Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Publicera kulturskatterna

Tillsammans med 12 andra internet-veteraner har jag skrivit en debattartikel på Svenska Dagbladets webbplats där vi uppmanar regering och riksdag att göra det enklare för våra minnesinstitutioner (arkiv, muséer och bibliotek) att publicera sina kulturskatter på nätet. Som det är nu finns det inte mycket som tyder på att vår kulturskatt digitaliseras inom kort. I ingressen står det: ”Vi kommer ha flygande bilar innan kulturarvet finns på nätet”. Ironiskt nog skrev Per Gudmundsen i SvD nyligen om att det nog inte blir några flygande bilar – men vi hoppas ändå på att kulturskatterna ska föras ut till allmänheten. Förhoppningsvis blir det fler museer som lägger ut sina bilder såsom Nordiska museet har gjort på Wikimedia Commons (se här), fler museer som lägger ut sina bilder såsom Regionarkivet har gjort på samma ställe (se här), och fler ämbeten som lägger ut sina bilder såsom Riksantikvarieämbetet har gjort på Flickr (se här).

Om man vill veta vilka fler samarbeten som finns mellan kulturinstitutioner och stora mediearkiv på nätet finns det massor av titta på här och här.

Kommentera gärna. Vad skulle du vilja se för bilder på Wikimedia Commons och Flickr? Vilka institutioner borde börja lägga ut bilder? Kan du göra något för att övertyga riksdagen och regeringen att förenkla situationen? Och vad borde Wikimedia Sverige och andra göra i fortsättningen? Alla idéer och tankar är välkomna.

Wikimedia Sverige har länge arbetat för att fler organisationer ska kunna göra sådana här insatser. Vi har inte varit ensamma. Bland annat har vi samarbetat mycket med Creative Commons. Bland annat intervjuade jag deras företrädare Mathias Klang på bokmässan i Göteborg i somras, se filmen här.

Creative Commons har gjort en webbplats där man kan söka i flera olika mediearkiv efter fria verk samtidigt. Testa gärna att söka på något på den nu. Det är en bra resurs för att göra det enklare för till exempel lärare som vill se till att eleverna får tag på material som är fritt att återanvända.

Men det är inte alltid lätt att skapa sådana här samarbeten. Det krävs ofta många samtal för att förklara vad det är vi vill, vad vi kan erbjuda och hur det ska gå till. Ibland arbetar vi i uppförsbacke, eftersom det finns flera som vill se till att alltfler verk skyddas och att minnesinstitutionerna inte lyssnar alltför mycket på sådana som oss. Därför krävs det ibland bra iniativ inifrån, som det här.

Eftersom Wikimedia Sverige enbart består av frivilliga krafter och är nästan helt beroende av donationer för att kunna göra det möjligt att arbeta så här, hoppas jag att fler klickar på bannern längst upp på Wikipedia och skänker en slant. Du kan också föra över pengar direkt till oss på bankgiro 5822-9915 eller via Payson. Hälften av pengarna går till Wikimedia Foundation som driver Wikipedia och dess systerprojekt, och resten till oss. Du kan läsa mer om hur vår budget för 2010 såg ut här. Om du vill vara med och bestämma vad vi ska göra nästa år, kan du antingen skicka mail till styrelsen(snabel-a)wikimedia(punkt)se, eller komma på årsmötet 2011 (mer detaljer kommer inom kort).

Hur förändrar man Wikipedia?

Jag är med på många mailinglistor, följer många bloggar, läser många tidningar och är över huvud taget aktiv på internet. Eftersom många vet att jag är aktiv på Wikipedia (eller kanske snarare en Wikipedia-aktivitist, numera), kommer ofta påståendet:

- X är ett problem på Wikipedia. Det borde ni ändra.

