Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Museer, arkiv och bibliotek: Upp till bevis

Jag har tidigare skrivit om att handboken för arkiv, bibliotek och museer (”Kulturskatter på nätet”) är på gång snart. I själva verket äger lanseringsmötet rum den 1 juni, på Kungliga Biblioteket. Det är mycket spännande. Snart är biljetterna slut.

Men det är lätt att diskutera om hur det borde vara, och att lyssna på föredrag. Alltför lätt.

Därför vill vi bjuda in er till en tävling som kommer att äga rum i samband med lanseringen av ”Kulturskatter på nätet”. Vi kallar den tävlingen ”Upp till bevis”.

Upp till bevis

Det här är reglerna:

* ta med en enda bild (fotografi, tavla, karta, dokument) på en USB-sticka eller liknande
* bilden ska vara fri, d.v.s. antingen fritt licensierad eller inte längre omfattas av upphovsrätt
* bilden ska också ha ordentlig metadata. Titta gärna på den här bilden (rulla ner under bilden) för ett exempel på vilka fält ni kan ha med i metadatan
* metadatan ska också finnas med på USB-stickan eller motsvarande
* någon ska berätta varför ni valt just den bilden. Det kan röra sig om en fascinerande bakgrundshistoria, att den representerar en samling som ni kommer ladda upp på Wikimedia Commons, eller att den är typisk för er organisation, etc

Tillsammans kommer vi att ladda upp bilden på Wikimedia Commons under förmiddagen. Den institution som har den bästa motivationen vinner ett fint pris! Dessutom kommer institutionen bli omnämnd både på Wikimedia Sveriges webbplats och i ett internationellt nyhetsbrevet för ABM-frågor och Wikimedia.

Vi har medvetet valt att gå ut med den här överraskningen så nära lanseringsdagen för att uppmuntra spontanitet och testlusta. Det rör sig trots allt bara om en enda bild. Eventuella frågor skickas till lennart@wikimedia.se.

För er som inte kan medverka på lanseringsmötet, misströsta inte! Tävlingen är öppen för alla, hela tiden! Man kan alltid ladda upp bilder på Wikimedia Commons, berätta om varför man gör det och få beröm.

Uppdatering 29 maj: Idag har Dagens Nyheter lagt ut sin artikel om samarbetet mellan Wikimedia Sverige och Centralmuseerna. Det arbetet kommer verkligen att ha nytta av ”Kulturskatter på nätet”.

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Teknikpoolen

Wikimedia Sverige har det senaste året byggt upp en teknikpool med bland annat kameraobjektiv som föreningens medlemmar och wikipedianer kan låna utan kostnad för att ta bilder och filmer till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas där alla filmer och bilder som används på Wikipedia ligger. I fredags utökades vi poolen med ett nytt kamerahus (Nikon D7000) och ett nytt objektiv (Nikon 24-70mm F2.8). Jag kunde inte motstå frestelsen utan lånade utrustningen över helgen för att ta bilder till Wikipedias artiklar.

Den första provturen gick till Landsort i Stockholms skärgård. För mer information om bilderna, och för att ladda ned dom i full storlek är det bara att klicka på bilderna så kommer du till bildsidan på Commons. Och glöm inte, du får använda dom, bearbeta dom och sprida dom vidare! Det enda du behöver göra är att ange upphovsmannen, licensen och sprida bilden vidare under en motsvarande fri licens!

Landsort räknas som Stockholms skärgårds sydligaste punkt och sedan 1600-talet varit fyrplats och under lång tid också en viktig militär utpost samt haft en lotsstation. Så sent som under mitten av 1900-talet byggdes stora befästningar insprängda i berget. Det äldre 15,2 cm batteriet och det nyare ERSTA-batteriet.

Det gula huset på bilden nedan innehåller en unik mareograf från 1888. Den är en av de åtta mareografer som Oscar II lät anlägga runt Sveriges kuster. Alla bilder jag tog på Landsort finns samlade här.

