För strax över en vecka sedan rapporterade vi om hur en riksdagsmotion plagierat Wikipedia. Hur går det med den saken?
Jo, under tiden jag var på resa kom följande svar från en av de fyra riksdagsledamöter som stod bakom motionen, nämligen Finn Bengtsson:
Bäste Lennart Guldbrandsson.
Har varit bortrest sedan i torsdags, varför jag läste Ditt mail först nyligen och vill naturligtvis ge Dig ett svar på detta.
Först, tack för Ditt mail. Det är bra att Du upplyser oss om det som kommit till Din kännedom angående vår motion 2010/2011: M1498 i relation till Er ideella förening Wikimedia Sverige. Sedan, i det aktuella fallet var det en olyckshändelse, som förhoppningsvis ändå av de många kommentarer jag/vi fått på motionens innehåll förefaller ha marknadsfört Wikipedia på ett positivt sätt snarare än att ses som att motionen enbart har att profitera på den kunskap som där står att finna.
Det här är ett intressant sätt att börja ett svar på ett brev om plagiat. 1) Det var en olyckshändelse och 2) Det har gett Wikipedia reklam. Jag tror att skolelever runtom i Sverige ser mycket ljust på det här beskedet från riksdagen. Inte ett ord om att plagiat är något som alla bör undvika. Vi fortsätter läsa – det kanske kommer senare:
I det här fallet förbereddes motionen genom först författa en sammanställning av den nya diskrimineringslagstiftningen och beskriva dess däri äldre och nya grunder antagna för diskriminering. Detta arbete följdes sedan av vårt förslag i motionen till översyn av möjligheten att det, enligt vår mening, negativa tänkandet visavi medmänniskor som finns förestavade i den så kallde Jantelagen skulle kunna utgöra ännu en grund för diskriminering. En sådan möjlighet i lagstiftningen skulle kunna verka positivt socialt normerande för att på sikt ändra vår förklenande attityd till andra människors framgång när sådant agerande förekommer.
Härnäst kommer en redogörelse för bakgrunden till själva motionen. Kortfattat kan man säga att de såg ett behov av en motion. Oavsett om man får en skoluppgift eller får en idé själv, så är det en bakgrund som inte påverkar själva situationen, att man plagierar. Det finns inte gradskillnader, såsom det gör ifall man skulle ha ihjäl någon – mord och dråp. Det finns inte medvetet plagiat och omedvetet plagiat. Men vi fortsätter läsa:
För att knyta ihop vårt resonemang om diskrimineringslagstiftningsöversyn på detta område, krävdes emellertid också en detaljerad beskrivning av vad den sociala normen i den så kallade Jantelagen innebär. Information om detta hämtades från bland annat Nationalencyklopedin (NE) och Wikipedia.
I det här läget bekräftar riksdagsledamoten det som framkommit tidigare: riksdagsledamöter använder Wikipedia för att ta reda på bakgrundsinformation. Det är bra att de använder flera källor.
Under arbetet fanns inga möjligheter att flytta information från NE till motionen för att där bearbetas till ny text, men det gick att göra från Wikipedia.
Här finns två tolkningar. Den ena tolkningen är att det inte gick rent praktiskt att kopiera texten från NE. Det kan vi kalla ”klipp-och-klistra-tolkningen”. Den andra tolkningen är att författarna såg att det fanns ett ©-tecken någonstans i NE, tänkte att det betydde att man inte får kopiera hur som helst, och lät bli, medan de inte såg något © i Wikipedia (eller har hört att Wikipedia är fritt att återanvända). Den tolkningen kan vi kalla ”den mest troliga förklaringen”.
Det olycksfall som sedan inträffade var att den version av motionen som lades i riksdagens mall var denna förarbetstext som fanns och inte den slutbearbetade versionen. Resultatet blev alltså att, tillsammans med all annan originaltext av oss i motionen, så blev också bitar av Wikipediainnehåll närmast oförändrat kvar mitt i motionen.
Med andra ord: de skickade in en tidigare version av motionen än den färdigställda versionen. Sånt är lätt hänt. Jag har själv gjort liknande saker. Men en fråga kvarstår: Jag undrar hur den slutbearbetade versionen ser ut och om man i så fall skulle kunna få läsa den (och jämföra den med förarbetstexten). Förresten, det finns en fråga till: om det är så att man märker att man skickat in fel version av en motion – och det till och med påpekas av andra, finns det inga sätt att dra tillbaka/uppdatera/korrigera motioner? Det vore ju högst pinsamt om något man skrev fanns kvar i tid och evighet och man hade råkat stava fel.
Detta var inte vår mening, men skylls hög arbetsbelastning under den korta allmänna motionstiden när många olika motioner är under bearbetning samtidigt. Detta är emellertid ingen fullt godtagbar ursäkt, men en faktisk förklaring till hur detta kunnat hända utan att vara en intention i sig.
Jag förstår. Författarna hade mycket att göra, skickade in fel version, och nu kommer en ursä… nja, en förklaring. Kanske. Låt mig kort göra ett avbrott här och citera en text som finns på Uppsala universitets webbplats:
”Plagiat är en så allvarlig form av vilseledande att den normala åtgärden är att avstänga den fuskande studenten i 1-6 månader från alla studier. Motsvarande åtgärder tillämpas även vid andra typer av fusk.”
