Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Museer, arkiv och bibliotek: Upp till bevis

Jag har tidigare skrivit om att handboken för arkiv, bibliotek och museer (”Kulturskatter på nätet”) är på gång snart. I själva verket äger lanseringsmötet rum den 1 juni, på Kungliga Biblioteket. Det är mycket spännande. Snart är biljetterna slut.

Men det är lätt att diskutera om hur det borde vara, och att lyssna på föredrag. Alltför lätt.

Därför vill vi bjuda in er till en tävling som kommer att äga rum i samband med lanseringen av ”Kulturskatter på nätet”. Vi kallar den tävlingen ”Upp till bevis”.

Upp till bevis

Det här är reglerna:

* ta med en enda bild (fotografi, tavla, karta, dokument) på en USB-sticka eller liknande
* bilden ska vara fri, d.v.s. antingen fritt licensierad eller inte längre omfattas av upphovsrätt
* bilden ska också ha ordentlig metadata. Titta gärna på den här bilden (rulla ner under bilden) för ett exempel på vilka fält ni kan ha med i metadatan
* metadatan ska också finnas med på USB-stickan eller motsvarande
* någon ska berätta varför ni valt just den bilden. Det kan röra sig om en fascinerande bakgrundshistoria, att den representerar en samling som ni kommer ladda upp på Wikimedia Commons, eller att den är typisk för er organisation, etc

Tillsammans kommer vi att ladda upp bilden på Wikimedia Commons under förmiddagen. Den institution som har den bästa motivationen vinner ett fint pris! Dessutom kommer institutionen bli omnämnd både på Wikimedia Sveriges webbplats och i ett internationellt nyhetsbrevet för ABM-frågor och Wikimedia.

Vi har medvetet valt att gå ut med den här överraskningen så nära lanseringsdagen för att uppmuntra spontanitet och testlusta. Det rör sig trots allt bara om en enda bild. Eventuella frågor skickas till lennart@wikimedia.se.

För er som inte kan medverka på lanseringsmötet, misströsta inte! Tävlingen är öppen för alla, hela tiden! Man kan alltid ladda upp bilder på Wikimedia Commons, berätta om varför man gör det och få beröm.

Uppdatering 29 maj: Idag har Dagens Nyheter lagt ut sin artikel om samarbetet mellan Wikimedia Sverige och Centralmuseerna. Det arbetet kommer verkligen att ha nytta av ”Kulturskatter på nätet”.

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

SOPA och Wikipedia, del 3

Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.

SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)

SvD: USA går längre än Sverige (som går igenom lagförslaget mer ordentligt) (igår)

DN: Amerikanskt lagförslag hotar friheten på nätet (som menar att diskussionen är lugn men går igenom riskerna lite översiktligt) (28 november)

Internationellt sett börjar det bli en stor sak:

Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.

Kommer Wikipedia att stängas?

Igår bloggade vi om vad som händer med det amerikanska lagförslaget SOPA (Stop Online Piracy Act). Saker och ting går fort, och i en enkät på engelskspråkiga Wikipedia tyckte hela 89% av respondenterna att Wikipedia skulle stängas för att protestera mot lagförslaget som riskerar att spränga internet. Idag kommer USA:s representanthus att rösta om lagförslaget.

För att diskutera saken har en sida startats på engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:SOPA initiative. Det kommer troligen att bli den mest uppdaterade informationen om vad som händer finnas.

Kommer Wikipedia att stängas (tillfälligt)? Det vet vi inte. Ingen vet det än. Det finns flera alternativ (se sidan ovan). Men någon typ av protest kommer att genomföras.

Och det här kommer att drabba Sverige och svenskspråkiga Wikipedia också, eftersom Wikipedia och dess systerprojekt drivs i USA. Gissningsvis kommer därför samma sak ske för alla språkversioner av Wikipedia och dess systerprojekt samtidigt.

Uppdatering: Expressen skrev ledare om SOPA redan i november. (Netopia svarade.)

Juristen funderar skriver om ökande styrka på protesterna.