Något som är fantastiskt roligt när man skriver artiklar på Wikipedia är att ha tillgång till historiska bilder som visar hur platser har sett ut tidigare, och hur miljöer har förändrats. Genom olika donationer och hårt arbete bland våra volontärer finns idag många värdefulla historiska bilder på Commons. Samtidigt fortsätter omvandlingen och förändringarna av miljöerna omkring hos. En av de miljöer i Stockholm som förändrats väldigt snabbt just nu är Kvarnholmen i Nacka. En gång en bruksmiljö i Kooperativa Förbundets regi belägen bara ett stenkast från Stockholms innerstad. Så jag tog med kameran dit.

En unik industrimiljö med Havrekvarnen närmast och Makaronifabriken bakom. Bägge husen kommer att bevaras, tegelhuset till vänster att rivas och miljön kommer förändras och omges av nya bostadshus.

En bevarad fasad som väntar på nytt innehåll. Wikipedia behöver också mer innehåll. Varför inte ladda upp dina bilderna till världens största uppslagsverk där de kan ses av tusenstals besökare varje dag istället för att gömma dom på hårddisken eller någon fotodelningssida där de försvinner i mängden? Och varför inte låna utrustning helt gratis från vår teknikpool? Anmäl ditt intresse på lånelistan här!

Hallwylska palatset och projekt GLAM-vitbok

Idag var vi ett gäng från kulturarvssektorn som samlades på Hallwylska Museet. För några veckor sedan träffades vi ett 30-tal personer och pratade projektets ramar och innehåll. Lennart Guldbrandsson leder projektet som ska utmynna i en vitbok som förklarar och inspirerar GLAM-sektorn att tänka nytt. (Galleries, Libraries, Archive, Museums) I Sverige kallar vi det ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek, Museum)

Vi var några som träffades tillsammans med Lennart för att gå igenom vitbokens struktur och disposition. Vi diskuterade många av de utmaningar som finns med upphovsrätt till gamla verk, hur teknikutvecklingen öppnar för nya arbetssätt i verksamheten och delade exempel på lyckade satsningar. Här är några saker som kom upp:

* Stockholms Stadsmuseum berättade om hunden Tussi. Gammal man som hittade sin barndoms hund på ett gammalt foto: ”det ÄR Tussi, kvinnan är min mor”

* Facebookgruppen Skellefteå Stad förr och nu, gjorde succé på mötet. Här läggs det upp foton och gamla bilder från Skellefteå. Tillsammans skapas historia runt varje bild. Gruppen har 3500 följare och varje foto fylls på med 10 tals kommentare med värdefulla detaljer om Skellefteåbygden.

* Historiska muséet gör nu en 3 månaders utredning om att släppa sitt material öppet. Hallwylska bara beslutade för att köra, nu har de principen att allt skal vara fritt tillgängligt.

* Släpp kulturarvet fritt – det är vårt! http://digisam-ra.blogspot.se/2012/02/slapp-kulturarvet-fritt-det-ar-vart.html

* Vi tittade på http://OpenDataHandbook.org som listar skäl och exempel på hur myndigheter, museum, arkiv och bibliotek kan arbeta.

* Sök i stadsmusseets digitala bildsamling. http://digitalastadsmuseet.stockholm.se

* Hallwylska muséet kommer att jobba med nya PSI-direktivet. Handlingar, data, ska kunna användas med bibehållen metadata.

* Är det av godo eller ondo för Louvren, att MonaLisa är världens mest replikerade konstverk? affischer, tröjor, väskor, toapapper…

* Nederlands Rijksmuseum upptäckte att tavlan ”Mjölkerskan” hade fotograferats av en besökare, men den var tonad gul på nätet. Då lade de ut en högupplöst bild som blev referenspunkt, bättre att verkligen visa hur tavlan ser ut.

Inbjudan till möte om ABM-sektorn i den digitala åldern

Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?

Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:

* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?

* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?

* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?

Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..

Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.

Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.

Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.

Det går bra nu!

Januari är månaden då det händer. Förra året firades tioårsjubileum världen över hela januari. I år är det inte lika mycket firande, men det är intensivt och händelserikt ändå.

