Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten

 

Cool Stars 19 Hackathon

(Dagens gästskribent, Thomas Marquart, arbetar till vardags som forskare vid Uppsala Universitet och hjälper till att arrangera konferenser och hackathon.)

CoolStars_HackDay

Foto: Thomas Marquart. Licens: CC0

Cool Stars är en av astronomins äldsta konferensserier och går av stapeln vartannat år, någonstans i världen. Denna gång, 19:e Cool Stars, var det Uppsala universitets astronomer som bjöd in sina kollegor; över 450 kom och diskuterade stjärnor och deras utveckling i en vecka på Uppsalas konserthus. I anslutning till konferensen deltog en mindre grupp, ett 40-tal astronomer, i en Hack Day, även kallat Hackathon. Formatet innebär att man ägnar en hel dag åt att samarbeta i små grupper kring mestadels tekniska projekt. Grupperna bildas spontant på morgonen efter att alla har fått tillfälle att föreslå vad som ska göras.

Ett av syftena med Hackathonen var att resultaten skulle vara fritt tillgängliga, helst även öppen källkod, och det passade deltagarna bra eftersom många redan var vana att utnyttja olika webbaserade samarbetsverktyg. Bland annat skapades ett flertal nya repositories för kod på GitHub, andra jobbade på offentlig dokumentation. Förutom att de troligen är av nytta för andra astronomer, kommer dagens resultat även att ingå i konferensens proceedings, en open-access publikation.

En av arbetsgrupperna ägnade dagen åt att analysera statistiska data om konferensens jämställdhetsfrågor. Man hade nämligen haft koll inte bara på föredragshållarnas könsfördelning (som var medvetet mycket jämn), utan även frågeställarnas. Det hela ledde till en första version av rekommendationer för session chairs, alltså moderatorerna som fördelar ordet mellan talarna och frågeställarna. Till exempel ska man som moderator invänta ett flertal uppräckta händer innan man tar första frågan, så att det finns fler att välja ifrån. Män verkar statistiskt sett ha mer bråttom med sina frågor.

En annan grupp kodade en snygg visualisering av varifrån konferensens deltagare hade rest till Uppsala. En tredje angrep problemet att många astronomer har sina egna databaser med data om astronomiska objekt, fast alla databaser har olika format och upplägg, vilket gör det onödigt svårt att jämföra och byta data med varandra. Ett första försök till en universellt databas-design, dvs en layout av databasens interna tabeller och fält, togs fram med syftet att vara generell och flexibel nog att passa de flesta sorters data, och samtidigt strikt nog att möjliggöra programvara som kan använda alla sådana databaser.

Några deltagare jobbade vidare på existerade mjukvaror som hjälper stjärnforskare med sina analyser. Andra tog fram alternativförslag till så kallade confusograms, d.v.s. diagram som innehåller så mycket information att det blir svårt att förstå dem.

Wikimedia Sverige sponsrade evenemanget genom att delvis stå för lunchkostnaden. Klistermärken, knappar och informationsmatrial från Wikimedia, Wikipedia och Wikidata delades ut och uppskattades. CS19 tackar Wikimedia för bidraget!

/Thomas Marquart

10 kvinnor på Wikipedia-läger

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola

Den 4-8 juli 2016 äger det första svenska Wikipedia-lägret rum. Platsen är Molkoms folkhögskola i Värmland. Tio lyckliga stipendiater fått chansen att djupdyka ner i Wikipedia, men också göra en resa mot hemligt mål, och presentera andra för Wikipedia, när Molkoms folkhögskola under onsdagskvällen den 6 juli har öppet hus för alla Wikipedia-intresserade.

Tanken är att de tio stipendiaterna ska förbättra åtminstone 100 artiklar under de fem dagarna, inklusive att lägga till bilder. Kommer de att hinna? Vi återkommer med fler rapporter.

Bakgrund

Wikipedia-lägret är ett av Wikimedia Sveriges initiativ för att komma till rätta med den snedfördelning mellan könen som finns på Wikipedia. Stipendiet utlystes i mars 2016, inspirerat av armeniska Wikipedia-läger för ungdomar.

För mer information, kontakta Lennart Guldbrandsson, 070-207 80 05, eller info@kvinnligahuvudpersoner.se.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.