Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Skrivstuga på internationella kvinnodagen

Posted by Lennart Guldbrandsson på 02 mars 2015

Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women's International League, 5/1/22, Public Domain

Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women’s International League, 5/1/22, Public Domain

Den 8 mars högtidlighålls den internationella kvinnodagen. Även vi wikipedianer vill göra skillnad, inte minst eftersom vi tillhör en av kålsuparna. Förra året hade vi en skrivstuga om kvinnliga nobelpristagare. I år blir det mer än så.

I min egen hemstad, Göteborg, kommer ett helt gäng volontärer att delta på Världskulturmuseets fullspäckade evenemang den 8 mars. Det blir workshops, paneldebatter, livemusik, performance och dans – och skrivstuga.

Hela spektaklet är tudelat:

Mellan 11.30 och 15.00 är forumdelen, där vi wikipedianer kommer att delta – helt gratis! Vi har med oss datorer och hjälper alla och envar som vill att börja redigera. Om man vill kan man skriva att man tänker komma på vår Facebook-evenemangssida ”Kvinnliga huvudpersoner goes Världskulturmuseet”.

Från 20.00 ända fram till kl 2 på natten – kostar 100 kr. Läs mer om hela evenemanget här.

Oavsett vilket av arrangemangen du vill gå på, eller om du blir sugen på att göra något själv, välkommen! Det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Posted in Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Digikult för tredje året, nu med kulturministern

Posted by Lennart Guldbrandsson på 26 februari 2015

Har du frågor om digitalisering av kulturarv? Eller vill du träffa andra som håller på med sånt? Då har du tur. För tredje året i rad är Wikimedia Sverige med och arrangerar konferensen Digikult. Konferensen äger som vanligt rum i Göteborg. I år står Göteborgs Stadsmuseum värd (igen). Datumen är 25-26 mars 2015.

Skillnaden mellan Digikult och många andra sådana här tillställningar är att Digikult fokuserar på hur man ska göra i praktiken. Det blir inga paneldebatter, lösa visioner eller planer som kanske/kanske inte blir av. Programmet är istället fyllt av representanter för organisationer som har gjort något inom området och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Några axplock ur programmet:

  • Huvudtalare är Lars Amréus, riksantikvarie. Riksantikvarieämbetet har, som vi skrivit om tidigare, varit aktiva med digitalisering och kulturarvsfrågor.
  • Jason Scott representerar Internet Archive, som gör ett stort jobb med att digitalisera böcker och mycket annat.
  • Kajsa Hedström pratar om filmarkivet.se och digitalisering av film.
  • Johanna Berg ger en lägesrapport från Digisam och berättar vad som kommer härnäst (enligt det ursprungliga uppdraget skulle Digisam koordinera digitaliseringen i Sverige mellan 2011 och 2015).
  • Suzanne de Jong-Kole från Naturalis Biodiversity Center visar digitalisering på industriell skala.

Dessutom talar Sverker Johansson, den wikipedian i hela världen som skrivit flest Wikipedia-artiklar. Han kommer hålla en föreläsning under titeln ”Kunskapens miljonprogram”.

Moderator är Karin Nilsson, från myndigheten med det enkla namnet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Nilsson har tidigare skrivit gästinlägg på den här bloggen.

I år är det extra roligt att kunna meddela att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att vara Digikults inledningstalare.

Anmäl dig här. Om du anmäler dig innan den 10 mars kostar det 1800 kr (för 2 dagars konferens, inklusive middag och två luncher). Därefter kostar det 2800 kr.

Vi ses i Göteborg!

[Digikult arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Västarvet, Kultur i Väst & Kulturnämnden, Göteborgs kulturförvaltning & Göteborgs stadsmuseum, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige, med stöd från Digisam.]

Posted in GLAM, Hur gör man?, Samarbeten, Tillgänglighet, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Nya tag på offentligkonst.se

Posted by André Costa på 20 februari 2015


I juli 2013 skrev vi här på bloggen om Wikimedia Sveriges projekt som syftade till att starta Sveriges första öppna databas över offentlig konst. Det fanns då ingen central databas om offentliga konstverk på allmän plats och vi bestämde oss för att bygga en sådan databas och göra den tillgänglig under en fri licens och med ett öppet API vilket skulle göra det möjligt att utveckla olika typer av online-verktyg och applikationer som använder databasen, för alla som är intresserade.

Då, sommaren 2013, kunde vi glatt presentera att Stockholm som första kommun nu var inlagd i databasen och kunde beskådas på vår nya webbplats offentligkonst.se. Under efterföljande månader fyllde vi på med dataset från ytterligare 25 kommuner men kring årsskiftet ställde vi projektet på sparlågan för att istället fokusera på annat.

Under hösten 2014 fick Wikimedia Sverige förnyat stöd från Vinnova för att ytterligare bygga ut databasen. Med nya krafter har vi sedan dess gjort ett antal större uppdateringar av webbplatsen (den är nu mobilvänlig!), utökat sökfunktionen samt skapat mer dokumentation för den som är nyfiken eller har frågor.

offentligkonst.se på mobil

Ett exempel på offentligkonst.se på mobil

Vi har nu påbörjat en större utökning av tillgängliga dataset genom att kontakta fler kommuner. Vi har redan hunnit kontakta en tredjedel av Sveriges kommuner och inkluderat data från 40 kommuner i databasen. Totalt blir det nästan 5 000 enskilda verk varav 1 500 stycken inkommit genom att skribenter på svenskspråkiga Wikipedia lagt till dem i skulpturlistorna.

