Upphovsrättsföreläsningar i Västra Götalandsregionen

Under senhösten 2012 och våren 2013 fick Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer sig en rejäl dos av upphovsrättsutbildning. Sammanlagt fyra orter i regionen fick besök av en yster skara föreläsare som berättade om regionens nya upphovsrättspolicy (som vi har berättat om flera gånger tidigare).

Anstormningen av intresserade åhörare var enorm, och till slut var vi tvungna att flytta den sista föreläsningen så att alla intresserade skulle få plats.

Platsen blev Gothia Towers. Datumet den 4 februari. Och från och med idag finns alla föreläsningar utlagda på YouTube (CC-BY).

Mathias Klang

Programmet började vid samtliga tillfällen med Mathias Klang, docent i tillämpad informationsteknologi, som berättar om upphovsrättslagens framväxt, omfattning och grundtankar. Du kan se hans framträdande här:

Johanna Berg

Vid det fjärde tillfället fick vi sällskap på scenen av Johanna Berg från DigiSam. Hennes föreläsning handlar mer om digitalisering och vad arkiv, bibliotek och museer borde göra. Hennes föreläsning kan du se här:

Stefan Högberg

Den som stod för mycket av arrangemanget och orsaken till att arrangemanget blev av är arkivarien och upphovsrättsexpterten Stefan Högberg från Regionarkivet i Göteborg. Stefan presenterade Över minnesmuren mer ingående, inklusive den fyra-stegs-process som ABM-sektorn kan använda för att ta reda på vad man får göra med sina samlingar och mer detaljer om Creative Commons. Se hans föreläsning här:

Lennart Guldbrandsson

Sist bland föreläsarna var jag, Lennart Guldbrandsson. Som wikipedian och projektledare för Kulturskatter på nätet pratar jag mycket om hur kulturarvsinstitutionerna kan använda Wikipedia och Wikimedia Commons. Min föreläsning finns nedan – men missa inte avslutningen där vi alla fyra samlas på scenen för att ge varsitt tips om vad åhörarna kan göra så fort de går därifrån för att komma igång med digitaliseringen:

Fler tillfällen

Vi har fått förfrågningar om att hålla fler sådana här utbildningstillfällen. Det gör vi gärna. Vi tycker till och med att det vore roligt om fler regioner kunde utmana Västra Götalandsregionen i att bli mer framåt när det gäller publicering av kulturskatterna på nätet, såsom Mölndals statdsmuseum. Kontakta Lennart Guldbrandsson (lennart[snabel-a]wikimedia(punkt)se) för detaljer om sådana föreläsningar.

Gästinlägg: Över minnesmuren

[Vi har goda nyheter från Sveriges västkust. Den som får berätta om det är personen som gjort arbetet. I och med det blir Stefan Högberg den förste gästskribenten som skrivit två gästinlägg. Hans första hittas här. Nyligen skrev Stefan och Lennart Guldbrandsson ett inlägg på Newsmill om arkivens och museernas död.]

Omslag till Över minnesmuren

En höstmorgon för sex år sedan satte jag mig på tåget upp till Stockholm. Här skulle kompetensutvecklas – ett av de större museerna stod värd för ett seminarium om upphovsrätt vid minnesinstitutioner, och det var något jag ville veta mer om.

Jag hade arbetat några år vid Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad, och lärt mig att a) upphovsrätten blev aktuell när någon ville publicera en handling, och b) det var inte så dumt att vara på lunch när det inträffade, för frågorna som aktualiserades var i princip olösliga. Ville man göra arkivmaterial tillgängligt på internet blev det ännu värre, och där satt vi med ett uppdrag att tillgängliggöra så mycket som möjligt. Vi behövde veta mer om upphovsrätt. Hur mycket mer insåg jag först när seminariet tog sin början.

Upphovsrätt, visade det sig, gällde inte bara när någon publicerade handlingar. Att överhuvud taget kopiera dem till besökare i läsesalen kunde vara förbjudet, och att lägga ut något på nätet var knappt att tänka på. Här gällde det att veta vem som skapat fotografiet, ritningen, filmen eller vad det nu kunde vara, om vederbörande avlidit och i så fall när och huruvida alstret någonsin gjorts tillgängligt för allmänheten, uppgifter som i nio fall av tio inte finns dokumenterade när det gäller äldre handlingar.

