Gästinlägg: Open access och Wikipedia

Jan Hagerlid

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia

Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.

Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?

Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Open access-logotypen

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Hur utbrett open access är inom olika discipliner

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.

Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.

Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.

Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.

Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]

Sista chansen att påverka handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn‏

Lanseringsmöte för handboken i upphovsrätt

Nu har vi kommit in i maj, och snart är det dags att avsluta arbetet med handboken i upphovsrätt för ABM-sektorn. Vi har haft ett par fysiska träffar, och jag har fått mycket input som jag har försökt att väva in i texten, men det är alltid bättre när folk skriver själva än när jag ska tolka vad andra har sagt. Så gå in på sidan, skapa ett konto (du får vara anonym om du vill) och skriv vad du har för erfarenhet av de olika frågorna. Ju fler, desto bättre. Det behöver inte ta så lång tid, samtidigt som det har stor betydelse för hela ABM-sektorn.

Framför allt kanske jag ska trycka på en stor förändring sedan första mötet: resultatet kommer bli en webbplats och en broschyr. Broschyren tar bara upp de största frågorna, medan webbplatsen täcker upp det mesta. Båda kommer att presenteras vitt och brett i månadsskiftet maj/juni (mer detaljer väldigt snart).

Därför är det bra om du kan bidra till innehållet redan nu. Deadline är den 10 maj, d.v.s. nu på torsdag. Du har alltså flera dagar på dig att läsa igenom och bidra.

Glöm inte det: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok

Tack på förhand!

Vill du jobba med Wikipedia, arkiv, bibliotek och museer?

Nu kan Wikimedia Sverige äntligen ge dig chansen att jobba på den europeiska arenan. Just det, vi söker just nu en person som vill jobba inom ett häftigt EU-projekt med mycket kontakt med arkiv, bibliotek och museer samt trevliga wikimedianer.

Tjänsten sträcker sig från april 2012 och 20 månader framåt. Ansök nu till jobb@wikimedia.se.

Uppgiften är att genomföra Wikimedia Sveriges del av projektet Europeana Awareness på ett framgångsrikt sätt. För att göra det, ska du:

• Driva projektet framåt och se till att målen uppfylls.
• Förbereda och arrangera sex GLAM-wiki-konferenser i sex olika länder (Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Polen, Sverige och Storbritannien) med hjälp av lokala stödföreningar och ABM-sektorn i respektive land.
• Förbereda och arrangera ett Wiki Loves Monuments-liknande evenemang i majoriteten av EU-länderna.
• Skriva en rapport om hur Europeana Foundations medlemsorganisationer och Wikimedia-rörelsen kan fortsätta samarbeta baserat på erfarenheterna i detta projekt.
• Jobba tillsammans dels med företrädare för Wikimedia Foundations lokala stödföreningar runt om i Europa, och med företrädare för arkiv, bibliotek och museer.
• Rapportera löpande enligt Europeana Awareness-projektbeskrivningen.
• Utveckla och bevara en positiv bild av Wikimedia Sverige mot samarbetspartners.

Läs mer om tjänsten på Wikimedia Sveriges webbplats.

Ansökan med personligt brev, meritförteckning, eventuella referenser/arbetsprover, tidigast möjliga startdatum och löneanspråk skall inkomma till jobb@wikimedia.se senast 30 mars.

Har du ytterligare frågor, är du välkommen att maila till jobb@wikimedia.se.

Edit-a-thon #1 – tema fåglar

Bild: Cyanistes caeruleus 3 Luc Viatour.jpg Foto: Luc Viatour Licens: CC-BY-SA-3.0

I en serie edit-a-thons som Wikimedia Sverige kommer att genomföra i år är den första på tema fåglar, 24 mars.

Men för att ta ett steg tillbaks, vad är ett edit-a-thon? Det är helt enkelt ett tillfälle att träffas och redigerar på Wikipedia tillsammans. Även kallat Wiki-Lan eller redigeringsträffar är detta ett koncept som återkommer i många andra länder. Att redigera tillsammans ger en möjlighet att motivera varandra, utbyta kunskaper och att ge varandra återkoppling på det man gör redan innan man trycker på Spara vilket kan vara en trygghet speciellt om man är nybörjare. Det är en utmärkt inkörsport om man har funderat på att redigera, men inte riktigt har kommit sig för. Just den här träffen kommer att handla om fåglar. På Wikipedia finns ett projekt för fåglar som är aktivt och framgångsrikt och flera ornitologer hjälper till där. Under februari kördes dessutom ett program som automatskapade ett stort antal artiklar utifrån ett antal databaser som kan behöva kontrolleras att de blev korrekta. Vi kommer att hålla till på Wikimedia Sveriges kontor i Stockholm. Vi har möjlighet att skaffa bra facklitteratur till träffen ifall det finns något behov. Har du några idéer på det så hör av dig.

