Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Posted by Sara Mörtsell på 23 mars 2015

Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia

Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH

 

Posted in forskning, Kvinnor på Wikipedia, Wikipedia | Taggad: , , | 2 Comments »

Infografik om svenska Wikipedia

Posted by Sara Mörtsell på 23 mars 2015

Läs mer om den här studien i det här inlägget.

Infografik av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0 eller CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Läs mer om undersökningen.

Posted in forskning, Kvinnor på Wikipedia | Taggad: , | 2 Comments »

Podcast om Wikipedia

Posted by Jan Ainali på 19 mars 2015

Det händer så mycket på alla håll och kanter hela tiden i Wikimediasfären så det är svårt att hålla sig uppdaterad. Inte för att det saknas information, utan för att det produceras så mycket information att det är hart när omöjligt att hålla sig uppdaterad på egen hand. Det är vid dessa lägen som ett redaktionellt urval kan komma till stor nytta. På engelska Wikipedia finns The Signpost, som varje vecka sammanfattar det viktigaste på engelska Wikipedia, och en del internationella händelser. Tidigare fanns också Wikipedia Weekly, som gjorde samma sak fast i en podcast-form och med utrymme för personliga reflektioner på ett mycket trevlig sätt. Det är därför med stor glädje som jag ser att Wikipediapodden, en podcast om Wikipedia och allt relaterat på svenska, både har startats och också har lyckats komma ut varannan vecka i ett halvår, nu finns nämligen avsnitt 13 att lyssna på. Wikipediapodden har ett lite annorlunda upplägg jämfört med de två tidigare i att de försöker hitta ett tema för varje avsnitt och dyka lite djupare i det. Personligen gillar jag det skarpt för det gör att avsnitten hinner ge en bild som inte är ytlig utan där problematiseringar hinner resoneras kring. Så ett stort tack till Håkan Wester och Gustav Lundin som har axlat ansvaret för att driva den framåt. om du har en idé för vad som borde vara med, eller synpunkter på det planerade körschemat är jag helt säke på att de skulle uppskatta dina synpunkter. Hör gärna av dig till dem, deras kontaktuppgifter finns på sidan länkad ovan, eller diskutera direkt där (du måste logga in för att kunna diskutera).

Posted in Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , | Leave a Comment »

Kan fri kunskap/Wikipedia hjälpa de fattigaste?

Posted by John Andersson på 04 mars 2015

En klass med flickor i Kenya använder Wikipedia som en del av sin skolutbildning.

Utbildning är ofta en viktig faktor till varför utvecklingen hålls tillbaka i vissa länder medan den samtidigt accelererar i andra. Betydelsen av en utbildad befolkning är något som det bland annat trycks på i de 15 Millenniemål som FN satt upp. Brist på utbildning leder nämligen till stora problem. Det finns starka bevis på att när en flicka fått gått i grundskolan så får hon färre barn, det minskar antalet sjukdomar hon drar på sig senare i livet och skapar möjligheter barnet annars aldrig haft m.m. Många barn hoppar dock av skolan och enligt http://www.millenniemalen.nu så avbryter mer än 2/5 av alla barn i Afrika söder om Sahara grundskolan i förtid. En av orsakerna till detta är bristen av utbildningsmaterial. Här kan fri kunskap spela en helt avgörande roll.

För vuxna ger bättre kunskap dem möjlighet att fatta informerade beslut som demokratiska medborgare, det öppnar upp möjligheter för dem de annars inte haft och det gör att de kan undvika risker som de annars skulle utsätta sig själva eller andra för. Till exempel var bristen på kunskap om hur ebola sprids ett av de stora problemen med försöken att förhindra spridning i Västafrika under epidemin 2014. Befolkningen visste först inte hur de skulle skydda sig effektivt. Detta är bara ett exempel på värdet av att preventivt tillhandahålla (livs)viktig information till befolkningen i de fattigaste länderna. Wikipedias roll kan öka avsevärt.