X kan i det här fallet vara i stort vad som helst. Wikipedia kritiseras för allt möjligt. Ibland finns det ingen hejd på hur mycket fel det är på Wikipedia. Ändå är det ganska många som använder Wikipedia. Det här får åtminstone mig att dra slutsatsen att antingen så är det inte så farligt, eller så suger allt annat ännu mer. Visste kunde fler gott använda Wikipedia, men det är inte som att Wikipedia har ont om läsare.

Strunt samma, det är den andra meningen jag tänkte fokusera på: ”Det borde ni ändra på.”

Om det bara gick så enkelt att man kunde sitta på en blogg, eller skriva ett mail, och hux flux så ändrades Wikipedia. Det skulle vara bekvämt. Det skulle inte vara bra. Men det skulle vara bekvämt.

Att försöka förändra Wikipedia med hjälp av ett blogginlägg är som att försöka ändra kurs på ett koppel oljetankers…

… genom att peta med en pinne…

… på andrekocken.

Det är ett tufft jobb att ändra kurs på en oljetanker, men Wikipedia består av ett antal fritt tänkande personer på varsitt håll, och för att få alla dem att ändra kurs räcker det inte med en pinne. Det krävs engagemang.

Man behöver lägga ner tid på att göra många redigeringar i Wikipedia, diskutera med andra användare, följa upp, hitta lösningar på problem som dyker upp längs vägen, etc.

Det här orkar inte alla. Eller rättare sagt, det här orkar nästan ingen. En del lägger ner energi på att klaga på hur svårt det är och hur ovilliga folk är att förändra sig (folk brukar uppenbarligen ändra allt så fort de tycker att något är fel…), men så är det alltid. De människorna finns överallt.

Fast det är inte bara det. Wikipedia har funnits i snart tio år. Rätt många av de diskussioner som pågår nu, har pågått sedan Wikipedia grundades, och har stötts och blötts ganska genomträngande, om man säger så. En av de främsta stötestenarna är inklusionism/exklusionism, d.v.s. frågan om vad som ska vara med. Ska Wikipedia innehålla varenda musikalbum som någonsin släppts ut? Ska vi rensa bort de artiklar som aldrig kommer bli stora/bra? Det finns inget svar här som tillfredsställer alla. En del är intresserade av Harry Potter, och lägger in artikel efter artikel om Harry Potter-relaterat material. Andra tycker att det får räcka.

Svaret finns någonstans på en glidande skala

Därför är det glädjande att Pelle Snickars på Kungliga biblioteket i Svenska Dagbladet skriver om att kunskap skapas genom att olika versioner av fakta slipas mot varandra. Det är alla de 11 volymerna om Irakkriget som han menar är Wikipedias styrka. För min del betyder alla de där redigeringarna att det är många som har velat förändra Wikipedia, steg för steg, och att processen kanske är mödosam, men att den är värd det.

Processen är dessutom inte helt olika den demokratiska processen, där det inte är vilka som helst som bestämmer, utan de som röstar. ”Decisions are made by those who show up.”

Wikipedia testade Sveriges tredje största tidning för att se om den klarade faktagranskningen

Den 30 juli publicerade Svenska Dagbladet en artikel där journalisten Adam Svanell testar hur bra Wikipedias kvalitetshanteringssystem fungerar. Han upptäcker att han kan skriva i ganska mycket strunt om sig själv innan artikeln blir återställd och rensad på skräp.

Det här är långt ifrån första gången Wikipedia testas på det här sättet. De flesta gångerna upptäcks det omedelbart. Och oftast görs det snarare av Nisse i Hökarängen än av journalister. Några gånger visar resultatet samma sak som det här experimentet gör. Det är nästan oundvikligt att tester visar olika saker. Hur gör man för att veta om informationen stämmer? Rätt svar är att man aldrig kan veta det. Inte i böcker, inte i bloggar, inte i uppslagsverk, inte i forskning, och allra minst i tidningar. Det här har jag bloggat om tidigare på min egen blogg. Jag har också på den här bloggen skrivit om fenomenet att Wikipedia bygger på att folk tycker att det finns saker att bidra med, d.v.s. att det inte är perfekt från början. Och Wikipedia är mycket bättre än alla tidningar i världen på att öppet visa vilka problem som finns – just för att saker och ting ska kunna rättas till (se länken ovan för en demonstration hur mycket bättre Wikipedia är). Dagstidningar har på sin höjd en ruta där läsarna får skicka in fel i tidningen. Finns det någon som inbillar sig att alla läsare som upptäcker fel skriver till tidningen, som eventuellt publicerar det, ett par dagar efteråt? Vem bryr sig? Det är ju gårdagens eller förra veckans tidning.

