Under senhösten 2012 och våren 2013 fick Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer sig en rejäl dos av upphovsrättsutbildning. Sammanlagt fyra orter i regionen fick besök av en yster skara föreläsare som berättade om regionens nya upphovsrättspolicy (som vi har berättat om flera gånger tidigare).
Anstormningen av intresserade åhörare var enorm, och till slut var vi tvungna att flytta den sista föreläsningen så att alla intresserade skulle få plats.
Platsen blev Gothia Towers. Datumet den 4 februari. Och från och med idag finns alla föreläsningar utlagda på YouTube (CC-BY).
Mathias Klang
Programmet började vid samtliga tillfällen med Mathias Klang, docent i tillämpad informationsteknologi, som berättar om upphovsrättslagens framväxt, omfattning och grundtankar. Du kan se hans framträdande här:
Johanna Berg
Vid det fjärde tillfället fick vi sällskap på scenen av Johanna Berg från DigiSam. Hennes föreläsning handlar mer om digitalisering och vad arkiv, bibliotek och museer borde göra. Hennes föreläsning kan du se här:
Stefan Högberg
Den som stod för mycket av arrangemanget och orsaken till att arrangemanget blev av är arkivarien och upphovsrättsexpterten Stefan Högberg från Regionarkivet i Göteborg. Stefan presenterade Över minnesmuren mer ingående, inklusive den fyra-stegs-process som ABM-sektorn kan använda för att ta reda på vad man får göra med sina samlingar och mer detaljer om Creative Commons. Se hans föreläsning här:
Lennart Guldbrandsson
Sist bland föreläsarna var jag, Lennart Guldbrandsson. Som wikipedian och projektledare för Kulturskatter på nätet pratar jag mycket om hur kulturarvsinstitutionerna kan använda Wikipedia och Wikimedia Commons. Min föreläsning finns nedan – men missa inte avslutningen där vi alla fyra samlas på scenen för att ge varsitt tips om vad åhörarna kan göra så fort de går därifrån för att komma igång med digitaliseringen:
Fler tillfällen
Vi har fått förfrågningar om att hålla fler sådana här utbildningstillfällen. Det gör vi gärna. Vi tycker till och med att det vore roligt om fler regioner kunde utmana Västra Götalandsregionen i att bli mer framåt när det gäller publicering av kulturskatterna på nätet, såsom Mölndals statdsmuseum. Kontakta Lennart Guldbrandsson (lennart[snabel-a]wikimedia(punkt)se) för detaljer om sådana föreläsningar.
Nu börjar vi i föreningen ta oss mot mer konkreta mål för att påverka politikerna så att kunskap och information ska bli tillgängliga för alla. Ett delprojekt i det är att ta fram informationsmaterial om varför det är viktigt, vilka vinsterna kan bli och hur det skulle kunna göras. Vi passar på att testa att crowdfunda det projektet, dela gärna länken för insamlingen till alla du känner.
”Information is the currency of democracy.” Thomas Jefferson.
Men det är inte allt vi gör. Till Europeana awareness projektet och tävlingen Wiki Loves Public Art ska vi sätta upp en databas över offentlig konst i Sverige och har påbörjat samarbete med Statens kommuner och landsting för detta samtidigt som vi söker pengar från Vinnova till själva databasen. Vi är också på väg att delta i en idétävling i Öppna Örebro län för att göra ett mobilt gränssnitt till den databasen.
Så vi är i startgroparna, och har börjat leta pengar för att kunna genomföra detta. Men det finns en hel del som behövs hjälp med förutom pengar också. Ta gärna en titt på sidan för skapandet av informationsmaterialet och se ifall du har något du kan bidra med. Putsa text, komma med förslag, ge exempel på lyckade projekt eller tipsa om en bra bild, alla sorters bidrag är välkomna!
Idag skrev Riksarkivet och Digisam ett svar till Svenska Fotografers Förbunds öppna brev till Riksarkivet och Kulturdepartementet. Eftersom vi nämns i brevet på ett föga smickrande sätt ville vi också svara.
För Wikimedia Sveriges del finns en fråga som överskuggar alla de andra frågorna i det öppna brevet. Det här är några av frågorna. I brevet skriver SFF:
hur en talare (kanske en wikipedian) kom med ett befängt och helt felaktigt påstående om att dokumentationsfoton inte har upphovsrätt
att landets arkiv, bibliotek och museer påstås tycka att upphovsrätten är ett hinder, trots att det är det man lever på
att de kulturbevarande institutionernas oro för upphovsrätten skulle kunna stävjas genom regelbundna samtal med SFF
att vi förordar någon slags stöld av upphovsrättsskyddat material
Alla de här frågorna är naturligtvis problematiska. Det första påståendet är troligen misstolkat av företrädaren för SFF. Vad vi har sagt gång på gång är att sådana bilder inte kan betraktas som konstnärliga verk. Den andra frågan är naiv: naturligtvis kan något man lever på vara problematiskt. En trasig kamera skulle ställa till det för den bäste fotografen. Den tredje förhoppningen har SFF, trots nästan 120 år på sig, inte genomfört på ett lyckat sätt. Wikimedia Sverige bildades 2007 och har redan nått vissa framgångar. Den fjärde grejen motsägs helt av fokuset på saker som inte längre är upphovsrättsskyddat eller som ligger under fri licens.
Men… den frågan vi tycker är den största finns inte med där.
Så låt oss räkna upp några rätt upprörande saker:
SFF menar att det förekommer ”en intern, ofta felaktig rådgivning bland institutionerna”
en förhärskande idé är att avtalslicenser löser allt
SFF antyder att Digisam inte förhåller sig till gällande lagstiftning
Ja, det finns fel där. För det första: SFF påstår alltså att deras tolkning av upphovsrätten borde trumfa kulturarvsinstitutionernas tolkning. För det andra löser avtalslicenser bara en liten del av problemet – allmänheten lär aldrig skriva någon sådana avtalslicenser. För det tredje: Om Digisam inte håller sig till gällande lagstiftning kanske SFF borde polisanmäla Digisam?
Men nej, inte heller där finns det stora problemet. Nu har vi snart gått igenom det öppna brevets varenda mening.
Finns problemet i rubriken, som är medvetet hårt formulerat för att väcka intresse? ”SFF kritiserar respektlös inställning till fotografers upphovsrätt”.
Beklagar. Så hård är inte rubriken. Visst, ”respektlös inställning” kan låta hemskt, men om det nu är så att Digisam (i och med samröret med till exempel Wikimedia Sverige) visar bristande respekt, så är det naturligtvis rätt etikett. Fast vi kan i ärlighetens namn inte förstå vad SFF syftar på, och därmed blir det svårt att hålla med. Vi i Wikimedia Sverige propagerar för massvis med metadata (inklusive fotografens namn och länk till upphovsrättsinnehavarens webbplats), vi är trevliga på konferenser och vi diskuterar regelbundet och gärna hur vi ska kunna tillgängliggöra material inom upphovsrättslagens råmärken. Alltså, rubriken inte heller det vi störde oss på.
Ju mer man tittar på det öppna brevet, desto ihåligare verkar det. Det finns egentligen bara en fråga som vi är intresserade av.
SFF påstår att Wikimedia Sveriges skrift ”Kulturskatter på nätet” innehåller felaktigheter.
Frågan är: Vilka?
Vad är det för felaktigheter som vi tydligen sprider, som är så graverande att SFF känner sig nödgade att skriva ett öppet brev till Riksarkivet och Kulturdepartementet om dem? Samma fråga ställer Digisam och Riksarkivet. Vi hoppas att Kulturdepartementet också ställer sig bakom det frågetecknet över den svepande anklagelsen.
Vi har aldrig gjort någon hemlighet av att vi håller på med ”Kulturskatter på nätet”, som en handbok för hela ABM-sektorn. Vi har i själva verket bjudit in alla som velat att delta i arbetet. Ett trettiotal kulturarvsinstitutioner och många upphovsrättsexperter med olika bakgrund har deltagit i arbetet det senaste halvåret, bland dem representanter för några av Sveriges tyngsta organisationer inom området. Allt arbete har bedrivits helt öppet, och alla har haft samma möjligheter att ta fram frågor och besvara dem. Vi har låtit folk läsa olika versioner och kommentera, slipat och strukit, frågat efter såväl goda som dåliga erfarenheter, oklarheter och språkbruk inom sektorn.
Det glömde vi nästan – vi har massor med internationella erfarenheter också.
Så kommer vi att fortsätta att arbeta. För ”Kulturskatter på nätet” är inte färdig. Precis som Wikipedia utvecklas handboken, steg för steg. Om SFF eller någon annan upptäcker felaktigheter, hoppas vi att de tar fram dem i ljuset, så att ”Kulturskatter på nätet” kan bli bättre. Ju färre svepande kommentarer och ju fler ”på sidan 2 saknas det…”, desto bättre blir det, för alla. Med ”alla” menar vi inte bara 2400 fotografer (som nota bene har visst kommersiellt intresse i det), utan även kulturarvsinstitutioner, myndigheter och framför allt allmänheten.
Om SFF vill arbeta för allmänheten, får de gärna delta i arbetet. Bättre sent än aldrig. Men tro inte att vi kommer att ta SFF:s tolkning av upphovsrättslagen som den enda sanna. Det vore förmätet av oss att tro att vår tolkning av upphovsrättslagen vore den enda, och anklaga andra tolkningar för att inte respektera upphovsrätten. Vi önskar bara att SFF kunde vara lika ödmjuka.
PS2. Västra Götalandsregionen beslutade nyligen om att anta en regionpolicy för ABM-sektorn och upphovsrätt. Nu finns den tillgänglig på nätet. SFF får gärna meddela gärna ifall Västra Götalandsregionens jurister och upphovsrättsexperter också sprider felaktigtheter.
[Uppdatering samma dag: Eftersom .SE bara stod för lokalen för konferensen har vi tagit bort alla punkter som handlar om dem. De har inte med saken att göra.]
[Vi har goda nyheter från Sveriges västkust. Den som får berätta om det är personen som gjort arbetet. I och med det blir Stefan Högberg den förste gästskribenten som skrivit två gästinlägg. Hans första hittas här. Nyligen skrev Stefan och Lennart Guldbrandsson ett inlägg på Newsmill om arkivens och museernas död.]
Omslag till Över minnesmuren
En höstmorgon för sex år sedan satte jag mig på tåget upp till Stockholm. Här skulle kompetensutvecklas – ett av de större museerna stod värd för ett seminarium om upphovsrätt vid minnesinstitutioner, och det var något jag ville veta mer om.
Jag hade arbetat några år vid Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad, och lärt mig att a) upphovsrätten blev aktuell när någon ville publicera en handling, och b) det var inte så dumt att vara på lunch när det inträffade, för frågorna som aktualiserades var i princip olösliga. Ville man göra arkivmaterial tillgängligt på internet blev det ännu värre, och där satt vi med ett uppdrag att tillgängliggöra så mycket som möjligt. Vi behövde veta mer om upphovsrätt. Hur mycket mer insåg jag först när seminariet tog sin början.
Upphovsrätt, visade det sig, gällde inte bara när någon publicerade handlingar. Att överhuvud taget kopiera dem till besökare i läsesalen kunde vara förbjudet, och att lägga ut något på nätet var knappt att tänka på. Här gällde det att veta vem som skapat fotografiet, ritningen, filmen eller vad det nu kunde vara, om vederbörande avlidit och i så fall när och huruvida alstret någonsin gjorts tillgängligt för allmänheten, uppgifter som i nio fall av tio inte finns dokumenterade när det gäller äldre handlingar.
Jag återvände till arkivet och slog larm – regler behövde införas, rutiner behövde uppdateras. Vi visste kanske inte allt vi behövde veta om verken i arkivet, men nog kunde vi ta reda på exakt hur lagen såg ut och vad den innebar för oss? Upphovsrättsjurister besvarade den frågan med ett kraftfullt nja. Sådana här tvister slutar ofta i förlikning, vilket innebär att domstolar sällan tar ställning till hur lagen bör tolkas, vilket innebär att jurister inte riktigt vet vilken tolkning som är den rätta. Gråzoner uppstår, särskilt när paragrafer skrivna för nyss skapade verk ska tillämpas på femtio år gamla handlingar, och när bestämmelser som till stor del kommit till före internet ska tolkas i en digital era. När man väl inser det blir det mycket frestande att ta den lätta vägen, låsa in verken i magasinen och aldrig lägga ut något på internet överhuvud taget.
Den lätta vägen är nu inte förenlig med det ovan nämnda uppdraget. När verksamheten bedrivs med skattemedel gäller det att göra samlingarna tillgängliga för skattebetalarna i så stor utsträckning som möjligt, och i det sammanhanget är internet (och inte minst Wikipedia) ett oerhört kraftfullt redskap. Vi pratade alltså med jurister från olika organisationer, testade deras idéer i verkligheten, ringde tillbaka med fler frågor och funderade några varv till. När vi kommit en bit på vägen visade det sig att andra arkiv, bibliotek och museer hade samma problem som vi. Samarbetsorganisationen ABM Västra Götaland drog igång ett projekt för att ta fram regionala riktlinjer. Våra tidigare erfarenheter blev en bra grund som vi nu kunde bygga på med erfarenheter från andra delar av sektorn.
Förra veckan fastställde regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen dessa riktlinjer, som vi samlat i en skrift med titeln Över minnesmuren. Som titeln antyder är problemen inte så stora som det först verkade – det går att lyfta samhällets minne över den mur som upphovsrättslagstiftningen ställer upp. Lagstiftaren har trots allt balanserat upphovspersoners intressen mot allmänhetens, och det finns vägar runt problemet med alster man inte vet något om (så kallade föräldralösa verk). Finns det en gråzon i lagen är det en kulturinstitutions plikt att välja den tolkning som bäst tillgodoser allmänhetens rätt att använda kulturarvet. Det är därför institutionen existerar.
Vi hoppas att Över minnesmuren ska bli ett stöd för institutioner som tvekar över hur de ska hantera upphovsrätten. För den som är nyfiken ska det snart gå att ladda ner skriften som pdf från Regionarkivets hemsida, och om man inte orkar vänta går det också bra att maila till undertecknad på stefan.hogberg@arkivnamnden.goteborg.se.
[Över minnesmuren tillkom ungefär samtidigt som Kulturskatter på nätet. Skillnaden är att Kulturskatter på nätet tillkom utifrån, med Wikimedia Sverige som utgivare, medan Över minnesmuren tillkom på en förvaltnings uppdrag, och dessutom är de numera riktlinjer för Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer. Ett litet smakprov:
"De upphovsrättsliga riktlinjerna för Västra Götalandsregionens ABM-institutioner har tre delar.
* För att ta reda på vad en institution får göra med ett givet alster kan man utgå från följande fyra frågor (kapitel ett):
1. Är det här ett verk?
2. Gäller det upphovsrättsliga skyddet fortfarande?
3. Var finns rättigheterna?
4. Vad får institutionen göra?
* Ofta vet man inte så mycket om äldre verk som lagen förutsätter. Om man efter grundliga efterforskningar fortfarande inte kunnat hitta upplysningarna bör man använda verket men ha beredskap för att göra rimliga ändringar och betala användaravgift i efterhand (kapitel två).
* ABM-institutionerna förvaltar allmänhetens kulturarv, och bör så långt som möjligt göra sina samlingar och sitt egenproducerade material tillgängligt på nätet. Creative Commons har skapat fria licenser som passar bra för det syftet (kapitel tre)."
Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]
Den 1 juni 2012 lanserades handboken för arkiv, bibliotek och museer, Kulturskatter på nätet, på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet för dagen fanns också rubriken ”Upp till bevis” där deltagarna kunde ladda upp högst en bild var i en informell tävling. I tävlingsuppgiften fanns också kravet att bilden skulle motiveras, d.v.s. deltagaren skulle förklara varför institutionen valt att ladda upp just den bilden.
Äntligen kan vi nu presentera vinnaren!
Först deltagarna…
Kungliga biblioteket (hemmaplan)
Utställningsaffisch: August Strindberg samlade dikter (public domain)
Kungliga biblioteket laddade upp en bild med anknytning till August Strindberg, nämligen en reklamaffisch. Strindberg låter sedan 100 år jämnt andra fira hans födelsedag. Dessutom har bilden facklor som för tankarna till årets OS.
Sedan dess har Olof Halldin från Kungliga biblioteket laddat upp ytterligare bilder till Wikimedia Commons.
Stockholms stadsarkiv
Av Albert Törnqvist, avliden 1898 (Stockholms stadsarkiv) [CC-BY-SA-3.0]
Stockholms stadsarkiv ville visa rikedomen i sina samlingar genom en bygglovshandling signerad Albert Törnqvist. Törnqvist var ledamot av Konstakademien och fick kungliga medaljen. Fasadritning föreställer Hotell Rydberg i Stockholm.
Regionarkivet
Föreslagen design av Dicksonska folkbiblioteket, Göteborg (public domain)
Regionarkivet i Västra Götaland presenterade ett av förslagen till ett nytt folkbibliotek, där designen kanske förvånar en del. Adolf W. Edelsvärd var SJ:s förste chefsarkitekt. Regionarkivet har tidigare laddat upp några av Wikimedia Commons mest högupplösta bilder och har lovat att fortsätta med liknande insatser.
