Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Gästinlägg: En katt bland hermelinerna?

Stefan Högberg

[Nyligen blev Regionarkivet för Västra Götalandregionen och Göteborgs stad som första organisation medlem i Wikimedia Sverige. Med anledning av det har vi bett Stefan Högberg från Regionarkivet att skriva ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Stefan är arkivarie och sysslar med ritningar, visningar och upphovsrätt och har skrivit artiklar om bl.a. det så kallade Affischkriget och om Jubileumsutställningen 1923. Vid sidan om arbetet är Stefan en mycket uppskattad författare.

Ett litet tips innan vi låter Stefan få ordet: titta gärna in på Regionarkivets Månadens arkivhandling.]

Arkiv. Gammalt papper, folkilskna arkivarier och damm. Och nu, för Regionarkivet i Västra Götalands del, medlemskap i Wikimedia Sverige. Hur går det ihop?

Ja, beskrivningen är smått överdriven – arkivarierna är inte så folkilskna som man skulle kunna tro, och dammet hålls tillbaka med regelbunden magasinsstädning. Men ändå, varför ger sig en arkivinstitution ut till de digitala frontlinjerna? Frågan kan besvaras på två sätt, ett som tar avstamp i artonhundratalet, ett som går tillbaka ända till 1766. Det året antog riksdagen Sveriges första tryckfrihetsförordning, och en av dess idéer var att man skulle få trycka och sprida myndigheters handlingar, som därför skulle ”utlemnas till en hvar, som sig derom anmäler”. Förordningen blev inte långlivad, men tanken att alla ska ha tillgång till offentliga dokument kom tillbaka och blev med tiden en hörnsten när Sverige började få ett mer utbyggt arkivväsende.

Vid det laget hade historikerna börjat tala om källkritik, plikten att ta reda på hur det egentligen var (wie es eigentlich gewesen, som föregångaren Leopold von Ranke utbrast) och nödvändigheten av att kunna belägga alla påståenden i äldre handlingar. Arkiven vakade alltså över den Historiska Sanningen förkroppsligad i dokument, och dessa skulle tillhandahållas alla och envar utan manipulation eller ens tolkningsförsök från arkivariens sida.

Postmodernismen har tagit livet av den Historiska Sanningen, men det är fortfarande ett faktum att människor gjorde saker i det förflutna, och att deras handlingar ofta satte spår i form av skriftliga dokument. Det förflutna har inte avskaffats utan blivit mer komplext, och fortfarande finns inom arkivvärlden en anda av att informationen ska vara tillgänglig för alla som är intresserade av den. Det är en välbekant tanke för alla som har kommit i kontakt med Wikipedia. När samhället blir digitalt, vad kunde vara mer naturligt än att lägga vår gemensamma kunskap på nätet?

Svaret med avstamp i artonhundratalet för oss till Victor von Gegerfelt, arkitekt och fotoentusiast. För ett och ett halvt århundrade sedan var kameran ny, förbluffande högteknologi, och von Gegerfelt köpte under sina resor genom Europa på sig bilder som med tiden hamnade i Regionarkivet. Eftersom samlingen innehåller verk av några av fotohistoriens största namn ville vi att så många som möjligt skulle få tillgång till dem, och det föll sig naturligt att samarbeta med Wikimedia Sverige. Den gegerfeltska fotosamlingen kan nu beskådas på http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Regionarkivet, och kommer även ut i bokform (med titeln Ur arkitektens arkiv) försommaren 2010. Projektet har givit mersmak – det finns många fotografier och andra äldre handlingar att lägga ut.

Information från och om det förgångna bör vara tillgänglig för alla intresserade. Tyvärr är det en långt ifrån självklar sak i dessa dagar, när allt fler inser att man kan ta betalt. Därför går Regionarkivet med i Wikimedia Sverige, och hoppas att andra arkiv, bibliotek och museer följer efter.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

[11 maj, lätt redigering.] [12 maj, lätt redigering, igen.]

Gästinlägg: Källkritik i Wikipedias tidevarv

Anette Holmqvist av Seija Eriksson, cc-by-sa 3.0

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Anette Holmqvist. Hon är ansvarig för Skolverkets webbplats Kolla källan, skolbibliotekarie sedan ett tjugotal år, expert på källkritik på internet, redaktör för Länkskafferiet och just nu reser hon Sverige runt tillsammans med Mathias Klang (från Creative Commons) och Kristina Alexanderson (se det förra gästinlägget) för att föreläsa om Upphovsrätt och källkritik på internet (hennes del finns här). Eftersom företrädare för Skolverket inte brukar blogga är det här en sällsynt ära.]

En ny rapport från Skolverket visar att närmare 80 procent av högstadieeleverna och 90 procent av gymnasieeleverna i skolan har fått lära sig att vara kritiska mot den information de hittar på internet. Enkätmaterialet berättar inte huruvida läraren endast manat till viss försiktighet på nätet, eller om det är så att eleverna fått regelrätt undervisning i källkritik. För att ta reda på detta krävs en annan undersökning och en djupare analys, något som vi inte har planerat för i nuläget.

