Har du skänkt pengar än?

Det finns väl egentligen bara en sak att fråga…

När du har funderat ett tag kan du klicka på Stöd Wikipedia-länken, som finns längst till vänster på alla Wikipedia-sidor.

[Mannen på bilden är Joe DiMaggio.]

Wikimedianer på Wikimania

Wikimaniarapportering från ett annat håll än vad Jakob och John redan förtjänstfullt gjort. Här kommer det några personporträtt från en del av alla Wikimedianer, Wikipedianer, Commonister och andra underbara och märkliga människor jag pratade med under dagarna i Washington.

Från Sverige var vi totalt tio personer som var med. Från Wikimedia Sveriges kontor var det jag, John och Jakob, styrelsen ställde upp med Holger och Jan, övriga föreningsfunktionärer var Lennart och Kristoffer och dessutom var Lars, Einar och Magnus med. Förhoppningsvis har ni redan koll på dom, så dom hamnar utanför det här galleriet så det blir mer plats för dom andra.

Piraten Max, Foto: Maximilianklein, CC-BY-SA

Max Klein träffade jag första gången över en öl i Haifa på Wikimania 2011. Lite sporadisk facebookkontakt under året gjorde att jag hade koll på att han nu är Wikipedian in Residence på OCLC. OCLC (Online Computer Library Center) är en ideell organisation som jobbar för att göra det billigare och enklare att komma åt information. Som en del av det ansvarade dom för en intressant förkonferens om Wikipedia loves Libraries dagen innan Wikimania började. I samband med sitt in residency driver Max ett projekt för att med hjälp av en bot få in auktoritetsdata från VIAF i alla biografier. Kungliga bibliotekets autoritetsdatabas LIBRIS matar VIAF så många svenska författare kommer att få en tydlig avsändare i att dom verkligen är rätt person.

Petr Brož är en hyperaktiv tjeck som också är en bekantskap från Haifa. Under en session där om möjligheterna att motivera till skrivande genom tävlingar kom det fram att han hade vunnit en artikelskrivartävling och bland alla tänkbara priser valt en glasstatyett med puzzlegloben ingraverad i. Förutom att skriva artiklar har han tidigare bidragit med en rejäl bunt bilder från Norge från sin tid som utbytesstudent där. Petrs stora intresse för nationalparker har lett fram till ett memoryspel som finns på Commons för nedladdning och egen tillverkning eller modifiering och anpassning med bilder från närmre håll och förklarande text utan skz och zkt. Under året har han dessutom varit education program ambassador för en klass som skapat artiklar om nationalparker. Med utgångspunkt från en färdig artikel och med feedback från Petr och klassläraren har eleverna skrivit text samt bidragit med egna fotografier till artiklarna.

Sarah Stierch, © Raimond Spekking / CC-BY-SA-3.0 (via Wikimedia Commons)

Sarah Stirch har varit Wikipedian in Residence på Smitsonian Institute och är nu Fellow på Wikimedia Foundation med inriktning på gemenskapen och att minska det gendergap som finns. Ett av dom projekt som nu testas på ENWP är teahouse som är ett ställe för nya skribenter att ställa frågor och få svar av erfarna användare som valts ut för att dom är bra på att guida och ta hand om nya användare. Sarah är dessutom moderator och en av dom mest aktiva på gendergap-maillistan, hon har alltid något nytt uppslag eller bra idé för artiklar som behöver upmärksammas eller projekt som pågår på eller utanför Wikipedia.

Andy Mabbett är en av krafterna bakom QRpedia, den underbara funktionen som gör att den som scannar en QR-kod som leder till Wikipedia inte bara får den artikeln utan får den på det språk som telefonen är inställd på. Han har varit inblandad i MonmothpediA, projektet för att få staden Monmouth i Wales att bli världens första wikipediastad genom att (inom relevanskriteriernas ramar) skriva artiklar om alla bygnader, verksamheter och händelser i staden. Staden självt har installerat fritt och öppet trådlöst nätverk överallt och därefter har dom satt upp över 700 QR-koder så att turister och dom som bor där kan läsa om staden på Wikipedia. Utöver QR-kodsintresset ägnar han sig åt att minska antalet infoboxar genom att se till att dom hålls generella nog att kunna användas i olika sammanhang och utökas med mallar inne i infoboxen om det behövs. I infobox- och mallanpassandet propagerar han för att använda maskinläsbara dataklasstaggar (till exempel <span class=”geo”>) för att göra det enklare för projekt utifrån att använda den data som finns i artiklarna utan att det behövs redundanta uppgifter.

