Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Inbjudan till möte om ABM-sektorn i den digitala åldern

Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?

Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:

* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?

* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?

* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?

Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..

Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.

Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.

Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.

Uppladdningsträff på Public domain day

Karin Boye är en av de personer vars verk blir fria 1 januari 2012.

Den 1 januari är det Public Domain Day. Det innebär att det är en massa verk där upphovsrätten som har gällt i 70 år går ut. 1 januari 2012 är det alltså alla som avled under 1941 som nu är fria för alla att använda.

För att hedra dem och låta deras verk leva vidare och göra nytta för allmänheten samlas vi till en uppladdningsträff. Dels ser vi till att verken kommer på plats på Wikimedia Commons, och dels att de kommer till rätta på Wikisource. Vi håller till i det lilla konferensrummet på Wikimedia Sveriges kontor där vi får plats cirka 12 personer. Obligatorisk anmälan på info sn-abel-a wikimedia.se eller på Facebook och först till kvarn gäller!

Nytt lagförslag i USA hotar Wikipedia och internet

För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.

Lamar Smith, mannen bakom SOPA

Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.

Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:

De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.

SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.

Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.

I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).

För att vara ärlig är den nya versionen av lagförslaget bättre (och det tackar vi den juridiska kommittén för). Men det lider fortfarande av samma strukturella fällor, bland annat dess fokus på att blockera internationella webbsajter helt och hållet baserat på anklagelser från USA om specifika upphovsrättsbrott. Kritiken har varit betydande [http://www.cato-at-liberty.org/the-new-sopa-now-with-slightly-less-awfulness/ ; http://cdt.org/blogs/david-sohn/1312proposed-revision-sopa-some-welcome-cuts-major-concerns-remain ; https://www.eff.org/deeplinks/2011/12/sopa-manager’s-amendment-sorry-folks-it’s-still-blacklist-and-still-disaster]. Ledamoten  Darrell Issa, en republikan från Kalifornien, till example, tyckte att lagförslaget “fortfarande innehåller dess föregångares grundproblem i att blockera amerikanska medborgare från att besöka webbplatser, lägga dyra regler på internetföretag och ge justitieminister Eric Holders Justitiedepartement omfattande ny makt att övervaka internet.”

Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.

Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.

• Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
• Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2))  Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
• Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom”  (Sektion 103(c)(2))  En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
• Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
• The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.

Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:

Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist

• Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare"  Sektion 101(15)(A).  Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
• Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))

Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.

Geoff Brigham,

General Counsel

Wikimedia Foundation

(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)

Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.

Andra som har åsikter om det här är:

Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”

Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”

Stephen Colbert sammanfattar SOPA.

När kommer svenska media att skriva om det här?

IDG har gjort det, men det är en datortidning. Vilken vanlig svensk dagstidning skriver om det? Vilken TV-kanal?

Ja, Wikipedia plagierar Nationalencyklopedin, fast…

Det är rätt intressant. Åtminstone tycker jag det. Låt mig förklara bakgrunden först.

Företrädare för Nationalencyklopedin har länge påstått att Wikipedia plagierar dem. Det är naturligtvis allvarligt, vilket vi skrivit om förut. Men jag har tidigare sagt en av två saker: antingen tas det bort så fort vi ser det, eller så får gärna NE meddela oss om de fall de upptäcker. Vi tar gärna emot tips. Jag har tipsat NE om att de kan märka artiklar som plagierar genom att 1) klicka ”redigera”, 2) lägga in texten ”{{plagiat|http://www.sidansomkopierats.com ”kopierad_text”}}”, och 3) klicka ”spara”. Det kan vem som helst göra, förresten.

Men under ett möte för drygt en vecka sedan hörde jag en annan förklaring som jag inte vet om jag hört tidigare: Wikipedias skribenter är medvetna om att de inte ska plagiera NE, och därför söker de på andra webbplatser för att bekräfta sådant de vill lägga in. När sajten sedan skriver något, använder skribenterna det för att göra en källhänvisning. Allt gott så långt (bortsett från att man också ska leta efter sånt som inte bekräftar det man misstänker…).

Det är bara det att de där andra webbplatserna ibland plagierar NE. Framför allt vad det gäller socknar, verkar det finnas ett ganska utbrett plagierande av NE:s artiklar. Jag kan förstå varför. Det är inte lätt att hitta egen information, och NE:s artiklar är lättillgängliga. Särskilt om man har hört att man inte kan lita på Wikipedia. (Vilket man kan.)

