Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia

Ursprungligen skrivet av Lennart Guldbrandsson i en längre text i två delar [1][2].

9 av 10 som redigerar Wikipedia är män. Detta vill vi göra något åt. Så vilka skäl finns det för kvinnor att redigera på Wikipedia? Är du redan övertygad? Se vilka skrivstugor för enbart kvinnor vi har på gång.

1. Det är roligt att skriva på Wikipedia

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander
Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Varför inte börja med det bästa argumentet? Här skiljer sig inte kvinnor från män i någon större skala: de söker sig till sånt som är roligt/njutningsfullt och undviker sånt som är tråkigt/jobbigt. Att det är roligt att redigera Wikipedia är därför viktigt att säga, och något som man lätt glömmer bort i allt annat man vill berätta.

Visa gärna några av de saker du har varit med om på Wikipedia, oavsett om det är intressanta frågor eller stora insatser. Berätta också varför tyckte att det var roligt, så att ingen misstolkar det. Passion ”säljer”. Jag brukar själv berätta om några av de artiklar jag skriver på just nu eller nyligen har skrivit i. Då har jag samtidigt chansen att berätta varför jag jobbar med just de artiklarna, och då är svaret inte bara att jag tycker att det jag gör är viktigt, utan också att jag råkar gilla det ämnet, vilket brukar intressera folk. Man kan också ta upp vad som fick en att börja redigera själv eller vad som fick en att fortsätta, eftersom sådana historier ofta bygger på att det är roligt.

Det är som du säkert vet inte bara roligt att redigera Wikipedia, men låt gärna bli att komplicera och förtydliga alltför mycket. Inte för att dölja saker, utan för att det gör att folk slutar att lyssna på dig, om dina svar bygger för mycket på ”å ena sidan, å andra sidan”.

2. Det är lätt att samarbeta på Wikipedia

Till skillnad från de flesta övriga sociala media bygger inte Wikipedia på att man umgås i första hand med människor man redan känner. Man behöver inte ägna första tiden på Wikipedia med att lägga till vänner och importera kontakter. Istället möter man andra användare medan man gör saker tillsammans, till exempel redigerar i samma sorts artiklar.

Jag träffade en av mina bästa vänner strax efter att jag började skriva på Wikipedia, eftersom vi skrev i samma artiklar. Vi hade turen av bo ganska nära varandra, så vi började träffas. Andra har upptäckt personer i andra länder som är intresserade av samma saker, och som de aldrig skulle ha träffat utan Wikipedia. Tillsammans hjälps de åt att skapa och ta hand om artiklar om sina favoritämnen. De frågar varandra och utmanar varandra att hela tiden göra bättre. Det är en omistlig del av Wikipedia.

Den som vill ta upp det här argumentet har troligen många egna exempel på hur andra användare kommit till undsättning med källhänvisningar, jobbat i gemensamma projekt, och diskuterat sig fram till en lösning som är bättre än något som var och en hade kunnat komma på på egen hand. Projekt Göteborg och Projekt Stockholm är annars två enkla exempel att använda. Men poängtera gärna också flerspråkiga exempel, såsom Calandrellas erfarenheter av att skriva på spanskspråkiga Wikipedia. Samarbetsformerna varierar beroende på ämnesområde, men det finns alltid andra att diskutera och samarbeta med. Ju längre Wikipedia har funnits, desto mer inslag av socialt umgänge har det blivit: numera kan man tacka användare för deras bidrag med en knapptryckning, skicka trevliga bilder och hälsningar och mindre formella diskussioner i Teahouse.

3. Man kan bygga upp en ny identitet på Wikipedia

På de flesta ställena bedöms man efter vem man är: status, titel, kön, hudfärg/härkomst, och så vidare. Så är det oftast inte på Wikipedia, för där är det ens bidrag som spelar någon roll. Det här tänker kanske de flesta inte på, men Wikipedias meritokrati är något att vara stolt över. Man kan skapa sin egen plats, roll, identitet, beroende på ens egen ambition, kunskap och tid. Det här är något som gynnar kvinnor, som traditionellt sett hamnat lägre i status än män. Det kan bli ett ställe där man får utlopp för allting som ens vanliga jobb eller ens arbetslöshet eller ens studier hindrar en från att få utlopp för.

