Wikipedia får femte jubileumsdag!

Idag, den 20 april 2012, har Wikipedia fått en till jubileumsdag. För att visa hur sällsynt det här kan jag berätta att det bara skett fyra gånger tidigare under Wikipedias 11-åriga historia.

Den första var den 15 januari 2001, som var det datum då Wikipedia startades. Därför kallas den allmänt Wikipedia-dagen, och firas årligen världen över.

Den andra utfästes året därpå, den 25 januari, som tack till Magnus Manske, för hans jobb med programvaran bakom Wikipedia.

Den 31 oktober, 2003 tillkom den tredje dagen. Återigen var det för programmeringskunskaper när Tim Starling fick en egen dag.

2004 fick så Brion Wibber en egen dag, nämligen 1 juni. Wibber är den tredje programmeraren som får en egen dag.

Sedan dess har Jimmy Wales inte utfäst några fler dagar. Förrän idag!

Idag lyckades nämligen användaren Koavf på engelskspråkiga Wikipedia spränga den magiska 1 miljon redigeringar-gränsen! Strax därpå skrev Jimmy Wales så här på Koavfs användardiskussion:

As you will see at Wikipedia:Justin Knapp Day, and per the tradition described at Wikipedia:Wikipedia holidays, I have in your honor declared today to be Justin Knapp Day! This is the highest award I can bestow on-wiki, and this is the first time in several years that I have done it, and the first time it has gone to someone who was not a developer. You rock! Jimbo Wales (talk) 18:24, 20 April 2012 (UTC)

Den här miljonen redigeringar har redan uppmärksammats internationellt i media. En del i media (framför allt radiovärdar) har varit kritiska, men som wikipedianen Steven Walling skrev:

people like Koavf have done more good for the world than any radio host who ever lived.

På svenskspråkiga Wikipedia har den mest aktive användaren ungefär en tredjedel av det antalet redigeringar.

SOPA och Wikipedia, del 3

Nu, efter ett par dagars het debatt på Wikipedia om SOPA, hittar jag fler artiklar på svenska om det nya lagförslaget.

SvD: Gränslös jakt på piratkopior (som jag tycker fokuserar på vad lagförslaget är tänkt att förhindra, och därför missar vad resultatet riskerar att bli = censur) (igår)

SvD: USA går längre än Sverige (som går igenom lagförslaget mer ordentligt) (igår)

DN: Amerikanskt lagförslag hotar friheten på nätet (som menar att diskussionen är lugn men går igenom riskerna lite översiktligt) (28 november)

Internationellt sett börjar det bli en stor sak:

Nyhetsbyrån AP har skrivit om det under rubriken ”Fight against SOPA calls in star power” vilket till exempel Washington Post skriver om med en bild på Jimmy Wales längst upp. Därför kanske det blir mer nyheter om Wikipedia framöver.

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Wikipedia firar 10 år av fri kunskap

Wikipedia-användare och -skribenter hyllar projektets första decennium med event världen över.

San Francisco, den 12 januari 2011 — För nästan 10 år sedan, 15 januari 2001, bjöd en webbplats med ett märkligt namn in folk från hela jorden att samarbeta för att skapa ett fritt uppslagsverk. De första resultaten var knappast imponerande. Artikeln ”astronom” innehöll bara: ”Vetenskapsman som forskar om astronomi.” Sverige var ”ett land i norra Europa. Invånarna kallas svenskar. Språket kallas svenska. Huvudstad är Stockholm.” Fysik: ”Fysik är ett väldigt brett område.”

Efter den anspråkslösa inledningen växte Wikipedia snabbt, och 1000 artiklar skrevs på mindre än en månad. Under de närmaste fem åren lanserades många nya språkversioner, och Wikipedia började överträffa traditionella referensverk i bredd och djup. Hemligheten bakom dess framgång var att alla kan redigera alla artiklar. I januari 2006 skrev Wikipedia-användaren Gareth Owen på sin användarsida: ”Problemet med Wikipedia är att det bara fungerar i praktiken. I teorin är det en fullständig katastrof.”

Wikipedia används numera av över 400 miljoner människor varje månad. Uppslagsverket ger ögonblicklig tillgång till information av hög kvalitet i grundliga artiklar som är gratis och fria från reklam. Under de senaste tio åren har en gigantisk och unik global skara volontärer samverkat för att skapa mer än 17 miljoner artiklar på 270 språk, och gjort det mycket lättare för alla människor på jorden att få tillgång till fri kunskap.

