Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.
SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)
Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.
För att diskutera saken har en sida startats på engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia:SOPA initiative. Det kommer troligen att bli den mest uppdaterade informationen om vad som händer finnas.
Kommer Wikipedia att stängas (tillfälligt)? Det vet vi inte. Ingen vet det än. Det finns flera alternativ (se sidan ovan). Men någon typ av protest kommer att genomföras.
Och det här kommer att drabba Sverige och svenskspråkiga Wikipedia också, eftersom Wikipedia och dess systerprojekt drivs i USA. Gissningsvis kommer därför samma sak ske för alla språkversioner av Wikipedia och dess systerprojekt samtidigt.
Karin Boye är en av de personer vars verk blir fria 1 januari 2012.
Den 1 januari är det Public Domain Day. Det innebär att det är en massa verk där upphovsrätten som har gällt i 70 år går ut. 1 januari 2012 är det alltså alla som avled under 1941 som nu är fria för alla att använda.
För att hedra dem och låta deras verk leva vidare och göra nytta för allmänheten samlas vi till en uppladdningsträff. Dels ser vi till att verken kommer på plats på Wikimedia Commons, och dels att de kommer till rätta på Wikisource. Vi håller till i det lilla konferensrummet på Wikimedia Sveriges kontor där vi får plats cirka 12 personer. Obligatorisk anmälan på info sn-abel-a wikimedia.se eller på Facebook och först till kvarn gäller!
För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.
Lamar Smith, mannen bakom SOPA
Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.
Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:
De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.
SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.
Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.
I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).
Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.
Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.
Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2)) Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom” (Sektion 103(c)(2)) En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.
Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:
Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist
Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare" Sektion 101(15)(A). Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))
Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.
Geoff Brigham,
General Counsel
Wikimedia Foundation
(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)
Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.
Andra som har åsikter om det här är:
Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”
Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”
Tillväxten av gröna och gula sidor i svenska Wikisource.
Måndagen 11 april passerade den svenskspråkiga grenen av Wikisource, det fria biblioteket, en viktig milstolpe. Man hade då korrekturläst texten av inte mindre än 10.000 boksidor utifrån inscannade bilder. Detta firades med (bilder av) tårtor och fyrverkerier på Mötesplatsen, som är projektets centrala diskussionssida.
Passande nog inträffade firandet i samma vecka som Världsbokdagen, som i år infaller på onsdag 13 april. Den firas normalt 23 april, men är i år flyttad för att inte krocka med påskhelgen.
Wikisource är ett systerprojekt till Wikipedia, som återger text ur äldre böcker och tidningar, baserat på samma wiki-teknik. I likhet med andra digitaliseringsprojekt, började det med att återge själva texten, men har senare lagt till inscannade bilder av boksidorna för korrekturläsning. Det gör att Wikisource har två mått på sin storlek, dels antalet wikisidor, dels antalet boksidor. Milstolpar av bägge slagen noteras på sidan Tillkännagivanden. Svenska Wikisource har 5600 wikisidor och är enligt det måttet det 22:a största språket inom Wikisource-familjen. Men antalet korrekturlästa boksidor har nu nått 10.000 och enligt det måttet intar svenska 7:e platsen. Den norska grenen av Wikisource ligger hack i häl med 9800 korrekturlästa sidor.
Svenskspråkiga Wikisource är ett litet projekt med färre än tio aktiva medarbetare under en typisk månad. De arbetar typiskt med varsitt projekt och träffas på mötesplatsen för att utbyta erfarenheter. Här finns sedan gammalt en stor samling av psalmtexter, från det numera avsomnade psalmboksprojektet. Många texter om Norge och av norska författare (i svensk översättning) har kommit från norska Nasjonalbibliotekets stora projekt att digitalisera all norsk litteratur. På startsidan uppmärksammans Amtmannens döttrar (1854-1855) av Camilla Collett. Från svenska Kungliga biblioteket kommer på samma sätt Post- och Inrikes Tidningar, där hela januari 1836 finns korrekturläst och början av februari. Andra böcker är sådana som digitaliserats av Internet Archive eller Google Books, men där Wikisource bidrar med att korrekturläsa texten och göra den fullt sökbar. Charles Darwins Om arternas uppkomst (svensk översättning 1871) har sällskap med flera titlar om biologi och evolution. Ett av de större projekten är Peter Fjellstedts svenska bibelöversättning från 1890-talet, som är tryckt i frakturstil.
Vid korrekturläsningen utgår man från inscannade bilder och en text som automatiskt har tolkats fram av ett OCR-program. Beroende på tryckets och bildens kvalitet innehåller OCR-texten olika många fel, som måste rättas för hand. Varje sida kodas med olika färger, som ett trafikljus, för att markera textens tillstånd. Ännu inte skapade sidor är blanka. Sidor som har konstaterats sakna text markeras med grått. Sidor med rå OCR-text är röda. Efter första korrigeringen ändras detta till gult. När ytterligare en person har läst igenom och validerat samma sida, ges den grön färg. Många sidor stannar på gult och det kan vara gott nog. I dagsläget finns 6000 gula och 4000 gröna sidor, vilket tillsammans utgör milstolpen 10.000 korrekturlästa sidor.