Sophie visar Wikipedia
Vilken identitet tänker de här damerna skapa sig på Wikipedia? Sophie demonstrerar Wikipedia för tre dräktklädda damer från Sorunda. Foto: Axel Pettersson, CC-BY-SA

Om du vill använda det här argumentet bör du antingen visa på din egen resa så att det blir tydligt att det går, eller läsa på om andra som gjort den här resan. För mig, exempelvis, blev Wikipedia räddningen efter flera års arbetslöshet. Jag fick snart administratörsverktyg, blev presskontakt och sedan ordförande för Wikimedia Sverige – och numera föreläser jag ofta om Wikipedia. Men man behöver dock inte ha en sådan bana: jag vet wikipedianer som blivit uppmärksammade som fotografer (på Eurovision Song Contest, till exempel), det finns de som fått betalt för att jobba på minnesinstitutioner som Wikipedia-experter, vissa är med i Wikipedias tävlingar och samlar på rosetter/stjärnor och andra belöningar. Man kan också placera sig i mitten av Wikipedias kvalitetshanteringsarbete, till exempel som klottersanerare, så att man får andras uppskattning för sina snabba handlag, som välkomnare av nykomlingar, eller som expert på Faktafrågor, en av Wikipedias många frågelådor. För nya wikipedianer kan det här med ens rykte vara en bra motivator. För mig spelade det stor roll att jag fick uppmuntrande omdömen snabbt när jag bidrog till Wikipedia första gångerna 2005, och att jag sedan blev nominerad till att bli administratör. Förvånansvärt nog krävs det egentligen ganska lite för att bli respekterad för något på Wikipedia. Oftast går det mycket snabbare än att bli expert på riktigt.

4. Man kan rätta till orättvisor på Wikipedia

För att Wikipedia ska vara användbart ska det spegla samhället. Än så länge finns det många områden där Wikipedia bara speglar delar av samhället. Andra delar, som många kvinnor tycker är viktiga och har kämpat för under lång tid att belysa, är inte lika närvarande på Wikipedia. Men till skillnad från traditionella media, inklusive uppslagsverk, tidningar, TV, radio, etc, finns det på Wikipedia inga hinder för andra synvinklar att komma fram. Det är tvärtom en av Wikipedias grundprinciper, att materialet ska vara neutralt.

Tänk bara på alla bortglömda kvinnliga forskare, författare, historiska personer, pionjärer, konstnärer, dramatiker, musiker, journalister, experter, etc. Eller på underrapporterade ämnesområden på Wikipedia. Eller filmer som klarar Bechdeltestet. Eller ”damsport”. Eller andra tillfällen då kvinnor relegerats till andra klassens artikelsubjekt. Några sådana viktiga personer har Rättviseförmedlingen samlat ihop här.

Här brukar jag berätta om Adrianne Wadewitz, en kvinna som i stort sett på egen hand skrev om artiklarna om flera av de stora kvinnliga författarna och deras verk på engelskspråkiga Wikipedia. Helt plötsligt började litteraturämnet (ett ämne som intresserar mestadels kvinnor) få ett trettiotal utmärkta artiklar att visa upp. Men det finns fler exempel. Här finns till exempel gott om möjligheter att berätta om några av Wikipedias svagheter och vad man kan göra åt dem. Har du hittat någon berömd kvinna som ”råkar” sakna artikel tills du skapade den? Har du jämfört artiklar om kvinnor och män med likartade liv och upptäckt att kvinnornas artiklar är kortare/sämre skrivna tills ett projekt rättade till olikheterna? Du kan också berätta om artiklar som är snedvridna i språket, förringar kvinnor eller liknande och hur man kan skriva, och vart man kan vända sig ifall det uppstår frågor. Står det alltid efternamn på män och förnamn på kvinnor – det har vi regler emot? Beskrivs kvinnor med sitt utseende snarare än med sina meriter, då brukar det skrivas om. Möjligheterna är oändliga, men de är också lätta att glömma bort att berätta om.

Inte så att Wikipedia ska gå i bräschen för ”revolutionen”, men artiklarna ska ju spegla samhället, och där utgör kvinnorna och deras intresseområden ungefär hälften. Det betyder inte att kvinnor enbart kan eller ska bidra till Wikipedia genom att skriva om genusfrågor, kvinnor eller saker som kvinnor traditionellt har varit intresserade av. Tvärtom, är det viktigt att vi så snart vi kan visar dem att kvinnors kunskap och insatser behövs inom alla områden, inte för att de har någon särskild kvinnokunskap, utan för att det är det rätta att göra att dela på all kunskapsförmedling.

Om man vill uttrycka det här lite mer krasst har den som skriver på Wikipedia chansen att påverka vad som står i världens mest använda uppslagsverk. Det ger dem som bidrar makt över kunskapen. Men vi vill dela med oss till fler grupper, för att få mer kunskap.

