka då ett email till john.andersson@wikimedia.se!

Vänligen,

John

Vinnova is backing our database project!

Today we received the fantastic news that our project Wiki älskar konst på allmän plats (Wiki Loves Public Art) has gotten backing from Vinnova! Hence, we will be able to build a fantastic database resource about public art in Sweden. We are convinced that this database resource will have a great value for many actors in society and also for us when working on achieving our projects.

As soon as possible we will start contacting a number of municipalities and ask them to give out information about their art collections. The data collected will then be merged into one central, nation wide database. In total 72 applications where sent in to Vinnova and of those only 17 was picked. Pleasantly enough we received the full amount that we asked for!

Some of you might wonder why Wikimedia Sweden is even working on a database with public artworks? What is the connection?

The idea of the need for such a database came to us when preparing to organize the international photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. We are organizing the contest in cooperation with actors such as Europeana and it will take place in May next year for the first time. We needed to organize the contest in a structured way and for the contest we needed lists with suitable objects to photograph to make it easier for our volunteers. Creating a database like this will make it possible to include many more artworks in the contest in the future. However, we realized that no such database existed in Sweden. We strongly felt that it would be stupid to initiate contacts with a few of the municipalities and collect the datasets without at the same time trying to make it as valuable for as many actors as possible already from the start. That would however take more time, and we then decided to apply for a grant from Vinnova.

As a lot of municipalities lacks databases and only have the material in an analogue form. As many of the municipalities are lacking the competence and the resources to create useful open databases by themselves, this project could support them with that. They could then use the database to improve tourism as they can develop tools that can show where different types of artworks are located.

By systematically contacting the municipalities this project will hopefully lead to more municipalities realizing the possibilities with open data and start thinking through their own routines and how they work with these types of requests. Indeed, we hope that the project will be a door opener and a flagship for future, similar projects. We also have talks with other actors that are working with public art such as The National Public Art Council Sweden to see if and how we can include their data and expertise in the project.

The database can also be a support for the municipalities regarding maintenance and repairs of public art as the municipalities can develop tools that help them take stock and coordinate their maintenance with other municipalities in a region by jointly procuring services.

From our point of view open data is also a democracy issue as it is central that the general public and the media easily can see what our tax money are being used for and tools can be added to facilitate public discussion about the art.

Also scientists can use the database for quantitative studies and investigate different trends.

Hence there are a large number of actors that will benefit from the project. We have a strong belief that the new digital economy need open data that service providers can use to develop new services. For the public’s education and the knowledge society’s continued growth data of this type must be searchable and structured. In the long run open data is the only way forward as that gives more actors the possibilities to work with it and help with improving it and keeping it up to date.

Now our work with identifying a possible database developer as soon as possible, that also have some people skills! People skills are central as the developer also will have to work with contacting the municipalities to get the information from them. If you know a suitable candidate, or perhaps you yourself are the one we are looking for, then please send me an email at john.andersson@wikimedia.se!

Cheers,

John

Posted in Europeana Awareness, forskning, GLAM, Internet i Sverige, Kultur, Politik, Samarbeten, statistik, Tillgänglighet, upphovsrätt, Wiki Loves Public Art, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | 2 Comments »

Wikipedia får femte jubileumsdag!

Posted by Lennart Guldbrandsson på 20 april 2012

Idag, den 20 april 2012, har Wikipedia fått en till jubileumsdag. För att visa hur sällsynt det här kan jag berätta att det bara skett fyra gånger tidigare under Wikipedias 11-åriga historia.

Den första var den 15 januari 2001, som var det datum då Wikipedia startades. Därför kallas den allmänt Wikipedia-dagen, och firas årligen världen över.

Den andra utfästes året därpå, den 25 januari, som tack till Magnus Manske, för hans jobb med programvaran bakom Wikipedia.

Den 31 oktober, 2003 tillkom den tredje dagen. Återigen var det för programmeringskunskaper när Tim Starling fick en egen dag.

2004 fick så Brion Wibber en egen dag, nämligen 1 juni. Wibber är den tredje programmeraren som får en egen dag.

Sedan dess har Jimmy Wales inte utfäst några fler dagar. Förrän idag!