Till att börja med avslutade Wikimedia Foundation (WMF) årets insamlingskampanj. Över en miljon donatorer bidrog med 20 miljoner dollar. Pengarna säkrar driften av Wikipedia och systerprojekten under året som kommer och möjliggör satsningar på det södra halvklotet med kontor i Indien och Brasilien, och gör det lättare att läsa och redigera på Wikipedia i smarta telefoner.

Nedsläckningsbild under SOPA-protesten

Efter det firades Wikipedias elvaårsdag den 15 januari, men det firandet kom lite i skymundan av planeringen av den nedsläckning av engelskspråkiga Wikipedia som skedde 18 januari i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Protesterna fick ett massivt genomslag och resultatet har gjort att många amerikanska politiker nu är skeptiska till förslagen. Det går dock inte att andas ut än, lagförslagen kan komma tillbaka under nya namn. Dessutom finns ACTA och OPEN som lurar vid horisonten som faror för det öppna internet vi har idag.

Fortsatt positiva nyheter är att WMF har utsetts till bästa globala NGO av Global Journal. Utmärkelsen uppmärksammar idéen om att gemensamt samarbeta för att samla och frigöra all världens kunskap.

Som ett steg i att göra Wikipedia mer tillgängligt för läsare utan tillgång till datorer presenterar Wikimedia Foundation och Orange idag samarbetet Wikipedia Zero. Samarbetet gör att miljontals abonnenter i länder i Afrika och mellanöstern kan surfa gratis på Wikipedia, utan nätavgifter. Fler länder och regioner kommer att omfattas framöver och förhoppningen är att fler operatörer än Orange kommer att erbjuda samma möjlighet.

Till slut kommer det mer pengar. Pavel Durov, grundare av det sociala nätverket VKontakte, meddelade idag att han donerar 1 miljon dollar till WMF.  VKontakte är en Facebookliknande tjänst med 160 miljoner användare i Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Vitryssland. Durov anser att Wikipedia, med sin altruistiska tanke, är viktigare än VKontakte och donerar för att underlätta finansieringen.

För Wikimedia Sveriges del ser det också positivt ut. Vi har beviljats bidrag av WMF och håller på att bygga upp verksamheten för att kunna öka stödet till gemenskapen. Kontoret är på plats, föreningssekreteraren är snart anställd och i slutet av februari är det dags för årsmöte. Bland det som ska hända under året är Gemenskapens projekt, Wiki Loves Monument 2012 och fortsatta samarbeten med museer och arkiv.

Vill du vara med? Kom på en wikiträff, bli medlem eller hör av dig till någon i styrelsen. 

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Att fota eller inte fota – det är inte frågan

Antalet illustrerade biografiartiklar över levande svenskar ökar i Wikipedia, men fortfarande finns det många biografier utan porträtt. Dessutom är många porträttbilder långt ifrån bra. Ta Svenska akademien som exempel. Av de aderton stolarna finns det för tillfället inröstade personer på 17. Knappt hälften av Wikipediartiklarna på svenska om dessa 17 saknar porträttfoto; hade inte ett nytaget foto av Kerstin Ekman slunkit in efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september hade de oillustrerade varit i majoritet. Av bilderna till de nio illustrerade biografierna är tre bra eller utmärkta, tre är OK och tre är tveksamma eller dåliga.

En riktigt bra bild av en akademiledamot: Horace Engdahl. Foto: User: Prolineserver

Gissningsvis är fördelningen mellan bra, passabla och dåliga ungefär likadan över hela linjen av bilder av levande svenskar på svenska Wikipedia, inklusive de relativt fåtaliga proffsbilder som kompletterar det större antalet amatörbilder. Ur läsarnas synpunkt är problemet inte svårt: bättre en dålig bild än ingen alls.

Ur de biograferades synpunkt är det dock tvärtom: bättre ingen bild alls än en dålig bild. Vi människor råkar tycka det är viktigt med våra namn och vi råkar tycka att det är viktigt att de bilder, som publikt visar oss, visar oss i rimligt fördelaktigt ljus. Och detta senare finns det anledning att ta viss hänsyn till.

