Lärare förbjöd elever att använda Wikipedia!

Låt mig ta sats nu, för det här är ett mastodontämne som jag har tänkt länge på. Men innan jag börjar tänkte jag berätta om min son. Jag lovar att det har med saken att göra.

Min son är fem år för tillfället. Vi har uppfostrat honom att inte tro på spöken. När vi ser något barnprogram på TV med spöken i brukar han med fullständig skärpa säga att spöken inte finns. Då blir jag stolt. Men ibland kommer han hem från dagis och är lite konstig. När vi frågar varför kommer det fram att han är rädd för att spöken ska komma och göra något… lite oklart exakt vad. Orsaken är att de andra dagisbarnen har pratat om spöken, och helt plötsligt är vår son inte längre säker på att spöken inte finns trots allt, lite grand i alla fall. Han har alltså glömt att han vet att spöken inte finns, och när vi påminner honom om det blir han lugnad.

Poängen är att femåringen har två helt olika ståndpunkter i huvudet samtidigt, men att han inte är tillräckligt mogen för att se på sig själv utifrån. Det kan vara något att tänka på lite då och då när du läser det här inlägget.

Ibland kan man höra om lärare som förbjuder sina elever att använda Wikipedia

Jag åker runt och föreläser om Wikipedia på skolor lite då och då. Det brukar inte dröja länge innan man märker att både lärare och elever har hört om någon, ofta någon annan lärare, som har sagt till sina elever att de absolut inte får använda Wikipedia. En del säger att de inte får använda Wikipedia över huvud taget, medan andra får höra att de inte får ange Wikipedia i källförteckningen.

Ett exempel på en sådan lärare (som jag hittade via läraren Kristina Alexanderson):

”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern, ”Det stavas IG”

[Källa: Per Falk (9.30 in)]

Jag tror att det sättet att se på världen, Wikipedia och skolan är ett gigantiskt misstag. Det av två skäl:

1. hur har de lärarna tänkt att bete sig rent praktiskt för att förbjuda eleverna från att använda Wikipedia? Stå och hänga över axeln på eleverna hela tiden? Med kanske 20-30 elever att övervaka blir det en massa spring fram och tillbaka. Det är med andra ord rent praktiskt omöjligt att hindra eleverna från att använda Wikipedia eller någon annan källa
2. tror läraren att allt handlar om betyget och skolan just nu? När eleven går ut, kommer han eller hon att behöva söka reda på information på egen hand. Om läraren inte har lärt eleven hur Wikipedia fungerar, är risken större för att eleven behandlar Wikipedia fel. Det är alltså inte bara omöjligt – det är också dumt.

Men mer än så: en lärare som förbjuder elever att använda missköter sitt jobb!

Tar jag i? Nej, knappast. Läs till exempel i följande passus ur Kursplan för svenska under Läroplan 94 (som snart ersätts av Läroplan 11):

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

[...]

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

Det här är alltså Skolverket som skriver så. Då kanske det är dags att titta på hur många som använder Wikipedia:

• drygt 370 miljoner människor världen över besöker Wikipedia, varje månad
• det är den femte mest besökta sajten i världen
• andra informationskällor är betydligt mindre använda, se bild nedan:

Så här rangordnar sig Wikipedia med andra stora informationskällor på nätet

Hur kan man blunda för världens största uppslagsverk och en av världens mest besökta webbplatser? En lärare som förnekar sina elever den chansen gör alltså inte sitt jobb.

Lärare förbjöd elever att använda tidningar!

Tänk dig för ett ögonblick en lärare som helt förbjuder sina elever att använda tidningar i undervisningen. Låter det absurt? Varför? Tänk efter.

Är det för att man kan lita på tidningar? Låt oss för ett ögonblick säga att man kan lita på tidningar, och att det inte alls förekommer att de tar död på såväl Fidel Castro som påven i förväg – låt oss låtsas det. (Alla som varit med i tidningar vet att det inte är så enkelt, men som sagt, låt oss för ett ögonblick tänka oss att tidningar vore helt felfria.)

Eller är det för att tidningar är tryckta? Folk litar mer på tryckt material än material på internet. Till och med Skolverkets tjänst Länkskafferiet skriver:

Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På Internet kan alla som har tillgång till en server (en kraftfull dator) enkelt publicera vad de önskar.

[Källa]

Jag jobbar då och då som manusredaktör för ett print-on-demand-förlag (Vulkan), där man trycker författares alster utan någon som helst förhandsgranskning. Böckerna som kommer därifrån ser precis lika seriösa ut som vilken annan bok som helst. Sedan 1990-talet någon gång har det egentligen varit möjligt att göra egna tidningar (en vän till mig gjorde ett fanzine om filmmusik). Det har funnits massor av nationalistiska/rasistiska tidningar – utan hakkors och Hitlerhyllningar – sedan hundratalet år. Fråga bara Expo. Sedan millennieskiftet har många tidningar webbplatser där de publicerar saker som inte får rum i den tryckta tidningen (är det mer opålitligt material?) Och som professor Clay Shirky sa på konferensen TED (citerat fritt ur minnet):

Vi fick erotiska romaner 150 år innan vi fick vetenskapliga tidskrifter.

Kanske, kanske är tanken att tryckt material är mer pålitligt något av en illusion. Visst kan tryckt material vara mer pålitligt – men man vet aldrig. Det är det som är grunden för källkritik, eller hur? Men låt oss låtsas (igen) att tryckt material vore mer pålitligt för att det är tryckt.

Eller så är tidningar pålitliga för att de har en redaktion? Nordisk familjebok hade en fantastisk redaktion (men deras material är lite mossigt idag). Min kompis fanzine hade också en redaktion. Det har inte funnits en enda porrtidning utan redaktion. Ett verk är alltså bara så bra som sin redaktion. Vi återkommer till det lite senare, men låt oss för ögonblicket återigen låtsas: tidningar har en redaktion, ergo – de är mer pålitliga.