Genom sin storlek har Wikimedia Foundations projekt en speciell roll att spela i utvecklingsländer. Projekten finns på mängder av språk vilket gör att de är lätta att ta till sig även med begränsad utbildning. Exempelvis finns Wikipedia på hela 287 olika språk! Mellan språkversionerna är det vanligt att volontärer översätter artiklar och för att fortsätta med exemplet ovan blev artikeln om ebola översattes till 100 olika språk år 2014. Dessa översättningar leder till att viktig information snabbt når fler människor. Detta är viktigt då användningen av Wikipedia är enorm och folk går till Wikipedia för att hitta informationen. Varje månad besöker cirka en halv miljard människor Wikipedia och tillsammans läser vi 20 miljarder sidor på våra datorer och mobiler! Att underskatta betydelsen av korrekt och saklig information på Wikipedia för att hjälpa de fattigaste bör därför inte göras.

Vi vet förstås att inte alla har tillgång till Internet. Hela 7 av 8 personer har dock tillgång till en mobiltelefon vilket öppnar upp många spännande möjligheter. Wikimedia Foundation har utvecklat en välfungerande app där det förstås går att läsa artiklarna, men även redigera i texterna. För alla de som inte har råd med datatrafiken har avtal slutits med mobiltelefonopperatörer där de inte tar betalt för att visa material från Wikimedias projekt för sina kunder. Det inkluderar både bilder och andra mediafiler. Genom dessa avtal har många nu för första gången ett helt bibliotek med material tillgängligt ett par knapptryckningar bort. Tänk dig att folk som aldrig tidigare har haft råd att söka efter information nu har tillgång till världens mest omfattande samling av kunskap med fingertopparna, och utan kostnad!

Untitled

Allt fler använder mobilen för att söka efter information på Wikipedia. Bara i januari 2015 öppnades 6,99 miljarder Wikipedia-sidor genom mobiler. Grafen visar hur utvecklingen sett ut sedan mitten av 2010.

Utöver detta finns det även en offline-version av Wikipedia som kan installeras direkt på datorerna på exempelvis skolor, som ett lokalt nätverk på ett universitet eller som kan skickas ut på en hårddisk eller cd-/dvd-skiva. Det är en viktig pusselbit i väntan på att fler mobiloperatörer väljer att ge sina kunder fri tillgång till Wikimedias projekt.

Genom den stora mängden aktiva volontärer finns det uppdaterade och informativa texter skrivna på ett lättförståeligt sätt på det egna språket. Texter som är helt fria att använda. Därtill kan befolkningen själva bidra med material där det saknas och på så sätt stärka sin egen synlighet och själva bidra till att sprida kunskap om sitt språk och sin kultur. Att ge de fattigaste en röst att berätta om det som är centralt i deras liv fascinerar mig och jag är glad att vara med på den resan. Detta kan ske både genom digitalisering av klassiska verk på det egna språket eller genom att på olika sätt avbilda den lokala kulturen, exempelvis som en del av världens största fototävling Wiki Loves Monuments (som genomförs i över 50 länder). På grund av krig och katastrofer som drabbar många länder kan digitaliseringen kan här vara det enda sättet att bevara centrala delar av ett lands kultur till eftervärlden.

Wikimedia Sverige, lokalavdelningen av Wikimedia-rörelsen, tittar allt mer på hur vi kan bidra till anknytande projekt såsom OpenStreetMap, en fri världskarta skapad av allmänheten och som kan kopplas till Wikipedia. OpenStreetMap är ett utmärkt och beprövat sätt för allmänhet och biståndsorganisationer att gemensamt kartlägga utvecklingsländer så att det finns ett bra underlag när humanitära missioner genomförs (i många länder är kartorna inte uppdaterade sedan kolonialtiden!). Kartorna som skapas används redan av exempelvis Läkare utan gränser och Röda korset såväl som lokala beslutsfattare, men enormt mycket arbete återstår och gruppen av personer och organisationer som bidrar från Sverige är väldigt liten i dagsläget. Vi är dock övertygade om att detta kan ändras.

Wikimedia Sverige undersöker för närvarande hur vi kan bidra till att fler fattiga medmänniskor får den kunskap de behöver, när de behöver den. Vi är ännu i planeringsstadiet och detta är en enorm möjlighet för dig att hjälpa till och forma vårt arbete. Gå med i föreningen och börja engagera dig i arbetet med att ge världens fattiga en bättre chans genom tillgång till fri kunskap. Vi är en folkrörelse och vi vill ha och behöver din hjälp, dina idéer och ditt stöd!

John Andersson

Projektledare, Wikimedia Sverige

Posted in Översättningar, OpenStreetMap, Samarbeten, Wiki Loves Monuments, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige, Wikipedia, Wikipedia i utbildning, Wikisource | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Skrivstuga på internationella kvinnodagen

Posted by Lennart Guldbrandsson på 02 mars 2015

Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women's International League, 5/1/22, Public Domain

Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women’s International League, 5/1/22, Public Domain

Den 8 mars högtidlighålls den internationella kvinnodagen. Även vi wikipedianer vill göra skillnad, inte minst eftersom vi tillhör en av kålsuparna. Förra året hade vi en skrivstuga om kvinnliga nobelpristagare. I år blir det mer än så.

I min egen hemstad, Göteborg, kommer ett helt gäng volontärer att delta på Världskulturmuseets fullspäckade evenemang den 8 mars. Det blir workshops, paneldebatter, livemusik, performance och dans – och skrivstuga.

Hela spektaklet är tudelat:

Mellan 11.30 och 15.00 är forumdelen, där vi wikipedianer kommer att delta – helt gratis! Vi har med oss datorer och hjälper alla och envar som vill att börja redigera. Om man vill kan man skriva att man tänker komma på vår Facebook-evenemangssida ”Kvinnliga huvudpersoner goes Världskulturmuseet”.

Från 20.00 ända fram till kl 2 på natten – kostar 100 kr. Läs mer om hela evenemanget här.

Oavsett vilket av arrangemangen du vill gå på, eller om du blir sugen på att göra något själv, välkommen! Det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Posted in Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga | Taggad: , , , , , , , | 1 Comment »

Digikult för tredje året, nu med kulturministern

Posted by Lennart Guldbrandsson på 26 februari 2015

Har du frågor om digitalisering av kulturarv? Eller vill du träffa andra som håller på med sånt? Då har du tur. För tredje året i rad är Wikimedia Sverige med och arrangerar konferensen Digikult. Konferensen äger som vanligt rum i Göteborg. I år står Göteborgs Stadsmuseum värd (igen). Datumen är 25-26 mars 2015.

Skillnaden mellan Digikult och många andra sådana här tillställningar är att Digikult fokuserar på hur man ska göra i praktiken. Det blir inga paneldebatter, lösa visioner eller planer som kanske/kanske inte blir av. Programmet är istället fyllt av representanter för organisationer som har gjort något inom området och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Några axplock ur programmet:

  • Huvudtalare är Lars Amréus, riksantikvarie. Riksantikvarieämbetet har, som vi skrivit om tidigare, varit aktiva med digitalisering och kulturarvsfrågor.
  • Jason Scott representerar Internet Archive, som gör ett stort jobb med att digitalisera böcker och mycket annat.
  • Kajsa Hedström pratar om filmarkivet.se och digitalisering av film.
  • Johanna Berg ger en lägesrapport från Digisam och berättar vad som kommer härnäst (enligt det ursprungliga uppdraget skulle Digisam koordinera digitaliseringen i Sverige mellan 2011 och 2015).
  • Suzanne de Jong-Kole från Naturalis Biodiversity Center visar digitalisering på industriell skala.

Dessutom talar Sverker Johansson, den wikipedian i hela världen som skrivit flest Wikipedia-artiklar. Han kommer hålla en föreläsning under titeln ”Kunskapens miljonprogram”.

Moderator är Karin Nilsson, från myndigheten med det enkla namnet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Nilsson har tidigare skrivit gästinlägg på den här bloggen.

I år är det extra roligt att kunna meddela att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att vara Digikults inledningstalare.

Anmäl dig här. Om du anmäler dig innan den 10 mars kostar det 1800 kr (för 2 dagars konferens, inklusive middag och två luncher). Därefter kostar det 2800 kr.

Vi ses i Göteborg!

[Digikult arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Västarvet, Kultur i Väst & Kulturnämnden, Göteborgs kulturförvaltning & Göteborgs stadsmuseum, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige, med stöd från Digisam.]

Posted in GLAM, Hur gör man?, Samarbeten, Tillgänglighet, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Nya tag på offentligkonst.se

Posted by André Costa på 20 februari 2015


I juli 2013 skrev vi här på bloggen om Wikimedia Sveriges projekt som syftade till att starta Sveriges första öppna databas över offentlig konst. Det fanns då ingen central databas om offentliga konstverk på allmän plats och vi bestämde oss för att bygga en sådan databas och göra den tillgänglig under en fri licens och med ett öppet API vilket skulle göra det möjligt att utveckla olika typer av online-verktyg och applikationer som använder databasen, för alla som är intresserade.

