Låt mig ta sats nu, för det här är ett mastodontämne som jag har tänkt länge på. Men innan jag börjar tänkte jag berätta om min son. Jag lovar att det har med saken att göra.
Min son är fem år för tillfället. Vi har uppfostrat honom att inte tro på spöken. När vi ser något barnprogram på TV med spöken i brukar han med fullständig skärpa säga att spöken inte finns. Då blir jag stolt. Men ibland kommer han hem från dagis och är lite konstig. När vi frågar varför kommer det fram att han är rädd för att spöken ska komma och göra något… lite oklart exakt vad. Orsaken är att de andra dagisbarnen har pratat om spöken, och helt plötsligt är vår son inte längre säker på att spöken inte finns trots allt, lite grand i alla fall. Han har alltså glömt att han vet att spöken inte finns, och när vi påminner honom om det blir han lugnad.
Poängen är att femåringen har två helt olika ståndpunkter i huvudet samtidigt, men att han inte är tillräckligt mogen för att se på sig själv utifrån. Det kan vara något att tänka på lite då och då när du läser det här inlägget.
Ibland kan man höra om lärare som förbjuder sina elever att använda Wikipedia
Jag åker runt och föreläser om Wikipedia på skolor lite då och då. Det brukar inte dröja länge innan man märker att både lärare och elever har hört om någon, ofta någon annan lärare, som har sagt till sina elever att de absolut inte får använda Wikipedia. En del säger att de inte får använda Wikipedia över huvud taget, medan andra får höra att de inte får ange Wikipedia i källförteckningen.
Ett exempel på en sådan lärare (som jag hittade via läraren Kristina Alexanderson):
”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern, ”Det stavas IG”
[Källa: Per Falk (9.30 in)]
Jag tror att det sättet att se på världen, Wikipedia och skolan är ett gigantiskt misstag. Det av två skäl:
- hur har de lärarna tänkt att bete sig rent praktiskt för att förbjuda eleverna från att använda Wikipedia? Stå och hänga över axeln på eleverna hela tiden? Med kanske 20-30 elever att övervaka blir det en massa spring fram och tillbaka. Det är med andra ord rent praktiskt omöjligt att hindra eleverna från att använda Wikipedia eller någon annan källa
- tror läraren att allt handlar om betyget och skolan just nu? När eleven går ut, kommer han eller hon att behöva söka reda på information på egen hand. Om läraren inte har lärt eleven hur Wikipedia fungerar, är risken större för att eleven behandlar Wikipedia fel. Det är alltså inte bara omöjligt – det är också dumt.
Men mer än så: en lärare som förbjuder elever att använda missköter sitt jobb!
Tar jag i? Nej, knappast. Läs till exempel i följande passus ur Kursplan för svenska under Läroplan 94 (som snart ersätts av Läroplan 11):
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven
[...]
– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,
Det här är alltså Skolverket som skriver så. Då kanske det är dags att titta på hur många som använder Wikipedia:
- drygt 370 miljoner människor världen över besöker Wikipedia, varje månad
- det är den femte mest besökta sajten i världen
- andra informationskällor är betydligt mindre använda, se bild nedan:
Så här rangordnar sig Wikipedia med andra stora informationskällor på nätet
Hur kan man blunda för världens största uppslagsverk och en av världens mest besökta webbplatser? En lärare som förnekar sina elever den chansen gör alltså inte sitt jobb.
Lärare förbjöd elever att använda tidningar!
Tänk dig för ett ögonblick en lärare som helt förbjuder sina elever att använda tidningar i undervisningen. Låter det absurt? Varför? Tänk efter.
Är det för att man kan lita på tidningar? Låt oss för ett ögonblick säga att man kan lita på tidningar, och att det inte alls förekommer att de tar död på såväl Fidel Castro som påven i förväg – låt oss låtsas det. (Alla som varit med i tidningar vet att det inte är så enkelt, men som sagt, låt oss för ett ögonblick tänka oss att tidningar vore helt felfria.)
Eller är det för att tidningar är tryckta? Folk litar mer på tryckt material än material på internet. Till och med Skolverkets tjänst Länkskafferiet skriver:
Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På Internet kan alla som har tillgång till en server (en kraftfull dator) enkelt publicera vad de önskar.