Alltså: NE skriver en artikel (numera ofta för ganska länge sedan, men strunt samma), webbplats ”lånar” texten, wikipedian ser texten (och missar att kolla det mot vad som står i NE, till exempel för att personen inte har ett abonnemang på NE) och lägger in en omformulering av texten i Wikipedia, och slutligen ser NE Wikipedia-artikeln och tror att wikipedianen har snott informationen direkt från NE, i full konflikt mot vad jag har försökt att hävda.

Det här är ingen lätt situation att lösa. Har du några förslag på vad man kan göra? Finns det några tekniska lösningar? Kommentera nedan.

Vad händer nu med riksdagsmotionen som plagierar Wikipedia?

För strax över en vecka sedan rapporterade vi om hur en riksdagsmotion plagierat Wikipedia. Hur går det med den saken?

Jo, under tiden jag var på resa kom följande svar från en av de fyra riksdagsledamöter som stod bakom motionen, nämligen Finn Bengtsson:

Bäste Lennart Guldbrandsson.

Har varit bortrest sedan i torsdags, varför jag läste Ditt mail först nyligen och vill naturligtvis ge Dig ett svar på detta.

Först, tack för Ditt mail. Det är bra att Du upplyser oss om det som kommit till Din kännedom angående vår motion 2010/2011: M1498 i relation till Er ideella förening Wikimedia Sverige. Sedan, i det aktuella fallet var det en olyckshändelse, som förhoppningsvis ändå av de många kommentarer jag/vi fått på motionens innehåll förefaller ha marknadsfört Wikipedia på ett positivt sätt snarare än att ses som att motionen enbart har att profitera på den kunskap som där står att finna.

Det här är ett intressant sätt att börja ett svar på ett brev om plagiat. 1) Det var en olyckshändelse och 2) Det har gett Wikipedia reklam. Jag tror att skolelever runtom i Sverige ser mycket ljust på det här beskedet från riksdagen. Inte ett ord om att plagiat är något som alla bör undvika. Vi fortsätter läsa – det kanske kommer senare:

I det här fallet förbereddes motionen genom först författa en sammanställning av den nya diskrimineringslagstiftningen och beskriva dess däri äldre och nya grunder antagna för diskriminering. Detta arbete följdes sedan av vårt förslag i motionen till översyn av möjligheten att det, enligt vår mening, negativa tänkandet visavi medmänniskor som finns förestavade i den så kallde Jantelagen skulle kunna utgöra ännu en grund för diskriminering. En sådan möjlighet i lagstiftningen skulle kunna verka positivt socialt normerande för att på sikt ändra vår förklenande attityd till andra människors framgång när sådant agerande förekommer.

Härnäst kommer en redogörelse för bakgrunden till själva motionen. Kortfattat kan man säga att de såg ett behov av en motion. Oavsett om man får en skoluppgift eller får en idé själv, så är det en bakgrund som inte påverkar själva situationen, att man plagierar. Det finns inte gradskillnader, såsom det gör ifall man skulle ha ihjäl någon – mord och dråp. Det finns inte medvetet plagiat och omedvetet plagiat. Men vi fortsätter läsa:

För att knyta ihop vårt resonemang om diskrimineringslagstiftningsöversyn på detta område, krävdes emellertid också en detaljerad beskrivning av vad den sociala normen i den så kallade Jantelagen innebär. Information om detta hämtades från bland annat Nationalencyklopedin (NE) och Wikipedia.

I det här läget bekräftar riksdagsledamoten det som framkommit tidigare: riksdagsledamöter använder Wikipedia för att ta reda på bakgrundsinformation. Det är bra att de använder flera källor.

Under arbetet fanns inga möjligheter att flytta information från NE till motionen för att där bearbetas till ny text, men det gick att göra från Wikipedia.

Här finns två tolkningar. Den ena tolkningen är att det inte gick rent praktiskt att kopiera texten från NE. Det kan vi kalla ”klipp-och-klistra-tolkningen”. Den andra tolkningen är att författarna såg att det fanns ett ©-tecken någonstans i NE, tänkte att det betydde att man inte får kopiera hur som helst, och lät bli, medan de inte såg något © i Wikipedia (eller har hört att Wikipedia är fritt att återanvända). Den tolkningen kan vi kalla ”den mest troliga förklaringen”.