Getupdated skriver om bakgrunden.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Wikipedia strejkar!

Wikipedia strejkar, men lugn. Du kommer fortfarande att kunna läsa Wikipedia på svenska och engelska och de flesta andra språk. Men…

Tidigare idag meddelade italienskspråkiga Wikipedias community att de inte kan tiga still när ett nytt lagförslag riskerar att enskilda wikipedianer blir stämda. Därför kommer man istället för att nå vanliga Wikipedia-sidor till en och samma sida, nämligen ett brev som förklarar varför man har blockerat Wikipedia. Storyn har redan plockats upp av den stora italienska nyhetsbyrån ANSA och flera av de stora italienska tidningarna, men desto fler av de italienska bloggarna. Många av dem stödjer wikipedianernas beslut.

Italienska wikipedianer skriver:

Today, unfortunately, the very pillars on which Wikipedia has been built – neutrality, freedom, and verifiability of its contents – are likely to be heavily compromised by paragraph 29 of a law proposal, also known as ”DDL intercettazioni” (Wiretapping Act).

This proposal, which the Italian Parliament is currently debating, provides, among other things, a requirement to all websites to publish, within 48 hours of the request and without any comment, a correction of any content that the applicant deems detrimental to his/her image.

Unfortunately, the law does not require an evaluation of the claim by an impartial third judge – the opinion of the person allegedly injured is all that is required, in order to impose such correction to any website.

Hence, anyone who feels offended by any content published on a blog, an online newspaper and, most likely, even on Wikipedia can directly request the removal of such contents and its permanent replacement with a ”corrected” version, aimed to contradict and disprove the allegedly harmful contents, regardless of the truthfulness of the information deemed as offensive, and its sources.

Sådana här drastiska metoder från wikipedianers sida är mycket sällsynta inom Wikipedia-världen. Mathias Schindler, som är anställd av Wikimedia Sveriges systerorganisation i Tyskland, noterar att liknande saker troligen bara hänt tre gånger tidigare.

Strejken beräknas hålla på tills på fredag. På fredag kommer dessutom Jimmy Wales, Wikipedias grundare, till Italien för en konferens. Det går lätt att föreställa sig att han kommer att få några frågor om det här. Vi får se om svensk press lyckas få reda på den här storyn.

Wikipedia blir mer mobilt

Som vi har skrivit tidigare är Wikipedia det mest tillgängliga uppslagsverket, och den första träffen när man söker på nätet. Nu börjar det dessutom märkas att Wikipedia satsar stort på att bli ännu tillgängligare. Som ReadWriteWeb berättar har Wikimedia Foundation nyligen lanserat en ny betaversion av den mobila varianten av Wikipedia, som ska vara stabilare och lättare att redigera, men framför allt gör det lättare att gå vidare till nästa steg i utvecklingen. Läs mer på Wikimedia Foundations teknikblogg.

För den som undrar över varför det här är viktigt kan det här vara en bra bakgrund.

Stockholms stadsbyggnadsnämnd och vetenskapskvinnorna

Kära Björn Ljung med kollegor i stadsbyggnadsnämnden!

Foto från 1880 på Sonja Kovalevsky.

I Dagens Nyheter den 7 september står att läsa att politiker i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad vill välja ut 14 svenska betydande kvinnliga vetenskapare, efter vilka gator i nya Hagastaden ska få namn. De två mest kända av dessa är matematikern Sonja Kovalevsky och fysikern Lise Meitner.  Folkpartiets gruppledare Björn Ljung citeras:

”Nästa steg måste bli skyltar om dessa kvinnor både på svenska och engelska i stadsdelen.”

Du och jag är överens om folkbildningsintresset i att berätta om dessa 14 kvinnor. Men skyltar med text på är ju både trista, fula och föga informativa. Ju mer text, ju fulare skyltar. Ju mindre text, ju mer ointressant att ta del av.

