Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Wikipedia hjälper forskning

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?

Forskar du om Wikipedia?

Och i så fall, har du något att presentera den 25-26 november i år? Då bör du skicka in en sammanfattning till projektgruppen för Wikipedia Academy 2010.

I år hålls konferensen på Kungliga biblioteket i Stockholm och evenemanget kommer att vara kostnadsfritt att delta i. Detta är den största Wikipediarelaterade konferensen i Sverige och syftar till att få Wikipedia och akademien att närma sig varandra. Wikipedia Academy är ett internationellt koncept som har arrangerats i tiotalet länder sedan 2006 och det är det tredje i Sverige.

Skicka din ansökan till jan.ainali@wikimedia.se senast 30 september.

Läs om hur Wikipedia Academy 2009 gick.

Läs även andra bloggares åsikter om kungliga biblioteket, call for papers, wikipedia, forskning

Hur man använder Wikipedia i högre utbildningar

Det finns många fördomar om hur Wikipedia används eller inte används i den högre utbildningen. Äntligen har det dock kommit en bra artikel om hur utbildare kan göra för att uppmuntra studenter att använda Wikipedia på rätt sätt och i rätt omfattning. Läs hela artikeln här. Min favorit bland kommentarerna nedanför artikeln är den som jämför med hur det var när de första datorerna blev allmänna och folk ville förbjuda stavningskontroller. Visst kan det finnas skäl, men i mina ögon är det bättre att ha många olika verktyg till sitt förfogande. Det är upp till oss som har mer erfarenhet att visa att de enkla verktygen (som Wikipedia) inte är de enda.

När gör svenska regeringen som den ukrainska?

Igår rapporterade den ukrainska radion att Ivan Vakarchuk, som är utbildning- och vetenskapsminister, propagerat för att alla ukrainska forskare borde bidra med åtminstone två eller tre artiklar till den ukrainska språkversionen av Wikipedia. Han menade också att ”The formation of the Ukrainian segment of this Internet encyclopedia is a task of national importance.” En uppgift av nationell vikt! När får vi se Jan Björklund (utbildningsminister) eller Tobias Krantz (forskningsminister) säga något liknande? Med tanke på hur många skolelever som redan använder Wikipedia och behöver högklassig information, och hur sällan lärarna pratar om källkritik, är det kanske dags att göra något åt saken. Två artiklar skulle ta kanske ett par dagar att skriva, så det handlar om pengar. Men Wikimedia Sverige har länge förespråkat att man inte ska göra enskilda punktinsatser – skriva två, tre artiklar och sedan lämna dem, utan göra det till en regelbunden uppgift för alla som sysslar med forskning att hålla koll på hur ämnet presenteras på Wikipedia. Det är därifrån många får sin information, på gott och ont. Så bara genom att lägga in länkar till riktiga källor, skulle vara en stor tjänst för alla Sveriges skolelever. Bara att göra en koll någon gång i månaden hur de viktigaste artiklarna ser ut och kanske påtala felen för andra som kan åtgärda dem, skulle vara guld värt. Bara att donera bilder under fria licenser skulle göra Wikipedias innehåll ännu mer tydligt. När får vi se några sådana förslag?