Jon Harald Søby, Foto: Victor Grigas, CC-BY-SA

Jon-Harald Söby är en norrman som förmodligen är mer i andra länder än vad han är i Norge. Förutom att vara språkstuderande på grånsen till att göra färdigt sin masters har han det senaste året varit wikimediafellow med inriktning att se till att allt som hör till den årliga fundraisingen är översatt till så många språk som möjligt. Förutom att jag träffat honom på Wikimania i Gdansk, Haifa och Washington dom senaste åren kom han till en wikiträff i Sundsvall förra hösten eftersom ”det inte var så långt” från Trondheim…

Lori Phillips är en museei- och GLAM-människa ända ut i fingerspetsarna. Efter att ha studerat museer och kommunikation, varit Wikipedian in Residency på Childrens museum in Indianapolis, GLAM and cultural partnership fellow på WMF lanserar hon nu tillsammans med Pete Forsythe och Andrew Lee the US GLAM Consortium som ett sätt att möta upp den efterfrågan på wikipediasamarbeten som det är i USA för närvarande. Tanken med konsortiet är att hjälpa till att koppla ihop museer på jakt efter wikipedianer med varandra för att koordinera wikipediaresurserna och på ett effektivare sätt ge fler museer möjligheten att samarbeta på ett eller annat sätt.

Maarten Dammers, Foto: Benoit Rochon, CC-BY-SA

Maarten Dammers, eller Multichill som han heter på commons, är en av dom som är ansvarig för löjligt många uppladdningar till commons. Det Maarten är duktig på är att automatisera hopplockandet av metadata och bunta ihop det med en bild och ladda upp det. Och när det väl är gjort för en bild i en serie är det bara att fortsätta tills 80 000 bilder från Bundesarchiv eller 1 000 bilder från Nordiska museet är uppladdade. Utöver batch upload/data ingestion är Maarten en av initiativtagarna till Wiki Loves Monuments, fototävlingen som är inne på tredje året och nu skalar upp till hela världen efter att fått in 12 500 bilder första året (endast Nederländerna) och 165 000 bilder förra året (varav 5000 från Sverige). Ett nytt projekt han är inblandad i är GLAMwiki toolset project. Chapterna i Nederländerna, Tyskland, Storbritannien tillsammans med Europeana samarbetar för att bygga verktyg som enkelt kan flytta mediefiler från GLAM-institutioner till Commons, hålla reda på statistik för återanvändning samt förenkla återanvändning av dom filer som finns på Commons.

Shani Evenstine kom in i wikimediarörelsen precis innan wikimania i Haifa förra året och blev biten direkt. Wikimedia Israel har fått ett rejält uppsving efter förra sommaren och har fått till samarbeten med och donationer från flera olika museer och statliga organisationer. En stor del av deras framgångar är att dom har lyckats bygga upp en bestående gemenskap för att kunna ta hand om det material som tillgängliggjorts och sett till att det kommer in i artiklar och kommer till användning i projekten. Shani var även ansvarig för en paneldiskussion med nationellt GLAM-ansvariga eller GLAM-intresserade från olika länder som jag var med i. Övriga deltagare var Barbara Fisher från WMDE, Lori Phillips från USA, Liam Wyatt från Australien, Fae från WMUK, Noopur Raval från Indien och Adrienne Alix från Frankrike.

Det här är några av dom som utgör Wikipediagemenskapen. Kom gärna på nästa wikiträff och var med du också!

Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Wikipedia blir mer mobilt

Som vi har skrivit tidigare är Wikipedia det mest tillgängliga uppslagsverket, och den första träffen när man söker på nätet. Nu börjar det dessutom märkas att Wikipedia satsar stort på att bli ännu tillgängligare. Som ReadWriteWeb berättar har Wikimedia Foundation nyligen lanserat en ny betaversion av den mobila varianten av Wikipedia, som ska vara stabilare och lättare att redigera, men framför allt gör det lättare att gå vidare till nästa steg i utvecklingen. Läs mer på Wikimedia Foundations teknikblogg.

För den som undrar över varför det här är viktigt kan det här vara en bra bakgrund.

Wikipedia har flest nöjda ”kunder”

Att mäta hur nöjda kunder man har är nödvändigt för att kunna nå framgång som organisation. Tyvärr är Wikimedia Foundation, som driver en av världens mest besökta webbplatser, alldeles för fattig för att göra sådana mätningar. Men det har gått bra i alla fall. Innan jag avslöjar vad jag menar med det, ska jag ge lite bakgrund:

Ett av de mest spridda sätten att mäta hur nöjda kunder är med de företag de kommer i kontakt med är  the American Customer Satisfaction Index. Så här beskriver ACSI sig själva:

ACSI reports scores on a 0-100 scale at the national level and produces indexes for 10 economic sectors, 47 industries (including e-commerce and e-business), more than 225 companies, and over 200 federal or local government services. In addition to the company-level satisfaction scores, ACSI produces scores for the causes and consequences of customer satisfaction and their relationships. The measured companies, industries, and sectors are broadly representative of the U.S. economy serving American households.

[Källa]

Nu har företaget ForeSee Results gjort en ny rapport med ACSI-systemet om kundnöjdhet hos e-handelswebbplatser. Det här är tolfte året en sådan rapport kommer ut. Man undersöker tre områden: sociala medie-webbplatser, sökmotorer och portaler, samt nyhetswebbplatser.