Tyvärr har bara ungefär hälften av konstverken koordinater med resultatet att bara dessa syns på kartan på offentligkonst.se (alla finns dock i sökmotorn). Här kan du som volontär göra stor nytta. Om din kommun finns med bland listorna på Wikipedia kan du själv lägga till koordinater för de konstverk som saknas. Till din hjälp kan du använda kartan på offentligkonst.se. Högerklicka (eller peka-och-håll-kvar) för att få upp koordinater för den aktuella punkten. Kanske läge att bege sig ut på konstskattjakt i ditt närområde?

Annat du kan hjälpa till med är att fylla på med mer information i listorna. Skriva artiklar om konstnärerna eller konstverken (under förutsättning att dessa uppfyller Wikipedias relevanskriterier) eller föreslå en kommun vi bör kontakta (här hittar du de vi kontaktat).

Du kan även följa projektets aktiviteter på @offentligkonst dit du även kan tweeta tips, tankar och önskemål.

Posted in Öppen databas för offentlig konst | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Wikipedia, #gamergate och den svåra konsten att hålla sig neutral

Posted by Lennart Guldbrandsson på 27 januari 2015

[tl;dr: Just nu bråk på Wikipedia. Rykten om att Wikipedia är anti-feministiskt och pro-sexism. Sprid inte de ryktena utan att läsa det här.]

Jag brukar ofta säga att Wikipedia speglar samhället. De konflikter som finns i samhället finns ofta också på Wikipedia.

En skillnad är att de olika ståndpunkterna ska presenteras i samma text. Tänk dig att politiker från vänster och höger, hårdrockare och synthare, vegetarianer och köttätare, alternativmedicinare och skeptiker, etc, ska komma överens om alla formuleringar. Därför finns flera olika metoder på Wikipedia för att hantera de flesta situationer. Den vanligaste är diskussionssidorna. Varje artikel, varje användare och varje annan sida (inklusive regelsidorna) har diskussionssidor, där man försöker komma överens om hur man kan göra Wikipedia bättre, lösa eventuella konflikter och ställa frågor.

Just nu pågår en sådan stor diskussion på engelskspråkiga Wikipedia. Den här har blivit en av de största, längsta och mest intensiva diskussionerna där, någonsin. Vilket säger en hel del, med tanke på att man kan bråka om sådana saker som huruvida Anakin Skywalker och Darth Vader är samma rollfigur, vilket av den amerikanska delstaten och landet som ska få förtur till namnet ”Georgia”, och ifall artikeln om araknofobi ska innehålla en bild av en spindel eller inte. Det finns såklart en lista.

Den nuvarande diskussionen uppstod i kölvattnet av #gamergate-kontroversen som uppstod i augusti 2014 och som ledde till en offentlig debatt kring hur rapporteringen av datorspel borde se ut, men som kanske är mer förknippad med de hot om våld och mord som flera av de inblandade i debatten utsatts för, orkestrerat via olika nätforum som 4chan och Reddit.

Det är tillräckligt svårt att berätta om Wikipedia-delen, så jag överlåter åt andra att beskriva vad som egentligen hänt i #gamergate-kontroversen, bortsett från den viktiga poängen att en del av bråket handlar om feminism och antifeminism.

Wikipedia-delen av #gamergate

Det var ganska förutsägbart att konflikten som ägde rum på alla andra social medier, i tidningar och annan media också skulle uppstå på Wikipedia. Målet med Wikipedia är att artiklarna ska vara neutrala, men liksom flera andra webbplatser som först användes av IT-människor är Wikipedias användare övervägande män. Sedan flera år är det något som har uppmärksammats och arbetats för att åtgärda. Det här har vi skrivit om tidigare på den här bloggen flera gånger.

I ett uppmärksammat brev fick Wikipedias grundare i december 2014 en provokativ fråga om #gamergate, vilket han besvarade offentligt och fick beröm för. Men innan dess hade diskussionerna på engelskspråkiga Wikipedia nått sådana proportioner att flera personer bedömde att saken borde gås igenom ordentligt.

På just engelskspråkiga Wikipedia (och några till, dock inte svenskspråkiga Wikipedia) finns särskilda frivilliga medlare. Den engelska gruppen kallas Arbcom (Arbritration Committee, startad 2004). Deras jobb har blivit alltmer formaliserat och de har varit tvungna att ta itu med ganska allvarliga fall, såsom när scientologerna gjorde massiva försök att snedvrida informationen under flera år, under olika kontonamn. Det finns en viktig del i deras arbete som lätt glöms bort, och det är att Arbcom inte hanterar innehållsfrågor, utan enbart användares beteende. Man kan alltså ha rätt i sakfrågan, men ändå bli blockerad från att redigera på Wikipedia eller varnad eftersom man beter sig illa, och tvärtom ha fel i sakfrågan, men ändå få fortsätta att redigera eftersom man beter sig bra.

Bland vana Wikipediaanvändare är detta ett välkänt inbyggt problemen i systemet och det brottas med att hitta en bättre metod som fortfarande är i Wikipedias anda. Mycket av det sköts dock innan Arbcom eller liknande kommer på fråga, och därför blir urvalet när man enbart tittar på deras fall snedvridet.

Problemet i många infekterade diskussioner är att användarna triggar varandra, för att försöka få den andra sidan att bete sig illa först. Det här gör att det ibland inte är helt lätt att medla eller besluta om åtgärder. Dessutom finns det alltid personer som glömmer bort den där viktiga poängen om att Arbcom bara tittar på beteende, och tror att Arbcom stödjer den sida som inte blir blockerad. Det behöver inte alls vara fallet.

Det aktuella fallet

I december 2014 startades så en formell begäran om att fallet #gamergate skulle tas upp av Arbcom. I teorin kunde vem som helst hjälpa till att presentera bevis genom att visa var en involverad användare betett sig illa eller genom att argumentera på andra sätt. Sedan gås bevisen och argumenten igenom av de frivilliga medlarna, som därefter diskuterar det hela öppet för hela världen att se.

För några dagar sedan (den 15 januari 2015) skrev en missnöjd veterananvändare, Mark Bernstein, om Arbcoms beslut under rubriken ”Reckless”. Flera av de saker Bernstein skrev togs upp okritiskt av The Guardian och The Gawker och Mary Sue. Bland annat skrev Guardian mfl att fem personer blivit blockerade från att redigera i genusrelaterade artiklar på Wikipedia eftersom de kämpat mot att artiklarna om #gamergate ska förvanskas.

Bernsteins inlägg blev genast mycket omdiskuterat på flera mailinglistor, sociala medier och andra ställen, och naturligtvis på Wikipedia. Det analyserades och återuppväckte tidigare konflikter om det stora underskottet av kvinnor bland Wikipedias skribenter. Arbcom, som alltså ännu inte är klara med något beslut (inget datum är hittills satt), har redan kritiserats, inte minst för att de bör tänka på vilken bild deras beslut ger av Wikipedia.

Det mest genomarbetade svaret kom i form av ett annat blogginlägg kallat ”Actually it’s about Wikipedia journalism” (den 25 januari 2015). Där står bland annat mer information om de fem användare som Bernstein menar är på samma sida. Bilden där är snarare att det är en blandad skara.

På de mailinglistor som jag är med på kommer en ytterligare sida fram. Det här är ett ytterligare exempel på en företeelse som jag sett tidigare på Wikipedia, nämligen en där folk som har starka åsikter inom ett ämne organiserar sig utanför Wikipedia och angriper enskilda användare så att de blir desperata och tvingas att höja rösten, vilket gör att de lättare får problem vid medling och liknande. Naturligtvis är det inte ett bra klimat för en rörelse som värnar om att fler ska bidra till Wikipedia.

Hur stort är det här problemet?

Nyligen gjordes en undersökning på engelskspråkiga Wikipedia om ett liknande fenomen, nämligen kring användandet av könsord på diskussionssidor. Även där fanns många berättelser om kvinnor som flydde Wikipedia och krav på förbättringar bland de grupper som behandlar andra användare otrevligt.

Trots sådana undersökningar är det inte helt enkelt att avgöra hur stort det här problemet är. Att användare slutar förekommer oavsett om det sker högljutt som i vissa av de här fallen eller efter andra mindre konflikter. Det går heller inte att skapa ett system som tar hänsyn till varenda potentiell avhoppares skäl för att hoppa av. Däremot går det självklart att göra klimatet på Wikipedia bättre. Men rykten och förhastade texter om vad som kan hända är sällan användbara metoder.

Det är däremot personliga möten. Många av de konflikter som pågår äger rum mellan personer som aldrig träffas ansikte mot ansikte. Jag har själv sett effekten av hur enkelt missförstånd eller konflikter löses när användarna träffas över en kopp te eller kaffe. Ibland är det inte görbart, men det går oftare än man tror.

Även i de fall där det inte går att träffas, finns det en positiv sak att ta med sig ifrån det här: Wikipedia är fortfarande transparent. Alla kan ta reda på hur det verkligen ligger till, se vem som gör vad och påverka slutresultatet.

Uppdatering 27 januari

Senare samma dag som det här blogginlägget skrevs kom ett statement från Arbcom. Där betonades flera gånger att Arbcom inte arbetar med innehåll, utan bara med beteende och att deras preliminära beslut handlar om att få till ett lugnare arbetsklimat. Noterbart är att Arbcom inte rekommenderar några blockeringar. Det här är ett citat:

The Committee’s preliminary decision currently includes broad recommendations for, and endorsements of, community sanctions and topic bans for editors on various sides of the dispute. These include:

  • 11 topic bans applied to editors on various sides of the dispute,
  • an endorsement of 40 or so existing community sanctions on combative parties on various sides,
  • roughly 100 community warnings/notifications,
  • an extension of all community topic bans and restrictions from editing articles related to the Gamergate controversy article to include restriction from participation in any gender-related dispute, for editors on various sides, and
  • the introduction of discretionary sanctions for any gender-related dispute, which can be imposed by any uninvolved administrator when useful for stabilising a topic, empowering the community to deal with disruption quickly.