Ändå finns det skäl för läraren att förbjuda tidningar. Den där läraren argumenterar kanske så här: allt färre elever läser tidningar (och inte bara av ekonomiska skäl) – och det finns troligen inte ens en tidning på skolan, eftersom det alltmer sällan ens finns ett skolbibliotek. Med tanke på att det också finns så många olika tidningar av olika kvalitet, och läraren av tidsbrist inte kan kontrollera exakt vilka tidningar som eleverna har tillgång till, så är det lika bra att helt enkelt undvika det ormboet som det skulle innebära att gå in på exakt hur tidningar kommer till, hur man bedömer tidningars trovärdighet, och när man ska använda tidningar som källor i skolarbetet. Det blir för jobbigt och tidskrävande, när det finns så mycket annat att göra.

Låt oss sedan säga att läraren påstod att han inte var någon journalist. Alltså kan han eller hon inte presentera ämnet ordentligt. Hellre strunta i det, än att komma med saker som kan vara felaktigheter.

Ändå är det lite absurt, va? En sådan lärare skulle förlora sina kollegors respekt och kanske till och med möta konsekvenser från rektor och skolledning. Men skillnaden mot att inte använda Wikipedia i undervisningen är inte särskilt stor. Eftersom så många som läser Wikipedia får man se till att skaffa sig koll. Om läraren inte vet hur Wikipedia fungerar, då finns det andra som kan hjälpa till. Det är bland annat en förening som du kan kontakta om du vill att någon ska komma och föreläsa om Wikipedia, eller träna dig och eleverna i att använda Wikipedia.

Och det finns ett skäl till att Wikipedia är viktigare att ta upp än tidningar!

Låt säga att vi accepterar premissen att Wikipedia är en dålig källa (jag skulle säga att det beror på vad man ska ha informationen till). I så fall finns det en slutsats som är helt ofrånkomlig:

Dåliga källor är utmärkta för att diskutera källkritik

Med tanke på hur använd Wikipedia är (se ovan), även av elever, så vore det alltså närmast ett försuttet tillfälle att diskutera hur man ska göra istället, för att bli bra på källkritik. Skolverket har skrivit mycket om det, om man säger så.

Varför förbjuder lärare elever att använda Wikipedia?

När man hör om lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia, så åtföljs det ofta av följande skäl ”för vem som helst kan ju lägga in vad som helst”. Det stämmer, för Wikipedia har ingen redaktion som förhandskollar materialet innan det läggs ut. Pröva, så får du se, att så fort du har sparat din ändring, så ligger det ute, live för hela världen att se. Men, det kan vara värt att poängtera, och det har vi gjort ett par gånger, att Wikipedia faktiskt har ett ganska komplext kvalitetssäkringssystem. Om du klickar på den förra länken kan du se att Wikipedia har mer än ett dussin olika metoder för att kontrollera bidrag, spåra användare, blockera bråkstakar, låsa artiklar, etc. Men – och här kommer vi tillbaka till början av inlägget, med min son – folk tänker inte på att vad de säger (”vem som helst kan ju lägga in vad som helst”) betyder att vem som helst också kan ändra och ändra tillbaka det ”vem som helst” har lagt in.

Wikimedia Sverige var på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Se bilder här. Vi svarade på massor av frågor om Wikipedia. Jag måste säga att jag blev lite chockad i år, för i år träffade vi fler personer än vanligt som inte visste vad Wikipedia var, som trodde att det var en sökmotor, som trodde att artiklar syftade på att Wikipedia innehöll tidningsreportage, och som trodde att Wikipedia var ett företag eller ägdes av till exempel Google. (Det är en ideell stiftelse som driver Wikipedia, men de lägger sig inte särskilt mycket i besluten på Wikipedia.) Kunskapen om vad Wikipedia är, var lägre än vad jag mindes från tidigare år. Då var ändå besökarna läsande, informationssökande människor. Hur ska det vara bland dem som inte har en bakgrund där man söker på internet? I alla fall, en dialog som otroligt nog var ganska vanlig, var följande:

Vi: – Vet du om att alla kan redigera Wikipedia?

Besökare (otåligt): – Jaja.

Vi: – Har du själv redigerat Wikipedia?

Besökare (förvånat): – Nej, det visste jag inte att man kunde.

Finns spöken eller inte, eller båda två?

Jag tror att det där är nyckeln till hela frågan om varför lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Okunskap. Okunskap om Wikipedia, och nätet i allmänhet. Då blir det väldigt viktigt vad media skriver. Om media skriver om faror och fel de enda gångerna de skriver om Wikipedia, då riskerar många inte bara att få ett felaktigt intryck av Wikipedias pålitlighet, utan också skapa en rädsla för processen att skriva en Wikipedia-artikel.

Som advokat-poeten John Godfrey Saxe skrev (och som Otto von Bismarck sedan associerats med):

Laws, like sausages, cease to inspire respect in proportion as we know how they are made.

Det är likadant med uppslagsverk, och för den delen forskning. Man vill liksom inte veta för mycket om vad som inte står i uppslagsverket, utan bara ha något enkelt svar. Men Wikipedia är transparent. Alla tidigare versioner av alla artiklar sparas, öppet.

 

För mer information om vad siffrorna står för, skriv Wikipedia:Versionshistorik i Wikipedias sökruta

2003, när tidningarna började rapportera om Wikipedia lite mer, var det naturligt att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin och då tyckte en del att NE var bättre. Det förvånar mig inte. Två år efter att NE började komma ut fanns inte ens hela alfabetet täckt. Det skulle dröja sju år innan alla bokstäver i alfabetet hade artiklar. Sju år efter att Wikipedia skapades, 2008, var det inte längre aktuellt att jämföra Wikipedia och NE utom i något enstaka fall, eftersom så många fler använde Wikipedia. Men de där artiklarna som skrevs mellan 2003 och 2008 hänger fortfarande kvar. Och folk refererar fortfarande till dem, som om inget i Wikipedia hade förändrats.