En specialsida listar de mest bearbetade böckerna, där en bok får en poäng för varje gul och två poäng för varje grön sida. Darwins Om arternas uppkomst ligger där på sjätte plats med sina 420 sidor, varav de flesta är gula och några få gröna. Den översiktssidan är alltså en bra ingång för den som vill hitta ett lämpligt projekt att hjälpa till med. Välj någon bok som bara har några få röda sidor kvar.
Wikisource grundades hösten 2003 och den svenskspråkiga grenen startade strax därefter i januari 2004. Korrekturläsningen kom igång på svenska i november 2008 och efter 17 månader i april 2010 uppnåddes 2500 korrekturlästa sidor. Det följande sommarhalvåret 2010 korrekturlästes ytterligare 5000 sidor, men under det gångna vinterhalvåret har bara 2500 ytterligare sidor tillkommit. Annars kunde man ju tro att vintern är bästa tiden att sitta inne och korrekturläsa gamla böcker. Men projektet är ännu så litet, att variationer i arbetstakten beror helt på de individuella medarbetarnas vanor. Projektet har plats för många fler medhjälpare. Det finns gott om digitaliserad litteratur som behöver korrekturläsas för att bli fullt sökbar och återanvändbar. Man väljer själv vilka ämnen, författare och tidsåldrar man vill arbeta med. Förutsatt, förstås, att böckerna är så gamla att upphovsrätten har löpt ut.
Idag meddeladeDanese Cooper, som är teknisk chef på Wikimedia Foundation, att Microsoft Research center kommit med ett nytt översättningsverktyg för att underlätta översättning mellan språkversioner av Wikipedia:
WikiBhasha takes content from a targeted Wikipedia page and displays a machine translation to a second language side-by-side. Users can edit, add to or delete the translated content, preview their work and then submit it to the second language Wikipedia.
Verktyget är än så länge bara i beta-version, men går att ladda ner här och eftersom det är fri programvara kan det användas av alla MediaWiki-installationer. Du kan se en presentation av verktyget här:
För att redan nu svara på tänkbar kritik: det rör sig inte maskinöversatt text trots att det står så här på sidan:
[...] supported by Microsoft’s Machine Translation system
Man måste nämligen välja vad som ska översättas, och kan välja mellan flera alternativ, innan själva översättningen görs. Wikipedias texter behöver översättas och bearbetas av människor.
WikiBhasha is an open source layer of functionality running directly in the context of Wikimedia sites. Unlike Google’s tool, WikiBhasha is not primarily a translation tool, but rather focused on simplifying work across multiple languages. So it’s designed to help you compose articles drawing information from other languages. It does support direct translation, if that’s what people want to do.
We’re supportive of both efforts and hopeful that we’ll ultimately see consolidation of multi-language collaboration and translation functionality in a single open source toolkit.
Pröva gärna funktionen och kommentera hur du tycker att det fungerar.
En av böckerna ur Diderots samlade verk som har gjorts tillgängliga.
Wikimédia France har fått 1413 texter att ladda upp på Wikisource, du hittar dem i kategorin Books provided by the BNF på Wikimedia Commons.
Detta är inte bara till nytta för alla som först och främst vill läsa dessa texter utan det är också ett sätt att få frivilliga att korrekturläsa och rätta transkribreringarna.
Texterna som har lästs in med OCR innehåller en del fel eftersom att den gamla stilen skiljer sig så pass mycket jämfört med modern skrift. Som exempel kan man se hur arbetet fortskrider på denna bok av Diderot. Det finns verkligen en kraft i att låta de 100 000 användarna som har skapat Wikipedia att få mer att bita i.
Flera organisationer i Sverige har varit duktiga att göra sitt fria material tillgängligt på internet bland annat Regionarkivet som vi har donerat bilder till oss, Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet som finns på Flickr men få (eller inga) hela böcker har det varit. Vem blir först att få böcker tillgängligt för Wikimedias projekt i Sverige? Man får hoppas attdennyligenbeslutadeförsöksverksamheten Kulturbryggan kommer att leda i rätt riktning.
Hur många är wikipedianerna? undrade någon på workshopen i förra veckan. Lennart Guldbrandsson gav ett kort svar: tusen.
Frågan är givetvis mycket mer invecklad än så, det beror hur man räknar. Några stammisar redigerar Wikipedia flera gånger varje vecka, andra gör någon enstaka ändring av ett faktafel. Samma spridning på aktivitet har tryckta uppslagsverk. August Strindberg bidrog med en enda signerad artikel (djefvul) till Nordisk familjeboks första upplaga. Dick Harrison har skrivit hundratals i Nationalencyklopedin. Ofta är det yngre akademiker som stimuleras av att skriva encyklopediska förklaringar, så även i Wikipedia.