The current majorities on the proposed decision are not in favour of banning any editors from Wikipedia.

Lägg också märke till att Arbcom inte ”utdömer straff” eller är enväldiga, utan är noggranna med att visa att det är engelskspråkiga Wikipedias gemenskap som styr.

Posted in journalistik, Kvinnor på Wikipedia, Politik | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Wikipedias trovärdighet

Posted by John Andersson på 23 januari 2015

En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!

Posted in Wikipedia | Taggad: , | 2 Comments »

Credit-my-CC – enklare att uppmärksamma någon på att de bryter mot din licens

Posted by André Costa på 16 januari 2015


Att Wikimedia Commons är en gigantiskt resurs för Wikimedia-projekten och att fler bilder stärker resursen ytterligare är något som flera av blogginläggen här redan handlat om. Vad vi väldigt ofta glömmer är att de fria licenserna vi använder på Wikimedia Commons innebär att det även är en viktig resurs utanför Wikimedias projekt. Tidningar, bloggar, TV-program och andra använder dessa bilder med jämna mellanrum just för att Creative Commons-licenserna gör dem så enkla att återanvända.

Tyvärr är det ofta så att press och andra som vidareanvänder materialet missar att ange upphovsperson eller någon annan detalj som krävs av licensen. Även om det blivit betydligt bättre de senaste åren visar en snabb titt på Wikipedia:Bilder från Commons i svensk press att detta fortfarande är fallet.

Detta kanske kan tyckas mindre viktigt eftersom det ändå rör sig om ”gratis” verk. På Wikimedia Sverige tycker vi precis tvärt om, om du släppt ditt verk under en fri licens är ett erkännande och en efterlevd licens den enda ”betalning” du kan räkna med. Vår erfarenhet är att den som valt att släppa sitt verk under en Creative Commons-licens ofta gett detta val mer eftertanke än den som använder © All rights reserved. Att vara tydlig med vilken licens verket har släppts under innebär även att kunskapen om fria licenser sprids ytterligare. Till exempel kan läsaren jämföra med de ”vanliga” bilderna i artikeln och lätt se att i just detta fallet får de exempelvis lov att använda samma bild på sin egen blogg.

Av denna anledning satte Wikimedia Sverige förra året upp ett verksamhetsmål om att ”Bygga ett system för att enklare licensfelanmälningar/uppmärksamma felanvänt material.” Resultatet av detta blev verktyget Credit-my-CC.

I grunden är Credit-my-CC något så enkelt som en uppsättning brevmallar vilka gör det snabbt att författa ett e-post till den som använt ditt verk utan att följa licensen. Kraften i verktyget ligger i att det är kopplat direkt mot Wikimedia Commons så att informationen om verket och skaparen automatiskt hämtas och läggs till. Därmed går det dels betydligt snabbare att hitta rätt information och risken att länkar eller licenser blir fel minskar drastiskt. Skrivningarna är även tänkta att på ett konstruktivt sätt förklara vad Creative Commons-licensen faktiskt innebär samtidigt som den föreslår hur just fallet i fråga kan åtgärdas.

Credit-my-CC skärmdump

Skärmdump av Credit-my-CC. Exempelbilden är Gräsand.jpg av Stenssen [CC BY-SA 3.0].


För att visa hur det går till tänkte jag nedan visa steg för steg hur det praktiskt går till:

  1. Gå till verktyget på tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/.
  2. Ange filnamnet för det verk ärendet gäller och klicka på ”Kolla!”.
    Du ser nu ruta 1 i skärmdumpen. Vi använder ”Gräsand.jpg” som exempel.
  3. Ange den webbplats (eller var i pappersupplagan) verket användes felaktigt.
    Du ser nu ruta 2. Som exempel anger vi ”http://wikimedia.se/sv/huvudomraden ”.
  4. Om vi vill kan vi sedan ändra i de förifyllda fälten för Erkännande eller Uppladdningsdatum eller ange en beskrivning av verket.
    I vårt exempel väljer vi att skriva in ”en gräsand i vatten” i beskrivningsfältet och lämna de två andra som de är.
  5. Ange sedan vilken brevtyp du vill använda. Du kan välja ett av de tre standardbreven (Glatt, Neutralt, Argt) eller något av de övriga.
    I vårt exempel väljer vi ”Neutralt”.
  6. Tryck sedan på ”Skriv!” så visas brevet undertill. Vil du kolla en av de andra brevtyperna är det bara att byta och sedan trycka på ”Skriv!” igen.
    Du ser nu ruta 3, dvs. hela fönstret.

Vad verktyget inte gör är att skicka e-posten åt dig eller att ta reda på vem det är du ska kontakta. Den gör det däremot enkelt att klistra in texten (inklusive formatering och länkar) direkt i ett mail genom att du helt enkelt trycker Ctrl + c eller ⌘ + c på sidan och sedan klistrar in resultatet i din e-postklient.

Då verktyget är relativt nytt finns det säkert små (eller stora) fel som smugit sig in, om du upptäcker ett får du gärna höra av dig. Likaså får du gärna höra av dig ifall du har exempel på bättre formuleringar, har en alternativ brevmall som du gärna ser inlagd eller helt enkelt är en hejare på att styla till webbplatser.