Det är till exempel ingen som gjort någon allvarlig jämförelse mellan Wikipedia och NE sedan jag gjorde en översikt över läget i min bok (tryckt = pålitlig!) ”Så fungerar Wikipedia”. Men sedan dess har Wikipedia vuxit med nästan 100.000 artiklar. Det har gjorts ett otal redigeringar sedan dess. Under en period koncentrerade sig de aktiva wikipedianerna så mycket på kvalitet att antalet artiklar, som vanligtvis stiger med nästan 100 artiklar per dag, under en period minskade. Man rensade bort de sämsta artiklarna, slog ihop näraliggande artiklar så att det skulle bli lättare att hitta bland de som fanns, och ägnade sig åt att bygga ut de artiklar som finns.

Och med ”de aktiva wikipedianerna” menar jag två saker: dels de omkring tusen personer som lägger ner tid frivilligt för att göra Wikipedia bättre åtminstone ett par gånger i veckan, dels de omkring 100.000 som gjort enstaka redigeringar. Internationellt är det förstås många, många fler. Men den totala majoriteten tycker att det är viktigt att det som står på Wikipedia är av hög kvalitet. Det är också mycket experter som skriver på Wikipedia. Som några av de personer jag berättar om i den här essän.

Sådana saker vet inte så många om. Och den okunskapen är farlig för skolan.

Är det många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia?

Nu börjar vi komma in på riktigt intressanta frågor. Är det egentligen så att det är många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia. Svaret är enkelt. Nej. Det är i själva verket ganska ovanligt. Hela den här diskussionen hålls vid liv av det fåtal lärare som mest verkar vara rädda för internet samt media, som såklart tycker att sådana här saker är sexiga. ”Konflikt – det gillar vi.” Men det är en påhittad konflikt. Ungefär som konflikten mellan Wikipedia och NE. Självklart tycker vi som sysslar regelbundet om Nationalencyklopedin. Det är en till källa. Vi vill ha så många källor som möjligt, inte så få som möjligt. Wikipedia ska inte vara ett monopol, utan ett av många verktyg. Och lärare både använder och tillåter sina elever att använda Wikipedia.

Vill du ha siffror på det jag påstår om lärare? Okej. Läs bibliotekarien Einar Spetz två utmärkta förstudier, som han gjorde på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm:

* Wikipedias fel och brister

* Wikipedia – älskat eller avskytt?

Där i den senare står det svart på vitt: ”En klar majoritet av de tillfrågade lärarna uppgav att de varken hade tipsat elever eller avrått dem från att använda Wikipedia.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11).

Hur kan lärare få eleverna att använda Wikipedia bättre?

Så vad är slutsatsen? Jo, problemet finns i det som står om man fortsätter läsa Spetz förstudie, Wikipedia – älskat eller avkytt? Så här skriver han: ”Det kan vara så att de tydliga majoriteterna i frågorna 1.6-1.8 återspeglar att källkritiska överväganden diskuteras endast i liten utsträckning, mellan lärare och elever och lärare emellan.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11)

Men det finns undantag. Den tidigare nämnda Kristina Alexanderson skriver om Wikipedia då och då. Se till exempel följande blogginlägg:

* Wikipedia en bra källa

* Wikipedia värt att diskutera i skolan

* Kortkunskap om Wikipedia i skolan

* Belys Wikipedias storhet i skolan

* Wikipedia en stolt vän, eller en som elever skäms för?

* Ska vi använda Wikipedia i skolan?

* Handen på hjärtat, vad kan du om Wikipedia?

* Kan internet liknas vid Wikipedia?

Och både Skolverket (via Kolla källans Anette Holmqvist) och biblioteken börjar fundera mer på hur man ska hantera Wikipedia och källkritik.

Därför kan det vara bra att veta vad man ska göra, till skillnad från hur man ska tänka (som är det jag skrivit om ovan).

Här finns ett gäng med frågor och tips som du kan ta med dig till skolan:

1. Har du verkligen kollat på Wikipedia, eller litar du på vad som står i tidningarna?
2. Att använda en källa utan att ange den är oetiskt. Om du uppmuntrar någon att inte ha med Wikipedia i källförteckningen riskerar du att uppmuntra till plagiat. Presentera i stället strategier för att arbeta med att ta fram bra källor. Ta med eleverna till biblioteket till exempel.
3. Man kan inte beskylla Wikipedia när eleverna plagierar artiklarna. Gör uppgifterna sådana att det inte går att planka Wikipedia, utan att man måste jämföra flera olika källor.
4. Universitetsläraren Magnus Erikson upptäckte vid ett tillfälle att flera studenter hade samma fel, men han kunde inte förstå var uppgiften kom ifrån. Han hade inte sagt så, det stod inte i kurslitteraturen. Till slut hittade han det på Wikipedia. Istället för att klaga, rättade han felet och förklarade för eleverna om hur Wikipedia fungerar. Nu har många andra nytta av hans lilla förbättring. Det går lätt att se hur många som läser en artikel, genom att gå in på fliken ”visa historik” och där klicka på ”antal sidvisningar”. Magnus håller numera världens första universitetskurs i Wikipedia, och har upptäckt att eleverna tycker att det är roligt att deras arbeten läses av fler än lärarna.
5. Man lär sig bäst hur Wikipedia fungerar genom att testa. Det är inte svårt. I stort sett allt du behöver veta kan du läsa på den här sidan: Introduktion till Wikipedia. Du måste inte lära dig den lite krångliga koden, utan koncentrera dig på att skriva text.
6. Om bara 3% av gymnasielärarna skulle börja bidra till svenskspråkiga Wikipedia skulle antalet skribenter fördubblas! Det skulle innebära att kvaliteten skulle bli mycket högre.

Eftersom jag vet att det här kan vara svårt att göra på egen hand, ska jag lämna två sista tips:

Du kan alltid kontakta Wikimedia Sverige och få hjälp.

Det finns en broschyr som heter Wikipedia i skolan. Den är gratis och fri att ladda ner.

Avslutningsvis: min son är för ung för att både kunna tro på spöken och inte tro på spöken samtidigt. Men du är tillräckligt gammal för att förstå att något kan vara både bra och dåligt samtidigt. Som en man som heter Stefan Goettsch skrev:

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.

Och vi vill att du ska hjälpa till att göra det bättre. För din skull.

Efter Wikipedia Academy 2010

Nyss hemkommen från Wikipedia Academy 2010 på Kungliga Biblioteket har jag knappt hunnit smälta alla intryck. Det var ett bra program, och vi har finfina skildringar av vad som hände från Calandrella, Olof Sundin och Kristina Alexanderson. Twitterflödet finns här. Min personliga favorit under konferensen tror jag ändå blev Torsten Kälvemark men det fanns som sagt många bra presentationer.

Kungliga biblioteket intervjuade Sue Gardner. Gardner själv skrev om Calandrella och Wikipedia Academy (och i ett tidigare inlägg om wikipettrar, som jag skrivit om också). Mathias Klang och Kristina Alexanderson brukar lägga upp sina föreläsningar på Slideshare. Här är min.

Tack till alla som var med och gjorde Wikipedia Academy så bra.

[Uppdatering: Skolbibliotek Öst bloggar också om Wikipedia Academy. Tipstack: Anette Holmqvist.]

Wikimedia Sverige på Bok- & Biblioteksmässan

Den 23-26 september deltog Wikimedia Sverige på Bok- & Biblioteksmässan för tredje året i rad. Du kan se några av bilderna som kommer därifrån här. Vi tog kontakt med en hel del organisationer och personer, men några resultat är som alltid svårt att se förrän saker och ting har lugnat ner sig. En sak står dock klar: betydligt färre människor känner till Wikipedia än vad man skulle kunna tro. Vi har ett stort arbete framför oss.

Här kan du se de bilder vi visade på vår skärm i montern. (Om du tycker att den är lite tjatig med ”skänk pengar” så tänk på att de flesta inte såg mer än 2 meddelanden när de passerade vår monter.) Tack till vår samutställare Vulkan för hjälp med TV.

Så småningom kommer vi också att lägga ut de videor vi gjorde under bokmässan, med hjälp av David E Nilsson (och Hagabadet). Intervjuer finns med Linda Skugge, Mathias Klang, Kristina Alexanderson, Stefan Högberg, Lars Aronsson, Einar Spetz, Axel Pettersson, Jan Ainali, och mig själv.

Wikimedia Sverige på Bok & Biblioteksmässan

De två senaste åren har Wikimedia Sverige deltagit på Bok- & Biblioteksmässan. Vi kommer i år också. Precis som vanligt finns det möjlighet att få veta mer om hur Wikipedia fungerar, träffa wikipedianer, skänka pengar och skriva upp sig för att få mer information om föreläsningar. Vi kommer precis som 2008 och 2009 att ta massor av bilder på författare, politiker, musiker och andra kändisar, som du sen kan använda till vad som helst (kräver inloggning till Facebook).

Den här gången har vi ett fullmatat monterprogram, flera gäster, en enkät och utlottning av priser. Vi har till och med våra egna bagare på plats som bjuder på surdeg. Kom till monter E00:11 (rakt fram och första till vänster från huvudentrén).

Monterprogrammet ser ut så här just nu:

Fredag

16.00 Linda Skugge

16.30 Stefan Högberg från Regionarkivet

17.00 Erik Johansson om Open Street Map

17.30 Lennart Guldbrandsson om Wikipedias kvalitetsverktyg

18.00 Einar Spetz om ortsportalerna på Wikipedia

Lördag

11.00 Håkan och Sofia om Wikiversity-projektet om surdegsbakning

12.00 Lennart Guldbrandsson om bilddonationer

13.00 Stefan Högberg från Regionarkivet

14.00 Kristina Alexanderson från Kolla källan

14.30 Axel Pettersson om varför man ska skänka pengar till Wikipedia

15.00 Mathias Klang från Creative Commons

15.30 Lennart Guldbrandsson om personerna bakom Wikipedia

16.00 Jan Ainali om verktyg på Wikipedia

17.00 Lars Aronsson om hur Wikipedia blir bättre

Med reservation för eventuella ändringar. Det skulle exempelvis förvåna mig om vi inte fick ett antal kändisar att stanna till i vår monter och bli intervjuade. Resten av mässan (torsdag och söndag) kommer vi också att ha program, men det är bara fredag och lördag som vi filmar. Andra utställares program finns här.

De här intervjuerna kommer senare att läggas ut på Wikipedia/Wikimedia Commons.

Vi får se om vi blir uppmärksammade i media i år, med tanke på diskussionen om Svanell tidigare i år. Fast det finns mycket annat att skriva om.

Välkommen alltså till monter E00:11 på Bok- & Biblioteksmässan 2010! Du kan vinna fina priser.

Efter Creative Commons-workshop med svenska museer

Delar av åhörarskaran

Den 9 juni ägde Sveriges första Creative Commons-workshop med svenska museer rum i Stockholms Stadsmuseum. Under denna heldag träffades wikipedianer och folk från hela ABM-sektorn (arkiv, bibliotek, museum) möttes för att diskutera Creative Commons-licenser och kanske hitta en väg framåt.

Intresset var massivt. Omkring 70 representanter för organisationer såsom Livrustkammaren, Riksantikvarieämbetet, Tekniska museet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Nordiska museet, Statens historiska museum och Nationalmuseum var där, och hade anmält sig med kort varsel. Från Wikimedia Sverige kom fem representanter. Dessutom fanns Liam Wyatt, Stefan Högberg och Mathias Klang också där, för att presentera sina synvinklar, men mer om det längre fram.