Låter det spännande och vill du vara med? Vill du lära dig mer om Wikipedia eller brinner du för fåglar? Anmäl dig på Facebook eller på Wikipedia, ta den du känner dig mest bekväm med.

10 000 fågelarter på svenska

Wikipedia blir aldrig komplett. Det finns oändligt många artiklar att skriva, men inte oändligt många människor med oändligt mycket tid för artikelskrivande. Drömmen om en värld där varje människa fritt kan ta del av all världens kunskap förblir därför en dröm.

En som ser till att vi kommer lite närmare att förverkliga drömmen är Sverker Johansson, på Wikipedia känd som Lsj, som tagit tekniken till hjälp. Vi lämnar ordet till honom:

Sverker Johansson

Inom vissa begränsade områden kan vår dröm faktiskt uppnås. Om det finns många snarlika artiklar att skriva inom ett område, så kan enkla standardiserade artiklar skapas av en robot, ett litet datorprogram som automatredigerar Wikipedia. Artiklarna blir inga litterära mästerverk, men de innehåller basfakta om artikelämnet och länkar till vidare läsning. En sådan artikel är betydligt bättre än ingen artikel alls, och kan bli en grund när en människa så småningom vill skriva vidare om ämnet.

Jag har just slutfört ett första experiment med robotskapande av artiklar i större skala på svenska Wikipedia. Detta inspirerades av liknande experiment som genomförts på nederländska Wikipedia, och föregicks av en lång diskussion på Bybrunnen. Det finns många olika åsikter om robotskapande. En del wikipedianer hade principiella eller känslomässiga invändningar, medan andra var mer bekymrade för kvaliteten på artiklarna. Många kunde dock se potentialen i robotskapande, hur det skulle kunna föra oss närmare drömmen om den kompletta encyklopedin.

Det ligger i sakens natur att robotar inte är lika kreativa som människor, utan bara upprepar samma standardformuleringar. Å andra sidan ligger det också i sakens natur att robotar mer pålitligt än människor kan skapa den formella strukturen i en artikel, med korrekt faktabox och liknande. Det blir inga lyriska höjder i artiklarna, men heller inga slarvfel. Kärnfrågan i debatten kretsade kring om en sådan tråkig minimal artikel med korrekta basfakta är bättre eller sämre än ingen artikel alls. För vi ska inte tro att det finns något annat alternativ för den stora majoriteten potentiella artikelämnen. Det finns mer än en miljon olika insekter på jorden. Under överskådlig framtid så har vi antingen inga artiklar alls om 99% av dessa, eller så har vi robotskapade artiklar. Att människor skulle skriva artiklar om en miljon småkryp finns inte på kartan, så det är inte meningsfullt att ställa robotartiklar mot människoartiklar, den korrekta jämförelsen är robotartiklar mot rödlänkar. Vilket är minst dåligt?

Tamarisksparv har nu fått en robotskapad artikel på Wikipedia.

Hur som helst, så småningom nåddes tillräcklig konsensus om att det här var värt ett försök. Jag hade varit drivande i diskussionen, och tyckte att det hela lät kul, så jag gav mig på att försöka skapa en robot för artikelskapande. Det område som jag valde att börja med är fågelarter. Fåglarna är lämpliga för för ett sådant här robotprojekt av flera skäl:

• Databaser med basfakta om alla fåglar finns öppet tillgängliga och nedladdningsbara.
• Det finns tillräckligt många fåglar för att det ska bli ett seriöst test av robotens kapacitet, men tillräckligt få för att det ska vara hanterbart.
• Fåglar är ett område som intresserar ganska många människor, men svenska Wikipedia hade ändå stora luckor bland fåglarna. Innan jag började hade vi artiklar om ungefär 1200 av världens 10000 fågelarter.