Det olycksfall som sedan inträffade var att den version av motionen som lades i riksdagens mall var denna förarbetstext som fanns och inte den slutbearbetade versionen. Resultatet blev alltså att, tillsammans med all annan originaltext av oss i motionen, så blev också bitar av Wikipediainnehåll närmast oförändrat kvar mitt i motionen.

Med andra ord: de skickade in en tidigare version av motionen än den färdigställda versionen. Sånt är lätt hänt. Jag har själv gjort liknande saker. Men en fråga kvarstår: Jag undrar hur den slutbearbetade versionen ser ut och om man i så fall skulle kunna få läsa den (och jämföra den med förarbetstexten). Förresten, det finns en fråga till: om det är så att man märker att man skickat in fel version av en motion – och det till och med påpekas av andra, finns det inga sätt att dra tillbaka/uppdatera/korrigera motioner? Det vore ju högst pinsamt om något man skrev fanns kvar i tid och evighet och man hade råkat stava fel.

Detta var inte vår mening, men skylls hög arbetsbelastning under den korta allmänna motionstiden när många olika motioner är under bearbetning samtidigt. Detta är emellertid ingen fullt godtagbar ursäkt, men en faktisk förklaring till hur detta kunnat hända utan att vara en intention i sig.

Jag förstår. Författarna hade mycket att göra, skickade in fel version, och nu kommer en ursä… nja, en förklaring. Kanske. Låt mig kort göra ett avbrott här och citera en text som finns på Uppsala universitets webbplats:

”Plagiat är en så allvarlig form av vilseledande att den normala åtgärden är att avstänga den fuskande studenten i 1-6 månader från alla studier. Motsvarande åtgärder tillämpas även vid andra typer av fusk.”

Citatet är yttrat av Umeå universitets icke namngivna rektor (rektor just nu är Lena Gustafsson men hon tillträdde efter att dokumentet uppdaterades, så jag gissar att dåvarande rektor var Göran Sandberg, men det kan ha varit någon tidigare rektor – man tycker att de borde angett källa lite tydligare).

Uppsala universitet fortsätter sin text om plagiat så här:

Lösningen på problemet med ökande plagiat är sannolikt mångfacetterad. Det kan till exempel krävas:

• mer tid till färdighetsträning, dvs korrekt akademiskt skrivande och källkritik/källhantering
• bättre information om vad som är tillåtet,
• utveckling av undervisningsformerna så att de inkluderar moment som ökar förståelsen för vad som är tillåtet,
• utveckling av examinationen för att försvåra plagiat,
• medvetet arbete med att skapa en bra dialog med studenterna,
• översyn av kursupplägget och den totala arbetsmängden eller en mix av några av dessa delar.

Utan vidare kommentarer fortsätter vi med Finn Bengtssons mail:

Det som känns bra är att varje hyperlänk som också finns kvar i texten för läsaren av motionen till just Wikipedias originalhänvisningar. Således uppfattar jag det som att det i det aktuella fallet blivit så bra som det kunde bli för både oss motionärer och Wikipedia, även om det definitivt inte var vår mening att det skulle bli så här från början.

Bengtsson menar att alltså att om man hänvisar till andra dokument på andra ställen på samma webbplats så är det tillräckligt, eller till och med ”så bra som det kunde bli”.

Det som möjligen bekymrar mig mera är det Du skriver om att riksdagen som institution verkar ha återkommande problem med sina transaktioner med Wikipedia. Om det dessutom kan förespås att detta kommer att fortsätta i framtiden, så finns all anledning att analysera i större detalj hur ett nytt kraftfullt medium som sökmotorn Wikipedia kommit att innebära för vårt (och även regeringens arbete, vill jag tro).

Jag vill här passa på att tillägga att riksdagen inte är ensamma i sina återkommande problem med Wikipedia. Det är heller inte särskilt konstigt att man har problem att förstå hur Wikipedia fungerar. Jag var tvungen att använda en hel bok för att förklara saken. Att blanda ihop Wikipedia med sökmotorer är ett exempel på ett inte helt ovanligt fel. I själva verket är Wikipedia ett uppslagsverk, om än rätt icke-traditionellt.