Då, sommaren 2013, kunde vi glatt presentera att Stockholm som första kommun nu var inlagd i databasen och kunde beskådas på vår nya webbplats offentligkonst.se. Under efterföljande månader fyllde vi på med dataset från ytterligare 25 kommuner men kring årsskiftet ställde vi projektet på sparlågan för att istället fokusera på annat.

Under hösten 2014 fick Wikimedia Sverige förnyat stöd från Vinnova för att ytterligare bygga ut databasen. Med nya krafter har vi sedan dess gjort ett antal större uppdateringar av webbplatsen (den är nu mobilvänlig!), utökat sökfunktionen samt skapat mer dokumentation för den som är nyfiken eller har frågor.

offentligkonst.se på mobil

Ett exempel på offentligkonst.se på mobil

Vi har nu påbörjat en större utökning av tillgängliga dataset genom att kontakta fler kommuner. Vi har redan hunnit kontakta en tredjedel av Sveriges kommuner och inkluderat data från 40 kommuner i databasen. Totalt blir det nästan 5 000 enskilda verk varav 1 500 stycken inkommit genom att skribenter på svenskspråkiga Wikipedia lagt till dem i skulpturlistorna.

Tyvärr har bara ungefär hälften av konstverken koordinater med resultatet att bara dessa syns på kartan på offentligkonst.se (alla finns dock i sökmotorn). Här kan du som volontär göra stor nytta. Om din kommun finns med bland listorna på Wikipedia kan du själv lägga till koordinater för de konstverk som saknas. Till din hjälp kan du använda kartan på offentligkonst.se. Högerklicka (eller peka-och-håll-kvar) för att få upp koordinater för den aktuella punkten. Kanske läge att bege sig ut på konstskattjakt i ditt närområde?

Annat du kan hjälpa till med är att fylla på med mer information i listorna. Skriva artiklar om konstnärerna eller konstverken (under förutsättning att dessa uppfyller Wikipedias relevanskriterier) eller föreslå en kommun vi bör kontakta (här hittar du de vi kontaktat).

Du kan även följa projektets aktiviteter på @offentligkonst dit du även kan tweeta tips, tankar och önskemål.

Posted in Öppen databas för offentlig konst | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Wikipedia, #gamergate och den svåra konsten att hålla sig neutral

Posted by Lennart Guldbrandsson på 27 januari 2015

[tl;dr: Just nu bråk på Wikipedia. Rykten om att Wikipedia är anti-feministiskt och pro-sexism. Sprid inte de ryktena utan att läsa det här.]

Jag brukar ofta säga att Wikipedia speglar samhället. De konflikter som finns i samhället finns ofta också på Wikipedia.

En skillnad är att de olika ståndpunkterna ska presenteras i samma text. Tänk dig att politiker från vänster och höger, hårdrockare och synthare, vegetarianer och köttätare, alternativmedicinare och skeptiker, etc, ska komma överens om alla formuleringar. Därför finns flera olika metoder på Wikipedia för att hantera de flesta situationer. Den vanligaste är diskussionssidorna. Varje artikel, varje användare och varje annan sida (inklusive regelsidorna) har diskussionssidor, där man försöker komma överens om hur man kan göra Wikipedia bättre, lösa eventuella konflikter och ställa frågor.

Just nu pågår en sådan stor diskussion på engelskspråkiga Wikipedia. Den här har blivit en av de största, längsta och mest intensiva diskussionerna där, någonsin. Vilket säger en hel del, med tanke på att man kan bråka om sådana saker som huruvida Anakin Skywalker och Darth Vader är samma rollfigur, vilket av den amerikanska delstaten och landet som ska få förtur till namnet ”Georgia”, och ifall artikeln om araknofobi ska innehålla en bild av en spindel eller inte. Det finns såklart en lista.

Den nuvarande diskussionen uppstod i kölvattnet av #gamergate-kontroversen som uppstod i augusti 2014 och som ledde till en offentlig debatt kring hur rapporteringen av datorspel borde se ut, men som kanske är mer förknippad med de hot om våld och mord som flera av de inblandade i debatten utsatts för, orkestrerat via olika nätforum som 4chan och Reddit.

