Wikimedianer i Bryssel navigerar genom EU:s processer


Av Diliff (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 eller GFDL], via Wikimedia Commons

EU:s institutioner producerar stora mängder förslag som kan påverka Wikimediaprojekt, och att följa dem alla är en utmaning.

EU-Kommissionen har satt skapandet av en digital inre marknad högt på agendan. Målet är att sätta fart på ekonomin genom reformer som öppnar upp europeiska digitala marknader för gränsöverskridande konkurrens. Flera av agendans beståndsdelar kan ha konkret inverkan på Wikimediaprojekt.

Många rapporter, strategidokument och förslag som rör nya internetregleringar cirkulerar, och för att försäkra sig om att ingening viktigt passerar obemärkt förbi har Wikimedia Sverige sammanställt en översikt. Syftet med översikten är att den ska inkludera alla pågående EU-processer som behöver granskas närmare.

Till skillnad från de politiska institutionerna i medlemsländerna är Bryssels institutioner ganska anonyma. Den uppmärksamhet som EU-politiken drar till sig är blygsam givet de maktbefogenheter som överförts till Bryssel de senaste decennierna. Vi har därför en benägenhet att missa viktiga lagstiftningsprocesser.

En europeisk nät-neutralitet, en ny dataskyddslag och ett omfattande reformpaket för upphovsrätten är några av de förändringar som i olika grad kan komma att påverka Wikimedia. Vilka frågor som vi lägger vår tid på ska helst avgöras av respektive frågas betydelse och på vår egen förmåga att påverka utfallet.

Varje EU-process som inkluderas i översikten beskrivs i tre avsnitt.

Det första avsnittet förklarar vad ämnet handlar om.

Det andra avsnittet ger en bild av var vi står just nu och hur situationen ser ut. Ett lagstiftningsförslags väg från tillkomst till färdig lag är lång och krokig. Ibland arbetar flera institutioner parallellt med samma förslag, och det händer att lagstiftning fastnar i maskineriet.

Det tredje avsnittet är en bedömning av förslagets potential att påverka Wikimedia-projekt.

I många fall är det långt i från uppenbart på vilket sätt ett förslag påverkar Wikimediarörelsen. Ett syfte med översikten är att ge underlag för prioriteringar, så att vi använder tid och resurser intelligent.

Vi vill uppmunra alla Wikimedianer att bidra till översikten genom redigeringar och genom synpunkter på diskussionssidan.

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia
Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH