Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

 

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

 

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid

Nordiskt samarbete runt fri kunskap

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Kunskapsutbyte i Wikimedia Finlands delade kontorslokal.

For English, see below.

Länderna i Norden har en lång tradition av att arbeta tillsammans inom en mängd områden. Det finns ett flertal fonder och program som på olika sätt stödjer Nordiska projekt där flera länder deltar. Wikimedia Sverige lyckades få projektstöd för att resa till Finland från Kulturfonden för Sverige och Finland och den första veckan i juni kunde tre från kanslipersonalen besöka Helsingfors. Att sätta av lite tid till att träffas och lära känna varandras styrkor och bevekelsegrunder är något som hjälper till att snabbt organisera projekt och få igång arbetet baserat på de olika lokala kontexterna.

Syftet var att utbyta erfarenheter om GLAM, utbildning och öppna data samt designa gemensamma projekt runt externa finansieringsmöjligheter. Wikimedia Finland och Open Knowledge Finland var underbara värdar och vi hade ett fullspäckat schema de tre dagar som vi besökte landet.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Testflygning av Wikimedia Finlands drönare.

Den första dagen handlade till stor del om att lära känna varandra lite bättre och informera varandra om den aktuella utvecklingen i våra respektive organisationer. Vi fick lära oss om att det är ett problem i Finland med att skolböcker på svenska inte uppdateras på grund av de begränsningar som en del svenska avtal skapar gällande återvinning av material över gränserna (i Finland har cirka 5,4% av befolkningen svenska som modersmål). Våra finska kollegor såg därför ett behov av att arbeta över gränserna runt detta och gemensamt försöka hitta lösningar.

Som några av er vet har Wikimedia Sverige haft ett flertal projekt som fokuserar på offentliga konstverk, inklusive vår databas Offentligkonst.se. Vi diskuterade möjligheterna att i Finland återanvända det arbete som genomförts i Sverige. För att få en bättre förståelse för frågorna kring ett sådant projekt i Finland lärde vi oss om den finska lagstiftningen på detta område och vi berättade om vår tvist som för närvarande befinner sig i den svenska Högsta domstolen. Vi fick också värdefull kunskap om vilken information den finska Wikipedia-gemenskapen anser centrala för att skriva artiklar om konstverk. Detta är viktigt att veta om ett liknande projekt skulle utformas i Finland.

Vi fotograferade också och flög drönare runt några äldre finska konstverk. Detta då reglerna runt drönare i Finland är på väg att förändras och bli mer restriktiva och vi ville ta tillfället i akt. Med hjälp av öppen programvara användes alla de bilder vi tog för att sedan skapa en 3D-modell av dessa historiska konstverk.

Tillsammans med Wikimedia Finland träffade vi det Svenska litteratursällskapet i Finland och diskuterade hur deras material kan laddas upp och integreras i Wikipedia. Vi enades alla om att Wikimedia Sverige skulle hjälpa till med viss praktisk teknisk hjälp runt uppladdningar av nya bilder från dem.

Utöver dessa omfattande diskussioner var ett konkret resultat en första version av en ansökan till den Nordiska kulturfonden. Syftet med projektet kommer att ligga på att dokumentera skärgården kring Åland med kartor, bilder, flygfoton (med drönare) och mycket mer.

Allt som allt var det fantastiskt att möjlighet att gå besöka våra grannar. Teknik är bra, men ibland kan ett möte ansikte mot ansikte verkligen påskynda samarbetet.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige

English

Working together in the North

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Knowledge sharing in Wikimedia Finland’s shared office space.

The countries in the North of Europe have a long history of working together in numerous fields. There are even a number of financial backers that are specifically interested in cross Nordic cooperation projects. Wikimedia Sverige managed to secure some of that funding from Kulturfonden för Sverige och Finland, and the first week of June three staff members could visit Helsinki. Taking the time to meet in person and explore each others strengths and motivations is sometime what is needed to get things off the ground and quickly come to an understanding of the local context.

The aims were to share experiences regarding GLAM, Education and Open Data and design joint projects for external funding opportunities. Wikimedia Finland and Open Knowledge Finland were wonderful hosts and we had a full schedule the three days we visited.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Test flying Wikimedia Finland’s drone.

The first day we got to know each other a little bit better and informed about current developments in our respective organizations. We discussed the problem in Finland with up-to-date school textbooks in Swedish and the limitations that some Swedish agreements create for reusing material across the borders (in Finland around 5.4% of the population are Swedish native speakers).

As some of you know Wikimedia Sverige has had a bunch of projects focusing on public works of art, including our database Offentligkonst.se. We discussed the possibilities to reuse the work done in Sweden also in Finland. To get a better understanding of the issues surrounding such a project in Finland we learnt about the Finnish legislation in this field and we told about our case that currently is in the Swedish Supreme Court. We also got valuable knowledge about what information the Finnish Wikipedia community considered central for writing articles about works of art. Aspects central when designing a similar project for Finland. We also photographed and flew drones around some of the artworks as the drone regulation in Finland is about to change and we wanted to take this opportunity. With the help of open sourced software these images were then used to create a 3D model of these historical pieces of art.

