Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap

"Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen.

Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. 

Att skapa en Wikipediauppgift

George Hitchings and Gertrude Elion 1948
Nobelpristagarna Gertrude B. Elion och George Hitchings 1948.
Wellcome Library, London CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. För att få ett bredare urval av personer att fördjupa sig i föreslog jag att vi skulle vidga det till kvinnliga naturvetare. Wikipedia är ofta en av de första källorna som elever använder vid projektarbeten och därför föreslog jag att en av uppgifterna i projektet skulle vara att eleverna skulle lägga till information till relevanta artiklar där de kunde se att luckor fanns i Wikipedias beskrivning av dessa forskare.

Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. Ungefär hälften var nobelpristagare och tidsspannet spände från slutet av 1800-talet och framåt.

I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. De olika momenten i projektet var

  • ämnesfördjupning,
  • genusteori,
  • informationskompetens och
  • vetenskapligt skrivande.

Uppgiften till eleverna var att de skulle fördjupa sig i en forskare, skriva en artikel om henne, samt komplettera den befintliga artikeln på Wikipedia med information som kunde vara relevant att sprida. I och med att artikelmaterialet skulle hålla god Wikipedia-standard fick vi även in träning i att skriva källhänvisningar.

Så gjorde vi

Projektet introducerades för eleverna i form av en trestegsraket. Eleverna fick på egen hand lyssna på och reflektera över Agnes Wolds sommarprat om vetenskaplig forskning. I den gemensamma projektintroduktionen fick eleverna reflektera över genus innan de delades in i tre grupper om cirka fyra elever per grupp. Listan med forskarna sturkturerades kronologiskt och alla presenterades med en kort mening om ämnesområdet och om det fanns artiklar om dem på Wikipedia. Eleverna valde att fördjupa sig i kärnfysikern Lise Meitner, och de två nobelpristagarna Gertrude B Elion och Francoise Barré-Sinoussi.

Jag höll i undervisningen i källkritik, informationssökning och en introduktion till Wikipedia och Creative Commons. Jag satt med i de olika elevgrupperna och iakttog deras informationssökningsprocess för att hjälpa dem ställa relevanta frågor och utveckla tankegångar. Respektive lektionslärare hjälpte till med att svara på frågor om till exempel fackspråk och forskningsmetoder.

Parallellt med informationssökningsprocessen var eleverna ålagda att skriva loggbok över sin arbetsprocess. I loggboken skulle de bland annat dokumentera sina sökningar (sökord och källa) och reflektera över vilket material de hade valt att gå vidare med och vilket material de hade valt bort. De skulle motivera sina beslut konstruktivt (d.v.s ”Den var bra/dålig” var inte en godkänd motivering). Genom loggboken får jag inblick i hur eleverna tänker och om de har tillgodogjort sig min undervisning.

När jag lyssnade på eleverna märkte jag hur fort de kom in på att diskutera källkritik utifrån konkret material. Eftersom utgångspunkten var material på Wikipedia jämförde de olika artikelversioner med varandra och också hur de olika artiklarna skiljde sig åt beroende på språk. Vidare lärde de sig även att bedöma vilken sorts information som kan vara intressant för andra.

Vinsterna med Wikipediauppgiften

De källor eleverna använde var av god allmän standard. De använde seriösa webbplatser och reflekterade i vissa fall över forskaren som informationsproducent. De använde även böcker och forskarnas föreläsningar i informationssökningsprocessen.

Tanken med att göra eleverna till Wikipediaproducenter var inte bara för att visa att ”vem som helst” kan skriva på Wikipedia utan att det krävs en del jobb för att göra en bra artikel. Mot bakgrund av vilken grupp som utgör den allra största majoriteten bland Wikipedias skribenter, finns det en demokratiaspekt i åtanke med att låta eleverna publicera sig. Att skriva för ”vem som helst” ställer dessutom större krav på arbetet än när det bara görs för lärarens ögon, vilket gör att Wikipediauppgiften ger en stor pedagogisk vinst.

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan delta i Wikipedia i utbildning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s