Idag lyckades nämligen användaren Koavf på engelskspråkiga Wikipedia spränga den magiska 1 miljon redigeringar-gränsen! Strax därpå skrev Jimmy Wales så här på Koavfs användardiskussion:

As you will see at Wikipedia:Justin Knapp Day, and per the tradition described at Wikipedia:Wikipedia holidays, I have in your honor declared today to be Justin Knapp Day! This is the highest award I can bestow on-wiki, and this is the first time in several years that I have done it, and the first time it has gone to someone who was not a developer. You rock! Jimbo Wales (talk) 18:24, 20 April 2012 (UTC)

Den här miljonen redigeringar har redan uppmärksammats internationellt i media. En del i media (framför allt radiovärdar) har varit kritiska, men som wikipedianen Steven Walling skrev:

people like Koavf have done more good for the world than any radio host who ever lived.

På svenskspråkiga Wikipedia har den mest aktive användaren ungefär en tredjedel av det antalet redigeringar.

Posted in statistik, Wikipedia | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

Många fel om Wikipedia i undersökning

Posted by Lennart Guldbrandsson på 18 april 2012

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Posted in Företag, forskning, journalistik, media, statistik | Taggad: , , , , | 3 Comments »

Wiki Loves Monuments 2011 – Statistiken

Posted by Jan Ainali på 17 oktober 2011

Detta inlägg är skrivet av André Costa som har varit central i projektet Wiki Loves Monuments.

Det svenska bidraget till Wiki Loves Monuments 2011… Hur många fotografier laddades upp egentligen? Vilka var det som tog bilder? Vad föreställde de och var togs de? Och med alla dessa bilder som togs finns det fortfarande bilder som saknas?

Nu när Wiki Loves Monuments 2011 är över tänkte jag att det skulle kunna vara intressant att gräva lite bland siffrorna bakom tävlingsresultaten för se om vissa av dessa frågorna kan besvaras.

Vad? / Hur många?

Totalt laddades 5126 bilder upp under tävlingens gång. Dessa bidrag delas upp i tre kategorier.

  • Byggnadsminnen / Kyrkliga kulturminnen (BBR): 4267 (796)
  • Fornminnen: 648 (232)
  • Övriga (statyer, K-märkta fartyg etc.): 211

Siffrorna inom parentes anger antalet unika kulturminnen som fotograferats i var kategori[1]. Som vi kan se dominerades bilduppladdandet av byggnadsminnen. Kanske inte speciellt förvånande då dessa ofta är lättare att ta sig till samt att de var dessa som visas på kartan på tävlingens hemsida.

Om vi tittar närmare på BBR bidragen ser vi att det togs 2894 (533) bilder på byggnadsminnen, ungefär dubbelt så många som på kyrkor. Det mest illustrerade av BBR anläggningarna var dock Engelbrektskyrkan i Stockholm som totalt fick 134 nya bilder.

Tittar vi istället på fornminnena ser vi att dessa, till antalet bilder, främst föreställer gravfält (182), stenkammargravar (98), runristningar (85) samt hällristningar (36). Tittar vi istället på antalet unika kulturminnen dominerade istället runristningarna med 51 olika stenar. Det mest illustrerade av fornminnena var Anundshög utanför Västerås som totalt fick 31 nya bilder.

Vem?

Genom detta verktyg kan man se att bilderna laddades upp av 166 olika användare. Utav dessa kan inte mindre än 118 stycken kan klassas som nya användare[2]!

Utav de 5094 bilder som laddats upp av vanliga användare kom ungefär hälften (49.82%, 2538 bilder) från dessa nya användarna. Ett imponerande antal flitiga användare som förhoppningsvis kommer att fortsätta bidra med nya bilder även efter tävlingens slut.

Flest bilder bidrog användaren Socrates Petalidis (Socrates se) med, 744 stycken.

Var[3]?

WLM2011 Sweden - kommun.svg

Bidragen till Wiki Loves Monuments 2011 uppdelade efter kommun. Grön: Både byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen (BBR) och fornminne Blå: Enbart byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen Röd: Enbart fornminne Grå: Inga bidrag

Det i mina ögon mest anmärkningsvärda när man tittar på den geografiska fördelningen av bilderna är att tävlingen fick in bilder på kulturminnen från var och en av Sveriges alla län.

I antal dominerade Stockholms län med 1471 bilder, mer än dubbelt så många som andra platsen Västra Götalands län (706) som i sin tur följdes av Västmanlands län (480) och Västernorrlands län (427).