Jag håller inte för osannolikt att det i många av våra plattformar för att utforma politiken, exempelvis propositioner, utskottsbetänkanden, skriftliga frågor, interpellationer, kammardebatter (kammarprotokollen), motioner, m.m. finns faktaundefrlag som hämtats från olika kunskapsförmedlare men som inte har refererats till på ett korrekt sätt. Just här kan kanske problemen/fördelarna med ny teknik som den informationsteknologi på vilken bland annat Wikipedia bygger utgöra ett särskilt angeläget område att analyser för framtiden.

Här lämnar Finn Bengtsson en öppning för dels att vi inom Wikimedia Sverige kan komma och hjälpa riksdagen genom utbildning, dels att det finns ytterligare saker Wikipedia och den teknik som Wikipedia kan sägas representera går att användas till.

Jag ser att Ni har ett möte den 25-26 november kring detta här i Stockholm. Jag ska se om jag kan göra mig fri från andra engagemang då, kanske i första hand med inriktning på att lyssna till Din egen föredragning på torsdagseftermiddagen. Skulle detta inte gå för mig ddenna gång, tycker jag ändå att frågeställningen för oss rikspolitiker kan ses så angelägen att vi kan ha anledning att komma tillbaka till den i ett annat sammanhang.

Alla riksdagsledamöter är givetvis välkomna till Wikipedia Academy, om det inte är så att vi kan hålla ett separat möte med dem.

Mvh        Finn

***********************************************************************************
Finn Bengtsson, Linköping, Östergötland
Leg.läkare, professor/MD, PhD, professor
Riksdagsledamot (M)/Member of Parliament (Moderat Party)
Socialförsäkringsutskottet/
Standing Committee for Social Insurance

Vänta, vad? Finn Bengtsson är professor! För att bli professor krävs en hel del. Men det är klart: det finns kanske inte så många ställen att läsa om hur man ska göra för att undvika plagiat. Eller? Lund, Umeå, Linköping, Göteborg, Mälardalen, Skolverket…

För den som undrar:

1. Ja, man ska ange källa när man använt material ur Wikipedia

2. Ja, man får använda text (och bilder) ur Wikipedia. Wikipedia ligger under en fri licens. Men man får göra det förutsatt att man anger källa. (Det enklaste sättet är att hyperlänka till rätt version av artikeln – klicka på ”citera denna artikel” i menyn till vänster)

3. Plagiat och upphovsrätt överlappar, men är inte samma sak. En enkel översikt:

• ”To be or not to be; that is the question”

av Lennart Guldbrandsson

= plagiat, men inte upphovsrättsbrott (Shakespeare har varit död för länge)

• Jag tar med hela det här talet i en bok.

av Finn Bengtsson

= inte plagiat men upphovsrättsbrott (eftersom jag skulle använda det utanför citaträtten)

• Jag tar med hela det ovanstående talet i en bok.

av Lennart Guldbrandsson

= både plagiat och upphovsrättsbrott

• Jag blir riksdagsledamot och skriver en egen motion efter eget huvud

= inte plagiat och inte upphovsrättsbrott

Hur hanterar Wikipedia plagiat?

Det är inte bara elever som plagierar Wikipedia. Ibland finns det plagiat i Wikipedias artiklar. Det ska det förstås inte göra. För den som vill finns det ibland artiklar i kategori:Plagiat där någon misstänker plagiat.

Men hur gör man ifall man hittar texter som är plagierade på Wikipedia?

Radera texten direkt genom att

1. klicka ”redigera” längst upp på artikeln,
2. markera texten som är plagierad (dock ej hela artikeltexten, se nedan),
3. radera texten,
4. skriva in texten ”raderar plagiat från [källa inklusive länk]” i redigeringskommentarsfältet, och
5. klicka ”spara”

Ett specialfall är ifall hela artikeln är plagierad. Då ska artikeln raderas och börjas om från början. Det kan man inte göra själv, utan måste begära hjälp.

Se till att artikeln blir raderad genom att

1. klicka ”redigera” längst upp på artikeln,
2. skriv in {{radera | Plagiat från [källa plus länk]}} längst upp i artikeln, och
3. klicka ”spara”

För att undvika att det blir fler plagiat framöver kan det vara bra att kontakta den användaren som lagt in plagiatet.