Det är tillräckligt svårt att berätta om Wikipedia-delen, så jag överlåter åt andra att beskriva vad som egentligen hänt i #gamergate-kontroversen, bortsett från den viktiga poängen att en del av bråket handlar om feminism och antifeminism.

Wikipedia-delen av #gamergate

Det var ganska förutsägbart att konflikten som ägde rum på alla andra social medier, i tidningar och annan media också skulle uppstå på Wikipedia. Målet med Wikipedia är att artiklarna ska vara neutrala, men liksom flera andra webbplatser som först användes av IT-människor är Wikipedias användare övervägande män. Sedan flera år är det något som har uppmärksammats och arbetats för att åtgärda. Det här har vi skrivit om tidigare på den här bloggen flera gånger.

I ett uppmärksammat brev fick Wikipedias grundare i december 2014 en provokativ fråga om #gamergate, vilket han besvarade offentligt och fick beröm för. Men innan dess hade diskussionerna på engelskspråkiga Wikipedia nått sådana proportioner att flera personer bedömde att saken borde gås igenom ordentligt.

På just engelskspråkiga Wikipedia (och några till, dock inte svenskspråkiga Wikipedia) finns särskilda frivilliga medlare. Den engelska gruppen kallas Arbcom (Arbritration Committee, startad 2004). Deras jobb har blivit alltmer formaliserat och de har varit tvungna att ta itu med ganska allvarliga fall, såsom när scientologerna gjorde massiva försök att snedvrida informationen under flera år, under olika kontonamn. Det finns en viktig del i deras arbete som lätt glöms bort, och det är att Arbcom inte hanterar innehållsfrågor, utan enbart användares beteende. Man kan alltså ha rätt i sakfrågan, men ändå bli blockerad från att redigera på Wikipedia eller varnad eftersom man beter sig illa, och tvärtom ha fel i sakfrågan, men ändå få fortsätta att redigera eftersom man beter sig bra.

Bland vana Wikipediaanvändare är detta ett välkänt inbyggt problemen i systemet och det brottas med att hitta en bättre metod som fortfarande är i Wikipedias anda. Mycket av det sköts dock innan Arbcom eller liknande kommer på fråga, och därför blir urvalet när man enbart tittar på deras fall snedvridet.

Problemet i många infekterade diskussioner är att användarna triggar varandra, för att försöka få den andra sidan att bete sig illa först. Det här gör att det ibland inte är helt lätt att medla eller besluta om åtgärder. Dessutom finns det alltid personer som glömmer bort den där viktiga poängen om att Arbcom bara tittar på beteende, och tror att Arbcom stödjer den sida som inte blir blockerad. Det behöver inte alls vara fallet.

Det aktuella fallet

I december 2014 startades så en formell begäran om att fallet #gamergate skulle tas upp av Arbcom. I teorin kunde vem som helst hjälpa till att presentera bevis genom att visa var en involverad användare betett sig illa eller genom att argumentera på andra sätt. Sedan gås bevisen och argumenten igenom av de frivilliga medlarna, som därefter diskuterar det hela öppet för hela världen att se.

För några dagar sedan (den 15 januari 2015) skrev en missnöjd veterananvändare, Mark Bernstein, om Arbcoms beslut under rubriken ”Reckless”. Flera av de saker Bernstein skrev togs upp okritiskt av The Guardian och The Gawker och Mary Sue. Bland annat skrev Guardian mfl att fem personer blivit blockerade från att redigera i genusrelaterade artiklar på Wikipedia eftersom de kämpat mot att artiklarna om #gamergate ska förvanskas.

Bernsteins inlägg blev genast mycket omdiskuterat på flera mailinglistor, sociala medier och andra ställen, och naturligtvis på Wikipedia. Det analyserades och återuppväckte tidigare konflikter om det stora underskottet av kvinnor bland Wikipedias skribenter. Arbcom, som alltså ännu inte är klara med något beslut (inget datum är hittills satt), har redan kritiserats, inte minst för att de bör tänka på vilken bild deras beslut ger av Wikipedia.

