En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s