Kontakta användaren genom att

1. klicka ”visa historik” på den sida som det handlar om,
2. klicka på ”jämför angivna versioner”-knappen,
3. leta fram den användare som lagt in plagiatet genom att klicka på ”äldre redigering”,
4. när den plagierade texten finns i högerkolumnen (och inte i vänsterkolumnen), klicka på ”diskussion”,
5. klicka på ”nytt ämne”,
6. skriv in {{kopiera inte}} // ~~~~
7. klicka ”spara”

Mer information finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Plagiat.

Tips till journalister

Med anledning av en fråga från en frilansare: finns det något att skriva om nu när Wikipedia snart fyller tio år?

Jag var svenskspråkiga Wikipedias presskontakt mellan 2006 och sommaren 2010 (jag avsade mig jobbet frivilligt, eftersom jag fått mycket annat att göra). Under den perioden blev jag kanske intervjuad 150-200 gånger. Den absolut vanligaste frågan jag fick var ”Går det att lita på Wikipedia?” Jag svarade nästan alltid en variant av ”Det beror på vad man ska ha det till.” Inga källor passar till allt. Och det finns fel i alla typer av källor. Men tester har visat att Wikipedia är hyfsat tillförlitligt, framför allt eftersom det finns en massa system på plats för att förhindra att artiklarna försämras.

Ingen förnekar att det finns problem med Wikipedia, men att bara rapportera om problemen ger en väldigt skev bild av ett komplext fenomen. Med tanke på att en av Wikipedias grundprinciper är att materialet ska vara neutralt och det arbetas en hel del med det bakom kulisserna känns ibland tidningar väldigt vinklade.

Det är som om rapporteringen om Melodifestivalen (som har ungefär lika många tittare som Wikipedia har läsare) varje gång skulle inkludera flera kommentarer om att fel låt vann. Varje artikel skulle börja med låtlistor, artisternas historia och personligheter (och kläder), låtar som slagit stort, vart en sångare har tagit vägen, låtar som är kopior av andra låtar, förbjudna danssteg, problemen bakom produktionen, fusk vid röstningen, etc, etc, och sedan avslutas med samma kommentar. ”Charlotte Perrellis nya låt anklagas för att vara för lik The Pretenders James Bond-låt. Men det spelar ingen roll för fel låt kommer ändå att vinna.” Om du tycker att det låter löjligt kan det vara dags att titta på hur artiklarna om Wikipedia avslutas.

Och i det är faktiskt värre än så: flera journalister har försökt att bevisa att det finns brister i systemet genom att (om vi ska fortsätta liknelsen med Melodifestivalen) skicka in egna bidrag och sedan rapportera om hur det går – och sedan konstatera att det är ett bevis för att fel låt kommer att vinna.

I vilket fall som helst: nu när Wikipedia är 9 år gammalt och används allt mer, börjar det bli dags för andra typer av artiklar. Visst vore det tråkigt med samma gamla artiklar som har producerats ända sedan 2001 – och om det vore något annat ämne skulle chefredaktörerna troligen sagt ifrån för länge sen.

Dessutom: det händer så himla mycket inom Wikipedia-världen som folk aldrig får veta eftersom journalister enbart skriver om Wikipedias svagheter. Låt mig bara helt kort ge några tips på saker som svenska journalister nästan aldrig skriver om men som jag tror att de flesta läsare skulle tycka vore intressant:

Wikipedias storasyster, Wikimedia Commons

Det här kanske chockar en del, men Wikipedia har faktiskt flera systerprojekt. En del är inte så aktiva, men det finns ett systerprojekt som till och med är större än Wikipedia, och som det aldrig står något om i tidningarna. Jag talar om Wikimedia Commons, en gigantisk bild-, film- och ljuddatabas. Alla bilder där är fria att använda (så länge man anger källa enligt god sed), bearbeta – och till och med sälja vidare! Journalister får alltså gärna använda de bilderna i sina artiklar! Hela Wikimedia-rörelsen är nämligen en av de största företrädarna för fria licenser i världen. Sajten bygger på fri programvara, innehållet är fritt att återanvända, och det finns många som speglar Wikipedia. I själva verket pågår det ständigt diskussioner om upphovsrätt och andra aspekter av det juridiska.