Resultatet för året kom när ACSI skickade ut ett pressmeddelande nyligen. Rubriken var ”Low Customer Satisfaction for Facebook Opens Door for Google+”. Men att Facebook bara får ett betyg på 66 säger kanske inte lika mycket som att sociala medier som helhet bara har färre nöjda kunder än flygbolag, kabel-TV-kanaler och tryckta tidningar. Alla andra klasser får bättre betyg.

Oavsett det dåliga betyget för sociala medier: bäst av alla i den klassen är Wikipedia. Betyget är 78 av 100, vilket är en ökning med 1 betyg sedan förra året, och 4 poäng mer än tvåan, YouTube. Snittet för hela klassen är 70, så Wikipedia är hästlängder före de andra. Högst betyg inom de andra klasserna i samma rapport får Foxnews.com (nyhetswebbplatser) med 82 och Google (sökmotorer) med 83. Bästa bransch som helhet är elektronik (TV DVD BluRay) med ett snitt på 85. Bästa företaget är Lincoln Mercury (Ford) med ett betyg på hela 89.

Vad är orsaken till att Wikipedia får så bra betyg jämfört med andra sociala medier? Så här skriver Larry Freed, VD för ForeSee, om Wikipedia i rapporten:

Wikipedia leads the social media pack with a score of 78, up one point from last year. Wikipedia follows a non-profit model, which allows users to navigate the site free of advertising. This could be a contributing factor to their high satisfaction score, as users indicate they are the least likely of all measured social media users to be influenced by advertising.

Läs hela rapporten här. (PDF)

Okej, så nu har Wikipedia inte bara väldigt många läsare, nästan alla journalister som användare, och forskare som uppmanas att bidra – nu kan vi också lägga flest nöjda användare av alla sociala medier till den listan.

Wikipedia firar 10 år av fri kunskap

Wikipedia-användare och -skribenter hyllar projektets första decennium med event världen över.

San Francisco, den 12 januari 2011 — För nästan 10 år sedan, 15 januari 2001, bjöd en webbplats med ett märkligt namn in folk från hela jorden att samarbeta för att skapa ett fritt uppslagsverk. De första resultaten var knappast imponerande. Artikeln ”astronom” innehöll bara: ”Vetenskapsman som forskar om astronomi.” Sverige var ”ett land i norra Europa. Invånarna kallas svenskar. Språket kallas svenska. Huvudstad är Stockholm.” Fysik: ”Fysik är ett väldigt brett område.”

Efter den anspråkslösa inledningen växte Wikipedia snabbt, och 1000 artiklar skrevs på mindre än en månad. Under de närmaste fem åren lanserades många nya språkversioner, och Wikipedia började överträffa traditionella referensverk i bredd och djup. Hemligheten bakom dess framgång var att alla kan redigera alla artiklar. I januari 2006 skrev Wikipedia-användaren Gareth Owen på sin användarsida: ”Problemet med Wikipedia är att det bara fungerar i praktiken. I teorin är det en fullständig katastrof.”

Wikipedia används numera av över 400 miljoner människor varje månad. Uppslagsverket ger ögonblicklig tillgång till information av hög kvalitet i grundliga artiklar som är gratis och fria från reklam. Under de senaste tio åren har en gigantisk och unik global skara volontärer samverkat för att skapa mer än 17 miljoner artiklar på 270 språk, och gjort det mycket lättare för alla människor på jorden att få tillgång till fri kunskap.

Den 15 januari kommer Wikipedia-gemenskapen att träffas på mer än 200 ställen runt om i världen för att fira den fria encyklopedins tioårsjubileum. Från en konferens i New York till en konsert i Prag, från grundandet av ett nytt skolprojekt i Nairobi till en Wikipedia-kurs för museipersonal i Amsterdam, från en ölfest i Bukarest till en filmvisning i Tel Aviv. Alla de här eventen arrangeras av frivilliga och lokala stödföreningar, eller av fristående supporters. Arrangemangen är öppna för alla och speglar hur mångfasetterad Wikipedia-gemenskapen är. I Sverige har föreningen Wikimedia Sverige arrangerat två evenemang, den 13 januari och 15 januari. Se mer information här.

Jimmy Wales, Wikipedias grundare, minns: ”Det är svårt att tänka sig att det är 10 år sedan jag först redigerade Wikipedia. Jag minns den där första dagen. Jag klickade på ”redigera”, skrev ”Hej världen” och det var början på Wikipedia och på allt som kommit därefter. Jag vill tacka alla personer som har redigerat Wikipedia, som har bidragit till den här stora kunskapskällan. Jag vill tacka alla som läser Wikipedia, som är verkligt engagerade med idéer och kunskap. Det är därför Wikipedia finns till: vi gjorde den för att du ska kunna läsa den.”

Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell stiftelse som grundades av Jimmy Wales 2003. Det drivs helt och hållet av donationer, och stiftelsen genomförde nyligen sin största insamlingskampanj någonsin, med mer än en halv miljon enskilda donationer som sammanlagt inbringade mer än 16 miljoner dollar.

Sue Gardner, Wikimedia Foundations verkställande direktör, har ambitiösa mål för framtiden: ”Vi vill nå en miljard människor 2015. Vi vill övertyga fler läsare att redigera. Fler kvinnor. Fler människor från södra delen av jordklotet. Vi vet att ju mer blandad Wikipedia-gemenskapen blir, desto mer heltäckande, korrekt och kvalitativ blir uppslagsverket.”

Jimmy Wales håller med Gardners förhoppning: ”Trots att vi har miljontals artiklar, trots att vi finns på hundratals språk, finns det fortfarande mycket att göra. Så jag vill att alla där ute, om du aldrig redigerat Wikipedia, pröva – bara klicka ”redigera”.

För mer information om firandet av Wikipedias 10-årsfirande:

* http://ten.wikipedia.org
* http://ten.wikipedia.org/wiki/Wikipedia_timeline

Om Wikimedia Foundation

* http://wikimediafoundation.org
* http://blog.wikimedia.org

Wikimedia Foundation är den ideella organisationen som driver Wikipedia, det fria uppslagsverket. Enligt comScore Media Metrix,
har Wikipedia och de andra projekten som drivs av Wikimedia Foundation mer än 410 miljon unika besökare per månad, vilket betyder att det är det 5:e mest populära märket på internet (November 2010). Med fler än 270 språkversioner, innehåller Wikipedia mer än 17 miljoner artiklar, skrivna av mer än 100.000 frivilliga från hela jorden. Wikimedia Foundation har sitt säte i San Francisco, Kalifornien, och har den 501(c)(3)-status som betyder att det är en välgörenhetsorganisation som får sina intäkter främst av donationer.

Wikipedias största utmaning framöver

Efter allt som har hänt på Wikipedia, och alla planer som har tröskats fram och tillbaka, har wikipedianen David Gerard nu föreslagit vad han tycker skulle bli Wikipedias största utmaning framöver:

Our current markup is one of our biggest barriers to participation.

AIUI [As I understand it], edit rates are about half what they were in 2005, even as our fame has gone from ”popular” through ”famous” to ”part of the structure of the world.” I submit that this is not a good or healthy thing in any way and needs fixing.

People who can handle wikitext really just do not understand how offputting the computer guacamole is to people who can cope with text they can see.

We know this is a problem; WYSIWYG that works is something that’s been wanted here forever. There are various hideous technical nightmares in its way, that make this a big and hairy problem, of the sort where the hair has hair.

However, I submit that it’s important enough we need to attack it with actual resources anyway.

This is just one data point, where a Canadian government office got *EIGHT TIMES* the participation in their intranet wiki by putting in a (heavily locally patched) copy of FCKeditor:

http://lists.wikimedia.org/pipermail/mediawiki-l/2010-May/034062.html

”I have to disagree with you given my experience. In one government department where MediaWiki was installed we saw the active user base spike from about 1000 users to about 8000 users within a month of having enabled FCKeditor. FCKeditor definitely has it’s warts, but it very closely matches the experience non-technical people have gotten used to
while using Word or WordPerfect. Leveraging skills people already have cuts down on training costs and allows them to be productive almost immediately.”

http://lists.wikimedia.org/pipermail/mediawiki-l/2010-May/034071.html

[...]

- Attempting to solve it:
* The best brains around Wikipedia, MediaWiki and WMF have dashed their foreheads against this problem for at least the past five years and have got *nowhere*. Tim has a whole section in the SVN repository for ”new parser attempts”. Sheer brilliance isn’t going to solve this one.
* Tim doesn’t scale. Most of our other technical people don’t scale.
*We have no resources and still run on almost nothing*.

($14m might sound like enough money to run a popular website, but for comparison, I work as a sysadmin at a tiny, tiny publishing company with more money and staff just in our department than that to do *almost nothing* compared to what WMF achieves. WMF is an INCREDIBLY efficient organisation.)

- Other attempts:
* Starting from a clear field makes it ridiculously easy. The government example quoted above is one. Wikia wrote a good WYSIWYG that works really nicely on new wikis (I’m speaking here as an experienced wikitext user who happily fixes random typos on Wikia). Of course, I noted that we can’t start from a clear field – we have an existing body of wikitext.

[...]

This is a problem that would pay off hugely to solve, and that will take actual money thrown at it.

WYSIWYG, för den som inte vet det, står för ”What you see is what you get”. Words ordbehandlingsprogram gör till exempel att när du skriver ut dina dokument så ser de ut som de ser ut på skärmen. Wikipedia är inte WYSIWYG, eftersom man måste kunna lite lite wikikod. Till exempel sätter man dubbla hakparenser runt ett ord, [[så här]] för att göra en länk inom Wikipedia (länken hade då lett till sidan ”så här”).