Den 15 januari kommer Wikipedia-gemenskapen att träffas på mer än 200 ställen runt om i världen för att fira den fria encyklopedins tioårsjubileum. Från en konferens i New York till en konsert i Prag, från grundandet av ett nytt skolprojekt i Nairobi till en Wikipedia-kurs för museipersonal i Amsterdam, från en ölfest i Bukarest till en filmvisning i Tel Aviv. Alla de här eventen arrangeras av frivilliga och lokala stödföreningar, eller av fristående supporters. Arrangemangen är öppna för alla och speglar hur mångfasetterad Wikipedia-gemenskapen är. I Sverige har föreningen Wikimedia Sverige arrangerat två evenemang, den 13 januari och 15 januari. Se mer information här.

Jimmy Wales, Wikipedias grundare, minns: ”Det är svårt att tänka sig att det är 10 år sedan jag först redigerade Wikipedia. Jag minns den där första dagen. Jag klickade på ”redigera”, skrev ”Hej världen” och det var början på Wikipedia och på allt som kommit därefter. Jag vill tacka alla personer som har redigerat Wikipedia, som har bidragit till den här stora kunskapskällan. Jag vill tacka alla som läser Wikipedia, som är verkligt engagerade med idéer och kunskap. Det är därför Wikipedia finns till: vi gjorde den för att du ska kunna läsa den.”

Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell stiftelse som grundades av Jimmy Wales 2003. Det drivs helt och hållet av donationer, och stiftelsen genomförde nyligen sin största insamlingskampanj någonsin, med mer än en halv miljon enskilda donationer som sammanlagt inbringade mer än 16 miljoner dollar.

Sue Gardner, Wikimedia Foundations verkställande direktör, har ambitiösa mål för framtiden: ”Vi vill nå en miljard människor 2015. Vi vill övertyga fler läsare att redigera. Fler kvinnor. Fler människor från södra delen av jordklotet. Vi vet att ju mer blandad Wikipedia-gemenskapen blir, desto mer heltäckande, korrekt och kvalitativ blir uppslagsverket.”

Jimmy Wales håller med Gardners förhoppning: ”Trots att vi har miljontals artiklar, trots att vi finns på hundratals språk, finns det fortfarande mycket att göra. Så jag vill att alla där ute, om du aldrig redigerat Wikipedia, pröva – bara klicka ”redigera”.

För mer information om firandet av Wikipedias 10-årsfirande:

* http://ten.wikipedia.org
* http://ten.wikipedia.org/wiki/Wikipedia_timeline

Om Wikimedia Foundation

* http://wikimediafoundation.org
* http://blog.wikimedia.org

Wikimedia Foundation är den ideella organisationen som driver Wikipedia, det fria uppslagsverket. Enligt comScore Media Metrix,
har Wikipedia och de andra projekten som drivs av Wikimedia Foundation mer än 410 miljon unika besökare per månad, vilket betyder att det är det 5:e mest populära märket på internet (November 2010). Med fler än 270 språkversioner, innehåller Wikipedia mer än 17 miljoner artiklar, skrivna av mer än 100.000 frivilliga från hela jorden. Wikimedia Foundation har sitt säte i San Francisco, Kalifornien, och har den 501(c)(3)-status som betyder att det är en välgörenhetsorganisation som får sina intäkter främst av donationer.

Tillbaka från Wikimania i Gdansk

Introduktion

Wikimania är den årliga konferensen för wikipedianer, wikimedianer, forskare, journalister, Jimmy Wales, Wikimedia Foundation och annat löst folk. I år ägde den, som Lars Aronsson skrev tidigare, rum i Gdansk i Polen. (För den som funderar över namnkonflikten Gdansk/Danzig har Liam Wyatt lösningen.) Wikimedia Sverige åkte dit med en delegation på hela 12 personer, och då har vi ändå bara räknat de som kommer från Sverige. Medlemmar från andra länder utgör nästan en handfull, och därtill kommer en grupp svensktalande på en handfull till.