Wikipedianerna

På rak arm kan jag bara påminna mig tre-fyra reportage om wikipedianerna, snarare än om Wikipedia. Det finns fantastiska historier här. Varför bidrar de? Vilka är de? Varför inte besöka dem hemma, och behandla dem med respekt på samma sätt som man gör med andra grupper av personer som är aktiva inom ett område? När TV-programmet Sverige var hemma hos mig klippte de bort allt viktigt och intelligent jag sa under ca en timmes intervju och använde de värsta bitarna. Istället lämnade de plats för ett antal folk på gatan som fick frågan om de litade på Wikipedia. (”Vi klipper nu bort från Martin Stenmarck och frågar folk på gatan om fel låt kommer vinna.”) Intervjua wikipedianerna och lyssna på vad de säger. De har mycket att säga om den utveckling som hela samhället genomgår, och har fackkunskaper om något som jag vet att folk är intresserade av. Hur hanterar man att någon försöker rasera det man har arbetat med? Hur kommer en artikel till? Varför bidrar du till Wikipedia?

Truth in numbers?

I år, på Wikimania (något som inga svenska media heller skrivit om!), hade dokumentärfilmen Truth in numbers? premiär. Det är ett mångårigt projekt där ett helt gäng följt efter Wikipedias grundare, Jimmy Wales, intervjuat flera av Wikipedias kritiker, forskat och fått fram en nyanserad och balanserad bild av Wikipedia. Om drygt 2 veckor kommer den på DVD.

Wikimedia Foundation sätter upp kontor i Indien

Enligt Wikimedia Foundations strategiska plan kommer den ideella organisationen (alla intäkter via donationer! Inget storföretag i ryggen! Bara drygt 30 anställda i hela världen! Budgeten är ungefär vad Transformers 2 drog in – på premiärdagen!) satsa en hel del resurser på att få ut Wikipedia till tredje världen. Såväl Afrika som Asien kommer att se en hel del av Wikipedia framöver, framför allt med tanke på att WMF snart öppnar ett kontor i Indien. På rätt många platser har det inte funnits något uppslagsverk över huvud taget tidigare och där har Wikipedia blivit en viktig kulturbärare.

Wikipedia Academy och Wikipedia Ambassadors

Wikipedia och forskarvärlden kommer allt närmare. Inte bara det att forskare lägger allt mer tid på Wikipedia (faktiskt!), utan det har sedan flera år hållits konferenser där forskare och wikipedianer möts och diskuterar hur samarbetet ska ökas ännu mer.

Nu har det här blivit ännu större: nyligen startade ett program i USA där wikipedianer tränar studenter i att använda Wikipedia på ett vettigt sätt (läs mer). Och wikipedianer skapar till och med egna grupper på universiteten.

I november kommer Wikimedia Sverige, den lokala stödföreningen (den tredje största av drygt 30 runtom i världen), att hålla sin tredje Wikipedia Academy. Dit kommer Wikimedia Foundations vd, Sue Gardner, alltså den som beslutar om vilka projekt som kommer att få pengar. Intresset förväntas bli ganska stort inom forskarvärlden.

Wikipedia i Kina

Till skillnad från Google och flera andra stora företag har Wikipedia aldrig gått med på Kinas krav om självcensur för att få driva sina sajter på Kinas fastland. Visst, Wikipedia har varit blockerat, men det finns många sätt att kringgå den stora kinesiska brandväggen. Det här är spännande historier om folk som riskerar sitt liv och sin frihet för att få skriva på Wikipedia.

Bilddonationer och samarbeten

Det är inte bara privatpersoner som donerar bilder till Wikimedia Commons (se ovan). Allt fler stora instutioner har donerat tusentals bilder, eftersom de inser att det här är ett bra sätt att synas. Det finns många svenska exempel, men de riktigt stora kommer från Tyskland och Nederländerna där Bundesarchiv lagt ut 80.000 bilder, Tropenmuseum lagt ut 60.000 bilder, och Deutsche Fototek bidragit med 250.000 bilder. En rolig donation är AntWeb som lagt ut 35.000 bilder på olika myrarter. Se en komplett förteckning över de samarbeten som finns redan, här. Och 2010 såg också hur wikipedianen Liam Wyatt fick tillträde till British Museum och fixade så att andra wikipedianer fick komma bakom kulisserna (något New York Times mfl tidningar skrev om, men inga svenska tidningar, trots att British Museum är den gamla sortens museum, om vi säger så.)