Tittar man till antalet unika kulturminnen ändras ordningen med Västra Götalands län nu på topp (199) följt av Stockholms län (139), Skåne län (110) och Uppsala län (72).

Om man tittar närmare på Västra Götalands ”unika kulturminne”-siffra ser man att den fått en stor hjälp av fornminnesbilder, 77 stycken vilket är mer än dubbelt så mycket som efterföljaren Kalmar (31) vilket i sin tur är dubbelt så mycket som var och en av efterföljarna.

När?

Även om tävlingen enbart pågick under september var det ändå fritt fram att ladda upp bilder tagna tidigare. Två tredjedelar av alla bilderna togs i september 2011 med ytterligare 10% av bilderna tagna tidigare 2011. Den tidigaste av bilderna togs redan i februari 2001.

Vill man däremot titta på när under tävlingen bilderna laddades upp finns detta verktyget. Från den grafen kan vi se att ungefär hälften av bilderna laddades upp under tävlingens sista vecka.

Vad saknas?

Om vi slutligen tittar till BBR listorna på svenskspråkiga Wikipedia ser vi att andelen illustrerade till ickeillustrerade poster varierar kraftigt mellan länen.

Stockholms län har illustrerat 92% av sina poster, Uppsala 90% och Skåne 87%. Minst antal illustrationer har Östergötland (21%), Jämtland (29%) och Gotland (32%). Kollar man på kommunnivå så varierar siffrorna ännu mer från helillustrerat till helt utan illustrationer.

Dessa siffrorna är dock känsliga för två faktorer. På grund av brister i BBRs dataexport saknar vissa län flera eller rent av alla sina kyrkor. Dessutom har vissa sidor inte hunnit gås igenom vilket betyder att det kan finnas tidigare existerande bilder som ännu inte lagts in.

Kort och gott så finns det fortfarande gott om kulturminnen som behöver bilder så ta med dig kameran nästa gång du är ute och går.

Slutkommentar

Som ni kanske klurat ut tycker jag att sånt här är rätt intressant så ifall det finns någon annan fakta / siffra som du tycker skulle vara nyttig att se så hör av dig så ska jag se om den går att få fram.

Statistiken går att se i råformat på http://bit.ly/rt27nS och ett snabbt ihopsatt karta över den geografiska spridningen av bidragen (BBR+Fornminne) kan ses på http://geocommons.com/maps/106387 eller maps.google.com.

Fotnoter

[1] Notera att för de bilder som föreställer mer än ett kulturminne så har enbart det första tagits med i summan.
[2] En användare räknas som ny om kontot registrerades efter sista augusti 2011.
[3] Statistiken nedan exkluderar de bilder för vilka kommun inte kunde avgöras mekaniskt. Dvs. 291 bilder som främst utgörs av övriga-kategorin samt BBR-poster som saknas i listorna på svenskspråkiga Wikipedia.

Posted in statistik, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: | 2 Comments »

Tomas Tranströmer, Nobelpriset och Wikipedia

Posted by Lennart Guldbrandsson på 06 oktober 2011

Jag satt och tittade på direktsändningen av Peter Englunds annonsering av att Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur och tänkte att jag kanske kunde redigera in det i Wikipedia. Tji fick jag. Ett par sekunder efter annonseringen var informationen redan inlagd.

(Grattis till Användare:Julle den IP-användare som lyckades.)

Troligen kommer artikeln få en rejäl skjuts uppåt de närmaste dagarna. Det som är lite spännande är att trafiken till Tranströmers artikel redan fått en peak de senaste dagarna. Kan det möjligen vara så att Akademien har kikat på artikeln?

Det finns ett par bilder av Tranströmer på Wikimedia Commons. Titta här bara. Men vi skulle verkligen behöva fler.

Posted in Kultur, media, statistik, Wikipedia | Taggad: , , , , , | 4 Comments »

Venusfigurinerna från Balzi Rossi blev artikel 400 000

Posted by Jan Ainali på 26 juni 2011

[Nedanstående inlägg på Wikimedia Sveriges blogg är skrivet av Bengt Oberger den 19 juni 2011.]

På eftermiddagen söndagen den 19 juni lyckades det mig att pricka in artikel 400.000 på svenskspråkiga Wikipedia. Som nedan sägs var det en hel del tur, men inte enbart. Jag hade förberett mig enligt receptet i Axel Petterssons blogg Vill du skriva artikel 400 000?