5. Man utvecklar sitt skrivande på Wikipedia

Många kvinnor drömmer om att skriva, och även om de troligen drömmer om att bli lästa i tryckt form finns det goda skäl att skriva på Wikipedia tills dess. I och med att det man skriver läggs ut direkt, och så många läser Wikipedia (och bevakar det som händer på Wikipedia), får man ofta feedback snabbare än på traditionella skrivforum.

När jag själv började skriva på Wikipedia tyckte jag att jag kunde formulera mig så att det inte gick att missförstå, men är det något man lär sig snabbt på Wikipedia, så är det hur viktigt vartenda ord är och att andra människor ser helt andra saker i det man skriver. Eftersom man är felbar, så upptäcker man också vad man oftast gör för korrekturfel. Man blir helt enkelt noggrannare. I de flesta fall är andra också hjälpsamma och stöttande. Många ändrar direkt i texten istället för att skriva långa klagomål, vilket gör att man dessutom får träna på sin ödmjukhet, något som är bra inför när ens övriga texter blir sågade.

För dig som inte skriver, utom på Wikipedia, kan det här vara ett svårt argument att ta upp. Det urartar lätt i diskussioner om upphovsrättsfrågor. Här brukar jag, som skriver, dra nytta av mina böcker och andra texter, där jag kan visa att jag även har tjänat pengar på texter som är fria att kopiera och sprida. Andra kan försöka att undvika den frågan genom att tidigt i diskussionen betona att det inte handlar om att vi vill stjäla någons texter, utan att det bygger på frivillighet, och därefter gå in på något av de andra skälen till att redigera.

6. Man blir allmänbildad av att skriva på Wikipedia

Man måste inte vara arrogant för att tro att man vet mycket om någonting. Det kan ju faktiskt hända att man jobbar med ett ämne. Men till och med kvinnliga experter tenderar att förminska sina kunskaper. (Inte bara de förresten: folk i allmänhet tycker att kvinnor kan mindre, även när det är samma kunskap.) Och Wikipedia behöver fler ämnesexperter inom många områden, men även personer som kanske inte kan räknas till experter, utan generalister, sammankopplare av artiklar, välkomnare, m.m. Alla de som skriver på Wikipedia kommer i kontakt med så mycket information att man inte kan låta bli att suga upp en del av den. Den sortens allmänbildning är det svår att få på annat håll.

Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.
Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.

Det kan vara en utmaning att använda det här argumentet, eftersom det i stort sett säger rakt ut att lyssnarna inte vet saker. Jag brukar försöka få det hela att handla om nyfikenhet och vetgirighet. Fråga dem vad de vill veta mer om. Visa dem något som överraskade dig och hur coolt du tyckte att det var att lära dig något nytt. Visa dem också att de antagligen vet en hel del som inte redan finns på Wikipedia och att de kan bidra till att mätta andras kunskapslystnad – men att de kanske inte vet allt ändå: finns det möjligen mer saker som man borde kunna lägga till på samma gång för att inte den första informationen ska förändra balansen i artikeln?

Jag gör fortfarande misstag på Wikipedia, inte bara med tekniken, utan med fakta. Som wikipedian lär man sig ganska snart det som journalister brukar prata om, nämligen att jämföra olika källor med varandra. Det betyder att många saker som man trodde sig veta inte visar sig stämma, och det ökar också allmänbildningen.

7. Man hjälper andra genom att skriva på Wikipedia

Det mesta man gör på nätet kommer inte till nytta för andra. Det är annorlunda med Wikipedia. Inte nog med att Wikipedia läses av en halv miljard personer varje månad (och det ökar!), till skillnad från andra webbplatser (Facebook, Instagram, Twitter, bloggar, forum, etc) hamnar inte gamla saker man gör längre ner, så att det till slut aldrig blir läst. På Wikipedia kan gamla saker vara lika synliga som nya, och de blandas för att göra det bästa av båda världarna. Det betyder att till och med små insatser kan märkas långt efter att man själv har glömt dem. Folk använder också informationen de får från Wikipedia, till allt ifrån frågesporter till journalisters arbete, och vidare till fortbildning för vuxna som vill ha enkla introduktioner och länkar vidare till djupare texter.

De som kommer har störst nytta av det här är dock den uppväxande generationen. Min egen 8-åring söker ibland på Wikipedia om till exempel Titanic, Lusitania, regalskeppet Vasa och andra förolyckade fartyg. Han har snabbt lärt sig att kunskapen där är strukturerad så att det är lätt för honom att hitta informationen. Och de allra flesta skolbarn kommer att använda Wikipedia, oavsett vad läraren säger. Det vet de flesta med sig, även om de kanske hoppas att världen ska gå tillbaka till någon slags för-internet-undervisning med dåligt uppdaterat läromedel. Med Wikipedia blir det möjligt att hjälpa lärarna och läromedelsförfattarna att skapa en mer komplett förståelse av världen.