Bakgrund

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige har länge arbetat för att få museer att lägga fler bilder under fria licenser, så att de ska kunna återanvändas av allmänheten. Inför årsmötet 2009 skrev jag och Johan Schiff en debattartikel i Svenska Dagbladet om varför upphovsrätten skulle ordnas så att det stöttar nytt skapande och samtidigt se till att stora delar av det svenska kulturarvet inte förblev inlåst. Det finns nämligen miljoner bilder i svenska museer som inte finns på internet eller bara finns tillgängliga för de som är beredda att betala för det. Jag har senare skrivit om det här flera gånger på min egen blogg (innan Wikimedia Sveriges blogg kom till). Det mest lästa inlägget av dem är det här, där jag ställer frågan vem som äger det svenska kulturarvet. Men lika viktigt är inlägget om remixer, där jag bland annat hänvisar till Johanna Blakely, som har studerat modebranschen och andra branscher där man inte har någon upphovsrätt – och sett att resultatet blivit att intäkterna ökat och inspirationen där både kommer ”uppifrån” (från modeskapare) och ”nerifrån” (från folk på gatan). Wikimedia Sverige har dessutom en upphovsrättsgrupp med uppgift att ge förslag på hur upphovsrätten borde förändras.

Liam Wyatt på Wikimania 2009

Wikimedia Sverige är naturligtvis inte ensamma om att göra insatser på det här området. Jag återkommer strax till andra som gör större insatser, men ett initiativ är värt att hålla ögonen på redan nu, nämligen GLAM-WIKI, en (serie) konferens(er) i Australien. Tanken är att arbeta med att hitta de delar som är gemensamma mellan ABM-sektorn (på engelska GLAM, för galleries, libraries, archives, museums) och Wikipedia (och dess systerprojekt. Några av de saker som kommit fram där är målet att sprida information. Eller som Liam Wyatt, vice-ordförande i Wikimedia Australia skriver:

We’re doing the same thing, for the same reason, for the same people, in the same medium. Let’s do it together.

Källa.

För en tid sedan berättade British Museum att de tänkte göra något stort för att ”göra det tillsammans”, de lät Liam Wyatt bli ”volunteer Wikipedian in residence”. Med andra ord: Liam kommer att vara på British Museum i fem veckor – utan lön – och fungera som en brygga mellan de två världarna. Han kommer att lära folket på British Museum mer om hur Wikipedia fungerar, och samtidigt ge wikipedianerna en större inblick i hur ABM-sektorn fungerar. Han började med att göra en översikt över alla artiklar på engelskspråkiga Wikipedia som hade med British Museum att göra, baserat på vilken kvalitet de hade och hur viktiga de är. Därefter har han ordnat ett backstage-pass för en hel drös wikipedianer på just British Museum, där de fick träffa curators och annan personal, se föremål som allmänheten inte får tillgång till, och hade möjlighet att fotografera en hel del.

Mathias Klang och Kajsa Hartig

Kajsa Hartig, som jobbar på Nordiska museeet och Fotosekretariatet, träffade Liam Wyatt på en konferens i Denver. Hon blev så intresserad av vad Liam pratade om att hon bjöd in honom till en workshop i Stockholm. Liam undrade om Kajsa hade kontaktat Wikimedia Sverige, vilket hon inte hade, men när hon gjorde det, stod det klart att det här var något vi kunde göra en stor grej av – tillsammans.

För att runda ut programmet där jag och Liam skulle prata på förmiddagen, och eftermiddagen skulle ägnas åt museernas interna diskussioner, behövde vi två personer till. Den förste lade Kajsa till: Mathias Klang, men om hon inte hade gjort det, så hade jag gjort det. Mathias Klang är Creative Commons representant i Sverige, en flitig bloggare, twittrare, föreläsare och skribent.

Den andre personen bjöd jag in: Stefan Högberg. Om namnet inte är bekant än, så är det dags att lära sig det namnet. Stefan Högberg jobbar på Regionarkivet, den enda större organisation i Sverige (med två undantag: Miljöpartiet och Bonniers) som donerat bilder till Wikimedia Commons. Bilderna var heller inte vilka fotografier som helst, utan högupplösta fotografi-historiska bilder av några riktigt intressanta figurer, inklusive han som uppfann tekniken att klippa ihop två negativ till en bild. Tanken var att Stefan skulle kunna ge lite bakgrund till att de lagt bilder under en fri licens, vilket i teorin skulle inspirera andra museer att göra likadant. Stefan har också skrivit en gästkrönika i Wikimedia Sveriges blogg.

Med programmet klart skickade vi ut inbjudningar och såg anmälningarna forsa in. Det verkade nästan som om folk bara hade väntat på att få komma på en sådan här tillställning. (Det var också vad folk sa efteråt.)

Så närmade sig den stora dagen…

Workshopen

Jan Ainali framför Stadsmuseet

Dagen började kl 9.00, så vi träffades en liten stund innan dess, i Tessinsalen på Stadsmuseets tredje våning. Närvarande wikipedianer var Jan Ainali, Lars Aronsson, Einar Spetz, Axel Pettersson, jag själv och Liam Wyatt. Eftersom det här är i efterhand och några konsekvenser knappast är möjliga/troliga kan jag avslöja att det fanns ett par till: Ana Duran (tidigare på Kungliga Bibliteket) och Lars Roede (från Wikimedia Norge/Oslo Bymuseum) – samt Mathias Klang, och säkert flera andra.

Introducerade alltihop gjorde Kajsa Hartig, samt Ann-Sofie Forsmark, som är enhetschef för fotoavdelningen på Stockholms stadsmuseum.