Ett första test med en handfull artiklar ledde till vidare diskussioner om hur mycket man egentligen skulle försöka få med i artiklarna. Att göra artiklar som bara innehåller taxonomi skulle vara enkelt och idiotsäkert men ganska trist. Det skulle bli mycket trevligare artiklar om man kunde få med bilder, utbredningsområde, och annat smått och gott. Men samtidigt skapar detta problem. En robot kan plocka upp bilder på rätt fågel från Wikimedia Commons, förutsatt att de är korrekt kategoriserade där, men en robot kan inte välja ut trevliga bilder av god kvalitet utan måste plocka på måfå. Därför kan det lätt bli konstiga eller dåliga bilder. Utbredningsområde finns bara tillgängligt på engelska, och då kommer vi till den stora stötestenen för robotar: maskinöversättning. Det är hopplöst att få till god svenska med maskinöversättning. Det bästa som en robot kan åstadkomma är text som är begriplig och som en människa kan skriva om till god svenska utan att gå till originalkällan. Utbredningsområdet tillför värdefull information till artiklarna, men den oundvikligen klumpiga svenskan ger samtidigt robotmotståndare vatten på sin kvarn. En viktig fråga för framtida robotprojekt är därför vilken ambitionsnivå man vill ha. Enkla artiklar som inte innehåller något konstigt men heller inget kul, eller mer ambitiösa och informativa artiklar som samtidigt löper större risk att bli fel?

Vi landade i att göra fågelartiklarna åt det ambitiösa hållet, med all information som gick att få ihop, men samtidigt med en viss felprocent i bildval och översättningar. Då infann sig nästa diskussionsfråga – hur snabbt skulle roboten köra på med artikelskapandet? Fick den lov att köra för fullt, eller skulle den gå i strypkoppel så att människor hann med att kolla artiklarna lika snabbt som de skapades? Där var vi inte helt överens, men det slutade med att roboten körde ganska sakta någon vecka i början, medan vi letade fel och jag trimmade in programkoden. Sedan fick boten sätta fart, och de sista 5000 fåglarna skapades i full robotfart på 36 timmar. Alla robotskapade artiklar samlas i kategorin Robotskapade fågelartiklar för att förenkla kontrolläsning och finputs. I skrivande stund finns det 6938 artiklar där, gå gärna dit och kontrollera en artikel!

En liten restpost med fåglar återstår där olika källor motsäger varandra. Olika källor kanske placerar samma art i olika släkten, eller är oense om ifall en viss fågel är en egen art eller bara en underart till en annan. Sådant kan inte en robot lösa. Därför har jag bara skapat de 8000 nya fåglar som källorna är överens om.

Vad det tekniska beträffar så har jag använt MS Excel för att hantera databaser och sätta samman faktauppgifter till artikeltext. Själva artikelskapandet gjordes sedan med pywikipedia. Excel är smidigt på många sätt, men tyvärr tänjer det här projektet på Excels kapacitet och när man slår i taket så hanteras det inte snyggt av Excel. Man kan fylla på mer och mer data i ett Excel-ark utan att den klagar – men är det för mycket så vägrar den sedan att spara. Jag förlorade en del arbete på det sättet. Pywikipedia är däremot väldigt trevligt att jobba med, ett utmärkt verktyg för den som vill robotredigera Wikipedia.

Sammantaget så uppfattar jag det här som ett lyckat experiment. Artiklarna är inte perfekta, men många användare har skrivit att de är över förväntan. Och nog är det väl värt något att svenska Wikipedia har gått från drygt 10% täckning av världens fåglar till nära nog 100%.

Vill du göra samma sak själv inom ett annat ämne? Låter det krångligt? Läs Wikipediaanvändaren Naskos fantastiska och enkla steg-för-steg guide till hur man gå till väga!

Wikipedia fyller 11 år!

Wikipedia cupcakes, foto: Missvain, licens: Public Domain

Idag (om du läser det här den 15:e januari) fyller Wikipedia år. Grattis på födelsedagen!

Sen förra årets firande och festande har både Wikipedia och Wikimedia Sverige tagit stora steg framåt. Wikipedia har med marginal passerat 20 miljoner artiklar och finns nu på 282 språk. Svenskspråkiga Wikipedia passerade 400 000 artiklar i juni med artikeln om Venusfigurinerna i Balzi Rossi och har sedan dess räknat in över 20 000 nya artiklar. Wikimedia Commons, mediadatabasen med alla bilder, filmer och ljudklipp, passerade 10 miljoner uppladdade filer i april. Sen dess har bland annat fototävlingen Wiki Loves Monuments sett till att antalet fria filer nu är över 12 miljoner!

Wikimedia Sverige har tagit stora steg framåt under året och varit ute på fotosafaris, deltagit på mässor samt genomfört projekt och tävlingar tillsammans med våra samarbetspartners. Men framför allt har vi skaffat ett kontor och börjat anställa personal för att öka stödet till gemenskapen och hjälpa projekten att fortsätta växa framöver.