Gerard föreslår att vi gör det här till nästa stora satsning. Som han skriver: ”[it's] a project that will be difficult, expensive and pay off hugely”.

Förra året fick Wikimedia Foundation ett stipendium för att göra Wikipedia lättare att använda. Då fick WMF 890.000 dollar. I dagens pengavärde motsvarar det 6,2 miljoner kr. Men det projektet resulterade inte i något storartat. För att göra en sådan här sak, krävs mer pengar. Kanske uppåt 30 miljoner kronor.

Vem hjälper till med de resurserna? Svenska staten? Linköpings universitet? IKEA? Bonniers?

Om man tittar på hur mycket 30 miljoner kronor är, så är det en spottstyver i sådana här sammanhang. Det är vad en storfilm drar in på två dagar. Det är också vad ett enda spelarköp i en engelsk fotbollsligaklubb kostar. Andra siffror.

Där lyckades vi undvika en kula…

Websajten för Truth in Numbers?

Wikipedia har sina kritiker. Under Wikimania visades, som vi skrivit om tidigare, filmen Truth in Numbers? där några av de största kritikerna visades upp, inklusive Andrew Keen, John Seigenthaler och Noam Chomsky. Det finns många andra som kritiserar Wikipedia ur olika synvinklar, och efter ungefär 9½ år har vi hört det mesta. Men vi som skriver regelbundet på Wikipedia är medvetna om problemen, och har massor av verktyg för att tas med de flesta av de vanligaste typen av problem. ”Medvetna” är förresten kanske ett för svagt ord: artikeln om kritik mot Wikipedia på engelskspråkiga Wikipedia är i dagsläget 123 000 bytes lång. Det motsvarar en kortroman i längd! (Jag utmanar vilken tidning, blogg, bok, eller vilket uppslagsverk som helst att ha ens halva den mängden självkritik.)

Kritiken mot Wikipedia är faktiskt själva livsblodet för Wikipedia. Folk tänker att ”det här går att förbättra” – och så gör de det. Eller som en wikipedian jag träffade formulerade det:

- När jag surfar på vilken annan sajt som helst och ser ett stavfel är min första instinkt att leta efter ‘redigera’-knappen, tills jag upptäcker att det inte finns någon.

Men som vanligt finns det kritik och kritik.

I februari 2010 lämnade amerikanen Russell Dan Smith in en klagan angående Wikimedia Foundation, Inc. Men klagan var inte riktad mot Wikimedia Foundation, som man kanske kunde vänta sig. Nej, Smiths klagan var riktad mot United States Department of Homeland Security för att de hade underlåtit att stänga ner Wikipedia och dess systerprojekt – eftersom:

It [Wikipedia] is used and edited by persons throughout  the world, most of whom are persons on foreign soil, including but not limited to al-Qaeda and the Taliban as foreign terrorists and white supremacists as domestic terrorists.

[Källa, som ovan]

Just det. Al-Qaida och talibanerna skriver på Wikipedia, eventuellt tillsammans med några andra människor. Det här är naturligtvis en risk, eftersom:

The Foundation admits that it is open to be written by ”people from around the world” and ”edited by anyone!”  Such profound openness without restriction of any kind invites its use by terrorists to plot attacks against the United States of America and its citizens, including but not limited to plaintiff.

[Källa, som ovan]

Att Wikipedia inte skulle ha några restriktioner är naturligtvis fel. Det fick scientologerna erfara för en tid sedan.

Men om man börjar berätta om vilka system Wikipedia har, så är det inte särskilt intressant för de flesta kritiker, och särskilt inte för Smith eftersom han inte bekymrar sig om att göra research. Han hävdar till exempel att Wikimedia Foundation är ”a clandestine corporation without any address or telephone.  It does not tolerate any investigation of it by anybody.” (källa, som ovan). Här är adressen. Och till höger anges Wikimedia Foundations ”Registered Agent”, vilket är den organisation som tar hand om eventuella juridiska klagomål. Jag hittade dit på mindre än fem minuter genom att söka på Google efter Wikipedia, klicka på den första länken (så att jag kom till Wikipedias huvudsida), klicka på länken ”Wikipedia” överst på sidan, klicka på länken ”Wikimedia Foundation” i den första meningen, titta på informationsskylten till höger, där länken ”wikimediafoundation.org” finns (”corporations” har  ”.com” i adressen, alltså en ”organisation”), och sedan klicka på länken ”Contact us” långt upp till vänster. Och det är bara en av kanske tio sätt att komma dit. På ”Contact Wikipedia”-länken till vänster på varenda sida i Wikipedia finns länken ”Contact us”, som leder till adressen. (Artikeln Wikimedia Foundation har för övrigt en geopositionering längst upp också, ifall man förstår sig på longitud och latitud.)

Det är såklart ett mindre klagomål. Men den större frågan är alltså: borde US Dept of Homeland Security ha stängt ner Wikipedia och dess systersajter för att det finns en risk att terrorister planerar nästa attack mot amerikaner där?

Ja, självklart, men först måste i så fall alla lika ”lätta” sätt att kommunicera också komma i fråga för nerstängning: epost, sms, chatt, irc, brev, röksignaler, morsemeddelanden via speglar, mobiltelefonsamtal, fast telefoni, och varför inte de där videofilmerna som Al-Qaida skickar till Al-Jazeera då och då (är man säker på att de inte innehåller hemliga koder?).

Kraven Smith ställde var tre:

(1)    hold a full and fair trial before a jury of Plaintiff’s peers;
(2)    and, issue an Order that defendant require the Foundation must open all of its files, financial and otherwise, and for defendant to fully investigate; and,
(3)    issue an Order that if defendant upon investigation finds terrorist roots therein, that defendant shut down all activities of the Foundation due to its threat as a tool used by terrorists, both foreign and domestic.

[Källa, fortfarande samma som ovan, men snart kommer en ny källa]

Det där var som sagt i februari. Hur gick det då?

Jag ska inte hålla er på halster. U.S. District & Bankruptcy Courts for the District of Columbia beslutade i april samma år att…

Smith inte hade visat tillräckliga stöd för att hans anklagelser stämde:

The party seeking mandamus has the ”burden of showing that [his] right to issuance of the writ is ‘clear and indisputable. [...] Petitioner does not establish any of these elements.

Vi kan alltså pusta ut. Wikipedia kommer inte att stängas ner av Homeland Security eller utredas för terroristbrott. Kanske för att det finns lättare sätt för amerikanskfientliga terrorister att kommunicera än på en av de tio mest besökta sajterna på nätet – driven av en ideell amerikansk organisation. Kanske för att Smith var så löjligt paranoid att det var lätt att hitta hål i hans resonemang.

Så vem vet vad som händer nästa gång?

Min gissning är den här:

Om terroristerna i Al-Qaida börjar redigera artiklarna – och jag har svårt att tänka mig att de skulle vara neutrala i sina redigeringar, vilket betyder att de skulle bli upptäckta ganska fort – då kommer personer såsom Virgil Griffith att ha fixat program som spårar de redigeringarna. Kanske blir det så Al-Qaida faller.

Tillbaka från Wikimania i Gdansk

Introduktion

Wikimania är den årliga konferensen för wikipedianer, wikimedianer, forskare, journalister, Jimmy Wales, Wikimedia Foundation och annat löst folk. I år ägde den, som Lars Aronsson skrev tidigare, rum i Gdansk i Polen. (För den som funderar över namnkonflikten Gdansk/Danzig har Liam Wyatt lösningen.) Wikimedia Sverige åkte dit med en delegation på hela 12 personer, och då har vi ändå bara räknat de som kommer från Sverige. Medlemmar från andra länder utgör nästan en handfull, och därtill kommer en grupp svensktalande på en handfull till.

Förberedelser

Det här årets Wikimania började skakigt. Två veckor innan konferensen skulle börja fanns ingen registrering. En vecka innan hade vi inte fått någon bekräftelse på att vi hade någonstans att bo. Till slut visste vi inte ens om konferensen skulle bli av.  Jag har hört från en god källa att Wikimedia Foundation funderade på att gå in och ta över, när saker och ting inte ordnades, men att de till slut beslutade sig att skicka stödtrupper istället. Ett par personer från Wikimedia Sverige hjälpte också till med att få till saker eftersom vi kom dit dagen före konferensen. Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, nämnde i sitt tal att det alltid brukar vara så här: kaos innan och sedan hjälper alla till för att det ska bli något, men flera andra har sagt att det här är det värsta kaoset hittills.

Resan dit

Kölvatten i baltiska havet. Den vackraste delen av havet.

Vi var 8 personer som den 7 juli reste från Stockholm, via Nynäshamn, medelst färja, till Gdansk: jag, Jan Ainali, Lars Aronsson, Kristoffer Mellberg, Einar Spetz, Bengt Oberger, Axel Pettersson och Jon Harald Søby. Resterande svenskar tog sig dit på egen hand – och vi ser fram emot deras berättelser också.

Färjeturen pågick mellan 18.00 och 13.00 påföljande dag. Under resan fick vi veta att Pierogi (knyten med spenat) var den kommande veckans standardmat för alla vegetarianer, att staden Sopot rekommenderades eftersom där var ett ”jävla hålligång”, och att kölvattnet var den vackraste delen av havet – enligt Polferries broschyr.

På vägen till konferenscentret passerade vi en historisk plats, nämligen före detta Leninvarvet, det ställe där Lech Wałęsa och de andra arbetarna startade en strejk 1980 vilket ledde till att Wałęsa senare blev den förste folkvalde presidenten i Polen.