Le caverne.jpg

Balzi Rossi-grottorna. Foto:Lemone. Licens: CC-BY-SA-3.0

Att det blev Venusfigurinerna från Balzi Rossi var roligt. Den råkade också vara den var den första artikel som jag lade på hög, i stället för att publicera den direkt.. Den artikeln blir också förmodligen den sista för min del i en serie om venusfiguriner från peleolitikum. Den startade i maj 2009 med Venus från Hohle Fels, två dagar efter det att fyndet av denna rekordgamla venusfigurin offentliggjordes.

50 artiklar

Tanken att försöka stå för jubileumsartikeln väcktes en vecka in i juni, och jag tänkte att skulle skaffa ett tiotal lotter i detta lotteri. Efter 400.000-bloggen förstod jag dock att möjligheten skulle vara liten med mindre än 20 nya artiklar. Internsnack under Wikimedias fotosafari helgen 11-12 juni gav vid handen att man borde ligga högre, kanske på nivån 40 artiklar, för att ha en skaplig chans.

Autogrill Herrtoaletten.JPG

Herrtoaletten på Friedensreich Hundertwassers Motorvägsrestaurant Bad Fishau-Brunn. Foto: Bengt Oberger. Licens CC BY-SA-3.0

40 artiklar? Hur skulle det vara möjligt? Jo, lyckligtvis hade jag förutom Balzi Rossi-artikeln ett tiotal inte helt färdiga artiklar liggande, vilka kunde färdigställas med begränsas arbetsinsats. Detta var en bra början. Fotosafarin gav sju nya artiklar med nytagna bilder, betittande av Friedensreich Hundertwasser- och andra hus i Österrike månaden innan gav den färg- och formstarka Motorvägsrestaurant Bad Fishau-Brunn och sex andra illustrerade artiklar, ett seminarium gav uppslag och material till tre till, bland annat en med ett skapligt foto av chefen för Tekniska museet Ann Folin. 28 artiklar färdiga, det började bli realistiskt att nå 40.

En restriktion fanns: kravet på viss substans och minikvalitet i varje artikel. Med många wikipidianer som laddade upp artiklar samtidigt, vore det omöjligt att veta vilket ordningsnummer en viss artikel kunde få. Risken att en riktigt tunn artikel skulle bli nummer 400.000 var inte rolig att ta. Helst borde artiklarna också vara en originalartiklar, och inte artiklar baserade på en annan språkupplaga.

En lyckosam sökning efter uppslag på internet ledde mig till Sörmlands museums webbplats, där Linda Ekblad utförligt skrivit om Katrineholms tidiga industrihistoria. Detta gav material till Carl_Fredrikssons_Träförädlings_AB och fem artiklar till. En bok om introduktionen av Arts & Crafts-rörelsen i Sverige vid förra sekelskiftet resulterade i tre artiklar. Avbetande av röda länkar till svenska konstnärer ledde till fem biografier, om än väl korta. Målet 40 artiklar var nått.

Nu började det bli nära den avgörande dagen, och varför inte skaffa sig en marginal och leta sig upp mot 50? Jo, men detta krävde mer av en serieproduktion under tidspress. Jag tog mig då an den outtömliga serie arbetslivsmuseer, som jag började på efter ett besök på Ebbamåla Bruk sommaren 2008. Det påstås att det finns 1.300 arbetslivsmuseer i Sverige och nätverket ArbetSam har drygt 400 medlemsmuseer, så det finns att skriva om. Fram till målsnöret blev det Råås kvarn i Östergötland och åtta andra oillustrerade sådana artiklar, inte värst bra men passabla, och totalen blev ungefär 50. En överväldigande andel bestod då faktiskt också av artiklar som inte bara var nya på svenskspråkiga Wikipedia, utan också på Wikipedia över huvud taget.

Publiceringen

Det återstående problemet var uppladdningen. Jag bytte webbläsare från omoderna Sea Monkey till Google Chrome, som är snabb och har ett överlägset fliksystem. Dessvärre har jag en osäker internetuppkoppling. Modemet går ned då och då med oklara intervall, även om det kan startas om på tio sekunder eller så. Värre är att den enda dator jag har med bekvämt stor skärm är både gammal och har sina egenheter. Om den vilar för länge, kan den hibernera och tar då lång tid att väcka upp. Den har också en bug i en switch i Windows, som gör att internetupkopplingen kan falla ur om datorn vilar, med krav på återstart av datorn. Det vore onekligen en fadäs, om kontakten med internet skulle upphöra under det kritiska skedet. Särskilt som det krävdes en timme eller så för att rigga uppladdningen på ett optimalt sätt.