Det är i alla fall positivt om allt fler elever (och vuxna) får lära sig att inte förbehållslöst tro på allt som sägs och skrivs, utan tänker efter en stund innan information sprids och används.

När jag för tio år sedan började arbeta med Kolla källan, var begreppet källkritik tämligen exklusivt, ett hjälpmedel för forskare inom historie- och samhällsvetenskap och ett nödvändigt förhållningssätt hos den seriöse journalisten eller för den noggranne släktforskaren. Inom skolans värld sågs källkritik som ett sätt att ta reda på om fakta var ”sanna” eller ”falska”. Jag har under åren och under arbetet med Kolla källan velat ge begreppet en bredare och mer vardaglig definition. Det behövs källkritisk kompetens eller åtminstone ett kritiskt ifrågasättande för att hantera all slags information vi möter i det moderna, digitalt orienterade samhället: rykten på stan, utsagor på nätet, mail, hoax och kedjebrev, inlägg och kommentarer i bloggar, twitterflöden, löpsedlar, tidningsartiklar, Wikipedia-artiklar, inslag i nyheterna, larmrapporter, reklambudskap, bilder och så vidare i all oändlighet. Fastän vi bara befinner oss i internets barndom finns helt plötsligt en mångfald källor av olika karaktär. Genombrottet för sociala medier och användarskapade uppslagsverk som exempelvis Wikipedia har inte direkt förenklat bilden eller gjort lärares uppgift att undervisa i källkritik enklare. Eller?

Kristina Alexanderson på Enskilda gymnasiet i Stockholm vände på steken och provade det som jag kallar ”omvänd källkritik”. Istället för att ”bara” låta elever läsa och kritiskt granska andras texter, fick de själva bygga upp en blogg utifrån källkritiska kriterier. Eleverna fick ställa frågor som: ”Hur gör jag mina egna texter trovärdiga?” ”Hur gör vi för att få vår egen blogg att hålla för en källkritisk granskning?” ”Hur skriver vi en källförteckning, en länklista?” I arbetet med bloggen fick eleverna självständigt välja sina källor, det fanns till exempel inga förbud mot att använda Wikipedia. Däremot fördes en diskussion om Wikipedia, eleverna fick närstudera vissa artiklar och göra jämförelser mellan svenska Wikipedia och engelska Wikipedia. En ytterligare möjlighet till praktisk källkritik och skrivträning hade varit att låta eleverna skriva egna artiklar i Wikipedia eller i något uppslagsverk som bygger på liknande teknik.

Ett annat exempel är Stefan Jönsson från Älmhult. Han gjorde en lärarfilm om Wikipedia där han, passande nog, utgick från artikeln om IKEA. Filmen har några år på nacken, men ger ändå ett pedagogiskt exempel på hur du kan arbeta med Wikipedia under lektioner i källkritik. I Älmhult är IKEA något mycket närliggande, kanske det mest kända orten har att bjuda på. Det leder mig in på de tankar jag har kring förkunskaper och deras betydelse. Det behöver inte betyda att du måste lära dig en massa faktauppgifter utantill, men om du har vissa förkunskaper i ett ämne har du helt andra förutsättningar att kritiskt bedöma en informationskälla.

Med förkunskaper hittar du lättare de eventuella svagheter som finns ett resonemang, du finner lättare de insmugna felen i artikeln och du ser genast vad som är tokigt i bilden på den felkonstruerade likströmsmotorn. Sedan räcker det naturligtvis inte med förkunskaper, du måste också förstå mediernas dramaturgi, att allt som sägs i en intervju kommer inte med i tv-nyheterna och att skribenten kan ha en dold agenda.

Diskussionen om Wikipedia och liknande tjänster handlar ofta om auktoritetstro kontra de mångas makt att skapa kunskap tillsammans. Men är det verkligen så att vi kan betrakta ett uppslagsverk som en förstahandskälla? När allmänheten får tillgång att redigera ett uppslagsverk på nätet, är det kanske snarare ett spritt redaktörskap som vi skall diskutera. Jag är inte själv den primära källan när jag påstår att Eiffeltornet är så och så högt, det är inte jag personligen som har mätt Eiffeltornet eller med diverse utrustning tagit reda på och dokumenterat att Suezkanalen ”klarar fartyg med upp till 16 meters djupgående.” Det har jag troligtvis läst någon annanstans. Wikipedia utser inte allmänheten till experter, utan snarare till redaktörer i arbetet att med att ställa samman en gratis uppslagsbok på nätet. Redaktörer är personer som ställer samma fakta som andra tagit reda på. Experterna finns där ändå i bakgrunden, till exempel forskarna som tar fram de fakta och siffror vi baserar våra kunskaper på.