Det mest genomarbetade svaret kom i form av ett annat blogginlägg kallat ”Actually it’s about Wikipedia journalism” (den 25 januari 2015). Där står bland annat mer information om de fem användare som Bernstein menar är på samma sida. Bilden där är snarare att det är en blandad skara.

På de mailinglistor som jag är med på kommer en ytterligare sida fram. Det här är ett ytterligare exempel på en företeelse som jag sett tidigare på Wikipedia, nämligen en där folk som har starka åsikter inom ett ämne organiserar sig utanför Wikipedia och angriper enskilda användare så att de blir desperata och tvingas att höja rösten, vilket gör att de lättare får problem vid medling och liknande. Naturligtvis är det inte ett bra klimat för en rörelse som värnar om att fler ska bidra till Wikipedia.

Hur stort är det här problemet?

Nyligen gjordes en undersökning på engelskspråkiga Wikipedia om ett liknande fenomen, nämligen kring användandet av könsord på diskussionssidor. Även där fanns många berättelser om kvinnor som flydde Wikipedia och krav på förbättringar bland de grupper som behandlar andra användare otrevligt.

Trots sådana undersökningar är det inte helt enkelt att avgöra hur stort det här problemet är. Att användare slutar förekommer oavsett om det sker högljutt som i vissa av de här fallen eller efter andra mindre konflikter. Det går heller inte att skapa ett system som tar hänsyn till varenda potentiell avhoppares skäl för att hoppa av. Däremot går det självklart att göra klimatet på Wikipedia bättre. Men rykten och förhastade texter om vad som kan hända är sällan användbara metoder.

Det är däremot personliga möten. Många av de konflikter som pågår äger rum mellan personer som aldrig träffas ansikte mot ansikte. Jag har själv sett effekten av hur enkelt missförstånd eller konflikter löses när användarna träffas över en kopp te eller kaffe. Ibland är det inte görbart, men det går oftare än man tror.

Även i de fall där det inte går att träffas, finns det en positiv sak att ta med sig ifrån det här: Wikipedia är fortfarande transparent. Alla kan ta reda på hur det verkligen ligger till, se vem som gör vad och påverka slutresultatet.

Uppdatering 27 januari

Senare samma dag som det här blogginlägget skrevs kom ett statement från Arbcom. Där betonades flera gånger att Arbcom inte arbetar med innehåll, utan bara med beteende och att deras preliminära beslut handlar om att få till ett lugnare arbetsklimat. Noterbart är att Arbcom inte rekommenderar några blockeringar. Det här är ett citat:

The Committee’s preliminary decision currently includes broad recommendations for, and endorsements of, community sanctions and topic bans for editors on various sides of the dispute. These include:

  • 11 topic bans applied to editors on various sides of the dispute,
  • an endorsement of 40 or so existing community sanctions on combative parties on various sides,
  • roughly 100 community warnings/notifications,
  • an extension of all community topic bans and restrictions from editing articles related to the Gamergate controversy article to include restriction from participation in any gender-related dispute, for editors on various sides, and
  • the introduction of discretionary sanctions for any gender-related dispute, which can be imposed by any uninvolved administrator when useful for stabilising a topic, empowering the community to deal with disruption quickly.

The current majorities on the proposed decision are not in favour of banning any editors from Wikipedia.

Lägg också märke till att Arbcom inte ”utdömer straff” eller är enväldiga, utan är noggranna med att visa att det är engelskspråkiga Wikipedias gemenskap som styr.

Posted in journalistik, Kvinnor på Wikipedia, Politik | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Wikipedias trovärdighet

Posted by John Andersson på 23 januari 2015

En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!

Posted in Wikipedia | Taggad: , | 2 Comments »

Credit-my-CC – enklare att uppmärksamma någon på att de bryter mot din licens

Posted by André Costa på 16 januari 2015


Att Wikimedia Commons är en gigantiskt resurs för Wikimedia-projekten och att fler bilder stärker resursen ytterligare är något som flera av blogginläggen här redan handlat om. Vad vi väldigt ofta glömmer är att de fria licenserna vi använder på Wikimedia Commons innebär att det även är en viktig resurs utanför Wikimedias projekt. Tidningar, bloggar, TV-program och andra använder dessa bilder med jämna mellanrum just för att Creative Commons-licenserna gör dem så enkla att återanvända.