Nobelmuseet
Grafit, tejprulle och grafentransistor (public domain)
Nobelmuseets motivering finns i bildens filbeskrivning:
Det som händer när man skriver med en blyertspenna är att flagor av materialet grafit fastnar på papperet. En extremt tunn sådan flaga skulle vara ett nät av kolatomer som är endast ett atomskikt tjockt. Länge var detta ett rent teoretiskt material som ansågs omöjligt att framställa i verkligheten. Andre Geim och Konstantin Novoselov prövade dock att med vanlig tejp fånga upp tunna flagor från en bit grafit och det visade sig att vissa av flagorna bara var ett atomlager tjocka. Det nya materialet grafen var verklighet och dess egenskaper kunde kartläggas. Grafen är det tunnaste och samtidigt starkaste materialet som någonsin framställts. Det leder elektricitet bättre än de flesta material. Inom tekniken öppnar grafen möjligheter inom såväl materialteknik som nya elektronik. Det första provet på grafen i en elektronisk komponent visas till höger.
Nobelmuseet har lovat att ladda upp fler liknande bilder på saker som nobelpristagare skänkt till dem.
Nordiska museet
Nattfrieri. En man sitter på sängkanten och pratar med liggande kvinna. Värmland, Mangskogs socken. (public domain)
Nordiska museets bidrag illustrerar den numera avsomnade sedvänjan nattfrieri med en bild av folklivsforskaren Nils Keyland, något som visar på Nordiska museets bildsamlingar med udda beteenden och andra intressanta ämnen. Se även Nordiska museets tidigare bilduppladdningar. Och deras kommande är på väg, enligt deras representanter.
Vinnaren
Det var alla deltagande arkiv, bibliotek och museer.
Under själva lanseringsmötet meddelade vi att vi inte kunde utse en av de här bidragen som på något sätt bättre än de övriga. Därför uppmanade vi dem att ladda upp mer material så att vi skulle få ett större urval.
Det var naturligtvis mestadels ett humoristiskt svar. Men det finns faktiskt två vinnare som vi skulle vilja lyfta fram.
Den ena är allmänheten. Med hjälp av de här och andra bilder som arkiv, bibliotek och museer laddar upp på Wikimedia Commons får allmänheten mer kunskap om sin historia. Ju mer metadata som kulturarvsinstitutionerna kan bidra med (som i fallen med motivationerna ovan), desto mer lär sig allmänheten. Kände du till historien om nattfrierierna, eller hur det gick till när mirakelämnet grafen upptäcktes? Visste du om att Göteborg höll på att få en folkbibliotek i grekisk tappning? Den kopplingen mellan experter och allmänhet uppstår lättast där allmänheten redan befinner sig.
Den andra vinnaren är kulturinstitutionerna. Arkiv, bibliotek och museer behöver inte känna att de laddar upp bilder för andras skull. Det är lika mycket en fråga om överlevnad. Den som lägger ut mycket material på nätet ökar chansen att allmänheten upptäcker samlingarna och tycker att de är värda att bevara.
Därför är jag mycket stolt över att meddela följande:
Tävlingen är fortfarande öppen!
Vem som helst kan när som helst hjälpa allmänheten och stötta våra kulturinstitutioner genom att ladda upp bilder på Wikimedia Commons, lägga till mer information och göra dem enklare att hitta, till exempel genom att lägga in dem i Wikipedia-artiklar, blogginlägg och tidningstexter.
Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.
Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).
Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.
Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?
Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:
* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?
* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?
* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?
Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..
Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.
Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.
Karin Boye är en av de personer vars verk blir fria 1 januari 2012.
Den 1 januari är det Public Domain Day. Det innebär att det är en massa verk där upphovsrätten som har gällt i 70 år går ut. 1 januari 2012 är det alltså alla som avled under 1941 som nu är fria för alla att använda.
För att hedra dem och låta deras verk leva vidare och göra nytta för allmänheten samlas vi till en uppladdningsträff. Dels ser vi till att verken kommer på plats på Wikimedia Commons, och dels att de kommer till rätta på Wikisource. Vi håller till i det lilla konferensrummet på Wikimedia Sveriges kontor där vi får plats cirka 12 personer. Obligatorisk anmälan på info sn-abel-a wikimedia.se eller på Facebook och först till kvarn gäller!
För någon månad sedan stängde den italienskspråkiga Wikipedia-gemenskapen ner sin Wikipedia efter ett lagförslag som i stort sett innebar att vem som helst kunde påstå att folk som skrev på en webbsajt betedde sig olagligt skulle kunna resultera i domstolsförhandlingar. Lagförslaget ändrades senare och Wikipedia öppnades igen. Förfarandet att stänga en hel Wikipedia p.g.a. ett lagförslag var kontroversiell. Wikipedia ska ju vara neutralt. Men i det här fallet hotades Wikipedias existens och därför engagerade sig den italienskspråkiga gemenskapen.
Lamar Smith, mannen bakom SOPA
Nu håller en liknande situation på att segla upp i USA. Lagförslaget kallas SOPA (det introducerades av Lamar Smith (republikan från Texas), och det riskerar enligt tidningen Journalisten att spränga sönder internet. För Wikipedia kan det få mycket allvarliga konsekvenser och Wikipedias grundare Jimmy Wales skrev ett inlägg om det här på engelskspråkiga Wikipedia, där han lyfte frågan ifall man skulle göra samma typ av protest nu. Saken är inte klar, och framför allt är inte alla juridiska aspekter tydliga än.
Men… Wikimedia Foundations jurist, Geoffrey Brigham, har nu skrivit ett inlägg om det här på Wikimedia Foundations blogg. Han skriver:
De senaste dagarna har de som redigerar Wikipedia diskuterat om de ska protestera mot lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA). Jag har blivit ombedd att ge några kommentarer om förslaget och förklara vilken effekt den föreslagna lagen skulle ha på ett fritt och öppet internet såväl som på Wikipedia. Mitt mål med det här blogginlägget är att ge information och en tolkning som jag hoppas kan vara hjälpsam för wikipedianer när de diskuterar lagförslaget.
SOPA har fått den tveksamma äran att underlätta censur på internet i skenet av att bekämpa upphovsrättsbrott på internet. Wikimedia Foundation protesterade mot det lagförslaget, men vi vill vara tydliga med att Wikimedia Foundation har ett lika starkt engagemang mot upphovsrättsbrott. Wikimedia-gemenskapen, som har utvecklat en oförliknelig expertis i immaterielrätt, ägnar otaliga timmar åt att se till att våra sajter är fria från material som bryter mot upphovsrätten. I en gemenskap som omfamnar fritt licensierad information, finns det inget utrymme för brott mot upphovsrätten.
Vi kan dock inte slåss mot ett problem och samtidigt orsaka ett annat. SOPA representerar den felaktiga ståndpunkten att censur är ett acceptabelt verktyg för att skydda rättighetsinnehavares privata intressen i särskilda media. Med andra ord, SOPA skulle blockera utländska webbsajter helt och hållet som ett svar på anklagelser om att upphovsrättsbrott upptäckts. Detta samtidigt som andra program såsom Digital Millennium Copyright Act har hittat en bättre balans utan att använda sådana släggor. Av det skälet applåderar vi det utmärkta jobbet som ett antal likasinnade organisationer har gjort för att leda striden mot detta lagförslag, bland annat Electronic Frontier Foundation, Public Knowledge, Creative Commons, Center for Democracy and Technology, NetCoalition, the Internet Society, AmericanCensorship.org, och andra.
I torsdags, efter att de fått feedback på originalversionen av lagförslaget, kom juridikkommittén i USA:s representantshus med en ny version av SOPA som de schemalade för diskussion den kommande torsdagen. En omröstning skulle kunna ske samma dag. I slutet av det här inlägget ger jag en överblick över de mest relevanta delarna av den nya versionen av SOPA, samt en sammanfattning av den lagstiftande processen (som man kan följa här).
Medlemmar i vår gemenskap funderar på ifall en protest är lämplig. Jag vill vara väldigt tydlig: Wikimedia Foundation tycker att beslutet om huruvida man ska ha en protest på wikin, såsom att stänga ner sajten eller sätta upp en banner längst upp, är gemenskapens beslut. Wikimedia Foundation kommer att stötta gemenskapen oavsett vilket beslut man fattar. Syftet med det här inlägget är att ge information till de som redigerar för att hjälpa dem diskutera.
Jag har ombetts att ge ett juridiskt omdöme. Och jag kan säga att, i min åsikt, är den nya versionen av SOPA fortfarande ett allvarligt hot mot yttrandefriheten på internet.
Den nya versionen fortsätter att underminera DMCA och federal rättspraxis som har stöttat internet såväl som samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer. Genom att göra det, skapar SOPA en regim där första steget är federal rättstvist för att blockera en hel webbplats: det är långt ifrån det avsevärt mindre dyra förfarandet enligt DMCA med att skicka meddelanden om att plocka bort det material som kränker upphovsrätten. Brottet är länken, inte upphovsrättsbrottet. Kostnaden är att det blir domstolssak, inte ett enkelt meddelande.