Den svenska Wikipedia-kursen

Unik i världen är den svenska Wikipedia-kursen som hålls för andra gången på Mittuniversitetet! Det har förekommit kurser där Wikipedia har varit en del tidigare, men den här ägnar 10 veckor (7,5 högskolepoäng) enbart åt Wikipedia. I år var intresset rekordhögt med över 100 sökande. De fick till slut stänga sökningen. Som en del av kursen fick deltagarna skriva uppsatser om Wikipedia.

Minst 70% experter

Eftersom folk frågar så mycket, gjordes en stor undersökning 2007-2008 om vilka wikipedianerna var. Ett preliminärt resultat kom 2009 och det skrevs en del om – framför allt att det främst var män som bidrog. Men det var inte lika stort intresse för det fulla resultatet som kom i år, där det visade sig att… ja, just det, andelen som hade expertis inom det område de skrev om på Wikipedia som lägst var 70%. Läs de fulla resultaten här.

Wikipedias årliga insamling

Varje år dyker det upp stora skyltar på Wikipedia där man frågar om pengar (eftersom Wikipedia inte har några annonser eller något företag i ryggen måste pengar in på något sätt). Nu i november är det snart dags igen. Vad ska pengarna användas till? Allt sånt finns redovisat här för den som vågar läsa själv. Men betyder det något för folk i Sverige? Kanske. En av de saker som WMF kommer att satsa på är de lokala stödföreningarna, och det betyder att det kommer att finnas mer pengar att söka för den som vill göra något som förbättrar Wikipedia: åka på fotosafari, utbilda folk i hur Wikipedia fungerar, stå på mässor, kontakta organisationer om fler bilddonationer, etc. Vem vet, snart kanske det finns någon som är anställd för att arbeta med Wikipedia-relaterade saker i Sverige?

Hur får jag reda på mer om Wikipedia?

Det finns mer information om Wikipedia än någon människa någonsin hinner läsa. Var ska man då börja? Mina tips:

* Bybrunnen / Village pump

* Wikimedia Foundations blogg

* Wikimedia Sveriges blogg

* Signpost, wikipedianernas tidning

* prata med wikipedianerna. Det finns många att kontakta, säkerligen någon där du bor, och de kan berätta mer än vad som ryms i ett sånt här litet blogginlägg.

Fast du kanske hellre skriver om ifall det går att lita på Wikipedia trots allt? I så fall rekommenderar jag dig att läsa följande sida:

* Reliability of Wikipedia

Och om det inte räcker (den artikeln är trots allt bara 87.000 tecken lång – och finns på Wikipedia) finns alltid:

* Wikipedia:Replies to common objections (ytterligare 75.000 tecken)

En längre sammanfattning på svenska är boken ”Så fungerar Wikipedia” som jag själv skrev 2008. Det var då en av de första böckerna om Wikipedia i världen. Jag har också samlat en hel del praktiska länkar på min användarsida på Wikipedia.

Inom kort kommer jag också att lägga ut en uppföljare till min essä om hur vi ska höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Den kan vara värd att rapportera om…

Hur anger man Wikipedia som källa?

Wikipedia blir allt vanligare som källa. Tyvärr är det fortfarande tillräckligt många som tycker att Wikipedia inte är en nog bra källa för att man inte ska ange Wikipedia bland källorna. Jag kan förstå ifall man inte vill använda Wikipedia, men att använda Wikipedia och sedan inte ange det, är inte bara oärligt – det försvårar också grymt mycket för den som vill ta reda på var uppgifterna kom ifrån.

