Wikipedia testade Sveriges tredje största tidning för att se om den klarade faktagranskningen

Den 30 juli publicerade Svenska Dagbladet en artikel där journalisten Adam Svanell testar hur bra Wikipedias kvalitetshanteringssystem fungerar. Han upptäcker att han kan skriva i ganska mycket strunt om sig själv innan artikeln blir återställd och rensad på skräp.

Det här är långt ifrån första gången Wikipedia testas på det här sättet. De flesta gångerna upptäcks det omedelbart. Och oftast görs det snarare av Nisse i Hökarängen än av journalister. Några gånger visar resultatet samma sak som det här experimentet gör. Det är nästan oundvikligt att tester visar olika saker. Hur gör man för att veta om informationen stämmer? Rätt svar är att man aldrig kan veta det. Inte i böcker, inte i bloggar, inte i uppslagsverk, inte i forskning, och allra minst i tidningar. Det här har jag bloggat om tidigare på min egen blogg. Jag har också på den här bloggen skrivit om fenomenet att Wikipedia bygger på att folk tycker att det finns saker att bidra med, d.v.s. att det inte är perfekt från början. Och Wikipedia är mycket bättre än alla tidningar i världen på att öppet visa vilka problem som finns – just för att saker och ting ska kunna rättas till (se länken ovan för en demonstration hur mycket bättre Wikipedia är). Dagstidningar har på sin höjd en ruta där läsarna får skicka in fel i tidningen. Finns det någon som inbillar sig att alla läsare som upptäcker fel skriver till tidningen, som eventuellt publicerar det, ett par dagar efteråt? Vem bryr sig? Det är ju gårdagens eller förra veckans tidning.

Att Wikipedia har sina svagheter är gamla nyheter alltså. Men det är inte därför jag skriver. Anledningen till att jag skriver är att jag blev intervjuad av Adam Svanell per telefon för ungefär två månader sen. Jag lade cirka en och en halv timme på att svara på frågor, ge förslag på synvinklar, och nyheter som ingen annan tidning hittills har skrivit om (här har vi en synvinkel som tidningar kritiseras för men som de sällan tar upp själva som ”fel” i tidningen). Därefter, när vi hade lagt på lade jag ytterligare en timme på att försöka hjälpa SvD att hitta en bra illustration till artikeln – övertalade en användare att fixa till en bild som skulle kunna bli en schysst illustration. Och dessutom, när Svanell mailade mig en förhandskopia av artikeln, så lade jag ytterligare en timme eller två på att rätta de dryga tjugo tio fel som fanns i artikeln.

Mina rättningar har inte förts in.

Därför finns det ett flertal fel i artikeln som Svanell vetat om, men inte gjort något åt – och det var alltså längre tid sedan än han gav Wikipedia att rätta sina fel.

I stort sett alla som har blivit intervjuade av tidningar och radio och TV vet att det är så här det går till. Man blir felciterad, citerad ur sitt sammanhang, nerklippt till snutt, bortklippt över huvud taget, får fel namn, får fel titel, utelämnas som uppgiftslämnare, missförstådd, placerad som en del i en konflikt (när konflikten kanske är så liten att den i själva verket är meningslös), etc, etc. Alla som blir intervjuad känner till att sånt här händer.

Så när tidningar slutar att innehålla fel och när alla som blir intervjuade blir rättvist representerade, då lovar jag att Wikipedia också kommer att vara felfri. Kom igen, Svenska Dagbladet och Adam Svanell. Ni har massor av anställda – alla högutbildade, ni har mer än 115 års försprång på Wikipedia, ni får årligen 60,9 miljoner i presstöd (av en nettoomsättning på drygt en miljard), och ni har drygt 504.000 läsare. När blir ni felfria? När ser ni till att inga fel slipper igenom era faktagranskningsprocesser?

Jag undrar personligen hur en lista över SvD:s alla misstag genom åren ser ut. Jag misstänker att den skulle innehålla några godingar. En snabb sökning på Google med termerna ”tidningsanka” och ”svd” ger nästan 4.000 träffar. Hur snabbt korrigerade SvD de missarna? För ni menar väl inte att de missarna inte är rättade?

För forskning om hur bra Wikipedia är, hänvisar jag till artikeln om Wikipedia, framför allt artikeln på engelskspråkiga Wikipedia, där det också finns en sida som heter ”Reliability of Wikipedia”.

För övrigt ser jag att en hel del av innehållet är hämtat från min bok Så fungerar Wikipedia. Kul att den gamla boken fortfarande innehåller saker som kan presenteras som nyheter.

[Jag har nu kollat igenom mitt svar till Adam Svanell, daterat 24/6 och räknade antalet korrigeringar. Det var drygt 10. Ovan står 20. Jag ber Svanell om ursäkt för den felaktiga informationen och rättar i texten ovan. I de 10 felen har jag inte räknat med att Svanell stavade fel på mitt efternamn ett halvdussin gånger.]

33 thoughts on “Wikipedia testade Sveriges tredje största tidning för att se om den klarade faktagranskningen

  1. Vilka dryga tjugo fel finns i artikeln? Något enstaka kan jag kanske hitta, men överlag verkar den betydligt mer korrekt än det mesta andra journalister skrivit i ämnet. Kanske har de nu fört in dina korrigeringar?

  2. Det går alltid att hitta fel i stora datamängder. Det är ointressant att påvisa att fel kan förekomma, det vet vi redan. Den intressanta frågan är hur wikipedia står sig mot andra informationskällor, tex uppslagsverk, tidningar och TV-dokumentärer, speciellt då det är ämnen av vikt, inte bara någon halvdan journalist. Jag tror den står sig mycket bra.

  3. >>En snabb sökning på Google med termerna ”tidningsanka” och ”svd” ger nästan 4.000 träffar.

    SVD innehåller förvisso många fel, men gör om sökningen och kolla resultaten närmare. De flesta träffarna verkar i alla fall inte handla om fel och tidningsankor i/av SVD. Inte särskild trovärdig google-sökning med andra ord.

    1. För det första skrev jag att det där var en snabb sökning, inte en grundlig undersökning. Med det menade jag att vara ungefärlig lika grundlig som Svanell och SvD.

      För det andra är ”tidningsankor” knappast den enda typen av fel SvD begår. De gör redaktionella avvägningar som är helt uppåt väggarna ibland, såsom alla redaktioner gör. Nu har jag inte kollat just deras historia, men få tidningar har fläckfria bakgrunder när det gällde ubåtskränkningarna under 80-talet, Vietnamkriget under 60- och 70-talen, kommunistskräcken under 50-talet, judeförföljelserna under 40-talet, depressionen under 30-talet, , och så vidare.

      För det tredje vände jag mig mest mot sättet att göra en artikel i Sveriges tredje största dagstidning om ”missar i Wikipedia”, som om Wikipedias snart tio år vore skandalomsusade när Wikipedia blir allt mer pålitligt. Hur vore det av SvD att göra en liknande granskning av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, etc. Eller SVT. Det är lite märkligt att bara göra sådana här ”granskningar” av Wikipedia.

      För det fjärde finns det mycket mer grundligt genomförda undersökningar: forskare som har kollat igenom saker och ting under längre tid, och av mer välbesökta artiklar än en journalists artikel (antalet besökare på Adam Svanell är mycket lågt – det kanske är där skon klämmer). Men är sådana undersökningar intressanta?

  4. Läs igenom SVD’s artiklar om ”spice” och ”krypton” från det senaste och förra året. du kommer inte bara hitta faktafel, du kommer hitta rena lögner.

    SVD har nedgraderat sig till aftonbladetjournalistik utan att samtidigt berätta detta för sina läsare. SVD är därför en skurktidning som lyurar sina läsare med sensationsjournalistik förklädd till en nyhetstjänst! .. Sådant är VERY BAD för demokratiska samhällen eftersom väljarna också hämtar sin information om verkligheten från samma blaska.. Det kan bara sluta på ett sätt.

  5. Wikipedia har inte bara några miljarder potentiella skribenter, utan och några miljarder potentiella faktagranskare och korrekturläsare som kan upptäcka felaktigheter och tendenser i texterna. Det är något som ofta glöms bort, och som skiljer oss från tidningar som Svd som sedan länge har rationaliserat bort korrekturläsning och kritisk granskning av sina egna artiklar.

  6. Gammelmedia har problem. Men det visste vi väl redan. Det konstiga är att insikten verkar saknas och att inget därmed görs åt saken. Andra företag som struntar i kunder och partners är snart borta. Vi undrar hur det går i denna bransch……

    1. Nu har Svanell svarat på mitt blogginlägg. Svanells svar är intressant:

      1. Han skriver att ”Texten [artikeln] är ett ganska skämtsamt gonzo-experiment”. Hur ska läsarna veta vad som är skillnaden mellan seriösa artiklar och skämtsamma gonzo-experiment? Är det SvD:s linje att göra skämtsamma gonzo-experiment? Vad är det som säger att mitt blogginlägg inte var ett skämtsamt gonzo-experiment?

      2. Han nämner inte alls den andra artikeln som publicerades samtidigt, och den faktaruta som fanns bredvid artikeln, där Wikipedias historia presenterades som fylld av skandaler.

      3. Jag tycker också att det är bra att låta andra kommentera texterna. Där har jag inte berömt Svanell tillräckligt mycket. Däremot har jag aldrig begärt att få skriva om SvD:s artiklar (på samma sätt som Wikimedia Sverige inbjuder SvD att skriva om Wikipedias artiklar, fast seriöst…). Kan någon klandra mig för att jag vill ha sista ordet? Eller skapa en positiv bild av det jag sysslar med dagligen?

      4. ”Smutskastning” är alltså det jag har sysselsatt mig med? Att bevaka SvD:s rapportering av Wikipedia är alltså smutskastning. Jag kommenterade att artikeln innehöll ett antal felaktigheter, när det var det Wikipedia kritiserades för. Jag skrev att det fanns saker som jag påpekat var fel, och som SvD valde att publicera ändå. Jag tog inte upp en detaljerad bild av hur SvD valde att presentera Wikipedias historia: de priser som saknas i uppställningen, den spridning som Wikipedia har fått, de storartade saker som gjorts, de ansträngningar som görs internationellt för att alla ska få tillgång till information i världen – inklusive ett nytt center i Indien, gratis datorer till folk i tredje världen, Wikipedias olika vägar att gå runt kinesiska censuren, vad historien har fått för följder, vad målet är med Wikipedia (inte att vara något annat än ett uppslagsverk – och sådana ska man kolla), etc, etc. Är det någon som har smutskastat och sedan kallat det granskning så är det SvD.

      5. ”SvD flyttar fram de journalistiska positionerna och ger läsarna de sammanhang och perspektiv som hotar att försvinna i den allmänna snuttifieringen av nyhetsflödet. SvD vill fortsätta att utveckla den redaktionella produkten med inriktning på kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget.” skriver SvD om sig själva. Vari låg de journalistiska positionerna, sammanhangen, perspektiven, kvalitetsjournalistiken och fördjupningen? Sådana här reportage gjorde många andra tidningar redan 2003 och övergick till mer intressanta synvinklar 2006. Hur vore det att göra något mer djuplodande än att rapportera om samma gamla saker som det har skrivits om hundratals gånger? Hur vore det att göra en ordentlig granskning?

      6. Jag medger att blogginläggets rubrik var felaktig, men att skriva ”tredje största abonnerade morgontidning” hade gjort namnet ännu längre. Dessutom var ju inlägget ett skämtsamt gonzo-experiment🙂

  7. Lennart, det skulle hjälpa din texts argumentation om du angav vilka felaktigheter det är som finns i Svanells text, som han känt till men inte korrigerat. Om det bara är de saker som Svanell själv nämner i sitt blogginlägg så måste jag ge honom rätt i denna efterdebatt, oavsett vad jag tycker om hans ”experiment”.

    Mvh, Simon

  8. Nu har tidningen Journalisten skrivit om saken också.

    Jag har hittills idag inte haft tid att lägga ut mailet, med markeringarna rödmarkerade, men de främsta grejerna var just att Sanger presenteras som en neutral person, snarare än som en konkurrent med en döende produkt. Citizendium, som jag läst en hel del om den senaste tiden, håller på att dö, och Sanger håller desperat på att försöka attackera Wikipedia för att få reklam för sin egen produkt.

    Låt mig klargöra en sak: jag tycker inte att artikeln är dålig. Jag tycker bara att den är väldigt 2005, att den plockat och valt ut olika saker för att få saker att verka mer konfliktfyllda än vad de är. Forskningen som Svanell pratar om i Journalist-reportaget visar till exempel (jag har läst den, och har också skrivit om den på bloggen tidigare) visar tydligt att antalet användare på Wikipedia fortfarande ökar, att antalet avhopp ligger på samma nivåer som avhoppen på vilken organisation som helst – trots att Wikipedia skrivs av frivilliga! – och att den enorma ökningen som varit under ett antal år (2004-2007 ca) var ohållbar, och att den därför mattats av. Ökningen har minskat, alltså.

    Förresten kritiserade jag inte Svanell, utan SvD. Det spelar mindre roll om en redaktör skrivit missvisande eller om journalisten gjort det. För läsaren är det ingen skillnad.

  9. Haha snacka om att vara en wikipetter, stor humor när du försökte ändra innehållet i artikeln och kallar det faktafel. Gjorde verkligen min dag, nu ska jag lägga in ”definitionen av wikipetter” på din sida på Wikipedia😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s