Att bidra till gemensam kunskap

Alrida Mattison. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.Alfrida Mattison blev Wikipedian i somras. Nu kan hon: länka bilder från Wikimedia Commons, uppdatera, rätta fel, lägga till källor och skapa nya Wikipediaartiklar. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.

Det var nyfikenheten som fick Alfrida Mattison att söka till och åka på årets upplaga av Wikipedialägret i Molkom. Under en vecka fick hon lära sig grunderna i att redigera Wikipedia. Alfrida lade bland annat in mer än 50 kulturarvsbilder från Wikimedia Commons till relevanta artiklar samt såg till att Megan Abbott, den kända amerikanska författaren, fick en artikel på svenskspråkiga Wikipedia.

Alfrida Mattison är till vardags masterstudent i datalogi, på KTH i Stockholm. Som utvecklare är hon intresserad av open source-projekt, där många bidrar med kod till en gemensam kodbank. Tanken på att bidra till något gemensamt, fick henne att söka till Wikipedialägret i Molkom.

– Det som lockade mig var just Wikipedias likhet i arbetet med öppen källkod. I Wikipedia bidrar vi gemensamt med kunskap istället för kod.

Alfrida tyckte att det var lite läskigt att börja skriva på Wikipedia på egen hand, utan att veta hur det går till, men att det verkade roligt.

– Lägret var en chans för mig att lära mig hur det fungerar och ett bra sätt att få stöd med att komma igång.

Det visade sig vara mycket lättare än vad hon trodde att börja bidra. Gruppen började med att uppdatera existerande artiklar, lägga till källor och att rätta stavfel.

– Det gav min en överblick på hur det går till i Wikipedia och det inte är lika svårt som att börja med att författa en helt ny text. Att skriva en helt ny artikel innebär en längre startsträcka än om man gör små delar.

Illustrerade Wikipedia med bilder på kulturarv

De bilder som illustrerar Wikipediaartiklarna ligger uppladdade på mediadatabasen Wikimedia Commons. En av veckans övningar under lägret var att använda bilder som Riksantikvarieämbetet har laddat upp under fri och öppen licens, ett samarbete i projektet Kopplat öppet kulturarv, som Wikimedia Sverige driver med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. Alfrida använde över 50 av bilderna till att illustrera relevanta Wikipediaartiklar.

– Jag satt en hel dag och tittade på fotona i bildgalleriet, läste text och länkade till ögonen gick i kors. Det var många bilder på kyrkor och gamla gårdar, några Wikipediaartiklar fick två bilder, en exteriör, på fasaden och en interiör, på någon takmålning. Det var lätt att länka där det fanns bra metadata.

 

Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.
Alfrida illustrerade ett femtiotal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.

Skrev sin första artikel

Alfridas första egna Wikipediaartikel handlade om Megan Abbott, efter det har hon fortsatt att beta av kvinnliga författare som saknas på Wikipedia.

– När Megan Abbott inte fanns med, hon som anses vara en av de viktigaste nutida kriminalförfattarna i USA, var jag tvungen att göra något åt det. Sedan skrev jag om författaren Laura Lippman, hennes man Davis Simon hade en artikel, men inte hon. Det är kul att bidra till en jämnare representation med författare av olika kön på Wikipedia.

Sitta en stund och ha roligt

Efter sommaren, när studierna på KTH är igång igen, blir det svårare att hinna med att göra längre inlägg på Wikipedia, men Alfrida tänker att det bästa är att göra mindre bidrag, än att inte göra något alls.

– Det finns hur mycket som helst att göra i Wikipedia och jag hoppas på att träffa de från lägret som bor i Stockholm, för att sitta tillsammans och skriva. Annars är skrivstugorna ett roligt tillfälle att berätta om sina skrivprojekt och få inspiration, avslutar Alfrida.

Text: Gitta Wilén

 

Ljud kan också vara fri kunskap

Göteborgskören HarmonicaGöteborgskören Harmonica (några medlemmar saknas på bilden), har bidragit med kunskap om vårt kulturarv i form av en ljudfil till Wikimedia Commons, som sedan har länkats till wikipediaartikeln om den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria”. Foto: Anders Ewaldz CC BY-SA.