[Källa]
Jag jobbar då och då som manusredaktör för ett print-on-demand-förlag (Vulkan), där man trycker författares alster utan någon som helst förhandsgranskning. Böckerna som kommer därifrån ser precis lika seriösa ut som vilken annan bok som helst. Sedan 1990-talet någon gång har det egentligen varit möjligt att göra egna tidningar (en vän till mig gjorde ett fanzine om filmmusik). Det har funnits massor av nationalistiska/rasistiska tidningar – utan hakkors och Hitlerhyllningar – sedan hundratalet år. Fråga bara Expo. Sedan millennieskiftet har många tidningar webbplatser där de publicerar saker som inte får rum i den tryckta tidningen (är det mer opålitligt material?) Och som professor Clay Shirky sa på konferensen TED (citerat fritt ur minnet):
Vi fick erotiska romaner 150 år innan vi fick vetenskapliga tidskrifter.
Kanske, kanske är tanken att tryckt material är mer pålitligt något av en illusion. Visst kan tryckt material vara mer pålitligt – men man vet aldrig. Det är det som är grunden för källkritik, eller hur? Men låt oss låtsas (igen) att tryckt material vore mer pålitligt för att det är tryckt.
Eller så är tidningar pålitliga för att de har en redaktion? Nordisk familjebok hade en fantastisk redaktion (men deras material är lite mossigt idag). Min kompis fanzine hade också en redaktion. Det har inte funnits en enda porrtidning utan redaktion. Ett verk är alltså bara så bra som sin redaktion. Vi återkommer till det lite senare, men låt oss för ögonblicket återigen låtsas: tidningar har en redaktion, ergo – de är mer pålitliga.
Ändå finns det skäl för läraren att förbjuda tidningar. Den där läraren argumenterar kanske så här: allt färre elever läser tidningar (och inte bara av ekonomiska skäl) – och det finns troligen inte ens en tidning på skolan, eftersom det alltmer sällan ens finns ett skolbibliotek. Med tanke på att det också finns så många olika tidningar av olika kvalitet, och läraren av tidsbrist inte kan kontrollera exakt vilka tidningar som eleverna har tillgång till, så är det lika bra att helt enkelt undvika det ormboet som det skulle innebära att gå in på exakt hur tidningar kommer till, hur man bedömer tidningars trovärdighet, och när man ska använda tidningar som källor i skolarbetet. Det blir för jobbigt och tidskrävande, när det finns så mycket annat att göra.
Låt oss sedan säga att läraren påstod att han inte var någon journalist. Alltså kan han eller hon inte presentera ämnet ordentligt. Hellre strunta i det, än att komma med saker som kan vara felaktigheter.
Ändå är det lite absurt, va? En sådan lärare skulle förlora sina kollegors respekt och kanske till och med möta konsekvenser från rektor och skolledning. Men skillnaden mot att inte använda Wikipedia i undervisningen är inte särskilt stor. Eftersom så många som läser Wikipedia får man se till att skaffa sig koll. Om läraren inte vet hur Wikipedia fungerar, då finns det andra som kan hjälpa till. Det är bland annat en förening som du kan kontakta om du vill att någon ska komma och föreläsa om Wikipedia, eller träna dig och eleverna i att använda Wikipedia.
Och det finns ett skäl till att Wikipedia är viktigare att ta upp än tidningar!
Låt säga att vi accepterar premissen att Wikipedia är en dålig källa (jag skulle säga att det beror på vad man ska ha informationen till). I så fall finns det en slutsats som är helt ofrånkomlig:
Dåliga källor är utmärkta för att diskutera källkritik
Med tanke på hur använd Wikipedia är (se ovan), även av elever, så vore det alltså närmast ett försuttet tillfälle att diskutera hur man ska göra istället, för att bli bra på källkritik. Skolverket har skrivit mycket om det, om man säger så.
Varför förbjuder lärare elever att använda Wikipedia?
När man hör om lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia, så åtföljs det ofta av följande skäl ”för vem som helst kan ju lägga in vad som helst”. Det stämmer, för Wikipedia har ingen redaktion som förhandskollar materialet innan det läggs ut. Pröva, så får du se, att så fort du har sparat din ändring, så ligger det ute, live för hela världen att se. Men, det kan vara värt att poängtera, och det har vi gjort ett par gånger, att Wikipedia faktiskt har ett ganska komplext kvalitetssäkringssystem. Om du klickar på den förra länken kan du se att Wikipedia har mer än ett dussin olika metoder för att kontrollera bidrag, spåra användare, blockera bråkstakar, låsa artiklar, etc. Men – och här kommer vi tillbaka till början av inlägget, med min son – folk tänker inte på att vad de säger (”vem som helst kan ju lägga in vad som helst”) betyder att vem som helst också kan ändra och ändra tillbaka det ”vem som helst” har lagt in.