Citatet är yttrat av Umeå universitets icke namngivna rektor (rektor just nu är Lena Gustafsson men hon tillträdde efter att dokumentet uppdaterades, så jag gissar att dåvarande rektor var Göran Sandberg, men det kan ha varit någon tidigare rektor – man tycker att de borde angett källa lite tydligare).
Uppsala universitet fortsätter sin text om plagiat så här:
Lösningen på problemet med ökande plagiat är sannolikt mångfacetterad. Det kan till exempel krävas:
- mer tid till färdighetsträning, dvs korrekt akademiskt skrivande och källkritik/källhantering
- bättre information om vad som är tillåtet,
- utveckling av undervisningsformerna så att de inkluderar moment som ökar förståelsen för vad som är tillåtet,
- utveckling av examinationen för att försvåra plagiat,
- medvetet arbete med att skapa en bra dialog med studenterna,
- översyn av kursupplägget och den totala arbetsmängden eller en mix av några av dessa delar.
Utan vidare kommentarer fortsätter vi med Finn Bengtssons mail:
Det som känns bra är att varje hyperlänk som också finns kvar i texten för läsaren av motionen till just Wikipedias originalhänvisningar. Således uppfattar jag det som att det i det aktuella fallet blivit så bra som det kunde bli för både oss motionärer och Wikipedia, även om det definitivt inte var vår mening att det skulle bli så här från början.
Bengtsson menar att alltså att om man hänvisar till andra dokument på andra ställen på samma webbplats så är det tillräckligt, eller till och med ”så bra som det kunde bli”.
Det som möjligen bekymrar mig mera är det Du skriver om att riksdagen som institution verkar ha återkommande problem med sina transaktioner med Wikipedia. Om det dessutom kan förespås att detta kommer att fortsätta i framtiden, så finns all anledning att analysera i större detalj hur ett nytt kraftfullt medium som sökmotorn Wikipedia kommit att innebära för vårt (och även regeringens arbete, vill jag tro).
Jag vill här passa på att tillägga att riksdagen inte är ensamma i sina återkommande problem med Wikipedia. Det är heller inte särskilt konstigt att man har problem att förstå hur Wikipedia fungerar. Jag var tvungen att använda en hel bok för att förklara saken. Att blanda ihop Wikipedia med sökmotorer är ett exempel på ett inte helt ovanligt fel. I själva verket är Wikipedia ett uppslagsverk, om än rätt icke-traditionellt.
Jag håller inte för osannolikt att det i många av våra plattformar för att utforma politiken, exempelvis propositioner, utskottsbetänkanden, skriftliga frågor, interpellationer, kammardebatter (kammarprotokollen), motioner, m.m. finns faktaundefrlag som hämtats från olika kunskapsförmedlare men som inte har refererats till på ett korrekt sätt. Just här kan kanske problemen/fördelarna med ny teknik som den informationsteknologi på vilken bland annat Wikipedia bygger utgöra ett särskilt angeläget område att analyser för framtiden.
Här lämnar Finn Bengtsson en öppning för dels att vi inom Wikimedia Sverige kan komma och hjälpa riksdagen genom utbildning, dels att det finns ytterligare saker Wikipedia och den teknik som Wikipedia kan sägas representera går att användas till.
Jag ser att Ni har ett möte den 25-26 november kring detta här i Stockholm. Jag ska se om jag kan göra mig fri från andra engagemang då, kanske i första hand med inriktning på att lyssna till Din egen föredragning på torsdagseftermiddagen. Skulle detta inte gå för mig ddenna gång, tycker jag ändå att frågeställningen för oss rikspolitiker kan ses så angelägen att vi kan ha anledning att komma tillbaka till den i ett annat sammanhang.
Alla riksdagsledamöter är givetvis välkomna till Wikipedia Academy, om det inte är så att vi kan hålla ett separat möte med dem.
Mvh Finn
***********************************************************************************
Finn Bengtsson, Linköping, Östergötland
Leg.läkare, professor/MD, PhD, professor
Riksdagsledamot (M)/Member of Parliament (Moderat Party)
Socialförsäkringsutskottet/
Standing Committee for Social Insurance
Vänta, vad? Finn Bengtsson är professor! För att bli professor krävs en hel del. Men det är klart: det finns kanske inte så många ställen att läsa om hur man ska göra för att undvika plagiat. Eller? Lund, Umeå, Linköping, Göteborg, Mälardalen, Skolverket…
För den som undrar:
1. Ja, man ska ange källa när man använt material ur Wikipedia
2. Ja, man får använda text (och bilder) ur Wikipedia. Wikipedia ligger under en fri licens. Men man får göra det förutsatt att man anger källa. (Det enklaste sättet är att hyperlänka till rätt version av artikeln – klicka på ”citera denna artikel” i menyn till vänster)
3. Plagiat och upphovsrätt överlappar, men är inte samma sak. En enkel översikt:
- ”To be or not to be; that is the question”
av Lennart Guldbrandsson
= plagiat, men inte upphovsrättsbrott (Shakespeare har varit död för länge)
av Finn Bengtsson
= inte plagiat men upphovsrättsbrott (eftersom jag skulle använda det utanför citaträtten)
- Jag tar med hela det ovanstående talet i en bok.
av Lennart Guldbrandsson
= både plagiat och upphovsrättsbrott
- Jag blir riksdagsledamot och skriver en egen motion efter eget huvud
= inte plagiat och inte upphovsrättsbrott