Alltså, ifall du använder Wikipedia som källa, ange det. Det finns många sätt att göra det på, men det lättaste sättet är det här:

1. Gå till den artikel du har hittat bra information i. Ta dagens utvalda artikel (Silvertärna) till exempel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Silvert%C3%A4rna

2. Leta reda på länken ”citera denna artikel” i menyn till vänster. Den finns i den tredje rutan uppifrån, märkt ”verktygslåda”. Klicka på den länken. Här hittar du den för Silvertärna: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:Citera&page=Silvert%C3%A4rna

3. Välj den version av källhänvisning som du använder i resten av din text. Där finns massor av olika metoder: APA, Chicago manual of style, etc. Markera raden under namnet och kopiera.

4. Klistra in den kopierade texten i ditt dokument. Färdigt!

Om du skriver på internet och vill länka direkt till artikeln kan du bara kopiera URL:en till artikeln, men om det är viktigt exakt vilken version du har sett, då rekommenderar jag dig att klicka på länken ”permanent länk” först. Den finns också i ”verktygslådan” till vänster. Kopiera sedan den URL som hamnar i URL-fönstret. Den länken förändras aldrig och kommer alltid att peka på den version du vill. Du kan till och med peka på en gammal version om du vill. Gå i så fall in på artikelns historik (genom att klicka på fliken ”historik” längst upp), klicka på det datum och klockslag som du vill se och kopiera den URL som dyker upp i URL-fönstret.

Fråga: kan man ange ”källa: Wikipedia”?

Svar: nej. På samma sätt som det är tokigt att ange ”källa: Nationalencyklopedin”. Vilken artikel har du tittat i? Du måste åtminstone ange artikelns namn, men god sed påbjuder att man länkar till artikeln och helst till den version man tittat på. Om man skriver ”källa: Wikipedia” på internet kan man dock fuska genom att länka till den permanenta länken och sedan dölja URL:en bakom namnet ”källa:Wikipedia”, så att man hamnar på rätt ställe när man klickar på länken.

Fråga: hur gör man när man vill använda en bild från Wikipedia?

Svar: 1) Klicka på bilden. 2) kopiera den URL som dyker upp i URL-fönstret, till exempel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Flag_of_Japan.svg. 3) klistra in URL:en på rätt ställe, till exempel som en länk eller i en bildförteckning. Nu kan du kopiera bilden. Om du vill använda bilden i en blogg till exempel, bör du klicka på bilden igen för att komma till en ren bildsida, som den här: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Flag_of_Japan.svg. Där finns bilden i full upplösning, vilket betyder att den blir snyggare. Det finns många högupplösta bilder.

Fråga: finns det mer jag behöver veta?

Svar: ja, läs gärna vidare på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt

Historiska museet släpper 60.000 bilder (nästan) fria

I ett pressmeddelande från Historiska museet står det så här:

Historiska museets föremålsbilder är fria för publicering för icke-kommersiell användning. Museet licensierar ut samtliga digitala föremålsfotografier – över 60 000 bilder – med Creative Commons-licenser. Det här är sätt att göra museets föremål tillgängliga för en bred allmänhet.

Totalt handlar det om cirka 63 500 fotografier på föremål, 1200 föremålsteckningar och 264 500 skannade katalogkort eller katalogsidor som man kostnadsfritt kan använda som undervisningsmaterial i skolan, i sin blogg, på den egna hemsidan, i sin forskning eller sina studier, i hembygdsföreningar och församlingar. I nuläget handlar det enbart om bilder som får användas i icke-kommersiella sammanhang. De som tjänar pengar på att publicera museets föremålsbilder måste fortfarande kontakta museets bildbyrå för tillstånd.

Kul att de har upptäckt Creative Commons-licenserna. De förklarar till och med vad licenserna innebär.

Det här innebär att Historiska museet blir det första svenska museet som släpper bilder under en Creative Commons-licens (tror jag i alla fall). Men de är inte först, varken internationellt eller ens i Sverige, med att släppa bilder fria. Första organisation inom ABM-sektorn (Arkiv, Bibliotek & Museum) i Sverige med att släppa bilder fria var Regionarkivet i Göteborg, som släppte ett gäng bilder från 1800-talet av några av fotokonstens föregångare. De släppte dessutom bilderna så fria att de kunde användas på Wikipedia. Det kan inte en enda av Historiska museets bilder.

Men det här är bara början. Nu ser vi fram emot nästa organisation som tar steget. Och frågan är inte längre vem som blir först, utan vem som blir sist.

[Tipstack: Jan Szczepanski vid Göteborgs universitetsbibliotek]