Att Wikipedia har sina svagheter är gamla nyheter alltså. Men det är inte därför jag skriver. Anledningen till att jag skriver är att jag blev intervjuad av Adam Svanell per telefon för ungefär två månader sen. Jag lade cirka en och en halv timme på att svara på frågor, ge förslag på synvinklar, och nyheter som ingen annan tidning hittills har skrivit om (här har vi en synvinkel som tidningar kritiseras för men som de sällan tar upp själva som ”fel” i tidningen). Därefter, när vi hade lagt på lade jag ytterligare en timme på att försöka hjälpa SvD att hitta en bra illustration till artikeln – övertalade en användare att fixa till en bild som skulle kunna bli en schysst illustration. Och dessutom, när Svanell mailade mig en förhandskopia av artikeln, så lade jag ytterligare en timme eller två på att rätta de dryga tjugo tio fel som fanns i artikeln.

Mina rättningar har inte förts in.

Därför finns det ett flertal fel i artikeln som Svanell vetat om, men inte gjort något åt – och det var alltså längre tid sedan än han gav Wikipedia att rätta sina fel.

I stort sett alla som har blivit intervjuade av tidningar och radio och TV vet att det är så här det går till. Man blir felciterad, citerad ur sitt sammanhang, nerklippt till snutt, bortklippt över huvud taget, får fel namn, får fel titel, utelämnas som uppgiftslämnare, missförstådd, placerad som en del i en konflikt (när konflikten kanske är så liten att den i själva verket är meningslös), etc, etc. Alla som blir intervjuad känner till att sånt här händer.

Så när tidningar slutar att innehålla fel och när alla som blir intervjuade blir rättvist representerade, då lovar jag att Wikipedia också kommer att vara felfri. Kom igen, Svenska Dagbladet och Adam Svanell. Ni har massor av anställda – alla högutbildade, ni har mer än 115 års försprång på Wikipedia, ni får årligen 60,9 miljoner i presstöd (av en nettoomsättning på drygt en miljard), och ni har drygt 504.000 läsare. När blir ni felfria? När ser ni till att inga fel slipper igenom era faktagranskningsprocesser?

Jag undrar personligen hur en lista över SvD:s alla misstag genom åren ser ut. Jag misstänker att den skulle innehålla några godingar. En snabb sökning på Google med termerna ”tidningsanka” och ”svd” ger nästan 4.000 träffar. Hur snabbt korrigerade SvD de missarna? För ni menar väl inte att de missarna inte är rättade?

För forskning om hur bra Wikipedia är, hänvisar jag till artikeln om Wikipedia, framför allt artikeln på engelskspråkiga Wikipedia, där det också finns en sida som heter ”Reliability of Wikipedia”.

För övrigt ser jag att en hel del av innehållet är hämtat från min bok Så fungerar Wikipedia. Kul att den gamla boken fortfarande innehåller saker som kan presenteras som nyheter.

[Jag har nu kollat igenom mitt svar till Adam Svanell, daterat 24/6 och räknade antalet korrigeringar. Det var drygt 10. Ovan står 20. Jag ber Svanell om ursäkt för den felaktiga informationen och rättar i texten ovan. I de 10 felen har jag inte räknat med att Svanell stavade fel på mitt efternamn ett halvdussin gånger.]