Visar denna bild verkligen bloggförfattaren i ett fördelaktigt ljus? Foto: Holger Motzkau

Att vänta på ”officiella” bilder är inget svar. Bonniers och ett av riksdagspartierna har visserligen donerat ett antal porträttbilder till Wikimedia Sverige för uppladdning på Wikimedia Commons, men det är en droppe i havet. Copyrighttrassel, okunskap om licensregler och okunskap eller ovilja i största allmänhet gör att flertalet befintliga foton är off table och få utom kretsen plåtande wikipidianer kan realistiskt påräknas att ladda upp intressanta volymer av porträttbilder.

Och därmed är vi där vi är idag. En mängd porträttbilder har under åren systematiskt laddats upp av amatörer i wikimedia-kretsen, inte minst inom ramen för Wikimedia Sveriges deltagande på bokmässan i Göteborg, antagligen den största regelbundet återkommande sammankomsten för biograferade levande svenskar. Fotografier från bokmässan är tagna under icke-idealiska förutsättningar, avbildande personer med mikrofoner i näven och bjäfs omkring sig i en stökig miljö med hårda ljuskontraster, och med omedvetna offer med de mest skiftande miner. Någon gång bra bilder ändå, ibland passabla, men ofta dåliga eller i alla fall ur bildobjektets synvinkel ofördelaktiga och beklagliga.

OK bild tycker fotografen. Men vad tycker Peter Englund? Foto: Bengt Oberger

Efter hand går det visst att höja ribban. Med mer fler fotografer och mer tid, hinner man också på Bokmässan ta ett antal bilder av besökande i lugn och ro i en normal fotograferingssituation, i samspråk med den porträtterade, och kan sedan byta ut de äldre bilderna.

”Nya” Göran Greider från bokmässan 2011, förbättring jämfört med tidigare foto från 2008 (se själva i artikelhistorien för jämförelse). Foto: Bengt Oberger

I samband med årets bokmässa fick jag två samtal om ofördelaktiga bilder. Vid det första uttryckte författaren A sin förtrytelse över att dess Wikipedia-artikel hade innehållit en så dålig bild, tagen på mässan året innan, som inte hade gått att få bort från artikeln. A hade nu i dagarna äntligen lyckats få en fotografvän att ta en egen bild, som hade laddats upp på Commons och lagts in i artikeln. Men A underströk vilket obehag den tidigare bilden orsakat A under lång tid.

Det andra samtalet kom från författare B:s förläggare i förra veckan. Förlagstjänstemannen berättade att B hade varit förtvivlad över den bild jag laddat upp, i vilken B inte hade känt igen sig själv. Jag ombads att ta bort den från artikeln.

Till saken hör att jag egentligen inte fann bilden av A ofördelaktig. Den var visserligen ingen bra bild, men den var ganska neutral. Och beträffande bilden av B hade jag verkligen övervägt uppladdning till Commons, men bedömt att detta var en helt OK bild, som visade en leende B med precis det utsende som jag uppfattat vid fototillfället. Slutsatsen för min del är först och främst att fortsättningsvis än mer ta hänsyn till att folk är måna om att visa upp ett positivt ansikte för världen, och att oftare sortera bort mindre bra bilder. Och att än mer i framtiden se till att mina porträttbilder om möjligt tas efter direktkontakt med den avporträtterade.

För att få volym i kvalitetsbilder vore det av värde att få utspritt i kändis-Sverige att var och en har möjlighet att positivt påverka sitt eget porträtt genom att fixa en egenuppladdad bild på Commons. Det är bara kräva att den fotograf som ges tillåtelse att ta bilder av dem, förbinds att också släppa några bilder med CC-licens och donera dem till Wikimedia Sverige eller ladda upp direkt på Commons.

Ännu ett lysande akademiledamotsporträtt: Torgny Lindgren. Foto: Jarle Vines, Norge