Allt du ville veta om Cajsa Warg, men inte hade de digitala resurserna att ställa frågor med

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan
Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan.

Det här är ett gästinlägg av Peter Isotalo, mångårig skribent och Wikimedian som till vardags är arkivarie.

Anna Christina ”Cajsa” Warg (1703-69) är troligen Sveriges mest kända kock och kokboksförfattare. Kanske kan hon brädas av ”Mat-Tina” Nordström, eller möjligtvis Tore Wretman. Men frågar du en slumpvis vald svensk i vuxen ålder så är sannolikheten att reflexsvaret blir ”Cajsa Warg”. Tätt följt av uttrycket ”man tager vad man haver”. Vilket hon aldrig myntade. Faktiskt inte ens i närheten. Läser du vidare så kommer du förstå varför det går att vara tvärsäker på det.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.
Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Warg är så intimt förknippad med mat att hon fått en rätt lyxig matbutikskedja uppkallad efter sig, men vad och hur hon skrev är det få som känner till. Hennes enda verk, ”Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber” har aldrig getts ut i kommenterade moderna versioner. Utöver de ursprungliga 14 upplagorna tryckta 1755-1824 så finns bara en påkostad faksimilupplaga som gavs ut 1970. Dess källvärde är tyvärr begränsat eftersom det är en kopia av den första upplagan och saknar de senare tilläggen. Att det dessutom finns en tysk och en finsk upplaga är det troligen få som känner till. Utöver praktboken från 1970 har Wargs recept bara återgivits i urval i olika mathistoriska verk. Enstaka recept går att hitta på nätet, ofta i moderniserad form, men ingen verkar ha tagit sig tid att publicera transkriptioner. Tills nu.

Lunds och Örebros universitetsbibliotek har sedan några år tillbaka lagt upp skannade kokböcker. Det från deras skanningar av den femte upplagan som den första transkriberade digitala versionen har tagits. Hela verket finns nu tillgänglig på svenska Wikisource. Med några enkla fritextsökningar vet jag till exempel att vissa fraser helt enkelt inte förekommer. Som ”man tager hwad man hafwer”, som skulle varit den vanligaste stavningen under sent 1700-tal. Det här kan vem som helst bekräfta genom att själv söka i den digitala texten. Varför inte kolla hur du göra både snömosglass till efterrätt eller ”Soija” till söndagssteken? Kanske vill någon göra en informell undersökning om hur ofta socker eller kanel förekom i recept. Det öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga undersökningar av mat under 1700-talet. Versionen på Wikisouce innehåller även interna länkar för recepthänvisningar och det finns tydliga förklaringar för de ålderdomligaste termerna och samtliga äldre måttenheter.

Arbetet med att göra den här typen av källor tillgängliga som digital text är tyvärr ganska lågteknologiskt. Frakturstil är relativt svårt att teckentolka med de flesta teckentolkningsprogram och även Wikimedias mjukvara leder till rätt många fel. Grundtranskriptionen för Warg är klar, men drygt hälften av sidorna behöver korrekturläsas minst två gånger för att anses ”validerade” enligt Wikisource kvalitetskrav. Korrekturläsningen görs med en skannad boksida parallellt, och ny text eller rättningar förs in genom att klicka på ”redigera” och ändra det som behövs. Ändra sedan status på sidan från ”Ej korrekturläst” till ”Korrekturläst” och spara sidan.

Precis som andra Wikimedia-projekt så kan vem som helst bidra. Klicka bara här och välj en sida som inte är markerad gul eller grön. Om bara tio användare korrekturläser två-tre sidor om dagen så är arbetet klart på en vecka! Det finns gott om arbete kvar att göra. Det svenska litterära kulturarvet behöver din hjälp!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s