Förberedelser

Det här årets Wikimania började skakigt. Två veckor innan konferensen skulle börja fanns ingen registrering. En vecka innan hade vi inte fått någon bekräftelse på att vi hade någonstans att bo. Till slut visste vi inte ens om konferensen skulle bli av.  Jag har hört från en god källa att Wikimedia Foundation funderade på att gå in och ta över, när saker och ting inte ordnades, men att de till slut beslutade sig att skicka stödtrupper istället. Ett par personer från Wikimedia Sverige hjälpte också till med att få till saker eftersom vi kom dit dagen före konferensen. Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, nämnde i sitt tal att det alltid brukar vara så här: kaos innan och sedan hjälper alla till för att det ska bli något, men flera andra har sagt att det här är det värsta kaoset hittills.

Resan dit

Kölvatten i baltiska havet. Den vackraste delen av havet.

Vi var 8 personer som den 7 juli reste från Stockholm, via Nynäshamn, medelst färja, till Gdansk: jag, Jan Ainali, Lars Aronsson, Kristoffer Mellberg, Einar Spetz, Bengt Oberger, Axel Pettersson och Jon Harald Søby. Resterande svenskar tog sig dit på egen hand – och vi ser fram emot deras berättelser också.

Färjeturen pågick mellan 18.00 och 13.00 påföljande dag. Under resan fick vi veta att Pierogi (knyten med spenat) var den kommande veckans standardmat för alla vegetarianer, att staden Sopot rekommenderades eftersom där var ett ”jävla hålligång”, och att kölvattnet var den vackraste delen av havet – enligt Polferries broschyr.

På vägen till konferenscentret passerade vi en historisk plats, nämligen före detta Leninvarvet, det ställe där Lech Wałęsa och de andra arbetarna startade en strejk 1980 vilket ledde till att Wałęsa senare blev den förste folkvalde presidenten i Polen.

Registrering och bostadsproblem

När vi kom fram till konferenscentret (egentligen en konserthall på en ö i Gdansk) upptäckte 3 av 8 resenärer att de inte var registrerade för att komma in, och att de saknade plats att bo. Vi var inte de enda med det problemet. Som tur var lyckades alla så småningom få platser att bo på och bara de preliminära inträdesbrickorna var något som visade att det över huvud taget varit ett problem med registreringen. Till slut fick de tre ”oregistrerade” också vanliga inträdesbrickor. Själv bodde jag tillsammans med Cormac Lawler, en av dem som startade Wikiversity. Vårt rum var mindre spartanskt än den engelska termen ”dorm” antydde (ungefär ”korridorsboende”). Det var mer som ett halvbra hotell med lakan som byttes varje dag.

WikiSym

De senaste åren har Wikimania föregåtts av en konferens som heter WikiSym – the international symposium of wikis and open collaboration. Det är egentligen en forskar- och teknikerkonferens, men den stöds av bland andra Wikimedia Foundation. Flera svenskar deltog, däribland Martin Hellberg Olsson och Anna Bauer. Jag slank in där som hastigast, och det verkade mycket intressant, men det är ganska dyrt, så jag stannade inte.

Wikimania startar

Sue Gardner (i tuff tävling om uppmärksamheten med Emma i bakgrunden)

Efter en dag (när vi som sagt hjälpte till), började äntligen Wikimania. Sammanlagt var det nära 500 deltagare. Traditionsenligt börjar konferensen med att Sue Gardner talar (medan Jimmy Wales avslutningstalar). Hon berättade om vad som har hänt i det stora projektet för att dra upp WMF:s femårsstrategier, och nämnde fem saker som WMF kommer att prioritera. Jag tror inte att många tänker på att WMF är oerhört transparent och påverkbart. Det är inte många organisationer som låter alla, såväl anställda som frivilliga (och till och med de som inte är frivilliga) påverka den framtida riktningen i så hög grad som WMF.

Därefter intog Wikimedia Foundations styrelse scenen. Alldeles innan Wikimania hade de drygt 30 chaptren valt in två ledamöter, Phoebe Ayers (ny) och Arne Klempert (förlängning), vilket betyder att den förre ordföranden Michael Snow nu får mer tid att redigera artiklar igen. Phoebe är en av de få personer som skrivit en bok om Wikipedia: John Broughton, Andrew Lih, Dan Tapscott & Anthony Williams, samt jag själv hör till den lilla skaran. (Under Wikimania fick jag träffa två av dem – John har jag träffat tidigare.)

Konferensen

Själva konferensen bestod av tre dagar med 12-16 föreläsningar per dag, och fyra olika salar. Alla missade alltså en hel del. Själv missade jag nästan allt eftersom jag träffade så mycket folk och hängde i korridorerna eller var på möten med olika personer bland de anställda eller blev intervjuad. Därför kan jag inte säga mycket om de olika föreläsningarna, utan har tänkt att se så mycket jag orkar när de lägger upp filmerna därifrån på Commons.

Några av deltagarna

Men jag har ändå rätt mycket intryck av konferensen: det var varmt, internetuppkopplingen var skakig, luncherna var… polska… och det syntes kända Wikipedia-namn överallt. En del kände man inte igen förrän man fick se användarnamnet. Jag hade till exempel inte träffat Mike tidigare, och det var en rolig bekantskap.

Den första kvällen spelade symfoniorkestern. Det var en speciell händelse som programbladet berättar mer om.

Övrigt om själva konferensen: Det pratades, skrattades och knöts en hel del kontakter. Helt klart värt att vara med på.

Truth in numbers?

Den andra kvällen var det världspremiär för filmen ”Truth in numbers?”, en film som varit på gång sedan 2005 (och som jag i Så fungerar Wikipedia trodde skulle ha premiär 2008). Filmens producenter var där och svarade på frågor om hur de hade följt Jimmy Wales världen runt och intervjuat wikipedianer samt ett par av Wikipedias hårdaste kritiker. En, Andrew Keen, förekom ymnigt och yttrade bland annat de numera klassiska orden: ”Wales’ thinking, if you can call it that [...]”. Efteråt berättade producenterna om vad som hände bakom kameran, bland annat att Keen gillade Wikipedia (i eftertexterna kan man se att han tycker att artikeln om honom i Wikipedia är bra), men att han gör det för att han tjänar pengar på det, eftersom varje projekt behöver en antagonist.

Några wikipedianer ogillade dock filmen, bland andra Liam Wyatt, som nyligen varit i Sverige. Han kände sig attackerad av filmen, och tyckte att en hel del av kritiken fick stå oemotsagd. En av de punkter som han och andra reagerade på var att Wikipedias skribenter är amatörer medan journalister och skribenter på andra uppslagsverk är experter. Det här skapar en onödig falsk dikotomi, menade Wyatt. Många som skriver på Wikipedia är experter – faktiskt fler än vad man ofta tror. Och allt som står i tidningar, traditionella uppslagsverk, böcker, eller forskaruppsatser är inte heller sant – trots att de kan vara skrivna av experter.

För min del tror jag att filmen kommer att lyckas med sitt syfte – att starta en större diskussion om Wikipedia. Vi får se om SVT eller TV4 köper in den dokumentären. Alla som har någon auktoritet där får gärna kontakta oss så förmedlar vi kontakten för att kunna visa den.

Bokhylleprojektet

Många av mina möten (som var orsaken att jag inte gick på så många föreläsningar) hade att göra med bokhylleprojektet. Jag skriver just nu nämligen ganska mycket på deras informationsmaterial, till exempel på den här broschyren för universitetsstudenter. Efter att ha varit nere i en svacka när förra projektledaren bara hoppade av utan förvarning, har projektet nu kommit igång ordentligt, och snart kommer en hel radda ”produkter” att levereras. I mina ögon är det här ett bra sätt att samordna alla som ändå håller på att göra informationsmaterial, så jag hoppas att det projektet får fortsätta ett tag till.

Möte med Sue Gardner

Mitt stora minne från den här Wikimania kommer dock att vara mitt möte med Sue Gardner.