Jag återvände till arkivet och slog larm – regler behövde införas, rutiner behövde uppdateras. Vi visste kanske inte allt vi behövde veta om verken i arkivet, men nog kunde vi ta reda på exakt hur lagen såg ut och vad den innebar för oss? Upphovsrättsjurister besvarade den frågan med ett kraftfullt nja. Sådana här tvister slutar ofta i förlikning, vilket innebär att domstolar sällan tar ställning till hur lagen bör tolkas, vilket innebär att jurister inte riktigt vet vilken tolkning som är den rätta. Gråzoner uppstår, särskilt när paragrafer skrivna för nyss skapade verk ska tillämpas på femtio år gamla handlingar, och när bestämmelser som till stor del kommit till före internet ska tolkas i en digital era. När man väl inser det blir det mycket frestande att ta den lätta vägen, låsa in verken i magasinen och aldrig lägga ut något på internet överhuvud taget.

Den lätta vägen är nu inte förenlig med det ovan nämnda uppdraget. När verksamheten bedrivs med skattemedel gäller det att göra samlingarna tillgängliga för skattebetalarna i så stor utsträckning som möjligt, och i det sammanhanget är internet (och inte minst Wikipedia) ett oerhört kraftfullt redskap. Vi pratade alltså med jurister från olika organisationer, testade deras idéer i verkligheten, ringde tillbaka med fler frågor och funderade några varv till. När vi kommit en bit på vägen visade det sig att andra arkiv, bibliotek och museer hade samma problem som vi. Samarbetsorganisationen ABM Västra Götaland drog igång ett projekt för att ta fram regionala riktlinjer. Våra tidigare erfarenheter blev en bra grund som vi nu kunde bygga på med erfarenheter från andra delar av sektorn.

Förra veckan fastställde regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen dessa riktlinjer, som vi samlat i en skrift med titeln Över minnesmuren. Som titeln antyder är problemen inte så stora som det först verkade – det går att lyfta samhällets minne över den mur som upphovsrättslagstiftningen ställer upp. Lagstiftaren har trots allt balanserat upphovspersoners intressen mot allmänhetens, och det finns vägar runt problemet med alster man inte vet något om (så kallade föräldralösa verk). Finns det en gråzon i lagen är det en kulturinstitutions plikt att välja den tolkning som bäst tillgodoser allmänhetens rätt att använda kulturarvet. Det är därför institutionen existerar.

Vi hoppas att Över minnesmuren ska bli ett stöd för institutioner som tvekar över hur de ska hantera upphovsrätten. För den som är nyfiken ska det snart gå att ladda ner skriften som pdf från Regionarkivets hemsida, och om man inte orkar vänta går det också bra att maila till undertecknad på stefan.hogberg@arkivnamnden.goteborg.se.

[Över minnesmuren tillkom ungefär samtidigt som Kulturskatter på nätet. Skillnaden är att Kulturskatter på nätet tillkom utifrån, med Wikimedia Sverige som utgivare, medan Över minnesmuren tillkom på en förvaltnings uppdrag, och dessutom är de numera riktlinjer för Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer. Ett litet smakprov:

"De upphovsrättsliga riktlinjerna för Västra Götalandsregionens ABM-institutioner har tre delar.

* För att ta reda på vad en institution får göra med ett givet alster kan man utgå från följande fyra frågor (kapitel ett):

1. Är det här ett verk?
2. Gäller det upphovsrättsliga skyddet fortfarande?
3. Var finns rättigheterna?
4. Vad får institutionen göra?

* Ofta vet man inte så mycket om äldre verk som lagen förutsätter. Om man efter grundliga efterforskningar fortfarande inte kunnat  hitta upplysningarna bör man använda verket men ha beredskap för att göra rimliga ändringar och betala användaravgift i efterhand (kapitel två).

* ABM-institutionerna förvaltar allmänhetens kulturarv, och bör så långt som möjligt göra sina samlingar och sitt egenproducerade material tillgängligt på nätet. Creative Commons har skapat fria licenser som passar bra för det syftet (kapitel tre)."

Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Wikimedia Sverige på Bok- & Biblioteksmässan

Den 23-26 september deltog Wikimedia Sverige på Bok- & Biblioteksmässan för tredje året i rad. Du kan se några av bilderna som kommer därifrån här. Vi tog kontakt med en hel del organisationer och personer, men några resultat är som alltid svårt att se förrän saker och ting har lugnat ner sig. En sak står dock klar: betydligt färre människor känner till Wikipedia än vad man skulle kunna tro. Vi har ett stort arbete framför oss.