Om man vill så kan man använda Wikipedia som ytterligare ett verktyg för omvänd källkritik, enligt Kristina Alexandersons modell. Men det lämnar jag till lärares och skolbibliotekaries kreativa omdöme att avgöra.

[Uppdatering: Mycket lätt puts 16.58 den 14 april.]

Gästinlägg: Belys Wikipedias storhet i skolan!

Kristina Alexanderson (foto: Lars Larsson, cc-by-sa)

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Kristina Alexanderson. Hon är lärare i svenska och samhällskunskap på Enskilda gymnasiet i Stockholm, driver flera bloggprojekt för .se:s tävling Webbstjärnan (där hon fick juryns specialpris), och är redaktör och skribent för Kolla Källans idelåda. Hennes blogg finns här.]

Hur ska man som lärare förhålla sig till en källa som Wikipedia? En källa som vem som helst kan redigera i, som vem som helt kan bidra till, som har som mål att samla all världens kunskap. Hur ska vi förhålla oss till en källa, som är så naturlig och självklar för våra elever att om det inte står på Wikipedia, så finns det inte?

I skolan är inställningen till Wikipedia minst sagt kluven, eleverna älskar källan, medan många lärare är mer skeptiska kanske till och med rent avogt inställda. Det finns de lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia som källa (se till exempel mitt inlägg från Kungsbacka.). Medan andra menar att Wikipedia är ett bra referensbibliotek, en databas och en bra utgångspunkt för eleverna att hitta andra ”mer trovärdiga källor”. Sedan finns det naturligtvis fler lärare som jag och säger att naturligtvis ska vi använda Wikipedia. Det är en källa lika god som någon annan, och precis som alla andra källor som vi använder ska vi förhålla oss ”kritiska” till den, men det kan vi inte göra om vi inte lär oss hur Wikipedia fungerar, är uppbyggd och bidrar till källan.

I skolan belyses ofta Wikipedia som en osäker och bristfällig källa, eftersom ”vem som helst kan skriva vad som helst”. Jag tycker att vi i skolan istället borde se tvärtom på att ”vem som helst kan bidra” det är en del av Wikipedias storhet. Att vem som helst får bidra till att skapa, redigera innehåll på Wikipedia, är det som är fantastiskt med källan. För det innebär att vem som helst, oavsett bakgrund, och kunskapsnivå kan och får vara med och bidra till att skapa och samla ”all världens kunskap”, får vara med och bidra till att utöka och förbättra uppslagsverkets innehåll.

I mina ögon är det är en otrolig idé som bygger på en tilltro till att ”vanliga” människor kan, vill och kommer att skapa innehåll. Hela idén bygger på att det inte bara är experter, som mot betalning kan vara med och bidra till att kunskap samlas och det är stort. Det är något som vi i skolan ska uppmuntra, och inte se ner på.

I skolan glöms detta ofta bort, och istället lyfter man fram redigeringsmöjligheten som källans främsta brist. Att Wikipedia inte är tillförlitig för att det inte finns någon redaktion, eller redaktör som styr över innehållet, och bestämmer vad som ska stå i artiklarna, utan att det är alla som använder källan som gemensamt skapar och håller koll på att den fakta, och att det innehåll som finns i källan är korrekt. Att alla kan bidra ses som en brist istället för något stort, fantastiskt. I skolan säger man Wikipedia är inget som vi ska bidra till eller använda, utan istället säger lärare i många skolor, i många klassrum till sina elever att inte använda Wikipedia utan använda andra uppslagsverk, som NE istället.

NE är också en källa som har brister, som att

• den kostar pengar (abonnemangsavgift)
• den är inte öppna och tillgängligt för alla
• den är inte lika aktuell
• den uppdateras inte strax efter att en händelse inträffat, vilket Wikipedia faktiskt görs (Ett trivialt exempel är Melodifestivalen, Haiti ett mer seriöst exempel)
• NE är ingen databas, inget länkbibliotek, för att hitta andra källor, annat material, såsom bilder som fritt får användas

Jag undrar ofta om mina kollegor, som är skeptiska till Wikipedia och förespråkar källor som NE, också belyser NE:s brister lika ingående, som de tar upp Wikipedias ”svagheter”? Eller ligger NE:s styrka i att den har en redaktion, som granskar innehållet och att den skapas av ”experter”?

Till mina kollegor som förhåller sig skeptiskt till Wikipedia vill jag säga, tänk en gång till, är inte det som ni ser som Wikipedias svaghet, just en del av källans styrka. Wikipedia är en källa som är öppen och tillgänglig för alla. Dessutom är det stort att vem som helst till kan vara med och bidra, och skapa all världens kunskap. Till och med Du och jag är inbjudna och för att Wikipedia ska bli så mångsidig som möjligt bör vi alla hjälpa till och bidra.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]