Och självfallet är vi speciellt intresserade av ifall du får nytta av verktyget, det är bara med den återkopplingen som vi vet om vi gör saker som faktiskt kommer till nytta.

Posted in Okategoriserat, Tillgänglighet, upphovsrätt, Verktyg, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | Leave a Comment »

Genom forskningen kan vi förstå klyftorna

Posted by Sara Mörtsell på 08 januari 2015

Foto:  Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (Bearbetning)

Foto: Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (bearbetning)

Det är nytt år och vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för ökad mångfald bland Wikipedias skribenter som i allra högsta grad handlar om att jämna ut den stora klyftan mellan hur kön är representerat bland de som skriver, diskuterar och på annat sätt bidrar till Wikipedia. Vi jobbar med det här på flera sätt, bland annat genom fysiska träffar mellan erfarna och nya Wikipedianer, som den otroligt framgångsrika serien av veckovisa skrivstugor i Göteborg kring temat litteratur och kvinnliga huvudpersoner är det bästa exemplet på. Missa inte Lennart Guldbrandssons dagsfärska inlägg på Wikimedia Foundations blogg om detta. Vi erbjuder också praktiska workshops för nybörjare som tillsammans med andra vill lära sig mer om hur Wikipedia fungerar och det bästa sättet att göra det på är ju att själv börja redigera. Jag åker till Västerås i slutet av månaden för att hålla två skrivstugor för nybörjare där kvinnor är särskilt välkomna. Vi kommer att hålla till på Västmanlands läns museum torsdag 29 januari och även veckan efter den 5 februari, så hög tid att anmäla sig för trevliga och lärorika kvällar alltså.

Förutom praktiska träffar är vi också intresserade av att få en uppdaterad insyn i demografin bland användarna och vilka attityder och erfarenheter som kan hjälpa oss vidare i arbetet. Det här gör vi genom att samverka med universitet och högskola och under 2015 kommer vi kunna berätta mer om vad de här samarbetena visar.

En mycket intressant studie som redan är i gång bygger på insamlat material från julhelgen då både Wikipedias skribenter och Wikipedias läsare kunnat delta i en första större enkätundersökning som fokuserar specifikt och systematiskt på svenskspråkiga Wikipedia. Vi kommer att ha stor anledning att återkomma till Björns arbete, här bjuder han oss på en introduktion.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Att undersöka Wikipedias användarklyfta

Hej! Jag läser en civilingenjörsutbildning i Medieteknik på KTH i Stockholm. I höstas påbörjade jag mitt examensarbete och fick möjlighet att både samarbeta med alla fantastiska människor på Wikimedia Sverige samt skriva om ett både intressant och superviktigt ämne – nämligen jämställdhet och mångfald.

I April 2011 publicerades den första storskaliga undersökningen om användare på Wikipedia, alltså vi som skriver och redigerar artiklar. Bland resultaten uppmärksammades att andelen kvinnliga användare var under 13%. Wikimedia Foundation satte i samband med detta upp ett mål att öka denna siffra till 25% tills slutet av år 2015. Redan i mitten på 2014 konstaterades det att detta mål inte kommer uppnås.

På Medieteknikprogrammet på KTH läser vi om alltifrån mjukvaruutveckling, människa-datorinteraktion och sociala medier till ekonomi, management och teknikhistoria. Men framförallt läser vi om hur framtiden kommer att se ut, och man får ofta tillfälle att fundera på frågor om genus och teknik.

Jag anser att det är ett problem att det är en så liten andel redigerare som är kvinnor. Dels på grund av att det ligger mycket makt i vem som definierar vad kunskap är, från vilket perspektiv en encyklopedisk artikel skrivs, och vem som bestämmer vad som får finnas med i världens största uppslagsverk. Dels börjar det mer och mer bli ett kvalitetsproblem för Wikipedia att innehållet inte representerar efterfrågan hos läsarna. I en uppmärksammad artikel i New York Times 2011 nämner författaren flera exempel på hur könsklyftan bland användare verkar speglas i innehållet i uppslagsverket. Författaren undrar till exempel varför artikeln om vänskapsarmband på engelska Wikipedia bara är några få paragrafer lång, medan artiklar om leksakssoldater och baseball-kort är flera sidor långa med detaljerade historiska utläggningar. Risken med denna användarklyfta på lång sikt, som jag ser det, är att en syn på uppslagsverket som partiskt och ojämställt får fotfäste bland läsarna, vilket i slutändan kommer leda till att de väljer en annan encyklopedi eller informationskälla.

Mitt examensarbete handlar om varför det är så få kvinnor som redigerar Wikipedia och vad som kan göras åt det. Arbetet består av tre delar. Den första är en litteraturstudie med vetenskapliga rapporter, statistik och litteratur om Wikipedia och hur området kvinnor och teknik i Sverige ser ut idag. Den andra är en databasundersökning, där jag går igenom användar- och revisionsdatabaserna på svenska Wikipedia för att hitta aktuell statistik och se beteendemönster.