Här kan du se de bilder vi visade på vår skärm i montern. (Om du tycker att den är lite tjatig med ”skänk pengar” så tänk på att de flesta inte såg mer än 2 meddelanden när de passerade vår monter.) Tack till vår samutställare Vulkan för hjälp med TV.

Så småningom kommer vi också att lägga ut de videor vi gjorde under bokmässan, med hjälp av David E Nilsson (och Hagabadet). Intervjuer finns med Linda Skugge, Mathias Klang, Kristina Alexanderson, Stefan Högberg, Lars Aronsson, Einar Spetz, Axel Pettersson, Jan Ainali, och mig själv.

Creative Commons-workhop för dem som inte kunde medverka

Wikipedianer på Stockholms stadsmuseum

Nu har Fotosekretariatet lagt ut filmerna från förmiddagens föreläsningar på Wikimedia Sverige, Nordiska museet och Stockholms stadsmuseums gemensamma workshop om Creative Commons-licenser. De finns på Slideshare så att även de som inte var med där kan få se vad vi pratade om:

* Lennart Guldbrandsson om Wikipedia och Wikimedia

* Stefan Högberg från Regionarkivet, om att skänka bilder till Wikipedia

* Liam Wyatt ”Från korv till frihet” (presentation)

Och för de museer som var med kan jag meddela att det redan har börjat bli resultat, så om ni vill bli först, så får ni skynda er…

Efter Creative Commons-workshop med svenska museer

Delar av åhörarskaran

Den 9 juni ägde Sveriges första Creative Commons-workshop med svenska museer rum i Stockholms Stadsmuseum. Under denna heldag träffades wikipedianer och folk från hela ABM-sektorn (arkiv, bibliotek, museum) möttes för att diskutera Creative Commons-licenser och kanske hitta en väg framåt.

Intresset var massivt. Omkring 70 representanter för organisationer såsom Livrustkammaren, Riksantikvarieämbetet, Tekniska museet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Nordiska museet, Statens historiska museum och Nationalmuseum var där, och hade anmält sig med kort varsel. Från Wikimedia Sverige kom fem representanter. Dessutom fanns Liam Wyatt, Stefan Högberg och Mathias Klang också där, för att presentera sina synvinklar, men mer om det längre fram.

Bakgrund

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige har länge arbetat för att få museer att lägga fler bilder under fria licenser, så att de ska kunna återanvändas av allmänheten. Inför årsmötet 2009 skrev jag och Johan Schiff en debattartikel i Svenska Dagbladet om varför upphovsrätten skulle ordnas så att det stöttar nytt skapande och samtidigt se till att stora delar av det svenska kulturarvet inte förblev inlåst. Det finns nämligen miljoner bilder i svenska museer som inte finns på internet eller bara finns tillgängliga för de som är beredda att betala för det. Jag har senare skrivit om det här flera gånger på min egen blogg (innan Wikimedia Sveriges blogg kom till). Det mest lästa inlägget av dem är det här, där jag ställer frågan vem som äger det svenska kulturarvet. Men lika viktigt är inlägget om remixer, där jag bland annat hänvisar till Johanna Blakely, som har studerat modebranschen och andra branscher där man inte har någon upphovsrätt – och sett att resultatet blivit att intäkterna ökat och inspirationen där både kommer ”uppifrån” (från modeskapare) och ”nerifrån” (från folk på gatan). Wikimedia Sverige har dessutom en upphovsrättsgrupp med uppgift att ge förslag på hur upphovsrätten borde förändras.

Liam Wyatt på Wikimania 2009

Wikimedia Sverige är naturligtvis inte ensamma om att göra insatser på det här området. Jag återkommer strax till andra som gör större insatser, men ett initiativ är värt att hålla ögonen på redan nu, nämligen GLAM-WIKI, en (serie) konferens(er) i Australien. Tanken är att arbeta med att hitta de delar som är gemensamma mellan ABM-sektorn (på engelska GLAM, för galleries, libraries, archives, museums) och Wikipedia (och dess systerprojekt. Några av de saker som kommit fram där är målet att sprida information. Eller som Liam Wyatt, vice-ordförande i Wikimedia Australia skriver:

We’re doing the same thing, for the same reason, for the same people, in the same medium. Let’s do it together.