Registrering och bostadsproblem

När vi kom fram till konferenscentret (egentligen en konserthall på en ö i Gdansk) upptäckte 3 av 8 resenärer att de inte var registrerade för att komma in, och att de saknade plats att bo. Vi var inte de enda med det problemet. Som tur var lyckades alla så småningom få platser att bo på och bara de preliminära inträdesbrickorna var något som visade att det över huvud taget varit ett problem med registreringen. Till slut fick de tre ”oregistrerade” också vanliga inträdesbrickor. Själv bodde jag tillsammans med Cormac Lawler, en av dem som startade Wikiversity. Vårt rum var mindre spartanskt än den engelska termen ”dorm” antydde (ungefär ”korridorsboende”). Det var mer som ett halvbra hotell med lakan som byttes varje dag.

WikiSym

De senaste åren har Wikimania föregåtts av en konferens som heter WikiSym – the international symposium of wikis and open collaboration. Det är egentligen en forskar- och teknikerkonferens, men den stöds av bland andra Wikimedia Foundation. Flera svenskar deltog, däribland Martin Hellberg Olsson och Anna Bauer. Jag slank in där som hastigast, och det verkade mycket intressant, men det är ganska dyrt, så jag stannade inte.

Wikimania startar

Sue Gardner (i tuff tävling om uppmärksamheten med Emma i bakgrunden)

Efter en dag (när vi som sagt hjälpte till), började äntligen Wikimania. Sammanlagt var det nära 500 deltagare. Traditionsenligt börjar konferensen med att Sue Gardner talar (medan Jimmy Wales avslutningstalar). Hon berättade om vad som har hänt i det stora projektet för att dra upp WMF:s femårsstrategier, och nämnde fem saker som WMF kommer att prioritera. Jag tror inte att många tänker på att WMF är oerhört transparent och påverkbart. Det är inte många organisationer som låter alla, såväl anställda som frivilliga (och till och med de som inte är frivilliga) påverka den framtida riktningen i så hög grad som WMF.

Därefter intog Wikimedia Foundations styrelse scenen. Alldeles innan Wikimania hade de drygt 30 chaptren valt in två ledamöter, Phoebe Ayers (ny) och Arne Klempert (förlängning), vilket betyder att den förre ordföranden Michael Snow nu får mer tid att redigera artiklar igen. Phoebe är en av de få personer som skrivit en bok om Wikipedia: John Broughton, Andrew Lih, Dan Tapscott & Anthony Williams, samt jag själv hör till den lilla skaran. (Under Wikimania fick jag träffa två av dem – John har jag träffat tidigare.)

Konferensen

Själva konferensen bestod av tre dagar med 12-16 föreläsningar per dag, och fyra olika salar. Alla missade alltså en hel del. Själv missade jag nästan allt eftersom jag träffade så mycket folk och hängde i korridorerna eller var på möten med olika personer bland de anställda eller blev intervjuad. Därför kan jag inte säga mycket om de olika föreläsningarna, utan har tänkt att se så mycket jag orkar när de lägger upp filmerna därifrån på Commons.

Några av deltagarna

Men jag har ändå rätt mycket intryck av konferensen: det var varmt, internetuppkopplingen var skakig, luncherna var… polska… och det syntes kända Wikipedia-namn överallt. En del kände man inte igen förrän man fick se användarnamnet. Jag hade till exempel inte träffat Mike tidigare, och det var en rolig bekantskap.

Den första kvällen spelade symfoniorkestern. Det var en speciell händelse som programbladet berättar mer om.

Övrigt om själva konferensen: Det pratades, skrattades och knöts en hel del kontakter. Helt klart värt att vara med på.

Truth in numbers?

Den andra kvällen var det världspremiär för filmen ”Truth in numbers?”, en film som varit på gång sedan 2005 (och som jag i Så fungerar Wikipedia trodde skulle ha premiär 2008). Filmens producenter var där och svarade på frågor om hur de hade följt Jimmy Wales världen runt och intervjuat wikipedianer samt ett par av Wikipedias hårdaste kritiker. En, Andrew Keen, förekom ymnigt och yttrade bland annat de numera klassiska orden: ”Wales’ thinking, if you can call it that [...]”. Efteråt berättade producenterna om vad som hände bakom kameran, bland annat att Keen gillade Wikipedia (i eftertexterna kan man se att han tycker att artikeln om honom i Wikipedia är bra), men att han gör det för att han tjänar pengar på det, eftersom varje projekt behöver en antagonist.

Några wikipedianer ogillade dock filmen, bland andra Liam Wyatt, som nyligen varit i Sverige. Han kände sig attackerad av filmen, och tyckte att en hel del av kritiken fick stå oemotsagd. En av de punkter som han och andra reagerade på var att Wikipedias skribenter är amatörer medan journalister och skribenter på andra uppslagsverk är experter. Det här skapar en onödig falsk dikotomi, menade Wyatt. Många som skriver på Wikipedia är experter – faktiskt fler än vad man ofta tror. Och allt som står i tidningar, traditionella uppslagsverk, böcker, eller forskaruppsatser är inte heller sant – trots att de kan vara skrivna av experter.