Den tredje delen av arbetet är en enkätundersökning där både användare och läsare delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om Wikipedia, med målet att jämföra om det finns skillnader i attityder och inställningar mellan olika grupper till att redigera och till Wikipedias gemenskap som helhet. En länk till denna enkät har nyligen legat uppe som sidnotis på svenskspråkiga Wikipedia och cirka 2 500 svar har samlats in. Jag arbetar just nu med analysen av dessa svar och kommer återkomma med en sammanställning inom kort.

Man kan läsa mer om arbetet på min användarprofil och på Meta-Wiki Research.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH

 

Posted in forskning, Kvinnor på Wikipedia, Samarbeten, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia i utbildning | Leave a Comment »

Julhälsning och vad vi har gjort 2014

Posted by Jan Ainali på 22 december 2014

Nu är julen nästan här och det är dags att varva ner och tänka tillbaka på året som har gått. Det har varit ett fartfyllt år och flera projekt har pågått ända in i sluttampen. Jag var frestad att försöka sammanfatta året men insåg att det här mejlet skulle bli alldeles för långt i så fall. I stället vill jag ger er lite bra länkar för läsning i julhelgen, så att ni kan fördjupa er precis så mycket som ni önskar.

Bloggen
Under året har vi hittills publicerat 50 blogginlägg som handlar om allt från hur Wikipedia används i skolan eller museivärlden till olika tävlingsuppdateringar och även några gästinlägg.
Lista med blogginlägg från 2014

Pressmeddelanden
Många större händelser har annonserats via pressmeddelanden, 15 pressmeddelanden blev det totalt.
Lista på våra pressmeddelanden

Nyhetsbrev
Efter en liten paus ökade vi i juni takten på våra nyhetsbrev. 13 stycken blev det över hela året.
Lista på våra nyhetsbrev

Twitter
I år har vi än så länge lyckats med att hinna twittra 365 gånger. Vi twittrar om breda ämnen, ofta med intressanta länkar.
Wikimedia Sverige på Twitter

Wikipediapodden
Under hösten startades en podcast som tar upp olika aktuella frågor kring arbetet med Wikimedia och Wikipedia. Den drivs inte från kansliet utan ger en lite annan vinkling vilket kan vara en rolig lyssning under julhelgerna. 8 avsnitt har hunnit ges ut.
Lista med alla podcasts

Kvartalsrapporter
Vill du verkligen gräva ner dig i detaljer så är våra kvartalsrapporter till Wikimedia Foundation rätt ställe. 3 långa rapporter finns det att läsa.
Kategori med rapporterna.
Det går redan att se några trevliga tecken inför framtiden, framförallt vill jag lyfta fram att vi får en god start på året då vi från Wikimedia Foundation fick full utdelning på vår ansökan med goda vitsord. Den startpotten om cirka 2,5 miljoner kronor gör att vi inte behöver tappa tempo utan kan köra på (precis som min hemkommun Östhammar) ”rakt in i framtiden”.

Avslutningsvis vill jag tacka alla som har hjälpt till i föreningens verksamhet. Jag tackar vår styrelse som i år blev klara med att få alla viktiga policydokument på plats. Jag vill tacka de drygt 40 olika volontärerna som har hjälpt till på evenemang eller gjort andra insatser som till exempel gett återkoppling på informationsmaterial eller hjälpt till med formgivning. Sist men inte minst vill jag tacka alla härliga medarbetare på kansliet som med gott humör jobbar ihärdigt med att göra kunskap fritt!

God jul önskar kansliet.

Peter, Sara, Axel, Jan, André, John och Martin önskar god jul och gott nytt år! Foto: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 4.0. Illustration: Mattias Jönsson, Licens: CC BY 3.0 (modifierad av Jan Ainali)

Jan Ainali
Verksamhetschef

Posted in Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Intervju: Före detta svensk riksdagsledamot lobbar nu för Wikimedia Sverige i Bryssel

Posted by John Andersson på 19 december 2014

Karl Sigfrid

For the English version, see below.

Svenska politikern Karl Sigfrid diskuterar sitt lobbyingarbete för digitala rättigheter och Wikimedia i Europeiska unionen. Sigfrid satt i Riksdagen för Moderaterna mellan 2006 och 2014. Han arbetar nu som volontär för Wikimedia Sverige i Bryssel och koordinerar sitt arbete med kontoret i Stockholm.

Hallå där Karl Sigfrid,

Du är på väg att flytta till Bryssel för att hjälpa till med med Wikimedias lobbyarbete under ett år – och du gör det som voluntär. Vi skulle vilja att du berättar mer om det här!

Fråga: Berätta lite om dig själv. Vem är du?
Svar: Jag har suttit i åtta år som ledamot i riksdagens konstitutionsutskott. Under den tiden har jag insett att nästan alla nya nya frågeställningar som påverkar yttrandefrihet, rätten till privatliv och andra grundläggande rättigheter är kopplade till teknisk innovation och internets utveckling. Därför har det framstått som logiskt att fokusera min tid och energi på digitala rättigheter.

Fråga: Låter jättebra! Vad fick dig att välja att jobba med Wikimedias lobbyingarbete av alla alternativ?
Svar: Jag ser det som en möjlighet att tillbringa ännu mer tid med det jag tycker allra bästa om – att engagera mig i de frågor som avgör hur framtiden kommer att se ut. Fri tillgång till information är kanske det viktigaste inslaget i ett framgångsrikt samhälle. Dessutom är det så att fri tillgång till kunskap innebär en mer jämlik tillgång och nya möjligheter för dem som är utestängda från de traditionella utbildningssystemen.

Fråga: Hur kan Wikimediarörelsen ägna sig åt lobbying samtidigt som Wikipedia gör anspråk på att vara neutralt?
Svar: Vi måste skilja mellan uppslagsverket Wikipedia och organisationen Wikimedia. Att Volvo satsar på att bygga säkra bilar betyder inte att företaget Volvo alltid måste undvika risk. Att informationen i Wikipedia är neutral betyder, på samma sätt, inte att Wikimedia som organisation alltid behöver vara neutral. Wikimedias vision om att var och en ska kunna ta del av världens samlade kunskap är allt annat än neutral. Likaså finns det ingenting neutralt i organisationens uppdrag att verka för spridning av information under öppna licenser.

Med det sagt är det naturligtvis så att allt som en organisation gör associeras med dess tjänster eller produkter, så om saklighet och korrekthet bör vara viktiga värden i allt lobbyingarbete så är de särskilt viktiga för Wikimedia.

Fråga: Vad tänker du fokusera på under dina första månader i Bryssel?
Svar: Min första uppgift blir att upprätta en prioriteringslista. Det finns mängder av EU-regleringar, befintliga såväl som föreslagna, som kan komma att påverka Wikimedia-aktiviteter. Allt från upphovsrättsreform till dataskydd och handelsavtal kan innehålla delar som hjälper eller skadar arbetet med att tillgängliggöra mer information. De här processerna måste prioriteras mellan. Vilka är mest betydelsefulla och vilka har vi möjlighet att styra in rätt riktning? Det är vad jag ska försöka bedöma.

Fråga: Vad tror du bli den mest intressanta utmaningen i arbetet framöver?
Svar: Förmodligen den som jag ännu inte har insett att jag har framför mig. Oavsett vad jag förväntar mig av Bryssel så är jag säker på att det kommer visa sig vara någon helt annat.

Tack så mycket Karl!

/ Intervju av John Andersson, Wikimedia Sverige

English

Karl Sigfrid

Swedish politician Karl Sigfrid discusses his lobbying work for digital rights and Wikimedia in the European Union. Sigfrid was a Member of Parliament (the Riksdag) in Sweden for the Moderate Party from 2006 to 2014. He now works as a volunteer for Wikimedia Sverige in Brussels, in coordination with the office in Stockholm.

Hello Karl Sigfrid,

You are about to move to Brussels to help with Wikimedia Sverige’s lobbying efforts for a year – and you are doing this as a volunteer! We would love to hear a bit more about this.

Q: Tell us a little bit about yourself? Who are you?
A: I have been working in the Committee on the Constitution in the Swedish Parliament for eight years. During this time, I have come to realize that almost all new issues that affect free speech, privacy and other fundamental rights are in one way or another tied to technical innovation and to the development of the Internet. Therefore, it has made sense for me to focus my efforts on digital rights.

Q: Great! What made you decide to work with Wikimedia’s lobbying efforts, out of all things?
A: I view this as an opportunity to spend even more of my time doing what I love – engage in the issues that determine what the future will look like. Free access to information is perhaps the most important element in a successful society. Free access to knowledge also means equal access to knowledge and new opportunities for those who are shut out from the traditional educational systems.

Q: How can the Wikimedia movement engage in lobbying, while Wikipedia claims to be neutral?
A: We have to distinguish between the encyclopedia Wikipedia and the organization Wikimedia. That Volvo’s idea is to build safe cars doesn’t mean that Volvo as a company in every instance has to avoid risk. That the information in Wikipedia is neutral does not, along the same lines, mean that Wikimedia as an organization always must remain neutral. Wikimedia’s vision of a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge is anything but neutral. Likewise, there is nothing neutral about the organization’s mission to disseminate information under free licenses.
That being said, everything an organization does will be associated with its services or products, so if relevance and correctness should be important values in all lobbying — and they are especially important for Wikimedia.

Q: What are you planning to focus on in Brussels during the first months?
A: My first task will be to establish a priority list. The are plenty of EU regulations, existing ones as well as those in the making, which have the potential to affect Wikimedia’s activities. Everything from copyright reform to data protection and trade agreements can entail regulatory changes that help or hurt the efforts to get more information out there. All these processes must be prioritized. Which of them are the most significant? Which can we steer in the right direction? That’s what I’ll have to determine.

Q: What do you think will be the most interesting challenges with the work ahead?
A: Probably the ones that I haven’t yet realized that I will face. Regardless of what I expect of Brussels, I’m sure that the city will turn out to be something completely different.

Thank you Karl!