Källa.

För en tid sedan berättade British Museum att de tänkte göra något stort för att ”göra det tillsammans”, de lät Liam Wyatt bli ”volunteer Wikipedian in residence”. Med andra ord: Liam kommer att vara på British Museum i fem veckor – utan lön – och fungera som en brygga mellan de två världarna. Han kommer att lära folket på British Museum mer om hur Wikipedia fungerar, och samtidigt ge wikipedianerna en större inblick i hur ABM-sektorn fungerar. Han började med att göra en översikt över alla artiklar på engelskspråkiga Wikipedia som hade med British Museum att göra, baserat på vilken kvalitet de hade och hur viktiga de är. Därefter har han ordnat ett backstage-pass för en hel drös wikipedianer på just British Museum, där de fick träffa curators och annan personal, se föremål som allmänheten inte får tillgång till, och hade möjlighet att fotografera en hel del.

Mathias Klang och Kajsa Hartig

Kajsa Hartig, som jobbar på Nordiska museeet och Fotosekretariatet, träffade Liam Wyatt på en konferens i Denver. Hon blev så intresserad av vad Liam pratade om att hon bjöd in honom till en workshop i Stockholm. Liam undrade om Kajsa hade kontaktat Wikimedia Sverige, vilket hon inte hade, men när hon gjorde det, stod det klart att det här var något vi kunde göra en stor grej av – tillsammans.

För att runda ut programmet där jag och Liam skulle prata på förmiddagen, och eftermiddagen skulle ägnas åt museernas interna diskussioner, behövde vi två personer till. Den förste lade Kajsa till: Mathias Klang, men om hon inte hade gjort det, så hade jag gjort det. Mathias Klang är Creative Commons representant i Sverige, en flitig bloggare, twittrare, föreläsare och skribent.

Den andre personen bjöd jag in: Stefan Högberg. Om namnet inte är bekant än, så är det dags att lära sig det namnet. Stefan Högberg jobbar på Regionarkivet, den enda större organisation i Sverige (med två undantag: Miljöpartiet och Bonniers) som donerat bilder till Wikimedia Commons. Bilderna var heller inte vilka fotografier som helst, utan högupplösta fotografi-historiska bilder av några riktigt intressanta figurer, inklusive han som uppfann tekniken att klippa ihop två negativ till en bild. Tanken var att Stefan skulle kunna ge lite bakgrund till att de lagt bilder under en fri licens, vilket i teorin skulle inspirera andra museer att göra likadant. Stefan har också skrivit en gästkrönika i Wikimedia Sveriges blogg.

Med programmet klart skickade vi ut inbjudningar och såg anmälningarna forsa in. Det verkade nästan som om folk bara hade väntat på att få komma på en sådan här tillställning. (Det var också vad folk sa efteråt.)

Så närmade sig den stora dagen…

Workshopen

Jan Ainali framför Stadsmuseet

Dagen började kl 9.00, så vi träffades en liten stund innan dess, i Tessinsalen på Stadsmuseets tredje våning. Närvarande wikipedianer var Jan Ainali, Lars Aronsson, Einar Spetz, Axel Pettersson, jag själv och Liam Wyatt. Eftersom det här är i efterhand och några konsekvenser knappast är möjliga/troliga kan jag avslöja att det fanns ett par till: Ana Duran (tidigare på Kungliga Bibliteket) och Lars Roede (från Wikimedia Norge/Oslo Bymuseum) – samt Mathias Klang, och säkert flera andra.

Introducerade alltihop gjorde Kajsa Hartig, samt Ann-Sofie Forsmark, som är enhetschef för fotoavdelningen på Stockholms stadsmuseum.