Fråga gärna vad det finns för information i kvinnornas jobb som de önskar att deras barn hade fått lära sig i skolan.

Inte minst kan det finnas skäl för kvinnorna att se till att de artiklar som barnen ska arbeta med har så hög kvalitet som möjligt. Det hjälper också andras barn som kommer att läsa om samma sak. Föreslå gärna att kvinnan och barnen hjälps åt att lägga in informationen i Wikipedia.

9. Man ger något tillbaka till Wikipedia

Som jag skrev tidigare är det ungefär en halv miljard människor som använder Wikipedia månatligen. En del av dem (över en miljon människor) gillar Wikipedia så mycket att de skänker pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta existera. Det är Wikipedias enda inkomstkälla. Men det är bara det ena sättet att ge någonting tillbaka till Wikipedia för alla gånger man har fått användning för dess artiklar eller bilder. Det andra är att bidra med material, oavsett om det är text eller bilder. Om man skriver artiklar, eller åtminstone rättar de problem man stöter på, så gör man en stor insats för Wikipedia.

Vi wikipedianer underskattar nog hur viktigt det här argumentet är för icke-wikipedianer. Den forskning som finns på Wikipedia tyder på att reciprocitet är en av kärnmotivationerna för nya wikipedianer. De flesta har dock inte ens tänkt på att ge tillbaka till Wikipedia, eftersom de inte vet om att det går att göra det! Varje år är det många personer ur allmänheten som vi möter i föreningen som inte vet att man kan bidra genom att skriva. De känner till Wikipedia och kanske till och med använder Wikipedia dagligen, men de känner inte till den viktigaste poängen med Wikipedia. Men när de väl får höra om möjligheten så nappar många på det. Det kan verka som att man trycker på folks dåliga samvete när man påminner om att ge tillbaka till Wikipedia, som om de vore skyldiga att bidra med något. Det är de naturligtvis inte, men många känner ändå att de vill ge något tillbaka, och det bör vi utnyttja för att kunna erbjuda fler bättre artiklar och bilder.

10. Man förbättrar världen genom att skriva på Wikipedia!

För några månader sedan publicerade Wikimedia Foundation den här videon:

Barn runt om i världen saknar tillgång till läromedel. Då pratar jag inte om situationen i Sverige, där många skolor saknar skolbibliotek och man tvingas använda material på nätet, utan om att den enda källan till information man har kan vara en mobiltelefon. För dem är det viktigt att få tillgång till bra information, utan kostnader, eftersom de inte har några pengar att lägga på läromedel. Den information som man lägger in på Wikipedia används sedan för att bygga upp hela samhällen. Som Wikimedia Foundations huvuddesigner skrev:

Utbildning är lösningen på alla problem i världen. Mänskligheten har kanske sett tre eller fyra hjärnor på samma nivå som Einstein under det senaste århundradet och alla kom från västvärlden. Hur många genier har vi gått miste om för att de har haft oturen att födas fattiga och utan tillgång till utbildning?

Botemedlet mot cancer kan mycket väl finnas inlåst i hjärnan på ett fattigt barn i Bangladesh eller i en by vid Amazonfloden. Vi kan utbilda henne — visa henne en större värld.  Om vi visar henne vägen kommer hon att visa vad hon har att säga oss.

Med tillgång till fri kunskap kan vi bota sjukdomar. Vi kan utveckla bättre rymdprogram. Fri kunskap infekterar hjärnan och utrotar intolerans. Det får stopp på förtryck: det enda sättet att förtrycka ett folk är att hålla dem okunniga.

Jag överdriver ingenting. Det här är på riktigt.

[Källa.]

Låter det för svulstigt för att få kvinnor att bidra till svenskspråkiga Wikipedia? Glöm i så fall inte att artiklar översätts fram och tillbaka mellan de olika språkversionerna. Och det är helheten som är Wikipedia. När man börjar skriva på Wikipedia blir man en del av något som är större än varje enskild person.

Bonusskäl att redigera Wikipedia

Som om det inte vore nog med de här tio skälen kommer här några ytterligare skäl för kvinnor att redigera Wikipedia:

  • Du får göra något tillsammans med din pojkvän/flickvän/man/fru/kompis/kollega
  • Wikipedia behöver dig och dina kunskaper
  • Du får rätta andra
  • Massor av människor läser det du skriver

Helt enkelt är det så att Wikipedia är i dina händer!

I just dina händer!
I just dina händer!

PS. Se även vår serie med skrivstugor för kvinnor i januari och februari 2014.

One thought on “Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s