Men rätt snart var det dags för mina 45 minuter. Den här gången körde jag utan några förberedda bilder och förlitade mig på Wikipedia samt min egen berättarförmåga. Wikipedia svek inte, om vi säger så. Jag kan inte riktigt avgöra själv hur det gick, men Kajsa Hartig filmade alltihop, så snart kan ni sätta betyg på mig. Det här är vad jag tog upp:

• hur sjutton kan Wikipedia fungera? del 1: Kvalitet
• hur sjutton kan Wikipedia fungera? del 2: Gratis
• Wikipedias historia – vad biblioteket i Alexandria har med saken att göra
• Wikipedias mål – därför har Wikipedia fria licenser
• samarbeten med Wikipedia – hur det går till

1. vi tar de enkla frågorna först (d.v.s. försöker undvika frågorna om fotografiska verk/fotografiska bilder, etc)
2. vi börjar med en relation
3. vi vill ha kontexten, d.v.s. metadatan

Bland frågorna fanns frågan om hur många wikipedianer det finns i Sverige (”1000!” svarade jag, eftersom jag anmodades att svara kort), och den betydligt svårare frågan om pengar. Jag försökte svara genom att hänvisa till Chris Anderson och hans resonemang i boken ”Free” med andra ord att det finns olika sätt att tjäna pengar trots att stora delar av allmänheten får tillgång till materialet gratis.

Stefan Högberg

Därefter var det Stefan Högbergs tur att inta scenen. Stefan presenterade bland annat vilka frågor de hade tittat på innan de donerade bilderna. De hade konsulterat jurister som kommit fram till tre frågor:

• Är vi säkra på att vi äger bilderna?
• Olovlig konkurrens?
• Risk för missuppfattningar och feltolkningar?

Efter att ha förklarat varför alla tre frågor inte varit aktuella i det här fallet, och i själva verket i de flesta fall, gjorde de slag i saken. De har fått mycket positiva effekter av det, och har nu gjort en bok av bilderna. Boken fanns till försäljning i salen, och i slutet av dagen hade nästan alla exemplar blivit sålda. För den som bor i Stockholm finns ett par exemplar hemma hos Jan Ainali, så tag chansen vid nästa wikiträff. 100 kronor kostar den och den är riktigt snygg. Design av David E. Nilsson.

I slutet av sin presentation avslöjade Stefan också att Regionarkivet tänker fortsätta samarbetet med Wikimedia Sverige genom att digitalisera och lägga ut ett stort antal bilder tagna av Artur Nilsson. Stefan var den ende under dagen som tog upp frågan om Allmänna arvsfonden, som har hand om så kallade ”orphan works” i Sverige, men vars syn på saken hittills inte är utredd.

Liam Wyatt

Liam började sin presentation ”Från korv till frihet” direkt efter en kort fikarast. Hela presentationen finns här. Några av de saker som kan vara värt att ta upp är de tidigare samarbetena (sidan 8), effekterna av samarbetet med tyska förbundsarkivet (s 9: bilden på Konrad Adenauer), och hur himla bra det egentligen gick (s 11: de anställde en person för pengarna de fick in, enbart för att fixa till alla korrektioner folk skickade!), samt de rekommendationer som kom ur det första GLAM-WIKI. Sidan 22 med en översikt över alla frågor som tagits upp mellan wikipedianer och ABM-sektorn är värd att titta lite extra på (särskilt som jag fått förklarat för mig att den sista punkten över huvud taget inte är en fråga i Sverige – något som Liam blev förvånad över, med tanke på de konflikter som finns på andra platser över den frågan). Liams presentation fick nästan stående ovationer – halvsittande eller möjligen halvstående, alltså.

Efter att Liam avslutat sin presentation började frågestunden. Frågorna var många. I mina ögon satte dock Lars Aronsson fingret på den ömma punkten när han konstaterade att det handlade om känslan av kontrollförlust, men att känslan av kontroll aldrig har varit verklig. Skolbarn och andra som använder internet för att se historiska föremål har inte att välja mellan museernas betal-avdelningar eller inget alls, eftersom det redan finns hundratals stora bildsamlingar på internet. Följden har därför blivit att skolbarnen och alla andra hellre har valt mestadels amerikanska bilder, eftersom de svenska bilderna inte har funnits tillgängliga – och att det här är ett sätt att avråda den här situationen. [Om du har en annan åsikt, glöm inte att kommentera saken nedan.]

Pausen och utestället

Wikipedianer i gröngräset

Efter lunchen, som jag tillbringade i trevligt sällskap i Stadsmuseets restaurang, gick jag, Liam, Lars, Axel och nytillkomne Bengt Oberger på en liten promenad genom Stockholm. Vi hamnade till slut i en park med varsin glass. Där diskuterade vi hur våra respektive chapter ska samla in pengar, och vad vi varit med om under dagen.

Efter några timmar återvände vi till Stadsmuseet, där vi bevittnade en hisnande uppvisning framför Stadsmuseets ingång.

Hisnande uppvisning

Därefter började vi längta efter att träffa museifolket igen. Som tur var hade vi bestämt oss för att mötas efter att workshoppen var klar (och Mathias Klang slutat prata…). Bland de som hade besökt workshoppen träffade jag då Kristina Alexanderson, som är en nästan ännu flitigare skribent än Mathias. Exempelvis har hon tidigare skrivit ett gästinlägg i Wikimedias blogg.

Kaos utbröt när vi skulle hitta ett ställe att träffas på, någonstans på Riddarholmen: hälften gick fel och några försvann, men till slut blev den tappra skaran fast på ett uteställe med spektakulär utsikt över en fotomodell och hennes team. Där blev vi fast tills Liam åkte hem vid 6-tiden.

Resultatet?