Och så blev det nästan. Det verkade ett tag som om 400.000-strecket skulle nås under natten till söndagen eller tidigt under morgonen. Då iordningsställde datorn för publicering av artiklar, i två instanser av webbläsarprogrammet för att få stora lätthittade flikar. På förmiddagen upptäckte jag förstås att det gått snett. Datorn måste startas om och att alla förberedelser för uppladdningen göras om. Lyckligtvis utökades antalet publicerade nya artiklar långsamt på förmiddagen, så det var gott om tid att förbereda publiceringen på nytt. Denna gång i en enda instans, för att slippa tidsspillan att byta. Flikarna visade sig bli hanterligt urskiljbara ändå.

Sedan var det bara att hålla igång datorn och vänta. Vid artikel 399.943 började jag spara och det tog väl ungefär tre minuter att ladda upp samtliga, exklusive en artikel som jag missade att få upp i tid..

Värt besväret?

Barnsligt att försöka pricka in artikel nummer 400.000 ? Javisst, barnsligt som i alla tävlingar mellan vuxna. Roligt? Jo, visst var det det. Ärorikt? Nej knappast, att skriva nya artiklar är inte det svåra. Det knepiga och tidskrävande är att ta itu med en halvbra artikel med brister i struktur, källunderbyggnad, utblick och läsbarhet för att grundligt omarbeta den till något bra.

Försöka igen med halvmiljonte artikeln 2014? Nej, vid det laget har nog jag eller någon annan bearbetat de flesta bra uppslagen till nya artiklar inom mina favoritämnesområden..

Posted in Hur gör man?, statistik, Wikipedia | 5 Comments »

Vill du skriva artikel 400 000?

Posted by Axel Pettersson på 12 juni 2011

300 000-passagenDet är nånting visst med att passera jämna nummer, 10-årskalas, 10 miljoner bilder på Commons och snart passerar vi 400 000 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia.

Senast vi firade jämnt var 13 december 2008 klockan 14.23:31 när Ulf, mer känd som användare Ulkl, klickade spara på artikeln om Arvidsjaurs kyrka och träffade rätt på 300 000. Att han dessutom publicerade 13 artiklar till på under en minut är en imponerande bedrift. Totalt har det blivit över 800 artiklar om kyrkor under åren för Ulf, som avslöjar att fokus framöver kommer att vara att utöka kyrkoartiklarna och eventuellt få några nominerade till utvalda artiklar.

-”Jag tänker ta det lugnt denna gång och har inga ambitioner att skriva artikel 400 000″ säger Ulf. ”Möjligen gör jag ett försök på artikel 500 000, men då vill jag skriva om något annat än kyrkor.” Hemligheten för att kunna publicera många artiklar på kort tid är att ha dom färdigskrivna på olika flikar i din browser, se till att spara-knappen är på samma ställe på alla flikar och sen vara med när det närmar sig och klicka på spara så fort det går. Ulf fortsätter -Med denna metod borde man kunna få ut två artiklar i sekunden. För att veta när det är dags är det bra att hålla koll på statistiksidan. Eftersom fler vill vara med i leken och kämpa om äran blir det ett lurpassande med låg tillväxttakt innan det tar fart och alla sparar sina artiklar så fort det går.

Tillväxten runt 300 000
Tidigare milstolpar
100 000 artiklar nåddes augusti 2005
200 000 artiklar nåddes december 2006.
300 000 artiklar nåddes 13 december 2008
400 000 artiklar nås i  juli 2011 ?

De första 100 000 artiklarna tog  4 år och 3 månader.
Nästa omgång 100 000 artiklar tog 1 år och 3 månader.
Den tredje omgången 100 000 artiklar tog 2 år
Den fjärde omgången 100 000 artiklar tog 2 år och 7 (?) månader

Hur lång tid kommer det ta att nå en halv miljon? Skriv en gissning i kommentarsfältet!

Posted in Hur gör man?, statistik, Verktyg | 6 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 293 andra följare