I två dagar hade jag försökt att få mer än bara någon halvminut med henne, missat henne, lyckats hamna i andra grejer när hon varit ledig, och så vidare. Med tanke på hur enormt upptagen hon brukar vara hade jag suttit bredvid hennes personliga sekreterare och fått honom att föra in mig i schemat, och ändå misslyckats, eftersom hon stuckit i väg med WMF:s styrelse. Till slut höll jag på att ge upp. Då får jag se henne i samband med Wikichixs fototillfälle och går dit. Sekreteraren säger att det är min tur härnäst. Jag väntar medan hon pratar med folk och hamnar själv i ett samtal, så att hon får vänta på mig, men till slut är alla hinder övervunna. Jag föreslår att vi ska ta något att dricka på hotellet bredvid och hon är på. Vi sitter där och pratar bredvid kanalen vid hotell Grenlowsky (?) från 14.15 till närmare kl 17.30, om Regionarkivet, om Nordiska museet, om kvinnors närvaro på Wikipedia, om Wikimania, om Sue, om mig, om Truth in numbers?, om Wikipedias framtid, om Wikimedia Foundation och mycket annat. Jag har ännu inte gått igenom allt vi pratade om, men det var helt enkelt ett fantastiskt tillfälle.

Jag och Sue Gardner (mfl) på Wikipedia Academy 2008

Senare kom Cary Bass, Wikimedia Foundations frivillig-koordinator, och en hel hög andra, inklusive Sebastian Moleski och Pavel Richter från Wikimedia Deutschland. Vi bestämde oss för att gå ut och äta, så mitt möte med Sue slutade inte förrän strax innan kl 20.00 när Truth in Numbers? skulle börja.

Jimbos tal

Sedan något år har Jimmy Wales en ny inriktning på Wikipedia: han försöker göra mer för att sprida Wikipedia i andra delar av världen. Därför har han börjat göra intervjuer med folk från Afrika och Asien där Wikipedia fortfarande inte är stort, för att se vad orsaken kan vara. Hans tal borde vara uppe på Commons hyggligt snart. Kolla gärna in det.

Resan hem

Vi var bara 7 som åkte tillbaka till Sverige (lite svinn får man räkna med…), men efter fyra dagar i överhetta var det skönt att komma ut på havet. Tills vi satte oss bredvid mistluren…

Sedan blev vi blåsta på en massa pengar av världens mest inkompetenta kypare (vilket kanske gör oss till världens mest inkompetenta matgäster, men vi var faktiskt bara intresserade av att komma därifrån). Och något Sopot blev det inte heller, trots att det sägs vara ett ”jävla hålligång” där.

Nästa Wikimania

Nästa Wikimania äger rum i Haifa, i Israel, om drygt ett år. Israelerna studerade noga vad polackerna hade gjort – och kommer troligen att lyckas bara de gör tvärtom. (Annonseringen av att lägga Wikimania i Haifa kom förresten två veckor innan Ship to Gaza.) Det ser jag fram emot.

Om du har några kommentarer om dina erfarenheter i Gdansk eller vill veta mer om något jag skrivit ovan, får du gärna skriva en kommantar nedan.

(Anmärkning: Mina egna bilder från Wikimania kommer att dröja något, av tekniska skäl.)

Wikipedia – ett socialt medium?

Under en konferens i Borås (Mötesplats Sociala Medier, se Twitter @msmboras för ett sorts protokoll) höll jag en föreläsning om Wikipedia, med titeln som i rubriken ovan. Publiken bestod till stor del av politiker. Andra som deltog var Jan Nolin, Oscar Swartz, Hans Kullin, Mathias Klang, Stig-Björn Ljunggren, Gun ”farmor Gun” Svensson och Brit Stakston.

För den som vill se mitt föredrag finns det på Bambuser här (med början 1.14 in i filmen). För den som å andra sidan vill titta på själva materialet jag presenterar finns det i sin helhet som pdf här. Huvudpoängen jag gör är att det finns många positiva saker med sociala medier (det är roligt, vi får kontakt med andra, vi får uttrycka oss, vi upptäcker andra lika stora kufar), men att i det långa loppet kommer vi troligen att använda sociala medier för att lära oss saker och att utbilda oss – och då behövs ett riktigt stort mål som nästan är ouppnåeligt. Jag frågade därför om någon kände igen följande vision och vilken organisation som har det som motto:

Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.
- Jimmy Wales

Det var inte många som visste att det är Wikipedias vision, och då hade jag ändå berättat vem jag var i början. Vi har långt kvar till visionen, men vi har åtminstone en vision som vi kan vara stolta över.

Som inspiration och källa för en del av uppgifterna i föreläsningen har jag använt mig av Jane McGonigals föreläsning på TedTalks om hur spel kan göra världen bättre. Den film jag visade i början var den här.