Kostnaderna för en sådan rättstvist kan mycket väl tvinga icke vinstdrivande webbplatser eller sådana med låg budget, såsom de i vår fri information-rörelse, att helt enkelt ge upp kampen för att tvingas ta bort länkar. (Sektionerna 102(c)(3); 103(c)(2)) Internationella webbplatser som attackeras har kanske inte resurserna att utmana anklagelser i ett annat land (USA), även om anklagelserna är falska.
Den nya versionen av SOPA speglar en ordning där rättighetsinnehavare kan vara ute efter att döda annons- och betalningstjänster, såsom PayPal, för att vara en ”internetsajt som är ägnad åt stöld av amerikansk egendom” (Sektion 103(c)(2)) En rättighetsinnehavare måste skaffa en domstolsorder (till skillnad från den tidigare versionen) (Sektion 103(b)(5)). De flesta rättighetsinnehavare handlar med gott uppsåt, men många gör det inte. [http://www.chillingeffects.org/resource.cgi?ResourceID=101 ger en lista över artiklar som dokumenterar övergrepp som vissa rättighetsinnehavare har ägnat sig åt inom DMCA.] Vi kan inte utgå ifrån att rättstvister för att blockera mindre webbplatser utomlands alltid kommer att motiveras av gott uppsåt, särskilt när det är svårt att försvara sig.
Trots att det blir mer upp till enskilda (Sektionerna102(c)(2)(A-E); 103(c)(2)(A-B)), kommer den nya versionen av lagförslaget fortfarande att tillåta allvarliga säkerhetsrisker för vår kommunikationer och nationella infrastruktur. Lagförslaget kräver inte längre DNS-blockering, men tillåter det som ett alternativ. Som Sherwin Siy, vice huvudjurist på Public Knowledge, förklarade: “Tillägget fortsätter att uppmana till DNS.blockering och filtrering, något som borde vara upprörande för IT-säkerhetsexperter. . . .”
The Electronic Frontier Foundation upplyser om att den nya versionen av lagförslaget alltjämt siktar in sig på verktyg som kan användas för att “kringgå” svartlistan, även om de verktygen är nödvändiga för människorättskämparna och politiska dissidenter runt om i världen.
Mer specifikt när det gäller Wikimedia, är den nya versionen en förbättring, men utöver de orsaker som listas upp här ovanför, är det ännu inte acceptabelt:
Geoff Brigham, Wikimedia Foundations jurist
Wikipedia faller möjligen under definitionen av en ”internetsökmotor” [En “internetsökmotor” definieras som “en tjänst som tillgängliggörs via internet och vars främsta funktion är att samla och återge indexerad information eller webbplatser som finns på andra ställen på internet, som svar på en sökning av en användare" Sektion 101(15)(A). Den här definitionen inkluderar inte tjänster som använder "en tredje part som ligger under amerikansk domvärjo för att samla, indexera eller rapportera information som finns tillgänglig på andra ställen på internet. Sektion 101(15)(B). Trots att vi inte håller med, tycks Wikimedia inte falla under det undantaget.] och därför skulle en federal åklagare kunna få en domstolsorder som kräver att Wikimedia Foundation tar bort länkar till en särskild ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” eller åtminstone få sanktioner för domstolstrots [Sektion 102(c)(3)(A)(i). För att se till att man följer order som utfärdas under sektion 102, kan justitieministern starta en förläggningsprocess mot vilken internetsökmotor som helst som medvetet och avsiktligt avstår från att följa kraven i sektion 102(c)(2)(B) för att få en sådan organisation att gå med på kraven.] Definition på “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” är bred [generellt är en “utländsk webbplats som kränker upphovsrätten” vilken webbplats som helst, som riktar sig mot USA, används av personer i USA, drivs på ett sådant sätt att om det vore en inhemsk webbplats skulle den kunna stämmas för brott mot upphovsrätten så väl som andra federala upphovsrättsliga eller brott mot affärssekretess. Se sektion 102(a)(1-2).] och skulle kunna inkludera legitima webbplatser som innehåller mestadels lagligt innehåll, men som ändå har annat material som påstås bryta mot upphovsrättslagen på sin webbplats. Återigen, många internationella sajter kan besluta sig för att inte försvara sig p.g.a. de höga kostnaderna, vilket skulle tillåta staten att göra blockeringar utan motstånd. Resultatet är att Wikimedia skulle kunna krävas med hjälp av en domstolsorder, att granska miljontals källhänvisningslänkar, lokalisera länkarna till de så kallade ”utländska webbplatserna som kränker upphovsrätten”, och blockera dem från våra artiklar eller andra projekt. Kostnaderna skulle behöva täckas av donatorernas pengar och de anställdas resurser för att genomföra en sådan enorm uppgift, och den måste genomföras igen varje gång en åklagare skickar en domstolsorder från någon federal domare i USA angående någon ny ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. Att blockera länkar går emot vår kultur av fri kunskap, särskilt när kirurgiska lösningar finns för att bekämpa upphovsrättsbrott.