Men rätt snart var det dags för mina 45 minuter. Den här gången körde jag utan några förberedda bilder och förlitade mig på Wikipedia samt min egen berättarförmåga. Wikipedia svek inte, om vi säger så. Jag kan inte riktigt avgöra själv hur det gick, men Kajsa Hartig filmade alltihop, så snart kan ni sätta betyg på mig. Det här är vad jag tog upp:

• hur sjutton kan Wikipedia fungera? del 1: Kvalitet
• hur sjutton kan Wikipedia fungera? del 2: Gratis
• Wikipedias historia – vad biblioteket i Alexandria har med saken att göra
• Wikipedias mål – därför har Wikipedia fria licenser
• samarbeten med Wikipedia – hur det går till

1. vi tar de enkla frågorna först (d.v.s. försöker undvika frågorna om fotografiska verk/fotografiska bilder, etc)
2. vi börjar med en relation
3. vi vill ha kontexten, d.v.s. metadatan

Bland frågorna fanns frågan om hur många wikipedianer det finns i Sverige (”1000!” svarade jag, eftersom jag anmodades att svara kort), och den betydligt svårare frågan om pengar. Jag försökte svara genom att hänvisa till Chris Anderson och hans resonemang i boken ”Free” med andra ord att det finns olika sätt att tjäna pengar trots att stora delar av allmänheten får tillgång till materialet gratis.

Stefan Högberg

Därefter var det Stefan Högbergs tur att inta scenen. Stefan presenterade bland annat vilka frågor de hade tittat på innan de donerade bilderna. De hade konsulterat jurister som kommit fram till tre frågor:

• Är vi säkra på att vi äger bilderna?
• Olovlig konkurrens?
• Risk för missuppfattningar och feltolkningar?

Efter att ha förklarat varför alla tre frågor inte varit aktuella i det här fallet, och i själva verket i de flesta fall, gjorde de slag i saken. De har fått mycket positiva effekter av det, och har nu gjort en bok av bilderna. Boken fanns till försäljning i salen, och i slutet av dagen hade nästan alla exemplar blivit sålda. För den som bor i Stockholm finns ett par exemplar hemma hos Jan Ainali, så tag chansen vid nästa wikiträff. 100 kronor kostar den och den är riktigt snygg. Design av David E. Nilsson.

I slutet av sin presentation avslöjade Stefan också att Regionarkivet tänker fortsätta samarbetet med Wikimedia Sverige genom att digitalisera och lägga ut ett stort antal bilder tagna av Artur Nilsson. Stefan var den ende under dagen som tog upp frågan om Allmänna arvsfonden, som har hand om så kallade ”orphan works” i Sverige, men vars syn på saken hittills inte är utredd.

Liam Wyatt

Liam började sin presentation ”Från korv till frihet” direkt efter en kort fikarast. Hela presentationen finns här. Några av de saker som kan vara värt att ta upp är de tidigare samarbetena (sidan 8), effekterna av samarbetet med tyska förbundsarkivet (s 9: bilden på Konrad Adenauer), och hur himla bra det egentligen gick (s 11: de anställde en person för pengarna de fick in, enbart för att fixa till alla korrektioner folk skickade!), samt de rekommendationer som kom ur det första GLAM-WIKI. Sidan 22 med en översikt över alla frågor som tagits upp mellan wikipedianer och ABM-sektorn är värd att titta lite extra på (särskilt som jag fått förklarat för mig att den sista punkten över huvud taget inte är en fråga i Sverige – något som Liam blev förvånad över, med tanke på de konflikter som finns på andra platser över den frågan). Liams presentation fick nästan stående ovationer – halvsittande eller möjligen halvstående, alltså.

Efter att Liam avslutat sin presentation började frågestunden. Frågorna var många. I mina ögon satte dock Lars Aronsson fingret på den ömma punkten när han konstaterade att det handlade om känslan av kontrollförlust, men att känslan av kontroll aldrig har varit verklig. Skolbarn och andra som använder internet för att se historiska föremål har inte att välja mellan museernas betal-avdelningar eller inget alls, eftersom det redan finns hundratals stora bildsamlingar på internet. Följden har därför blivit att skolbarnen och alla andra hellre har valt mestadels amerikanska bilder, eftersom de svenska bilderna inte har funnits tillgängliga – och att det här är ett sätt att avråda den här situationen. [Om du har en annan åsikt, glöm inte att kommentera saken nedan.]

Pausen och utestället

Wikipedianer i gröngräset

Efter lunchen, som jag tillbringade i trevligt sällskap i Stadsmuseets restaurang, gick jag, Liam, Lars, Axel och nytillkomne Bengt Oberger på en liten promenad genom Stockholm. Vi hamnade till slut i en park med varsin glass. Där diskuterade vi hur våra respektive chapter ska samla in pengar, och vad vi varit med om under dagen.