Varje nyskapad artikel och varje senare ändring i Wikipedia sparas i en logg. Den syns som historiken för artikeln, som listan över de senaste ändringarna och som varje användarnamns bidragslista. Vi vet inte alltid vem som döljer sig bakom ett användarnamn, men vilka ändringar som gjorts i det namnet är helt offentligt. Utifrån loggarna är det möjligt att skapa statistik. Den som tagit detta till sin uppgift är holländaren Erik Zachte. Hans Wikimedia Statistics eller ”wikistats” omfattar alla systerprojekt på alla språk, månad för månad.
Under editor activity level syns att 1040 olika användare under mars 2010 gjorde 5 eller fler redigeringar av artiklar i svenskspråkiga Wikipedia. Det var 134 användare som gjorde minst 100 redigeringar under månaden. Dessa siffror skiljer sig bara marginellt från tidigare månader. För norska (bokmål) Wikipedia var siffrorna i stället 660 respektive 104 användare, vilket är nog så högt från ett land med bara halva Sveriges befolkning. Men danska Wikipedia har bara 319 lågaktiva respektive 44 högaktiva användare.
Går vi till de många systerprojekten inom Wikimedia Foundation blir siffrorna ännu mer hanterliga. Det näst största svenskspråkiga projektet är Wiktionary, den fria ordboken. (Jag bortser här från den flerspråkiga bildbanken Wikimedia Commons.) Till svenska Wiktionary bidrog 27 användare med minst 5 redigeringar och 8 användare med minst 100 redigeringar under mars 2010. Under april tycks den senare siffran ha vuxit till 14, vilket är en anmärkningsvärd framgång.
När det gäller Wikisource, det fria biblioteket, får man i stället för artiklar titta på bidragen i ”övriga namnrymder”, vilket betyder korrekturläsning av inscannade texter. Till svenska Wikisource bidrog 10 användare med minst 5 redigeringar och 6 användare med minst 100 redigeringar under mars 2010. Men under april och maj har över 20 användare gjort 5 redigeringar. Några framsteg i projektet utannonserades i Wikipedia varvid många wikipedianer provade på att bidra till Wikisource.
Andra projekt, som Wikiquote, den fria citatsamlingen, och Wikinews, den fria nyhetstjänsten, har bara några fåtal bidragslämnare på svenska språket och lyckas inte ta sig ur startgroparna.
Wikipedia beskrivs ofta som encyklopedin som ”alla” kan redigera, men det är ju långt ifrån 9 miljoner svenskar som bidrar. De här 1040 användarna utgör en tiondels promille av ”alla” som talar svenska. Det finns många fler bloggare än wikipedianer. Att överblicka 1040 bidragslämnare eller de 134 dagligen aktiva är inte alls någon omöjlighet. Föreningen Wikimedia Sverige har 200 medlemmar, som jämförelse. Man kunde samla allesammans till ett sommarläger eller ett höstmöte. Att mobilisera en tiondels promille av befolkningen till Wikipedia är nära nog rekord. Det är mer än vad de tysk-, fransk-, spansk- och engelsktalande klarat av. Att tyska Wikipedia är stor beror främst på att de tysktalande är så många fler, inte på att de skulle vara mer välorganiserade.
Det bildas gärna myter om att all information numera finns på nätet, att bidragslämnarna till Wikipedia är oräkneliga och att vi hotas att dränkas i ett överflöd av information. Men antalen är i själva verket högst beskedliga. Gamla folkrörelser har hanterat mycket större antal människor än vi idag möter på nätet. Fenomenet påminner om rädslan för höga hastigheter i järnvägens barndom. Det skrämmande berodde nog mer på att järnvägen var ny, än på att hastigheten i sig skulle vara farlig.
Idag meddelades att det sammanlagt gjorts över en miljard redigeringar på Wikimedia Foundations olika projekt sedan starten. Det motsvarar ungefär 12.000 redigeringar – i timmen. Vi får se hur många redigeringar som gjorts när Wikipedia fyller 10 i januari 2011.
Kuriosa: det sägs att den allra första redigeringen var Jimmy Wales som skrev ”Hello world”.
Boken ”Så fungerar Wikipedia” av Lennart Guldbrandsson ligger numera under en fri licens (CC-BY-SA) . Den finns som pdf här, på Wikisource här och som redigeringsbar text här. Det här är ytterligare ett steg för att göra Wikipedia mer förståeligt för allmänheten. Sprid länkarna till alla som kan ha nytta av dem!
Enligt ett mail jag har fått har den här boken fått igång Wikisource igen. Troligen handlar det om att författaren är vid liv, att boken har någon slags koppling till nutiden, och att det finns ett klart syfte med att få boken klar. Många andra böcker ligger på Wikisource för att de är gamla och ingen tjänar några pengar på dem, därför att målgruppen är ganska smal. Kan vi däremot få in lite böcker som är mer aktuella kanske Wikisource kan få fart och bli ett bra ställe för etablerade författare att synas på. Birger Sjöberg har redan gjort det. Varför inte fler?