Tyvärr är det ofta så att press och andra som vidareanvänder materialet missar att ange upphovsperson eller någon annan detalj som krävs av licensen. Även om det blivit betydligt bättre de senaste åren visar en snabb titt på Wikipedia:Bilder från Commons i svensk press att detta fortfarande är fallet.

Detta kanske kan tyckas mindre viktigt eftersom det ändå rör sig om ”gratis” verk. På Wikimedia Sverige tycker vi precis tvärt om, om du släppt ditt verk under en fri licens är ett erkännande och en efterlevd licens den enda ”betalning” du kan räkna med. Vår erfarenhet är att den som valt att släppa sitt verk under en Creative Commons-licens ofta gett detta val mer eftertanke än den som använder © All rights reserved. Att vara tydlig med vilken licens verket har släppts under innebär även att kunskapen om fria licenser sprids ytterligare. Till exempel kan läsaren jämföra med de ”vanliga” bilderna i artikeln och lätt se att i just detta fallet får de exempelvis lov att använda samma bild på sin egen blogg.

Av denna anledning satte Wikimedia Sverige förra året upp ett verksamhetsmål om att ”Bygga ett system för att enklare licensfelanmälningar/uppmärksamma felanvänt material.” Resultatet av detta blev verktyget Credit-my-CC.

I grunden är Credit-my-CC något så enkelt som en uppsättning brevmallar vilka gör det snabbt att författa ett e-post till den som använt ditt verk utan att följa licensen. Kraften i verktyget ligger i att det är kopplat direkt mot Wikimedia Commons så att informationen om verket och skaparen automatiskt hämtas och läggs till. Därmed går det dels betydligt snabbare att hitta rätt information och risken att länkar eller licenser blir fel minskar drastiskt. Skrivningarna är även tänkta att på ett konstruktivt sätt förklara vad Creative Commons-licensen faktiskt innebär samtidigt som den föreslår hur just fallet i fråga kan åtgärdas.

Credit-my-CC skärmdump

Skärmdump av Credit-my-CC. Exempelbilden är Gräsand.jpg av Stenssen [CC BY-SA 3.0].


För att visa hur det går till tänkte jag nedan visa steg för steg hur det praktiskt går till:

  1. Gå till verktyget på tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/.
  2. Ange filnamnet för det verk ärendet gäller och klicka på ”Kolla!”.
    Du ser nu ruta 1 i skärmdumpen. Vi använder ”Gräsand.jpg” som exempel.
  3. Ange den webbplats (eller var i pappersupplagan) verket användes felaktigt.
    Du ser nu ruta 2. Som exempel anger vi ”http://wikimedia.se/sv/huvudomraden ”.
  4. Om vi vill kan vi sedan ändra i de förifyllda fälten för Erkännande eller Uppladdningsdatum eller ange en beskrivning av verket.
    I vårt exempel väljer vi att skriva in ”en gräsand i vatten” i beskrivningsfältet och lämna de två andra som de är.
  5. Ange sedan vilken brevtyp du vill använda. Du kan välja ett av de tre standardbreven (Glatt, Neutralt, Argt) eller något av de övriga.
    I vårt exempel väljer vi ”Neutralt”.
  6. Tryck sedan på ”Skriv!” så visas brevet undertill. Vil du kolla en av de andra brevtyperna är det bara att byta och sedan trycka på ”Skriv!” igen.
    Du ser nu ruta 3, dvs. hela fönstret.

Vad verktyget inte gör är att skicka e-posten åt dig eller att ta reda på vem det är du ska kontakta. Den gör det däremot enkelt att klistra in texten (inklusive formatering och länkar) direkt i ett mail genom att du helt enkelt trycker Ctrl + c eller ⌘ + c på sidan och sedan klistrar in resultatet i din e-postklient.

Då verktyget är relativt nytt finns det säkert små (eller stora) fel som smugit sig in, om du upptäcker ett får du gärna höra av dig. Likaså får du gärna höra av dig ifall du har exempel på bättre formuleringar, har en alternativ brevmall som du gärna ser inlagd eller helt enkelt är en hejare på att styla till webbplatser.

Och självfallet är vi speciellt intresserade av ifall du får nytta av verktyget, det är bara med den återkopplingen som vi vet om vi gör saker som faktiskt kommer till nytta.

Posted in Okategoriserat, Tillgänglighet, upphovsrätt, Verktyg, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 499 andra följare