För min del tror jag att filmen kommer att lyckas med sitt syfte – att starta en större diskussion om Wikipedia. Vi får se om SVT eller TV4 köper in den dokumentären. Alla som har någon auktoritet där får gärna kontakta oss så förmedlar vi kontakten för att kunna visa den.

Bokhylleprojektet

Många av mina möten (som var orsaken att jag inte gick på så många föreläsningar) hade att göra med bokhylleprojektet. Jag skriver just nu nämligen ganska mycket på deras informationsmaterial, till exempel på den här broschyren för universitetsstudenter. Efter att ha varit nere i en svacka när förra projektledaren bara hoppade av utan förvarning, har projektet nu kommit igång ordentligt, och snart kommer en hel radda ”produkter” att levereras. I mina ögon är det här ett bra sätt att samordna alla som ändå håller på att göra informationsmaterial, så jag hoppas att det projektet får fortsätta ett tag till.

Möte med Sue Gardner

Mitt stora minne från den här Wikimania kommer dock att vara mitt möte med Sue Gardner.

I två dagar hade jag försökt att få mer än bara någon halvminut med henne, missat henne, lyckats hamna i andra grejer när hon varit ledig, och så vidare. Med tanke på hur enormt upptagen hon brukar vara hade jag suttit bredvid hennes personliga sekreterare och fått honom att föra in mig i schemat, och ändå misslyckats, eftersom hon stuckit i väg med WMF:s styrelse. Till slut höll jag på att ge upp. Då får jag se henne i samband med Wikichixs fototillfälle och går dit. Sekreteraren säger att det är min tur härnäst. Jag väntar medan hon pratar med folk och hamnar själv i ett samtal, så att hon får vänta på mig, men till slut är alla hinder övervunna. Jag föreslår att vi ska ta något att dricka på hotellet bredvid och hon är på. Vi sitter där och pratar bredvid kanalen vid hotell Grenlowsky (?) från 14.15 till närmare kl 17.30, om Regionarkivet, om Nordiska museet, om kvinnors närvaro på Wikipedia, om Wikimania, om Sue, om mig, om Truth in numbers?, om Wikipedias framtid, om Wikimedia Foundation och mycket annat. Jag har ännu inte gått igenom allt vi pratade om, men det var helt enkelt ett fantastiskt tillfälle.

Jag och Sue Gardner (mfl) på Wikipedia Academy 2008

Senare kom Cary Bass, Wikimedia Foundations frivillig-koordinator, och en hel hög andra, inklusive Sebastian Moleski och Pavel Richter från Wikimedia Deutschland. Vi bestämde oss för att gå ut och äta, så mitt möte med Sue slutade inte förrän strax innan kl 20.00 när Truth in Numbers? skulle börja.

Jimbos tal

Sedan något år har Jimmy Wales en ny inriktning på Wikipedia: han försöker göra mer för att sprida Wikipedia i andra delar av världen. Därför har han börjat göra intervjuer med folk från Afrika och Asien där Wikipedia fortfarande inte är stort, för att se vad orsaken kan vara. Hans tal borde vara uppe på Commons hyggligt snart. Kolla gärna in det.

Resan hem

Vi var bara 7 som åkte tillbaka till Sverige (lite svinn får man räkna med…), men efter fyra dagar i överhetta var det skönt att komma ut på havet. Tills vi satte oss bredvid mistluren…

Sedan blev vi blåsta på en massa pengar av världens mest inkompetenta kypare (vilket kanske gör oss till världens mest inkompetenta matgäster, men vi var faktiskt bara intresserade av att komma därifrån). Och något Sopot blev det inte heller, trots att det sägs vara ett ”jävla hålligång” där.

Nästa Wikimania

Nästa Wikimania äger rum i Haifa, i Israel, om drygt ett år. Israelerna studerade noga vad polackerna hade gjort – och kommer troligen att lyckas bara de gör tvärtom. (Annonseringen av att lägga Wikimania i Haifa kom förresten två veckor innan Ship to Gaza.) Det ser jag fram emot.

Om du har några kommentarer om dina erfarenheter i Gdansk eller vill veta mer om något jag skrivit ovan, får du gärna skriva en kommantar nedan.

(Anmärkning: Mina egna bilder från Wikimania kommer att dröja något, av tekniska skäl.)

En miljard redigeringar

Idag meddelades att det sammanlagt gjorts över en miljard redigeringar på Wikimedia Foundations olika projekt sedan starten. Det motsvarar ungefär 12.000 redigeringar – i timmen. Vi får se hur många redigeringar som gjorts när Wikipedia fyller 10 i januari 2011.

Kuriosa: det sägs att den allra första redigeringen var Jimmy Wales som skrev ”Hello world”.