UNESCO Challenge 2017

Pyramides. Gebel Barkal et les sites de la région napatéenne (Soudan)
En av bilderna som laddades upp inför tävlingen. Foto: Maria Gropa, CC-BY-SA 3.0.

Skrivtävlingen UNESCO Challenge genomfördes i år för första gången och vi är väldigt glada och nöjda över resultatet. Nästan 100 deltagare anmälde sig och var extremt produktiva.

Tävlingen fokuserade på att under en månad utveckla Wikipedias artiklar om världsarven, speciellt de hotade. Hela 1 729 A4-sidor[1] med text skapades om världsarven på 28 språkversioner av Wikipedia. Därtill lades 326 bilder som laddats upp inom ramen för projektet Kopplat öppet kulturarv till i artiklar. Vi hade specialpris som Riksantikvarieämbetet delade ut för artiklar om de svenska världsarven. 103 artiklar skapades om dem och 35 befintliga artiklar förbättrades på 24 olika språk. 40 deltagare får som tack för sin insats en bok för sina bidrag.

274px-cohlogo1-svg
Tävlingen anordnades som en del av projektet Kopplat Öppet Kulturarv.

Detta gör UNESCO Challenge till den i särklass mest framgångsrika skrivtävling vi anordnat, och vad vi har sett en av de mest produktiva någonsin även i internationell jämförelse.

I den enkät vi skickade ut var feedbacken väldigt positiv och vi tycker att det är extra kul att väldigt många av deltagarna uppgav att en av huvudorsakerna till att de deltog var viljan att förbättra Wikipedia och att mer än ⅔ av de som svarade på enkäten planerar att fortsätta arbeta på artiklarna.

Även om deltagarnas svar i vår enkät var mycket positivt tar vi med oss den kritik om ett något snedvridet poängsystem till framtida tävlingar. Flera deltagare upplevde att poängen för att lägga till bilder var för generöst i jämförelse med insatsen som krävde för att skriva en artikel. Vi ska även titta på hur poängen enklare kan redovisas för deltagarna och om ytterligare ämnen skall läggas till om vi ordnar UNESCO Challenge nästa år.

prizes_unesco_challenge_2017
Priser och diplom skickas ut till vinnarna. Foto: Evelina Bång, CC-BY-SA 4.0.

Stort grattis till vinnarna:

  1. Yeza
  2. Thecatcherintherye
  3. Ranjithsiji
  4. Liridon
  5. Beusson
  6. Bamlifa
  7. Houssem Abida
  8. Malkaveedu
  9. Delad mellan Samuele2002 och Apple farmer
  10. Jsamwrites

Vi hoppas att ni vill vara med i vår nästa tävling, Connected Open Heritage Challenge, som startar 1 juli 2017!

[1] Baserat på en beräkning av 4 000 byte per A4, enkelt radavstånd.

john_andersson_2015_28cropped_229John Andersson
Verksamhetschef, Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

Luminous bliss

För lite drygt en vecka sedan blev artikeln om sukhavatibuddhism utsedd till utmärkt på svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär att den ses som en av de absolut bästa artiklarna. Artikeln baseras i ganska hög grad på en bok som köpts in via Wikimedia Sverige som referenslitteratur. Den huvudsakliga artikelskribenten Skottniss skriver mer om sitt arbete här:

Thangka 2010.8
Amitabha i Sukhavatiparadiset. Public Domain, via Wikimedia Commons.

Något mycket grundläggande för Wikimedia Foundation och dess förgreningar – däribland Wikimedia Sverige – är att stödja den artikelskrivande gemenskapen på diverse sätt. Exempelvis finns i många länder numera ”Wikimedia Library”, som tillhandahåller tillgång till diverse betalda databaser som skribenter kan ansöka om tillgång till. Ännu en sådan möjlighet som Wikimedia Sverige har haft under flertalet år nu, är att köpa in referenslitteratur eller finansiera relevanta fjärrlån. Dessvärre har den här möjligheten använts mycket lite av svenska Wikipedias skribenter. Jag tror inte det använts lite för att vi alla är miljonärer som sitter på egna massiva bibliotek fyllda med högkvalitativ referenslitteratur. Snarare handlar det nog mycket om att möjligheten är okänd, kan kännas krånglig att genomföra, eller något annat.

Jag har under maj månad skrivit en hel del, utifrån en bok finansierad av Wikimedia Sverige. Bokens ämnesområde är mycket smalt. Dess huvudområde är sukhavatibuddhistisk litteratur i Tibet. Sukhavatibuddhismen är en förgrening inom buddhismen som är mycket vanlig i Östasien – i Japan till och med den mest vanliga buddhistiska inriktningen. Även i tibetansk buddhism finns alltså traditionen på sätt och vis representerad. I väst – i alla fall i Sverige – är kunskapen dock mycket bristfällig gällande denna mahayanabuddhistiska tradition – som i boken beskrivs som en ”pan-asiatisk rörelse” snarare än en ”inriktning”. Författarens argument för detta är att dess särställning som inriktning främst utgår från de renodlat sukhavatibuddhistiska skolorna i Östasien. I själva verket florerar traditionen inom alla mahayanabuddhistiska länder, men oftast väl integrerat i övrig form av mahayanabuddhism.

Boken beskrev dock relativt ingående mycket andra relevanta historier kring Tibet. Totalt kunde 14 artiklar källbeläggas och/eller utökas, och ytterligare två nya artiklar tillkom med boken som källa. Bland de olika utökningarna, förutom de direkt relaterade till sukhavatibuddhism – var Tangdynastins relation till Tibet (mycket, mycket krig), kort tillägg kring Dalai Lama, tibetanska legender om bodhisattvan Avalokiteshvara (en mycket viktig bodhisattva inom mahayana, som även är Tibets skyddspatron), en tibetansk munk från 1600-talet, med mera.

Kvalitén på innehållet i boken var alltså mycket hög, minst sagt. Inte nog med att författaren beskrev mycket kringliggande historia i Tibet, så är denna bok en av de enda någorlunda lättillgängliga och auktoritativa källorna på sukhavatibuddhismen i Tibet. I dagsläget har den artikel som förstås fick de största utökningarna (omkring 15 000 byte) fått utmärkelsen ”utmärkt”. Med de utökningar som denna bok möjliggjort, fler utökningar som väntar av en annan bok jag har på lager, är möjligheten stor att denna artikel i slutändan blir en av de främsta religionsartiklarna på svenska Wikipedia.

Skottniss

Roadmap till regeringen

c396verlc3a4mnande_av_vitbok_om_c3b6ppna_data2c_2017-05-30
Axel överlämnar roadmapen till regeringen. Fotograf Alexander Wall, CC-BY 4.0.

30 maj överlämnade Wikimedia Sverige vår roadmap och vitbok om öppna data till regeringen, genom civilminister Ardalan Shekarabis politiska sakkunnige, Matilda Malmquist Glas. De är ett resultat av drygt nio månaders resor runtom i Sverige för att träffa politiker och tjänstemän i kommuner, för att inventera hur arbetet med öppna data går.

Sverige har halkat hopplöst efter i tillgängliggörandet av öppna data. Det konstaterar både EU-kommissionen och den svenska regeringen. Ett problem är bristen på samordning, och på kommunnivå är det oerhört stor skillnad mellan de som har kommit längst och de som precis har börjat.

Wikimedia Sverige brinner för öppen och fritt tillgänglig kunskap, och har redan arbetat med flera öppna data-projekt, bland annat Wikidata. För oss är det därför naturligt att försöka påverka så att mer öppna data blir tillgängliga och kan inkluderas på Wikipedia och våra andra projekt.

Därför har vi lyssnat in kommunerna: vilka erfarenheter har man dragit? Vilka problem har man stött på? Vilka utmaningar står man inför, och vilka är de smarta lösningarna? Vi har lyssnat på de största kommunerna och de som har kommit längst, men också de minsta kommunerna och de som har längst resa kvar att göra.

Resultatet är en roadmap, där vi identifierar fyra olika generaliserade nivåer, och där vi föreslår konkreta policyförslag för såväl politiker som tjänstemän för hur man ska kunna ta sig vidare till nästa nivå. Förhoppningsvis kan det ge inspiration till fler kommuner att påbörja, eller fortsätta, arbetet att ta sig vidare till nästa nivå.

Vi har också stött på en del större och mer generella problem. De har vi sammanställt i en vitbok med policyförslag, som vi överlämnade till civilminister Ardalan Shekarabis statssekreterare. Det handlar bland annat om förstärkt samordningsansvar även för kommunal nivå, ekonomiska incitament för öppna geodata och en tydligare digitaliseringsstrategi när det kommer till öppna data.

Vi hoppas att de här två dokumenten kan leda till att hela Kommunsverige kommer längre på öppna data-resan. Idag klassificerar EU-kommissionen Sverige som en “följare”. Förhoppningsvis kan vi göra ett litet bidrag till att höja den allmänna nivån, så att fler kan ta vid och istället gå i framkant.