När det bara var Jan, Axel och jag kvar beslöt vi oss för att besöka standardstället för de stockholmska wikipubarna, The laughing duck. Där blev vi sittande till kl 22. Fast då hade vi lyckats få tillbaka Lars Aronsson efter en kortare utflykt. Det var där vi började fundera över resultatet av dagen. Vi såg såväl ljusa som mörka tecken på himlen. Det finns en risk att det blir 40 arbetsgrupper av det här, och inget mer. Men det finns också en chans att några gör som Regionarkivet, nämligen ett pilotprojekt. Det lättaste sättet att få reda på hur det fungerar är nämligen att testa: att välja ut några bilder som definitivt är fria, kontakta oss och starta samarbetet. Men vilket skulle det bli? Arbetsgrupper eller resultat?

Dagen efter ringde ett museum som ska få förbli anonymt tills vidare. ”Hur gör man för att donera bilder?” var frågan. Det är fortfarande en lång bit ifrån en bilddonation, men det är ett första steg.

Till syvende och sist handlar det här inlägget alltså om en enda fråga:

Vem blir först?

Med andra ord: Vilket museum, vilket arkiv, eller vilket bibliotek ser behovet av bilder på Wikipedia, ser effekterna av de tidigare donationerna, och säger: ”Det är klart att vi vill donera bilder”?

Gästinlägg: Källkritik i Wikipedias tidevarv

Anette Holmqvist av Seija Eriksson, cc-by-sa 3.0

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Anette Holmqvist. Hon är ansvarig för Skolverkets webbplats Kolla källan, skolbibliotekarie sedan ett tjugotal år, expert på källkritik på internet, redaktör för Länkskafferiet och just nu reser hon Sverige runt tillsammans med Mathias Klang (från Creative Commons) och Kristina Alexanderson (se det förra gästinlägget) för att föreläsa om Upphovsrätt och källkritik på internet (hennes del finns här). Eftersom företrädare för Skolverket inte brukar blogga är det här en sällsynt ära.]

En ny rapport från Skolverket visar att närmare 80 procent av högstadieeleverna och 90 procent av gymnasieeleverna i skolan har fått lära sig att vara kritiska mot den information de hittar på internet. Enkätmaterialet berättar inte huruvida läraren endast manat till viss försiktighet på nätet, eller om det är så att eleverna fått regelrätt undervisning i källkritik. För att ta reda på detta krävs en annan undersökning och en djupare analys, något som vi inte har planerat för i nuläget.

Det är i alla fall positivt om allt fler elever (och vuxna) får lära sig att inte förbehållslöst tro på allt som sägs och skrivs, utan tänker efter en stund innan information sprids och används.

När jag för tio år sedan började arbeta med Kolla källan, var begreppet källkritik tämligen exklusivt, ett hjälpmedel för forskare inom historie- och samhällsvetenskap och ett nödvändigt förhållningssätt hos den seriöse journalisten eller för den noggranne släktforskaren. Inom skolans värld sågs källkritik som ett sätt att ta reda på om fakta var ”sanna” eller ”falska”. Jag har under åren och under arbetet med Kolla källan velat ge begreppet en bredare och mer vardaglig definition. Det behövs källkritisk kompetens eller åtminstone ett kritiskt ifrågasättande för att hantera all slags information vi möter i det moderna, digitalt orienterade samhället: rykten på stan, utsagor på nätet, mail, hoax och kedjebrev, inlägg och kommentarer i bloggar, twitterflöden, löpsedlar, tidningsartiklar, Wikipedia-artiklar, inslag i nyheterna, larmrapporter, reklambudskap, bilder och så vidare i all oändlighet. Fastän vi bara befinner oss i internets barndom finns helt plötsligt en mångfald källor av olika karaktär. Genombrottet för sociala medier och användarskapade uppslagsverk som exempelvis Wikipedia har inte direkt förenklat bilden eller gjort lärares uppgift att undervisa i källkritik enklare. Eller?

Kristina Alexanderson på Enskilda gymnasiet i Stockholm vände på steken och provade det som jag kallar ”omvänd källkritik”. Istället för att ”bara” låta elever läsa och kritiskt granska andras texter, fick de själva bygga upp en blogg utifrån källkritiska kriterier. Eleverna fick ställa frågor som: ”Hur gör jag mina egna texter trovärdiga?” ”Hur gör vi för att få vår egen blogg att hålla för en källkritisk granskning?” ”Hur skriver vi en källförteckning, en länklista?” I arbetet med bloggen fick eleverna självständigt välja sina källor, det fanns till exempel inga förbud mot att använda Wikipedia. Däremot fördes en diskussion om Wikipedia, eleverna fick närstudera vissa artiklar och göra jämförelser mellan svenska Wikipedia och engelska Wikipedia. En ytterligare möjlighet till praktisk källkritik och skrivträning hade varit att låta eleverna skriva egna artiklar i Wikipedia eller i något uppslagsverk som bygger på liknande teknik.

Ett annat exempel är Stefan Jönsson från Älmhult. Han gjorde en lärarfilm om Wikipedia där han, passande nog, utgick från artikeln om IKEA. Filmen har några år på nacken, men ger ändå ett pedagogiskt exempel på hur du kan arbeta med Wikipedia under lektioner i källkritik. I Älmhult är IKEA något mycket närliggande, kanske det mest kända orten har att bjuda på. Det leder mig in på de tankar jag har kring förkunskaper och deras betydelse. Det behöver inte betyda att du måste lära dig en massa faktauppgifter utantill, men om du har vissa förkunskaper i ett ämne har du helt andra förutsättningar att kritiskt bedöma en informationskälla.

Med förkunskaper hittar du lättare de eventuella svagheter som finns ett resonemang, du finner lättare de insmugna felen i artikeln och du ser genast vad som är tokigt i bilden på den felkonstruerade likströmsmotorn. Sedan räcker det naturligtvis inte med förkunskaper, du måste också förstå mediernas dramaturgi, att allt som sägs i en intervju kommer inte med i tv-nyheterna och att skribenten kan ha en dold agenda.