Som en avslutning och ett extra grattis sträcker vi lite på oss och ser och lyssnar på vad några nobelpristagare har att säga om Wikipedia. Grattis igen alla inblandade!

Originellt schmoriginellt i Svenska Dagbladet

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Ai Weiwei, aktuell med konstutställningar på Louisiana och Magasin 3, samt för nu pågående trakasserier av kinesiska myndigheter

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Svenska Dagbladet 1884, innan Wikipedia kunde hjälpa till med texten

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Ge Wikimedia en kvart eller två om dagen

Elisabeth Åsbrink på Bok-och biblioteksmässan 2011. Foto:User:Vogler

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Ann Heberlein på Vetenskapsmässan i Göteborg 2011. Foto: Vogler

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Kunskapspris ger kunskap

Eftermiddagen den andre november var det dags för den ärofulla prisutdelningen av Wikipedias Nobeltävling. Det skedde i Nobelmuseets forskningsbibliotek, som ligger i en 1500-talskällare under museet i Gamla stan i Stockholm. När man närmade sig museet kände man nästan de historiska vingslagen från Stockholms blodbad. Vi som kom tillsammans, Adville, Malecram, Dani AM och Katy AM, stannade upp vid Stortorget och tittade på huset som har minnesstenar inmurade i väggen för vart huvud som rullade de dagarna i november för så många år sedan.

Jan och Tobias vid prisutdelningen. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Därefter var det dags att gå in i huset som lyfter fram och låter en beskåda de över 800 eminenta personernas fotografier i taket som har fått Nobelpriset. Ett hus om kunskap som gagnar mänskligheten, både till kropp och själ. Detta är den perfekta platsen att dela ut Wikipedias pris i veckotävlingen om nobelpristagarna. Där möttes vi av den trevliga personalen från museet som ställt upp med sina expertkunskaper.

Efter en liten rundvandring där vi tittade på utställningen om Marie Curie, som fick priset två gånger, och vars man och dotter också fick det, var det dags att gå ner i källaren och träffa resten av det härliga gänget från Wikipedia som hade samlats för ceremonin. Taket var bågformat i röda tegelstenar, och som kontrast till det stod det bokhyllor med moderna böcker om vetenskapens mästare och även datorer med forskningsplatser. Web-kameran var riggad till internetsändning och det var en trevlig atmosfär bland de närvarande: Ainali, Haxpett, EinarSpetz, Hannibal, ArildV, Prolineserver, Helena, Tobias och vi fyra.

Tobias från museet presenterade sig och museet och berättade om samarbetet som vi har och hoppades på mer gemensamma aktiviteter framöver. Därefter tog Ainali över och gav oss lite statistik över deltagare och antalet utökade artiklar, vilket visade att en hel del förbättrades under tävlingen men med snart 900 pristagare så är det en hel del kvar att göra. Det är som gjort för en uppföljning av tävlingen nästa år.

När själva priserna skulle delas ut blev det tydligt att Wikipedia inte är ett Stockholmssyndrom, utan ett av kunskapen sammanfogat nätverk av personer utspridda över hela världen. Endast en av vinnarna, men med mig inräknat tre deltagare, var med i källaren. De övriga får se det på filmen eftersom de inte kunde närvara. De kommer även att få sina priser skickade till sig via posten istället.

Vinnaren i ekonomiklassen, Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, CC-BY-SA 3.0

Hannibal var den enda närvarande vinnaren, och han vann i kategorin Ekonomi genom att utveckla artikeln om Ragnar Frisch. Han fick boken Les Prix Nobel och chockladnobelprismedaljer av Nobelmuseet, samt pennor, klistermärken, pins och nyckelband av Wikimedia Sverige.

Efter prisutdelningen blev det frågestund där Tobias bland annat berättade varför Strindberg inte fick nobelpriset och att det kommer att dröja 50 år innan alla handlingar som visar varför Astrid Lindgren inte fick priset blir offentliga.

Ett stort tack till Nobelmuseet, och väl mött igen alla trevliga wikipedianer.

Med vänlig hälsning

Adville (Gästbloggare, tävlingsdeltagare och wikipediadomare)

Alla vinnare

Kategori	Artikel	Förbättring	Användare
Medicin	Barbara McClintock	[1]	Zaijaj
Fysik	Carl D. Anderson	[2]	Gyrogearloose
Litteratur	Czesław Miłosz	[3]	HellasGaia
Kemi	Otto Hahn	[4]	AFineHog
Fred	Al Gore	[5]	Elinnea
Ekonomi	Ragnar Frisch	[6]	Hannibal

Wikipedia hjälper forskning

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?