Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled "Wikipedia Factual Errors"]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.

Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Wikipedia gör medborgarna digitalt deltagande

Idag skriver Björn Hedensjö i Dagens nyheter om deras nya artikelserie, Vårt internet ”som under en månad kommer att avhandla det här paradigmskiftet med fokus på två viktiga frågor – digital delaktighet och hoten mot öppenheten på nätet.”

Här finns förstås många frågor att diskutera, och Hedensjö nämner flera frågor som de kommer att ta upp: Wikileaks, digitala klyftor, hur man söker information på nätet, hur man mejlar säkrare med hjälp av kryptering, och nätneutralitet.

Min förhoppning är att journalisterna som ska skriva den här artikelserien (istället för att bara slentrianmässigt förenkla diskussionen om Wikipedia) gör de här viktiga observationerna:

* Wikipedia är helt fritt. Till skillnad från de flesta andra tjänster på nätet, är Wikipedia ideellt, vilket betyder att det inte finns några annonser eller annonsörer som kan tänkas ha påverkat innehållet. Det finns inte ens ett storföretag bakom med målet att tjäna pengar.

* Wikipedia är helt fritt. Ingen enskild person eller organisation kan styra över vad som står i Wikipedias artiklar. Man kan försöka, men som väldigt många har insett så är det svårare än vad man tror att manipulera Wikipedia.

* Wikipedia är helt fritt. Allt som finns i Wikipedia ligger under fria licenser, vilket betyder att det tillhör alla. Det är därför vi försöker få muséer och arkiv att lägga ut sitt material på Wikipedia, så att fler får glädje av det.

* Wikipedia är helt fritt. Det finns bara fria format på Wikipedia. För de flesta kanske det här inte är en stor fråga, men det kommer att bli det. Om tio-tjugo år kommer de flesta företag att sluta stödja de program de flesta människor använder idag, vilket betyder att de filer som man skapar idag i många fall kommer att vara helt oläsliga.

* Wikipedia är helt fritt. Alla får bidra till Wikipedia. Alla är inbjudna. Vi gör till och med vad vi kan för att Wikipedia ska vara tillgängligt i diktaturer som Kina. När Google och andra går med på att censureras, vägrar Wikipedia att låta sig hindras. Just nu pågår till exempel en jättediskussion om hur Wikipedia behöver fler kvinnor. Vilket annat internetfenomen bjuder så öppet in de grupper man har identifierat som minoriteter?

Med andra ord: alla frågor som DN har tänkt att ta upp går att sammanfatta på Wikipedia. Därför vore det bra ifall de tog kontakt med någon från Wikipedia (som man brukar göra när man gör ett reportage om något), och skrev en riktigt djupgående artikel om vad Wikipedia representerar. Som alltid ställer Wikimedia Sverige upp.

Förbered dig för Nutidsorienteringen

Den 5 oktober är det dags för Dagens nyheters årliga Nutidsorientering. Skolor (årskurs 7-9) som har anmält sig tävlar om lagerkransar i silver, närvaro under Nobelpris-ceremonin, diplom och naturligtvis äran. Några av de som deltagit har gjort bra ifrån sig.

Så hur förbereder man sig?

Det är klart att det är bra att läsa tidningar och titta på nyheter, men som ivrig pubquizzare kan jag berätta att man måste läsa på ungefär lika hårt som för vilken läxa som helst om detaljerna ska sitta kvar när man får en fråga. Och tro mig, det är detaljerna som är de viktiga när poängen delas ut. Inte sådana saker som huruvida partiledaren för centerpartiet heter Olofsson, utan om hon heter Margareta eller Madeleine i förnamn.

Här kan lösningen heta Wikipedia. Wikipedia är ett uppslagsverk som alla kan hjälpa till att förbättra. Men jag syftar inte på att du ska sitta och läsa igenom alla artiklar. Det finns alldeles för många artiklar, framför allt om du går till den engelskspråkiga versionen (men även den svenskspråkiga versionen finns i över 300 000 artiklar). Nej, jag syftar på att du borde satsa på att skriva på Wikipedia. Just det, du kan också skriva på Wikipedia. Längst upp på varje sida finns texten ”redigera”. Klicka där. Skriv in mer information (dåliga redigeringar återställs ganska snabbt), och klicka ”spara”. Så lätt är det.

Genom att lägga din tid på att skriva artiklar kommer du att komma ihåg mer än om du bara läser faktan. När du läst om någon nyhet i tidningen eller sett om det på TV, gå in på Wikipedia och lägg in informationen i artikeln – om den inte redan finns där, och ange tidningen som källa.

Det är lätt att göra fel, eftersom wikipedianerna har lärt sig mycket och kommit överens om mycket om hur man gör saker under snart tio år, men häng kvar. Om någon påpekar att du gjort fel, så har du snart lärt dig en viktig läxa. (Och om du inte förstår eller gillar vad personen sagt, fråga. Alla artiklar har diskussionssidor där du kan ställa frågor.)

Den viktiga läxan är hur samarbete fungerar i verkligheten. Wikipedia är nämligen en samarbetsplats. Det finns ett syfte, att samla artiklar om all encyklopedisk information som finns, men det görs inte genom att enskilda personer bestämmer, utan genom att alla får hjälpa till. Den modellen kommer du att ha mycket nytta av framöver.

På det sättet förbereder du dig inte bara för Nutidsorienteringen, utan också för livet – samtidigt.

Dessutom gör du Wikipedia bättre.

Lycka till!

PS. Läs mer om varför du och din skola borde använda Wikipedia, här.