Together with Wikimedia Finland we met with the Society of Swedish Literature in Finland and discussed how their material could be uploaded and integrated in Wikipedia and it was agreed that Wikimedia Sverige would assist with some practical technical help regarding their batch uploads of new images.

On top of great discussions a concrete outcome was an outline of the basic content for a joint application for the Nordic Culture Fund. The aim of the project will be on documenting the archipelago around Åland with maps, photos, aerial imagery (with drones) and more.

All in all, it was great to get the opportunity to go visit our neighbours. Technology is great but some times a meeting face to face can really speed up the collaboration.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige

Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap

"Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen.

Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. 

Att skapa en Wikipediauppgift

George Hitchings and Gertrude Elion 1948
Nobelpristagarna Gertrude B. Elion och George Hitchings 1948.
Wellcome Library, London CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. För att få ett bredare urval av personer att fördjupa sig i föreslog jag att vi skulle vidga det till kvinnliga naturvetare. Wikipedia är ofta en av de första källorna som elever använder vid projektarbeten och därför föreslog jag att en av uppgifterna i projektet skulle vara att eleverna skulle lägga till information till relevanta artiklar där de kunde se att luckor fanns i Wikipedias beskrivning av dessa forskare.

Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. Ungefär hälften var nobelpristagare och tidsspannet spände från slutet av 1800-talet och framåt.

I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. De olika momenten i projektet var

  • ämnesfördjupning,
  • genusteori,
  • informationskompetens och
  • vetenskapligt skrivande.

Uppgiften till eleverna var att de skulle fördjupa sig i en forskare, skriva en artikel om henne, samt komplettera den befintliga artikeln på Wikipedia med information som kunde vara relevant att sprida. I och med att artikelmaterialet skulle hålla god Wikipedia-standard fick vi även in träning i att skriva källhänvisningar.

Så gjorde vi

Projektet introducerades för eleverna i form av en trestegsraket. Eleverna fick på egen hand lyssna på och reflektera över Agnes Wolds sommarprat om vetenskaplig forskning. I den gemensamma projektintroduktionen fick eleverna reflektera över genus innan de delades in i tre grupper om cirka fyra elever per grupp. Listan med forskarna sturkturerades kronologiskt och alla presenterades med en kort mening om ämnesområdet och om det fanns artiklar om dem på Wikipedia. Eleverna valde att fördjupa sig i kärnfysikern Lise Meitner, och de två nobelpristagarna Gertrude B Elion och Francoise Barré-Sinoussi.

Jag höll i undervisningen i källkritik, informationssökning och en introduktion till Wikipedia och Creative Commons. Jag satt med i de olika elevgrupperna och iakttog deras informationssökningsprocess för att hjälpa dem ställa relevanta frågor och utveckla tankegångar. Respektive lektionslärare hjälpte till med att svara på frågor om till exempel fackspråk och forskningsmetoder.

Parallellt med informationssökningsprocessen var eleverna ålagda att skriva loggbok över sin arbetsprocess. I loggboken skulle de bland annat dokumentera sina sökningar (sökord och källa) och reflektera över vilket material de hade valt att gå vidare med och vilket material de hade valt bort. De skulle motivera sina beslut konstruktivt (d.v.s ”Den var bra/dålig” var inte en godkänd motivering). Genom loggboken får jag inblick i hur eleverna tänker och om de har tillgodogjort sig min undervisning.

När jag lyssnade på eleverna märkte jag hur fort de kom in på att diskutera källkritik utifrån konkret material. Eftersom utgångspunkten var material på Wikipedia jämförde de olika artikelversioner med varandra och också hur de olika artiklarna skiljde sig åt beroende på språk. Vidare lärde de sig även att bedöma vilken sorts information som kan vara intressant för andra.

Vinsterna med Wikipediauppgiften

De källor eleverna använde var av god allmän standard. De använde seriösa webbplatser och reflekterade i vissa fall över forskaren som informationsproducent. De använde även böcker och forskarnas föreläsningar i informationssökningsprocessen.

Tanken med att göra eleverna till Wikipediaproducenter var inte bara för att visa att ”vem som helst” kan skriva på Wikipedia utan att det krävs en del jobb för att göra en bra artikel. Mot bakgrund av vilken grupp som utgör den allra största majoriteten bland Wikipedias skribenter, finns det en demokratiaspekt i åtanke med att låta eleverna publicera sig. Att skriva för ”vem som helst” ställer dessutom större krav på arbetet än när det bara görs för lärarens ögon, vilket gör att Wikipediauppgiften ger en stor pedagogisk vinst.

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan delta i Wikipedia i utbildning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se