Fotografering av Damkronorna i Oskarshamn

Skrivstuga_Ishockey_för_damer_2014-12-22
Skrivstuga om damhockey. Foto: Axel Pettersson, CC BY-4.0.

I dag publicerar vi ett gästinlägg av Tomas Wahl. Han skriver om hockey på Wikipedia och tack vare honom kommer alla spelarna i det svenska damlandslaget snart att ha egna artiklar. Just nu är han dessutom på väg till Damkronornas träningsturnering i Oskarshamn för att ta bilder att komplettera artiklarna med. /AT

Jag har alltid gillat ishockey, och blev för några år sedan intresserad av Wikipedia via syrrans sambo. I december 2014 anordnade Wikimedia Sverige (WMSE) en skrivarstuga om damhockey. Jag hängde på och hade väldigt trevligt, samt bidrog till ett antal artiklar.

Efter skrivarstugan fortsatte jag att skriva lite då och då på några artiklar inom området. Jag tyckte det var synd att det var så få damspelare som hade artiklar och startade därför ett projekt på Wikipedia med målet att alla spelare som spelar i landslaget ska ha sidor och att de ska vara uppdaterade.

Projektet finns på Wikipedia:Projekt_ishockey/damhockey och i nuläget har 23 av 38 spelare egna sidor. Detta gäller alltså spelare som spelat i landslaget säsongen 2015/16. Häng gärna på projektet om du vill.

Senaste tiden har jag också börjat fundera på det här med bilder. Det är knappt någon av sidorna på damhockeyspelare som har bild nämligen. Med hjälp av Axel Pettersson på WMSE, som har hand om stöd till gemenskapen, tog jag därför kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och frågade om jag fick komma och fota Damkronorna i samband med en träningsturnering i Oskarshamn. Det gick alldeles utmärkt!

Min tanke är dels att ta vanliga porträttfoton, och dels att spela in en kort videosnutt (liknande dom som spelats in på Eurovision song contest tidigare) där varje spelare presenterar sig själv.

Idag onsdag åker jag ner till Oskarshamn, och imorgon torsdag kommer jag fota spelarna på hotellet de bor på. Fotoutrustning har jag fått låna från Wikimedia Sveriges teknikpool.

Jag är nervös. Inte direkt för att träffa spelarna, men jag oroar mig för att foton och filmer inte ska bli bra. Har inte direkt någon fotoerfarenhet, och det finns ju så många knappar på kamerorna. Men jag har fått guidning i utrustningen av Arild Vågen på WMSE och förhoppningsvis går allt bra.

Spännande och kul kommer det bli i alla fall! Jag återkommer med en rapport på ”andra sidan”.

Tomas Wahl

Lärare får pris för Wikipedia i undervisningen

Gunnel Thydell, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium utanför Stockholm, har belönats med kvalitetspris av Nacka kommun för sitt projekt “Elever skriver på Wikipedia. Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt”. Projektet gick ut på att eleverna redigerade och utvecklade artiklar på Wikipedia inom ramen för kursen Svenska 3 på Naturvetenskapliga programmet.

Gunnel Thydell
Gunnel Ghydell, lärare i Nacka kommun. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Wikipedia som plattform för lärande

Wikipedia har sedan starten utmanat skolan med sitt ständigt närvarande och ständigt förändrade innehåll och arbetet på Nacka Gymnasium under ledning av Gunnel Thydell visar hur en genomarbetad undervisning i samarbete med skolans bibliotekarier kan dra nytta av Wikipedias öppenhet och utveckla elevernas egen källkritik genom att de aktivt deltar i att förbättra innehållet.

“Det tillhör allmänbildningen att känna till hur Wikipedia fungerar och det finns myter att slå hål på. En myt är att man absolut inte kan lita på en artikel för att vem som helst går in och ändrar hela tiden. Det är en viktig kunskap att känna till att det är många som sitter och granskar innehållet, och det lärde sig eleverna också genom att delta i projektet,” säger Gunnel Thydell.

Gunnel vill betona den betydelse som Skolbiblioteket hade för genomförandet av projektet och generellt för att innehåll av god kvalitet hamnar på Wikipedia när eleverna lär sig söka och hantera databaser med artiklar och annat under god ledning av bibliotekarierna. Eftersom det nu är möjligt att redigera Wikipedia med en visuell redigerare, hade eleverna inga svårigheter kring det tekniska och fullt fokus kunde läggas på ämnesinnehållet och de språkliga bearbetningarna av texterna.

“Vi började med att läsa de utmärkta artiklarna och de kvalitetskriterier som finns, som påminner om kunskapskraven eleverna har för olika betyg, och så kunde eleverna närma sig hur deras egna texter skulle se ut.”

Lärare och skolbibliotekarie presenterar Wikipediaprojektet Nacka 2014
Gunnel med kollegan Maria Åsberg, skolbibliotekarie på Nacka Gymnasium, under en av Wikipedialektionerna. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Stöd i Wikipedias utbildningsprogram

I arbetet tog Gunnel hjälp av Wikipedias utbildningsprogram, vilket innebär att hon får behörighet att administrera en egen kurssida för eleverna på Wikipedia och har tillgång till träningsmaterial där en stor del av informationen som lärare och elever behöver finns samlad. Klassen kunde också ta hjälp av en så kallad Wikipediaambassadör, en erfaren Wikipediaanvändare som kunde hjälpa klassen både i klassrummet och på Wikipedia. Detta gjorde Jonatan Svensson Glad som också är elev på Nacka Gymnasium och två år yngre än eleverna som han handledde.

Med hjälp av kurssidan gick det att följa alla 27 elevers olika bidrag och följa utvecklingen av deras respektive texter, varav åtta var nyskapade artiklar. Sammanlagt bidrog Gunnels elever med över 90 000 bytes till Wikipedias artiklar, genom att först arbeta med utkast i sandlådan.

Om priset

Kvalitetspriset Fjädern utses av Nackas forsknings- och utvecklingsgrupp och bedöms bland annat utifrån kriterier om projektets innovation och “som exempel på pedagogisk verksamhet utöver det vanliga” och att det “ska vara användbart och inspirerande för andra pedagoger” och så klart bidra till ökat lärande hos eleverna.

Som prismottagare har Gunnel förutom fått prispengar också skrivit en utvecklingsartikel om projektet, den finns tillgänglig på Skolporten och går systematisk igenom arbetsgången och förankrar arbetet i styrdokumenten och i relevant pedagogisk forskning.

Se Gunnels presentation av projektet i denna film.

15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

https://www.youtube.com/watch?v=dQw4w9WgXcQ

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.