Räddningen är nära

Nu finns dock Wikipedia, som redan idag innehåller bra illustrerade artiklar om både Sonja Kovalevsky och Lise Meitner på båda språken. och på många andra idiom också. Säkert finns det även Wikipedia-artiklar om de andra  tolv, och skulle så inte vara fallet så kan Du och jag eller någon annan lätt ordna det innan asfalten har lagts på de nya gatorna.

Foto på Lise Meitner, ca 1900.

Och vad har detta med emaljskyltar att göra? Jo, det finns nu finfin ny informationsteknologi i form av QR-kod, en slags modern variant av streckkoderna på mjölkpaketen och körkortet som redan idag dyker upp nu och då i tidningsannonser och på andra ställen. I en sådan QR-kod i en ruta som kan vara stor som ett frimärke (eller större om  man så vill), lägger man in adressen till Wikipedia-artikeln om respektive vetenskapskvinna…

Den som är nyfiken tar upp sin kameraförsedda smartphone, snart i var mans hand, och fotograferar QR-frimärket. Upp på skärmen kommer då genast artikeln, på det språk som telefonen är inställd på. Skulle den saknas letas den engelska eller ett annat förvalt språk upp. Förutom smartphone behövs en gratisapp, och om ett par år inte ens det.

På en  enklare och snyggare informationsskylt, eller varför inte på varje gatunamnsskylt, präglar man in QR-koden, eller med en billighetsvariant sätter på ett klistermärke. Chansen att även en icke svensk- eller engelsktalande  som kommer med sin webbläsare i sin smartphone, surfplatta eller vad det nu är för internetuppkopplade apparat han eller hon bär runt, får upp artikeln på sitt modersmål är stor. Sonja Kovalevskaja har redan Wikipediaartiklar på 44 språk och Lise Meitner på 46.

Billigare och mycket bättre!

Med vänlig hälsning
Bengt Oberger

Ja, Wikipedia plagierar Nationalencyklopedin, fast…

Det är rätt intressant. Åtminstone tycker jag det. Låt mig förklara bakgrunden först.

Företrädare för Nationalencyklopedin har länge påstått att Wikipedia plagierar dem. Det är naturligtvis allvarligt, vilket vi skrivit om förut. Men jag har tidigare sagt en av två saker: antingen tas det bort så fort vi ser det, eller så får gärna NE meddela oss om de fall de upptäcker. Vi tar gärna emot tips. Jag har tipsat NE om att de kan märka artiklar som plagierar genom att 1) klicka ”redigera”, 2) lägga in texten ”{{plagiat|http://www.sidansomkopierats.com ”kopierad_text”}}”, och 3) klicka ”spara”. Det kan vem som helst göra, förresten.

Men under ett möte för drygt en vecka sedan hörde jag en annan förklaring som jag inte vet om jag hört tidigare: Wikipedias skribenter är medvetna om att de inte ska plagiera NE, och därför söker de på andra webbplatser för att bekräfta sådant de vill lägga in. När sajten sedan skriver något, använder skribenterna det för att göra en källhänvisning. Allt gott så långt (bortsett från att man också ska leta efter sånt som inte bekräftar det man misstänker…).

Det är bara det att de där andra webbplatserna ibland plagierar NE. Framför allt vad det gäller socknar, verkar det finnas ett ganska utbrett plagierande av NE:s artiklar. Jag kan förstå varför. Det är inte lätt att hitta egen information, och NE:s artiklar är lättillgängliga. Särskilt om man har hört att man inte kan lita på Wikipedia. (Vilket man kan.)

Alltså: NE skriver en artikel (numera ofta för ganska länge sedan, men strunt samma), webbplats ”lånar” texten, wikipedian ser texten (och missar att kolla det mot vad som står i NE, till exempel för att personen inte har ett abonnemang på NE) och lägger in en omformulering av texten i Wikipedia, och slutligen ser NE Wikipedia-artikeln och tror att wikipedianen har snott informationen direkt från NE, i full konflikt mot vad jag har försökt att hävda.

Det här är ingen lätt situation att lösa. Har du några förslag på vad man kan göra? Finns det några tekniska lösningar? Kommentera nedan.