Efter några timmar återvände vi till Stadsmuseet, där vi bevittnade en hisnande uppvisning framför Stadsmuseets ingång.

Hisnande uppvisning

Därefter började vi längta efter att träffa museifolket igen. Som tur var hade vi bestämt oss för att mötas efter att workshoppen var klar (och Mathias Klang slutat prata…). Bland de som hade besökt workshoppen träffade jag då Kristina Alexanderson, som är en nästan ännu flitigare skribent än Mathias. Exempelvis har hon tidigare skrivit ett gästinlägg i Wikimedias blogg.

Kaos utbröt när vi skulle hitta ett ställe att träffas på, någonstans på Riddarholmen: hälften gick fel och några försvann, men till slut blev den tappra skaran fast på ett uteställe med spektakulär utsikt över en fotomodell och hennes team. Där blev vi fast tills Liam åkte hem vid 6-tiden.

Resultatet?

När det bara var Jan, Axel och jag kvar beslöt vi oss för att besöka standardstället för de stockholmska wikipubarna, The laughing duck. Där blev vi sittande till kl 22. Fast då hade vi lyckats få tillbaka Lars Aronsson efter en kortare utflykt. Det var där vi började fundera över resultatet av dagen. Vi såg såväl ljusa som mörka tecken på himlen. Det finns en risk att det blir 40 arbetsgrupper av det här, och inget mer. Men det finns också en chans att några gör som Regionarkivet, nämligen ett pilotprojekt. Det lättaste sättet att få reda på hur det fungerar är nämligen att testa: att välja ut några bilder som definitivt är fria, kontakta oss och starta samarbetet. Men vilket skulle det bli? Arbetsgrupper eller resultat?

Dagen efter ringde ett museum som ska få förbli anonymt tills vidare. ”Hur gör man för att donera bilder?” var frågan. Det är fortfarande en lång bit ifrån en bilddonation, men det är ett första steg.

Till syvende och sist handlar det här inlägget alltså om en enda fråga:

Vem blir först?

Med andra ord: Vilket museum, vilket arkiv, eller vilket bibliotek ser behovet av bilder på Wikipedia, ser effekterna av de tidigare donationerna, och säger: ”Det är klart att vi vill donera bilder”?

Nu är den här: Ur arkitektens arkiv

Framsidan av "Ur arkitektens arkiv". Framsidesbilden är tagen av en av fotografins fäder, Gustave Le Gray. Design: David E. Nilsson

[English version below.]

I augusti 2009 meddelade Regionarkivet och Wikimedia Sverige i ett gemensamt pressmeddelande att Regionarkivet lägger en hel hög intressanta bilder under en fri licens så att de kan användas på Wikipedia. Bilderna är från 1850- och 1860-talet – det vill säga riktigt tidigt i fotografins historia – och är tagna av några riktigt inflytelserika fotografer såsom Gustave Le Gray, bröderna Bisson och Roger Fenton. Bilderna är uppladdade på Wikimedia Commons i mycket hög upplösning.

Nu har Regionarkivet gjort en bok av bilderna där de sätts in i sitt historiska sammanhang och man får hela bakgrunden till återupptäckten av bilderna efter att ha varit bortglömda i mer än 100 years. Bokens samtliga texter är på tre språk: svenska, engelska och franska. Man kan enkelt beställa boken för självkostnadspris 100 kr + porto genom att kontakta Stefan Högberg på Regionarkivet.

Är det här början på en förändring inom arkiv-, musei och biblioteksektorn i Sverige? Det hoppas vi. Och med tanke på att Regionarkivet inom kort kommer att avslöja sitt nästa projekt, tror vi att de håller med.

—

In August of 2009, Regionarkivet (the municipal archive of the Gothenburg area in Sweden), and Wikimedia Sverige announced in joint press release, that Regionarkivet placed several interesting images under a free license to make them possible to use in Wikipedia. The images are from the 1850s and 1860s – ie very early in the history of photography – and are taken by a set of really influental photographers, such as Gustave Le Gray, the brothers Bisson and Roger Fenton. The photographs are uploaded to Wikimedia Commons in very high resolution.

Now, Regionarkivet has made a book of the photographs where they are placed in their historical context and you get the entire backstory of how the photographs were rediscovered after being forgotten for more than a 100 years. All texts in the book are in three languages: Swedish, English and French. You can easily order the book at cost price 100 SEK (roughly 11 euros or 14 US dollars) by contacting Stefan Högberg at Regionarkivet..

