Här är vinnaren i Upp till bevis!

Den 1 juni 2012 lanserades handboken för arkiv, bibliotek och museer, Kulturskatter på nätet, på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet för dagen fanns också rubriken ”Upp till bevis” där deltagarna kunde ladda upp högst en bild var i en informell tävling. I tävlingsuppgiften fanns också kravet att bilden skulle motiveras, d.v.s. deltagaren skulle förklara varför institutionen valt att ladda upp just den bilden.

Äntligen kan vi nu presentera vinnaren!

Först deltagarna…

Kungliga biblioteket (hemmaplan)

Utställningsaffisch: August Strindberg samlade dikter (public domain)

Kungliga biblioteket laddade upp en bild med anknytning till August Strindberg, nämligen en reklamaffisch. Strindberg låter sedan 100 år jämnt andra fira hans födelsedag. Dessutom har bilden facklor som för tankarna till årets OS.

Sedan dess har Olof Halldin från Kungliga biblioteket laddat upp ytterligare bilder till Wikimedia Commons.

Stockholms stadsarkiv

Av Albert Törnqvist, avliden 1898 (Stockholms stadsarkiv) [CC-BY-SA-3.0]

Stockholms stadsarkiv ville visa rikedomen i sina samlingar genom en bygglovshandling signerad Albert Törnqvist. Törnqvist var ledamot av Konstakademien och fick kungliga medaljen. Fasadritning föreställer Hotell Rydberg i Stockholm.

Regionarkivet

Föreslagen design av Dicksonska folkbiblioteket, Göteborg (public domain)

Regionarkivet i Västra Götaland presenterade ett av förslagen till ett nytt folkbibliotek, där designen kanske förvånar en del. Adolf W. Edelsvärd var SJ:s förste chefsarkitekt. Regionarkivet har tidigare laddat upp några av Wikimedia Commons mest högupplösta bilder och har lovat att fortsätta med liknande insatser.

Nobelmuseet

Grafit, tejprulle och grafentransistor (public domain)

Nobelmuseets motivering finns i bildens filbeskrivning:

Det som händer när man skriver med en blyertspenna är att flagor av materialet grafit fastnar på papperet. En extremt tunn sådan flaga skulle vara ett nät av kolatomer som är endast ett atomskikt tjockt. Länge var detta ett rent teoretiskt material som ansågs omöjligt att framställa i verkligheten. Andre Geim och Konstantin Novoselov prövade dock att med vanlig tejp fånga upp tunna flagor från en bit grafit och det visade sig att vissa av flagorna bara var ett atomlager tjocka. Det nya materialet grafen var verklighet och dess egenskaper kunde kartläggas. Grafen är det tunnaste och samtidigt starkaste materialet som någonsin framställts. Det leder elektricitet bättre än de flesta material. Inom tekniken öppnar grafen möjligheter inom såväl materialteknik som nya elektronik. Det första provet på grafen i en elektronisk komponent visas till höger.

Nobelmuseet har lovat att ladda upp fler liknande bilder på saker som nobelpristagare skänkt till dem.

Nordiska museet

Nattfrieri. En man sitter på sängkanten och pratar med liggande kvinna. Värmland, Mangskogs socken. (public domain)

Nordiska museets bidrag illustrerar den numera avsomnade sedvänjan nattfrieri med en bild av folklivsforskaren Nils Keyland, något som visar på Nordiska museets bildsamlingar med udda beteenden och andra intressanta ämnen. Se även Nordiska museets tidigare bilduppladdningar. Och deras kommande är på väg, enligt deras representanter.

Vinnaren

Det var alla deltagande arkiv, bibliotek och museer.

Och vinnaren är…

(Dramatisk paus)

Under själva lanseringsmötet meddelade vi att vi inte kunde utse en av de här bidragen som på något sätt bättre än de övriga. Därför uppmanade vi dem att ladda upp mer material så att vi skulle få ett större urval.

Det var naturligtvis mestadels ett humoristiskt svar. Men det finns faktiskt två vinnare som vi skulle vilja lyfta fram.

Den ena är allmänheten. Med hjälp av de här och andra bilder som arkiv, bibliotek och museer laddar upp på Wikimedia Commons får allmänheten mer kunskap om sin historia. Ju mer metadata som kulturarvsinstitutionerna kan bidra med (som i fallen med motivationerna ovan), desto mer lär sig allmänheten. Kände du till historien om nattfrierierna, eller hur det gick till när mirakelämnet grafen upptäcktes? Visste du om att Göteborg höll på att få en folkbibliotek i grekisk tappning? Den kopplingen mellan experter och allmänhet uppstår lättast där allmänheten redan befinner sig.

Den andra vinnaren är kulturinstitutionerna. Arkiv, bibliotek och museer behöver inte känna att de laddar upp bilder för andras skull. Det är lika mycket en fråga om överlevnad. Den som lägger ut mycket material på nätet ökar chansen att allmänheten upptäcker samlingarna och tycker att de är värda att bevara.

Därför är jag mycket stolt över att meddela följande:

Tävlingen är fortfarande öppen!

Vem som helst kan när som helst hjälpa allmänheten och stötta våra kulturinstitutioner genom att ladda upp bilder på Wikimedia Commons, lägga till mer information och göra dem enklare att hitta, till exempel genom att lägga in dem i Wikipedia-artiklar, blogginlägg och tidningstexter.

Lycka till!

Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Efter Wikipedia Academy 2010

Nyss hemkommen från Wikipedia Academy 2010 på Kungliga Biblioteket har jag knappt hunnit smälta alla intryck. Det var ett bra program, och vi har finfina skildringar av vad som hände från Calandrella, Olof Sundin och Kristina Alexanderson. Twitterflödet finns här. Min personliga favorit under konferensen tror jag ändå blev Torsten Kälvemark men det fanns som sagt många bra presentationer.

Kungliga biblioteket intervjuade Sue Gardner. Gardner själv skrev om Calandrella och Wikipedia Academy (och i ett tidigare inlägg om wikipettrar, som jag skrivit om också). Mathias Klang och Kristina Alexanderson brukar lägga upp sina föreläsningar på Slideshare. Här är min.

Tack till alla som var med och gjorde Wikipedia Academy så bra.

[Uppdatering: Skolbibliotek Öst bloggar också om Wikipedia Academy. Tipstack: Anette Holmqvist.]

Hur förändrar man Wikipedia?

Jag är med på många mailinglistor, följer många bloggar, läser många tidningar och är över huvud taget aktiv på internet. Eftersom många vet att jag är aktiv på Wikipedia (eller kanske snarare en Wikipedia-aktivitist, numera), kommer ofta påståendet:

- X är ett problem på Wikipedia. Det borde ni ändra.

X kan i det här fallet vara i stort vad som helst. Wikipedia kritiseras för allt möjligt. Ibland finns det ingen hejd på hur mycket fel det är på Wikipedia. Ändå är det ganska många som använder Wikipedia. Det här får åtminstone mig att dra slutsatsen att antingen så är det inte så farligt, eller så suger allt annat ännu mer. Visste kunde fler gott använda Wikipedia, men det är inte som att Wikipedia har ont om läsare.

Strunt samma, det är den andra meningen jag tänkte fokusera på: ”Det borde ni ändra på.”

Om det bara gick så enkelt att man kunde sitta på en blogg, eller skriva ett mail, och hux flux så ändrades Wikipedia. Det skulle vara bekvämt. Det skulle inte vara bra. Men det skulle vara bekvämt.

Att försöka förändra Wikipedia med hjälp av ett blogginlägg är som att försöka ändra kurs på ett koppel oljetankers…

… genom att peta med en pinne…

… på andrekocken.

Det är ett tufft jobb att ändra kurs på en oljetanker, men Wikipedia består av ett antal fritt tänkande personer på varsitt håll, och för att få alla dem att ändra kurs räcker det inte med en pinne. Det krävs engagemang.

Man behöver lägga ner tid på att göra många redigeringar i Wikipedia, diskutera med andra användare, följa upp, hitta lösningar på problem som dyker upp längs vägen, etc.

Det här orkar inte alla. Eller rättare sagt, det här orkar nästan ingen. En del lägger ner energi på att klaga på hur svårt det är och hur ovilliga folk är att förändra sig (folk brukar uppenbarligen ändra allt så fort de tycker att något är fel…), men så är det alltid. De människorna finns överallt.

Fast det är inte bara det. Wikipedia har funnits i snart tio år. Rätt många av de diskussioner som pågår nu, har pågått sedan Wikipedia grundades, och har stötts och blötts ganska genomträngande, om man säger så. En av de främsta stötestenarna är inklusionism/exklusionism, d.v.s. frågan om vad som ska vara med. Ska Wikipedia innehålla varenda musikalbum som någonsin släppts ut? Ska vi rensa bort de artiklar som aldrig kommer bli stora/bra? Det finns inget svar här som tillfredsställer alla. En del är intresserade av Harry Potter, och lägger in artikel efter artikel om Harry Potter-relaterat material. Andra tycker att det får räcka.

Svaret finns någonstans på en glidande skala

Därför är det glädjande att Pelle Snickars på Kungliga biblioteket i Svenska Dagbladet skriver om att kunskap skapas genom att olika versioner av fakta slipas mot varandra. Det är alla de 11 volymerna om Irakkriget som han menar är Wikipedias styrka. För min del betyder alla de där redigeringarna att det är många som har velat förändra Wikipedia, steg för steg, och att processen kanske är mödosam, men att den är värd det.

Processen är dessutom inte helt olika den demokratiska processen, där det inte är vilka som helst som bestämmer, utan de som röstar. ”Decisions are made by those who show up.”

Forskar du om Wikipedia?

Och i så fall, har du något att presentera den 25-26 november i år? Då bör du skicka in en sammanfattning till projektgruppen för Wikipedia Academy 2010.

I år hålls konferensen på Kungliga biblioteket i Stockholm och evenemanget kommer att vara kostnadsfritt att delta i. Detta är den största Wikipediarelaterade konferensen i Sverige och syftar till att få Wikipedia och akademien att närma sig varandra. Wikipedia Academy är ett internationellt koncept som har arrangerats i tiotalet länder sedan 2006 och det är det tredje i Sverige.

Skicka din ansökan till jan.ainali@wikimedia.se senast 30 september.

Läs om hur Wikipedia Academy 2009 gick.

Läs även andra bloggares åsikter om kungliga biblioteket, call for papers, wikipedia, forskning