/ Interview by John Andersson, Wikimedia Sverige

Posted in Politik, Våra volontärer, Wikimedia Sverige | Leave a Comment »

Västerås på cykel

Posted by Arild Vågen på 18 december 2014

Utanför Västerås slott

Arild Vågen utanför Västerås slott. Foto: Einar Spetz. Licens: CC BY-SA 4.0

Vi, Einar Spetz och Arild Vågen, har ett par gånger om året gjort dagsutflykter till olika städer för att på cykel och med kameran i högsta hugg dokumentera byggnadsminnen och annan bebyggelse. Bilderna laddar vi förstås upp med en fri licens på Wikimedia Commons, en av världens största fria mediedatabaser. Förhoppningen är att bilderna ska komma till användning i några av Wikipedias många artiklar. Hösten 2013 var vi i Gävle och i somras besökte vi Örebro. Konceptet har visat sig effektivt och roligt. Samtidigt som vi bidrar med bilder till Commons, får vi se nya städer och lära oss nya saker. Konceptet är ofta beroende av möjligheten att hyra cyklar på plats eftersom det i Sverige synes vara mer undantag än regel att kunna ta med egen cykel på resa. På SJ:s fjärrtåg är det nobben direkt, däremot får cykel medfölja på SL:s lokaltåg samt, i mån av plats, på de föredömliga X-tågen (Gävleborgstrafiken) samt Upptåget (lokaltåg i Uppsala län+Sala). Det är möjligt att även andra utförare redan tillåter cykel ombord. Det kunde det gärna finnas fler.

Förberedelser

Vi hade förberett oss genom att kartlägga stadens byggnadsminnen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Enligt principer liknande dem för stadsorientering, ritade vi in de över etthundra fotoobjekten på en karta. Det låter kanske mycket, men då begränsade vi oss ändå till objekt i stadskärnan samt området Kopparlunden. Vi gjorde ingen åtskillnad mellan objekt som har respektive eventuellt saknar lagskydd, mest därför detta kan komma att ändras med tiden. Med i bagaget hade Arild ett kamerahus (Nikon D600) och gps lånad ur föreningens teknikpool. Einar använde egen kamera, Canon EOS 650D.

Turbinhuset vid Svartån som visade sig innehålla nyckel till Västerås 1900-talshistoria. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Genomförande

Lördag 13 september ankom vi till Västerås med morgontåget. Det var en dag med ihållande vackert väder och grejer på gång: valrörelsens sista dag och kappseglingar på Mälarens vatten mellan hamnen och Hästholmarna. I god tid före öppnandet var vi på plats vid gästhamnens cykeluthyrning. Vi valde mellan olika cykelmodeller och lite senare trampade vi ut i staden, uppströms flödet Svartån, först till Västerås slott med kringliggande byggnader, bland annat Turbinhuset, Västerås första industriella strömkälla, som inte är byggnadsminne, men väl arbetslivsmuseum. Efter Slottsbron fotograferades stadshuset och därefter Sundinska huset med flera byggnader invid Storbron. Utsikten norrut från Storbron hör till de mest avfotograferade motiven i Västerås. Vi följde därefter Svartån till upp till Falkenbergska kvarnen, varifrån vi vände söderut och tog oss via Apotekarbron till området kring Västerås domkyrka. I området ligger minst 15 byggnadsminnen, kyrkliga och världsliga. Här återfinnas bland annat Lektorsgården, Domkapitelhuset, Televerkets hus, Stadshotellet, Sotarns hus samt Proban 7, en fastighet som ensam härbärgerar åtminstone sju byggnader uppförda i RAÄ:s register. Dessa fotograferades samt en del av interiörerna i domkyrkan liksom det närbelägna stadsbiblioteket vilket inte är byggnadsminne, men väl en arkitektonisk pärla. Därifrån fortsatte vi österut, i riktning Kopparlunden, via bland annat Östra kapellet samt de för 1910-talet karaktäristiska bostadshusen Ivar, Josef och Kåre. De närmare 50 registrerade byggnaderna i området Kopparlunden utgörs av lämningar från Svenska Metallverkens storhetstid. Ännu idag är fortfarande många av huskropparna, så gott som alla uppförda i tegelsten, intakta, men nutida verksamhet har flyttat in i de forna industrilokalerna: Lajvverkstan och innebandybutiken Assist exempelvis.

Svenska Metallverkens övergivna huvudkontor. En gång i tiden ett av Sveriges ledande företag. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Ett stycke söderut återfinns de storskaliga den storslagna Arvidverkstaden, som nuförtiden inrymmer tågtillverkaren Bombardiers svenska huvudkontor. Via Karlsgatan med bland annat det tornprydda Ottarkontoret tog vi oss över järnvägen och Kungsängsgatan till silobyggnaderna och de många objekten i ångkraftverksområdet, där vi återhämtade oss i det nyinrättade badhuset Kokpunktens café. Därefter cyklade vi sydöst längs vattenbrynet mot Notudden och Framnäs för fotografering av ytterligare industrilokaler samt till slut Viksängskyrkan, cykelturens sista anhalt.

Resultat

Totalt laddade vi upp över 190 fria bilder till Wikimedia Commons. Alla bilder finns samlade i en kategori här. Bland husen som fotograferades fanns över 40 olika objekt från bebyggelseregistret. Vi passade förstås också på att fotografera övriga intressanta byggnader och miljöer i Västerås. Projektet finansierade av Wikimedia Sverige genom föreningens system för minibidrag till volontärer.

Posted in fotosafari, Hur gör man?, Våra volontärer, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 474 andra följare