Wikimedia Sverige var på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Se bilder här. Vi svarade på massor av frågor om Wikipedia. Jag måste säga att jag blev lite chockad i år, för i år träffade vi fler personer än vanligt som inte visste vad Wikipedia var, som trodde att det var en sökmotor, som trodde att artiklar syftade på att Wikipedia innehöll tidningsreportage, och som trodde att Wikipedia var ett företag eller ägdes av till exempel Google. (Det är en ideell stiftelse som driver Wikipedia, men de lägger sig inte särskilt mycket i besluten på Wikipedia.) Kunskapen om vad Wikipedia är, var lägre än vad jag mindes från tidigare år. Då var ändå besökarna läsande, informationssökande människor. Hur ska det vara bland dem som inte har en bakgrund där man söker på internet? I alla fall, en dialog som otroligt nog var ganska vanlig, var följande:
Vi: – Vet du om att alla kan redigera Wikipedia?
Besökare (otåligt): – Jaja.
Vi: – Har du själv redigerat Wikipedia?
Besökare (förvånat): – Nej, det visste jag inte att man kunde.
Finns spöken eller inte, eller båda två?
Jag tror att det där är nyckeln till hela frågan om varför lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Okunskap. Okunskap om Wikipedia, och nätet i allmänhet. Då blir det väldigt viktigt vad media skriver. Om media skriver om faror och fel de enda gångerna de skriver om Wikipedia, då riskerar många inte bara att få ett felaktigt intryck av Wikipedias pålitlighet, utan också skapa en rädsla för processen att skriva en Wikipedia-artikel.
Som advokat-poeten John Godfrey Saxe skrev (och som Otto von Bismarck sedan associerats med):
Laws, like sausages, cease to inspire respect in proportion as we know how they are made.
Det är likadant med uppslagsverk, och för den delen forskning. Man vill liksom inte veta för mycket om vad som inte står i uppslagsverket, utan bara ha något enkelt svar. Men Wikipedia är transparent. Alla tidigare versioner av alla artiklar sparas, öppet.
För mer information om vad siffrorna står för, skriv Wikipedia:Versionshistorik i Wikipedias sökruta
2003, när tidningarna började rapportera om Wikipedia lite mer, var det naturligt att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin och då tyckte en del att NE var bättre. Det förvånar mig inte. Två år efter att NE började komma ut fanns inte ens hela alfabetet täckt. Det skulle dröja sju år innan alla bokstäver i alfabetet hade artiklar. Sju år efter att Wikipedia skapades, 2008, var det inte längre aktuellt att jämföra Wikipedia och NE utom i något enstaka fall, eftersom så många fler använde Wikipedia. Men de där artiklarna som skrevs mellan 2003 och 2008 hänger fortfarande kvar. Och folk refererar fortfarande till dem, som om inget i Wikipedia hade förändrats.
Det är till exempel ingen som gjort någon allvarlig jämförelse mellan Wikipedia och NE sedan jag gjorde en översikt över läget i min bok (tryckt = pålitlig!) ”Så fungerar Wikipedia”. Men sedan dess har Wikipedia vuxit med nästan 100.000 artiklar. Det har gjorts ett otal redigeringar sedan dess. Under en period koncentrerade sig de aktiva wikipedianerna så mycket på kvalitet att antalet artiklar, som vanligtvis stiger med nästan 100 artiklar per dag, under en period minskade. Man rensade bort de sämsta artiklarna, slog ihop näraliggande artiklar så att det skulle bli lättare att hitta bland de som fanns, och ägnade sig åt att bygga ut de artiklar som finns.
Och med ”de aktiva wikipedianerna” menar jag två saker: dels de omkring tusen personer som lägger ner tid frivilligt för att göra Wikipedia bättre åtminstone ett par gånger i veckan, dels de omkring 100.000 som gjort enstaka redigeringar. Internationellt är det förstås många, många fler. Men den totala majoriteten tycker att det är viktigt att det som står på Wikipedia är av hög kvalitet. Det är också mycket experter som skriver på Wikipedia. Som några av de personer jag berättar om i den här essän.
Sådana saker vet inte så många om. Och den okunskapen är farlig för skolan.
Är det många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia?
Nu börjar vi komma in på riktigt intressanta frågor. Är det egentligen så att det är många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia. Svaret är enkelt. Nej. Det är i själva verket ganska ovanligt. Hela den här diskussionen hålls vid liv av det fåtal lärare som mest verkar vara rädda för internet samt media, som såklart tycker att sådana här saker är sexiga. ”Konflikt – det gillar vi.” Men det är en påhittad konflikt. Ungefär som konflikten mellan Wikipedia och NE. Självklart tycker vi som sysslar regelbundet om Nationalencyklopedin. Det är en till källa. Vi vill ha så många källor som möjligt, inte så få som möjligt. Wikipedia ska inte vara ett monopol, utan ett av många verktyg. Och lärare både använder och tillåter sina elever att använda Wikipedia.
Vill du ha siffror på det jag påstår om lärare? Okej. Läs bibliotekarien Einar Spetz två utmärkta förstudier, som han gjorde på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm:
* Wikipedias fel och brister
* Wikipedia – älskat eller avskytt?
Där i den senare står det svart på vitt: ”En klar majoritet av de tillfrågade lärarna uppgav att de varken hade tipsat elever eller avrått dem från att använda Wikipedia.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11).
Hur kan lärare få eleverna att använda Wikipedia bättre?
Så vad är slutsatsen? Jo, problemet finns i det som står om man fortsätter läsa Spetz förstudie, Wikipedia – älskat eller avkytt? Så här skriver han: ”Det kan vara så att de tydliga majoriteterna i frågorna 1.6-1.8 återspeglar att källkritiska överväganden diskuteras endast i liten utsträckning, mellan lärare och elever och lärare emellan.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11)
Men det finns undantag. Den tidigare nämnda Kristina Alexanderson skriver om Wikipedia då och då. Se till exempel följande blogginlägg:
* Wikipedia en bra källa
* Wikipedia värt att diskutera i skolan
* Kortkunskap om Wikipedia i skolan
* Belys Wikipedias storhet i skolan
* Wikipedia en stolt vän, eller en som elever skäms för?
* Ska vi använda Wikipedia i skolan?
* Handen på hjärtat, vad kan du om Wikipedia?
* Kan internet liknas vid Wikipedia?
Och både Skolverket (via Kolla källans Anette Holmqvist) och biblioteken börjar fundera mer på hur man ska hantera Wikipedia och källkritik.
Därför kan det vara bra att veta vad man ska göra, till skillnad från hur man ska tänka (som är det jag skrivit om ovan).
Här finns ett gäng med frågor och tips som du kan ta med dig till skolan:
- Har du verkligen kollat på Wikipedia, eller litar du på vad som står i tidningarna?
- Att använda en källa utan att ange den är oetiskt. Om du uppmuntrar någon att inte ha med Wikipedia i källförteckningen riskerar du att uppmuntra till plagiat. Presentera i stället strategier för att arbeta med att ta fram bra källor. Ta med eleverna till biblioteket till exempel.
- Man kan inte beskylla Wikipedia när eleverna plagierar artiklarna. Gör uppgifterna sådana att det inte går att planka Wikipedia, utan att man måste jämföra flera olika källor.
- Universitetsläraren Magnus Erikson upptäckte vid ett tillfälle att flera studenter hade samma fel, men han kunde inte förstå var uppgiften kom ifrån. Han hade inte sagt så, det stod inte i kurslitteraturen. Till slut hittade han det på Wikipedia. Istället för att klaga, rättade han felet och förklarade för eleverna om hur Wikipedia fungerar. Nu har många andra nytta av hans lilla förbättring. Det går lätt att se hur många som läser en artikel, genom att gå in på fliken ”visa historik” och där klicka på ”antal sidvisningar”. Magnus håller numera världens första universitetskurs i Wikipedia, och har upptäckt att eleverna tycker att det är roligt att deras arbeten läses av fler än lärarna.
- Man lär sig bäst hur Wikipedia fungerar genom att testa. Det är inte svårt. I stort sett allt du behöver veta kan du läsa på den här sidan: Introduktion till Wikipedia. Du måste inte lära dig den lite krångliga koden, utan koncentrera dig på att skriva text.
- Om bara 3% av gymnasielärarna skulle börja bidra till svenskspråkiga Wikipedia skulle antalet skribenter fördubblas! Det skulle innebära att kvaliteten skulle bli mycket högre.
Eftersom jag vet att det här kan vara svårt att göra på egen hand, ska jag lämna två sista tips:
Du kan alltid kontakta Wikimedia Sverige och få hjälp.
Det finns en broschyr som heter Wikipedia i skolan. Den är gratis och fri att ladda ner.
Avslutningsvis: min son är för ung för att både kunna tro på spöken och inte tro på spöken samtidigt. Men du är tillräckligt gammal för att förstå att något kan vara både bra och dåligt samtidigt. Som en man som heter Stefan Goettsch skrev:
Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.
Och vi vill att du ska hjälpa till att göra det bättre. För din skull.
Det är nånting visst med att passera jämna nummer, 10-årskalas, 10 miljoner bilder på Commons och snart passerar vi 400 000 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia.