Diskussionen om Wikipedia och liknande tjänster handlar ofta om auktoritetstro kontra de mångas makt att skapa kunskap tillsammans. Men är det verkligen så att vi kan betrakta ett uppslagsverk som en förstahandskälla? När allmänheten får tillgång att redigera ett uppslagsverk på nätet, är det kanske snarare ett spritt redaktörskap som vi skall diskutera. Jag är inte själv den primära källan när jag påstår att Eiffeltornet är så och så högt, det är inte jag personligen som har mätt Eiffeltornet eller med diverse utrustning tagit reda på och dokumenterat att Suezkanalen ”klarar fartyg med upp till 16 meters djupgående.” Det har jag troligtvis läst någon annanstans. Wikipedia utser inte allmänheten till experter, utan snarare till redaktörer i arbetet att med att ställa samman en gratis uppslagsbok på nätet. Redaktörer är personer som ställer samma fakta som andra tagit reda på. Experterna finns där ändå i bakgrunden, till exempel forskarna som tar fram de fakta och siffror vi baserar våra kunskaper på.

Om man vill så kan man använda Wikipedia som ytterligare ett verktyg för omvänd källkritik, enligt Kristina Alexandersons modell. Men det lämnar jag till lärares och skolbibliotekaries kreativa omdöme att avgöra.

[Uppdatering: Mycket lätt puts 16.58 den 14 april.]

Gästinlägg: Belys Wikipedias storhet i skolan!

Kristina Alexanderson (foto: Lars Larsson, cc-by-sa)

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Kristina Alexanderson. Hon är lärare i svenska och samhällskunskap på Enskilda gymnasiet i Stockholm, driver flera bloggprojekt för .se:s tävling Webbstjärnan (där hon fick juryns specialpris), och är redaktör och skribent för Kolla Källans idelåda. Hennes blogg finns här.]

Hur ska man som lärare förhålla sig till en källa som Wikipedia? En källa som vem som helst kan redigera i, som vem som helt kan bidra till, som har som mål att samla all världens kunskap. Hur ska vi förhålla oss till en källa, som är så naturlig och självklar för våra elever att om det inte står på Wikipedia, så finns det inte?

I skolan är inställningen till Wikipedia minst sagt kluven, eleverna älskar källan, medan många lärare är mer skeptiska kanske till och med rent avogt inställda. Det finns de lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia som källa (se till exempel mitt inlägg från Kungsbacka.). Medan andra menar att Wikipedia är ett bra referensbibliotek, en databas och en bra utgångspunkt för eleverna att hitta andra ”mer trovärdiga källor”. Sedan finns det naturligtvis fler lärare som jag och säger att naturligtvis ska vi använda Wikipedia. Det är en källa lika god som någon annan, och precis som alla andra källor som vi använder ska vi förhålla oss ”kritiska” till den, men det kan vi inte göra om vi inte lär oss hur Wikipedia fungerar, är uppbyggd och bidrar till källan.

I skolan belyses ofta Wikipedia som en osäker och bristfällig källa, eftersom ”vem som helst kan skriva vad som helst”. Jag tycker att vi i skolan istället borde se tvärtom på att ”vem som helst kan bidra” det är en del av Wikipedias storhet. Att vem som helst får bidra till att skapa, redigera innehåll på Wikipedia, är det som är fantastiskt med källan. För det innebär att vem som helst, oavsett bakgrund, och kunskapsnivå kan och får vara med och bidra till att skapa och samla ”all världens kunskap”, får vara med och bidra till att utöka och förbättra uppslagsverkets innehåll.

I mina ögon är det är en otrolig idé som bygger på en tilltro till att ”vanliga” människor kan, vill och kommer att skapa innehåll. Hela idén bygger på att det inte bara är experter, som mot betalning kan vara med och bidra till att kunskap samlas och det är stort. Det är något som vi i skolan ska uppmuntra, och inte se ner på.

I skolan glöms detta ofta bort, och istället lyfter man fram redigeringsmöjligheten som källans främsta brist. Att Wikipedia inte är tillförlitig för att det inte finns någon redaktion, eller redaktör som styr över innehållet, och bestämmer vad som ska stå i artiklarna, utan att det är alla som använder källan som gemensamt skapar och håller koll på att den fakta, och att det innehåll som finns i källan är korrekt. Att alla kan bidra ses som en brist istället för något stort, fantastiskt. I skolan säger man Wikipedia är inget som vi ska bidra till eller använda, utan istället säger lärare i många skolor, i många klassrum till sina elever att inte använda Wikipedia utan använda andra uppslagsverk, som NE istället.

NE är också en källa som har brister, som att

• den kostar pengar (abonnemangsavgift)
• den är inte öppna och tillgängligt för alla
• den är inte lika aktuell
• den uppdateras inte strax efter att en händelse inträffat, vilket Wikipedia faktiskt görs (Ett trivialt exempel är Melodifestivalen, Haiti ett mer seriöst exempel)
• NE är ingen databas, inget länkbibliotek, för att hitta andra källor, annat material, såsom bilder som fritt får användas

Jag undrar ofta om mina kollegor, som är skeptiska till Wikipedia och förespråkar källor som NE, också belyser NE:s brister lika ingående, som de tar upp Wikipedias ”svagheter”? Eller ligger NE:s styrka i att den har en redaktion, som granskar innehållet och att den skapas av ”experter”?

Till mina kollegor som förhåller sig skeptiskt till Wikipedia vill jag säga, tänk en gång till, är inte det som ni ser som Wikipedias svaghet, just en del av källans styrka. Wikipedia är en källa som är öppen och tillgänglig för alla. Dessutom är det stort att vem som helst till kan vara med och bidra, och skapa all världens kunskap. Till och med Du och jag är inbjudna och för att Wikipedia ska bli så mångsidig som möjligt bör vi alla hjälpa till och bidra.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]