Under det nya lagförslaget finns det en betydande förbättring. Den nya versionen gör ett undantag för USA-baserade företag – inklusive Wikimedia Foundation – från risken att drabbas av en ordning av rättstvister där rättighetsinnehavare skulle kunna påstå att vår webbplats var en ”utländsk webbplats som kränker upphovsrätten”. En sådan anklagelse mot Wikimedia skulle på ett enkelt sätt kunna ha resulterat i att krav uppstått på att vi inte längre skulle ha insamlingskampanjer i andra länder. Den nya versionen gör undantag för webbplatser som vår som är baserade i USA (Sektion 103(a)(1)(A)(ii))
Sammanfattningsvis, även om det finns vissa förbättringar med den nya versionen, är SOPA ännu långt ifrån acceptabelt. Dess definition är fortfarande för bred, och dess strukturella approach bygger på en felaktig premiss. Det skadar internet, genom att ta lättvindligt på att blockera internationella webbplatser, och det är mycket oroande för webbplatser inom rörelsen för fri information som troligen har minst möjligheter att försvara sig utomlands. Det måttfulla och fokuserade angreppssättet i DMCA har övergetts. Wikimedia kommer att påläggas betydande bördor och utöka sina resurser för att följa potentiellt samtidiga ordrar, och kostnaden kommer att överföras på våra läsare som fråntas internationellt innehåll, information och källor.
Geoff Brigham,
General Counsel
Wikimedia Foundation
(Översättningen är min, så alla eventuella/oundvikliga felöversättningar av amerikansk lag är mina.)
Det här sker alltså samtidigt som den årliga insamlingskampanjen. Hur det påverkar Wikimedia Foundations intäkter, vet ingen.
Andra som har åsikter om det här är:
Techland: ”SOPA Won’t Stop Online Piracy, Would Censor Everyone Else”
Julian Sanchez vid Cato institute: ”There is no “right” way to do Internet censorship, and the best version of a bad idea remains a bad idea.”
Det är rätt intressant. Åtminstone tycker jag det. Låt mig förklara bakgrunden först.
Företrädare för Nationalencyklopedin har länge påstått att Wikipedia plagierar dem. Det är naturligtvis allvarligt, vilket vi skrivit om förut. Men jag har tidigare sagt en av två saker: antingen tas det bort så fort vi ser det, eller så får gärna NE meddela oss om de fall de upptäcker. Vi tar gärna emot tips. Jag har tipsat NE om att de kan märka artiklar som plagierar genom att 1) klicka ”redigera”, 2) lägga in texten ”{{plagiat|http://www.sidansomkopierats.com ”kopierad_text”}}”, och 3) klicka ”spara”. Det kan vem som helst göra, förresten.
Men under ett möte för drygt en vecka sedan hörde jag en annan förklaring som jag inte vet om jag hört tidigare: Wikipedias skribenter är medvetna om att de inte ska plagiera NE, och därför söker de på andra webbplatser för att bekräfta sådant de vill lägga in. När sajten sedan skriver något, använder skribenterna det för att göra en källhänvisning. Allt gott så långt (bortsett från att man också ska leta efter sånt som inte bekräftar det man misstänker…).
Det är bara det att de där andra webbplatserna ibland plagierar NE. Framför allt vad det gäller socknar, verkar det finnas ett ganska utbrett plagierande av NE:s artiklar. Jag kan förstå varför. Det är inte lätt att hitta egen information, och NE:s artiklar är lättillgängliga. Särskilt om man har hört att man inte kan lita på Wikipedia. (Vilket man kan.)
Alltså: NE skriver en artikel (numera ofta för ganska länge sedan, men strunt samma), webbplats ”lånar” texten, wikipedian ser texten (och missar att kolla det mot vad som står i NE, till exempel för att personen inte har ett abonnemang på NE) och lägger in en omformulering av texten i Wikipedia, och slutligen ser NE Wikipedia-artikeln och tror att wikipedianen har snott informationen direkt från NE, i full konflikt mot vad jag har försökt att hävda.
Det här är ingen lätt situation att lösa. Har du några förslag på vad man kan göra? Finns det några tekniska lösningar? Kommentera nedan.