WikiSkills: Under och efter kursdagarna – fem deltagares erfarenheter

This post in English on the global Wikimedia blog: part 1 and part 2.

”Wikipedia har betytt mycket för mig de senaste 10 åren. Jag gick kursen WikiSkills och blev inspirerad. Som ett resultat av kursen och ett wikifika är jag nu medlem i Wikimedia Sverige och har deltagit på årsmötet.”, berättar kursdeltagaren Sten som tidigare fått återkoppling på sitt kursupplägg.

WikiSkills logo
Officiell webbsida.

WikiSkills är en del av EU-kommissionens program för livslångt lärande och Wikimedia Sverige, är en av åtta partners. Syftet med WikiSkills är att lära pedagoger att använda kollaborativa verktyg som wikis i sin undervisning.  Som representant för Wikimedia Sverige, kändes det naturligt att göra Wikipedia och Wikimedia Commons del av undervisningen. Kursen har handlat om wikier i allmänhet och Wikipedia i synnerhet.

Wikimedia Sverige har sammanlagt genomfört tre stycken kurstillfällen under våren, varje tillfälle två dagar långt. Kurstillfällena har lokaliserats till såväl småstad som storstad, från norr till söder i Sverige, närmare bestämt i Skellefteå, Stockholm och Helsingborg. Totalt har det blivit 23 förväntansfulla deltagare – framförallt yrkeslärare och gymnasielärare men även lärarutbildare, projektledare från folkhögskolan och UR, handledare från SeniorNet, en entreprenör och en kommunikatör för en miljöorganisation. Vi kursledare har vinnlagt oss om att få till stånd en dialog mellan alla deltagare och kursledare där deltagarna har förväntats bidra aktivt innan, under (och gärna efter) kursdagarna.

Förberedande uppgifter på och om Wikipedia fick inleda eftersom Wikipedia är ett handfast exempel som illustrerar hur en wikimotor och ett wikiprojekt kan fungera. Uppgifterna skickades ut veckan innan  det fysiska kurstillfället för att låta deltagarna få upp ångan och bli lite varma i kläderna. Under första dagen gick deltagarna tillsammans med kursledarna igenom grunderna i wikier och Wikipedia. Deltagarna redovisade sina förberedande uppgifter på ett sätt som dom själva tyckte var lämpligt; kursledarna undervisade delvis genom att lägga fram fakta och delvis genom att försöka styra diskussionerna bland deltagarna till viktiga ämnen och genom att använda deltagarnas tankar och upptäckter som en grund för fakta om wikier och Wikipedia. Dessutom försökte vi väva in olika moment där deltagarna redigerade en wiki för att presentera sig själva och sina förväntningar. Den andra dagen ägnades mycket åt hur man kan använda wikier och Wikipedia i sin undervisning eller tillsammans med sin målgrupp. Deltagarna fick jobba i grupp för att försöka skapa och presentera lektionsupplägg riktade till sin egen målgrupp. Under kursens gång fick dom redigera både Wikipedia (användarsidor och ibland även andra artiklar) och kurswikin (användarsidor, lektionsbeskrivningar, diskussionssidor mm).

Ibland blev lektionsuppläggen rätt fullständiga och andra gånger spenderade deltagare mer tid på att söka svar på wikifrågor som var viktiga för just dom. Efter varje kurstillfälle bjöd vi in till vidare kontakt och erbjöd mer handledning. Deltagarna fick innan kursen ange sina förväntningar och efter kursen svara på utvärderande frågor: De flesta deltagarna hade innan kursen aldrig redigerat ett wiki-projekt, varken ett Wikimedia-projekt eller annan wiki. Efter kursen hävdar deltagarna att det är troligt att man kommer att redigera  ett Wikimedia-projekt och använda en wiki eller ett Wikimedia-projekt i sin undervisning. Detta låter lovande även om jag tror att man ska ta svaren med en nypa salt.

Vad har då kursdeltagarna fått lära sig? Här kommer några röster från framförallt Sten och Bia men även från Jörgen, Nils och Susanne:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1a/Sten_Sundin.jpg
Sten Sundin, lärare i Ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna, deltog på kursen i Stockholm. Sten söker nu efter rätt sammanhang för honom att bidra till Wikipedia och Wikimedia. Kanske genom att bidra med ljud på något sätt. Kontakt:ssn@du.se.

”Kursen har haft en motiverande och inspirerande påverkan och gjort det mer sannolikt att jag kommer att skriva på Wikipedia. Det jag inte kände till var de aktiva diskussionerna på Wikipedia. Attityden i diskussionerna som jag har sett har inte varit så konkurrensinriktad. Man försöker hjälpas åt. Det är extra roligt att göra ideellt arbete om jag både lär mig saker och får göra något tillsammans med andra.”

Han har fått fokusera på och fördjupa sin kunskap om Wikipedia och hämtat in ”färdighet både i hur man skriver artiklar rent praktiskt och tekniskt men även vad man ska tänka på i fråga om kvalitet och vad som är lämpliga ämnen som man kan skriva om – vad som är relevant.” ”Jag ser positivt på att använda Wikipedia som research-verktyg. Det är så klart viktigt att man har ett kritiskt förhållningssätt och värderar källorna. Det är ständigt diskussion om man kan använda Wikipedia som referens. Jag uppmanar studenterna att Wikipedia är en startpunkt och att man inte ska nöja sig med att stanna där.” Sten tycker att Wikipedia har fått en ökad acceptans bland andra lärare och de senaste fem åren inser man värdet av Wikipedia. En bra devis: Wikipedia är inte perfekt men fantastiskt.

Sten har även fått bättre koll på märkspråket i MediaWiki. ”Det är enklare att skriva en insändare i tidningen eller en statusrad på Facebook än skriva i MediaWiki”, enligt Sten. På Högskolan Dalarna ”hade vi planer på MediaWiki men valde att ha kvar MindTouch wiki eftersom vi bedömde att vissa datorovana studenter på vårdprogrammet skulle få problem med MediaWiki” skriver Sten. ”Jag försöker strömlinjeforma uppgiften så att eleverna kan fokusera på det viktiga t ex att göra en litteraturstudie” Sten är emellertid ändå lockad att låta studenterna använda MediaWiki eftersom det skulle underlätta för studenterna att delta i Wikipedia eller andra Wikimedia-projekt. (Wikimedia Foundation jobbar för övrigt aktivt med att ta fram en ny visuell editor med WYSIWYG eftersom redigering med märkspråk har identifierats som ett hinder för nya skribenter på Wikipedia och nu har man hunnit rätt långt.)

Sten är redan igång med undervisning där hans elever använder en wiki för att utföra och redovisa sina uppgifter. Detta eftersom en wiki ger goda möjligheter till kollegialt lärande – ”peer learning”. Eftersom mycket av Stens undervisning sker på distans är det också ”värdefullt att ha etablerat en kontakt med studenterna på ett virtuellt community redan innan man träffas för lektion första gången.”

En utmaning är att anpassa wiki-uppgiften som jag låter mina elever göra idag så att den kommer närmare Wikipedia. Men om jag tillför ett inslag av Wikipedia i min undervisning så är frågan om jag inte måste ta bort något annat? Detta eftersom undervisning med Wikipedia-integrering är mer omfattande. Sten väger argument … ”Det kanske skulle vara väl värt med integreringen ändå.” ”Man ska som elev kunna bemöta argument i en diskussion på Wikipedia.” Med min bakgrund (som lärare inom ljud- och musikproduktion) är det emellertid inom mediadelen som jag skulle kunna tillföra något till Wikimedia Commons och Wikipedia. Visualisering, ljudinspelningar för att illustrera koncept, artiklar… av slentrian säger vi lärare att eleverna ska redovisa skriftligt och muntligt. Jag är öppen för att låta studenterna i större utsträckning redovisa på en wiki och då kanske låta dom redovisa ljud och bild.

Vilka hinder finns det för att använda wikier i undervisningen? ”En del av mina lärarkollegor är inte lika positiva till att använda wikis i sin undervisning. De vill lösa undervisningen på enklaste sätt och gör som dom är vana. Dom upplever att det är en liten tröskel som kräver mer förberedelser. Vi har inget infrastrukturstöd för vår wiki så som vi har för vår lärplattform. I lärplattformen är det andra som ser till att alla deltagare finns med. På wikin får jag själv skapa ett antal sidor där studenterna får sina uppgifter. Jag får alltså bygga upp ett ramverk för uppgiften och arkivera fjolårets uppgifter. En sådan här wiki-uppgift i min undervisning kräver ett tiotal sidor. Det gäller både att formatera texten på sidorna utseendemässigt men även att hantera länkar. Att hantera länkar är inte trivialt.” Nästa hälften av eleverna har inte lyckats skapa en länk till sin egen artikel trots instruktioner som Sten har bemödat sig om. Han tycker verkligen att han har strävat om att göra instruktioner lätttillgängliga, alltså sökbara, enkla att hitta och förstå, i närheten av där studenten befinner sig när instruktionerna behövs.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/BiaRask.jpg/320px-BiaRask.jpg
Bia Rask, lärare i media och svenska vid, Guldstadsgymnasiet, slösade ingen tid utan gjorde redan på kursens första dag i Skellefteå en oneclick installation av MediaWiki på skolans webbhotell. Under kursen lade hon grunden till sin lektionsserie. Kontakt: bia.rask@guldstadsgymnasiet.se

Bia kunde ”absolut inte något om wiki innan. Allt jag vet idag kommer från kursen. Wikipedia innehållsmässigt var ingen överraskning men däremot hur man redigerar och hur man ser vad som är gjort på diskussionssidan och i historiken. Jag fascinerades av hur det är uppbyggt rent tekniskt.”

Bia har rivstartat och redan använt det pedagogiska scenario hon har varit med och ta fram en lektionsserie som startade den 17 april: ”Ni ska tillsammans göra en grundläggande fotoskola. Den ska vara så tydlig att även en nybörjare förstår innehållet. Använd både text och förklarande bilder (egna eller från Wikimedia Commons)”. De som har jobbat med wikiprojektet går årskurs två på Estetiska programmet med inriktning estetik och media. Det som är så bra med Bias scenario, som utvärderats, är bland annat att det är tajt kopplat till kursplanen. Det är till exempel ett kurskrav att låta eleverna jobba i virtuella gemenskaper.

Lektionsserien blev lyckad och man kommer att ha kvar wikin för fler lektioner längre fram. ”Jag har aldrig jobbat så här sammanbundet tidigare. Elever och lärare arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål och redigerar varandras sidor. Men trots att wikin byggs tillsammans är det ändå möjligt att se vad var och en gjort när momentet ska bedömas.” Det är intressant att notera att även andra än medielärare är intresserade. Till exempel kan Wikipedia vara en bra utgångspunkt för en samhällslärare. Jag blev inbjuden av Bia att presentera Wikipedia under en av lektionerna: ”Prata om Wikipedia ur ett ‘samhällsvetenskapligt’ perspektiv (typ demokrati, genus etc). … väck lite tankar.”

Allt var förstås inte en dans på rosor: ”Den utmaning som jag ser direkt är att få de mindre motiverade eleverna att utveckla sig vidare. Alltså det går lätt först att starta en egen wikisida men däremot att få dom att förbättra andras. Det här kan handla om självförtroende. Det handlar om att kunna berömma och få dom att utveckla sig genom styrkesamtal. Man kan behöva hjälpa dom att hitta information, hur dom kan läsa på, avdramatisera och visa att det inte behöver vara så märkvärdigt.”

Sammanfattningsvis tyckte Bia att ”Användbara saker kom upp under kursen. Det kändes så hela vägen.” Kursen har lett till att Bia kommer att hålla lektioner med egna wikier men även där man använder Wikimedia Commons. ”Häromdan behövde en elev musik till en film. Jag hänvisade till Wikimedia Commons vilket jag aldrig skulle ha gjort tidigare”.

Kursdeltagare i samspråk.jpeg
Jörgen Qvartsenklint i samspråk med annan kursdeltagare under kursen i Helsingborg. Jörgen är projektledare vid Glokala Folkhögskolan. Där jobbar han med flexibelt lärande lokalt och nationellt samt som IT-samordnare. Kontakt: jorgen@glokala.se.

Jörgen är redan en mycket erfaren wiki-användare och initiativtagare till Folkbildningsnätets Wikifarm men fick ändå med sig en del tekniska detaljer som var värdefulla för honom, till exempel hur man genererar mallar med listor över exempelvis alla användare.

Dessutom: ”Jag gick kursen bland annat för att kolla in fler möjligheter med det kollaborativa. Hur uppmuntrar man folk att bidra, hur får man igång människor? Jag ville träffa andra för att få input”. Han tyckte att ”mötena mellan deltagarna var bra, man fick inspiration och utvecklade tankar tillsammans, alla hade egna personliga uppslag, det blev möten utifrån deltagarnas egna erfarenheter. Att processen varade under två dagar var bra, det blev en fördjupning så att man hann landa och återkoppla.”

Lärdomar från kursen tar han med sig till hösten då Glokala Folkhögskolan ska starta en wiki för sina projekt. ”Under alla möten om projektens fortskridande behöver dom kommuniceras ut. Vi har delat upp verksamheten i spår/tankar kring organisationsutveckling som vi ska kunna lägga in som wikisidor. Många sitter nu och gör anteckningar på 1000 olika ställen, det blir så spritt med Google Docs och mejlboxar. Vi planerar att starta wikin och göra en ansträckning i höst. Vi funderar också på att kanske lägga ut kursen i medborgarjournalistik på Wikiversity för att fiska efter mer respons och vidareutveckling från nya personer.”

Utmaningen handlar om att få folk att delta. Som initiativtagare till en wiki gäller det att vara ”envis men inte på ett tjatigt sätt, uppmuntra, hitta öppningar, behov, ögonblick”.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7d/Nils2.jpg
Deltagare i Skellefteå: Nils Olov Ahlgren lär ut svenska som andraspråk för nyanlända. Dessutom kallar han sig för IT-demagog som försöker sprida det goda ordet. Wiki är ett av de orden. Kontakt: noah@ahlgren.de

Nils tycker att kursen har gjort honom mer familjär med Wikipedia och redigering av wikis. Han kan nu mer om märkspråket och länkning. Han har också fått djupare insikt i hur man kan sprida information och hur man använder en wiki. Det främsta han tar med sig är en förståelse för hur man kan använda wiki i undervisningen.

Nils planerar att under sommaren starta en wiki, först på sin egen sajt (vilket är lättare än genom kommunen och dess IT-avdelning). Syftet med wikin är att ge ytterligare en dimension i inlärningen av det svenska språket. Wikin ska fungera som en ordlista som illustreras och förklaras med foton, illustrationer, animationer och videor. Ordlistan kommer att byggas upp av både lärare och elever och förhoppningsvis kommer olika elevgrupper att bidra över en längre tid med visuella förklaringar till både konkreta och abstrakta ord.

Utmaningar som Nils kan se är att elevgruppen som är 16-20 år kommer att vara nybörjare i både svenska och wiki. Men liknande utmaningar har klarats tidigare då nybörjarklasser har lärt sig svenska samtidigt som de lärt sig skriva manus, spela in och redigera film. Han hoppas och tror också att elever som kommit längre i sin språkutveckling kan gå in på wikin för att hjälpa och lära nya elever. Kanske kan de också lära sig något på vägen.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/03/Buccinator_muscle_animation_small.gif
Susanne Antell, lärarutbildare vid Högskolan Dalarna som deltog på kurstillfället i Helsingborg, kommer att jobba vidare med och använda sitt scenario Människans anatomi och fysiologi på DU-wiki till hösten. Kontakt: sat@du.se.

Susanne tyckte det var mycket bra att vi tog upp detta med fria licenser (Wikipedias tredje grundprincip): ”Det finns ju vissa saker som producerats på universitetet men som ägs av företag och som inte publiceras fritt. Copyright kan hindra. Om vi istället kunde ha en generös attityd så kan vi nå så mycket längre. Vi måste dock föra en dialog med studenterna om vad dom tycker är ok att föra vidare. Det är en etisk fråga. Hur vi förhåller vi oss till material är en demokratifråga och kräver kanske en attitydförändring. Är det mitt och ditt eller vårt? Världen kanske är mogen för förändring.”

Susanne har efter kursen WikiSkills presenterat wikier för sina kolleger (10 lärare på högskolan). ”Alla högg på idén och vi kommer att gå vidare.” Till hösten ska Susanne hålla ett undervisningsmoment i en kurs riktad mot lärarstudenter. Där har Susanne tillsammans med en lärarkollega bestämt sig att använda en wiki: Kursens syfte är att få studenter att vara aktiva i att arbeta med internetbaserade läroresurser. ”Vi har distansstudenter som då kontinuerligt kommer att vara aktiva på wikin som ska finnas tillgänglig under hela terminen. Vi kommer att berätta för studenterna att vi också är nybörjare. Det kan ju ta vändningar som man inte tänkt sig, men det kan ju bli kul!”

Andra planerade initiativ av kursdeltagarna: en kurs om Wikipedia riktad mot företag, en studiecirkel om Wikipedia, en kurs om digitala medier (inklusive Wikipedia) för fackligt förtroendevalda, en kurs i digitalt skapande inom folkhögskolan där samarbetsplattformen kan bli en wiki, information om Wikipedia riktade till äldre internetanvändare som besöker SeniorNets internetcaféer mm. Och jag tror det finns mer som bubblar i grytan …

Alltså, kära kursdeltagare – bra jobbat! Förkovra dig vidare i wikier, Wikipedia och dess systerprojekt! Dra gärna nytta av Wikimedia Sverige och resten av Wikimedia-rörelsen om du behöver hjälp eller inspiration!

EU_flag_LLP_SV-01
Projektet WikiSkills genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen genom programmet för livslångt lärande. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast Wikimedia Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s