Is this the beginning of a change in the Gallery, Library, Archive and Museum sector in Sweden? We hope so. And judging from the fact that Regionarkivet will soon reveal their next project, we think they agree.

[Small correction: June 4th, 23:29]

Gästinlägg: En katt bland hermelinerna?

Stefan Högberg

[Nyligen blev Regionarkivet för Västra Götalandregionen och Göteborgs stad som första organisation medlem i Wikimedia Sverige. Med anledning av det har vi bett Stefan Högberg från Regionarkivet att skriva ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Stefan är arkivarie och sysslar med ritningar, visningar och upphovsrätt och har skrivit artiklar om bl.a. det så kallade Affischkriget och om Jubileumsutställningen 1923. Vid sidan om arbetet är Stefan en mycket uppskattad författare.

Ett litet tips innan vi låter Stefan få ordet: titta gärna in på Regionarkivets Månadens arkivhandling.]

Arkiv. Gammalt papper, folkilskna arkivarier och damm. Och nu, för Regionarkivet i Västra Götalands del, medlemskap i Wikimedia Sverige. Hur går det ihop?

Ja, beskrivningen är smått överdriven – arkivarierna är inte så folkilskna som man skulle kunna tro, och dammet hålls tillbaka med regelbunden magasinsstädning. Men ändå, varför ger sig en arkivinstitution ut till de digitala frontlinjerna? Frågan kan besvaras på två sätt, ett som tar avstamp i artonhundratalet, ett som går tillbaka ända till 1766. Det året antog riksdagen Sveriges första tryckfrihetsförordning, och en av dess idéer var att man skulle få trycka och sprida myndigheters handlingar, som därför skulle ”utlemnas till en hvar, som sig derom anmäler”. Förordningen blev inte långlivad, men tanken att alla ska ha tillgång till offentliga dokument kom tillbaka och blev med tiden en hörnsten när Sverige började få ett mer utbyggt arkivväsende.

Vid det laget hade historikerna börjat tala om källkritik, plikten att ta reda på hur det egentligen var (wie es eigentlich gewesen, som föregångaren Leopold von Ranke utbrast) och nödvändigheten av att kunna belägga alla påståenden i äldre handlingar. Arkiven vakade alltså över den Historiska Sanningen förkroppsligad i dokument, och dessa skulle tillhandahållas alla och envar utan manipulation eller ens tolkningsförsök från arkivariens sida.

Postmodernismen har tagit livet av den Historiska Sanningen, men det är fortfarande ett faktum att människor gjorde saker i det förflutna, och att deras handlingar ofta satte spår i form av skriftliga dokument. Det förflutna har inte avskaffats utan blivit mer komplext, och fortfarande finns inom arkivvärlden en anda av att informationen ska vara tillgänglig för alla som är intresserade av den. Det är en välbekant tanke för alla som har kommit i kontakt med Wikipedia. När samhället blir digitalt, vad kunde vara mer naturligt än att lägga vår gemensamma kunskap på nätet?

Svaret med avstamp i artonhundratalet för oss till Victor von Gegerfelt, arkitekt och fotoentusiast. För ett och ett halvt århundrade sedan var kameran ny, förbluffande högteknologi, och von Gegerfelt köpte under sina resor genom Europa på sig bilder som med tiden hamnade i Regionarkivet. Eftersom samlingen innehåller verk av några av fotohistoriens största namn ville vi att så många som möjligt skulle få tillgång till dem, och det föll sig naturligt att samarbeta med Wikimedia Sverige. Den gegerfeltska fotosamlingen kan nu beskådas på
http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Regionarkivet
, och kommer även ut i bokform (med titeln Ur arkitektens arkiv) försommaren 2010. Projektet har givit mersmak – det finns många fotografier och andra äldre handlingar att lägga ut.

Information från och om det förgångna bör vara tillgänglig för alla intresserade. Tyvärr är det en långt ifrån självklar sak i dessa dagar, när allt fler inser att man kan ta betalt. Därför går Regionarkivet med i Wikimedia Sverige, och hoppas att andra arkiv, bibliotek och museer följer efter.

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

[11 maj, lätt redigering.] [12 maj, lätt redigering, igen.]