Artiklarna på Wikipedia illustreras med bilder som har en öppen och fri licens, men visste du att en Wikipediaartikel även kan illustreras med körsång?

Göteborgskören Harmonica har arrangerat, sjungit in ”Du gamla, du fria” och laddat upp för fri användning. Sofie Jansson, som sjunger sopranstämma i kören berättar:

– Som kör kan det vara tråkigt att bara sjunga melodistämman, ibland finns det gamla arrangemang som är upphovsrättsfria. Vår körledare, Anders Ewaldz har också gjort några egna arrangemang som han har släppt under en av de fria CC-licenserna, för att vi ska kunna dela med oss av sångerna på Wikimedia Commons. ”Du gamla, du fria” är ett sådant exempel och där finns även noterna till arrangemanget uppladdade på Commons som pdf.

Fler melodier på gång

Harmonica är en blandkör som ses en gång i veckan i Göteborg och sjunger för att det är roligt, men de gillar också att utvecklas. Det är körledaren Anders Ewaldz som höjer dem till nya nivåer. I september förra året var de till exempel på en miniturné i Tyskland och så brukar de ha minst ett par konserter på hemmaplan varje år.

– Vi sjunger olika typer av musik olika år, men försöker också få tid till att sjunga in lite fritt material. Vi har spelat in några fler låtar, men de behöver ljudbearbetas innan de är redo för offentlighetens ljus, såsom ”För rederliga män” (gammalt lussekväde) och Johannes Brahms ”In Stiller Nacht”, berättar hon.

Just nu sitter Sofie och skriver en svensk text till en ukrainsk nyårsvisa som har använts som juldänga med engelsk text, där musiken är fri men inte den engelska texten. Den kommer de förhoppningsvis att kunna sjunga och spela in senare i år.

Lyssna på när Sofie och kören Harmonica sjunger den svenska nationalsången.

Du kan lyssna på ”Du gamla, du fria” i Wikipediaartikeln och som ljudfil på Wikimedia Commons (File:Du gamla, du fria.ogg. CC BY-SA 4.0 Sigrinn).

På den fria mediadatabasen Wikimedia Commons ligger material som främjar kunskap och utbildning. Den är kanske mest känd för att det är därifrån alla bilder på Wikipedia länkas in, men den innehåller inte bara bilder utan även annan multimedia, bland annat ljudfiler och pdf:er. Kravet är att filerna är fritt licensierad med CC BY-SA eller ännu friare Creative Commons licens eller public domain. Det är dessa licenser som definierar fri kunskap.

Vem som helst kan bidra med ljud

Vilka fler sånger (vars upphovsmän har varit döda i mer är 70 år) och ljud borde finnas på Wikimedia Commons för att illustrera Wikipediaartiklar? Vilken information kan du bidra med som gör artiklarna på Wikipedia bättre och ökar allas vår kunskap?

Under tisdagskvällar i september kan den som vill komma och vara med på öppna repetitioner med Harmonica. Info hittar du på deras webbplats och på Facebook.

Text: Gitta Wilén

Gästblogg: Svenska Unescorådet om digitalt bevarande under fri licens

Chiesa Parrocchiale di San Felice Vescovo Martire. Foto: lucaphoto CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons.

Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige och visas under tiden 11–25 september i Spånga församlingshus, Stockholm. Foto: lucaphoto [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons.

Hur kan digitalisering bidra till att skydda hotat kulturarv? Varför är det viktigt att värna hotat kulturarv genom att göra det fritt tillgängligt? Vi är stolta att ha Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet som gästbloggare med anledning av fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Unesco och Wikimedia Italia.

Under de senaste åren har frågor om kulturarv hamnat i fokus för världens uppmärksamhet. IS brutala härjningar i Syrien och Irak har chockerat. Det har inte enbart handlat om ett i det närmaste ofattbart mänskligt lidande, utan även om en omfattande och systematisk förstörelse av regionens rika kulturarv. I krig är det vanligt att kulturarv också förstörs eller skadas, men IS har tagit förstörelsen till en ny nivå och gjort kulturarv till direkt mål i sin krigsföring. Denna medvetna förstörelse har filmats och spritts via sociala medier för att provocera och splittra.

För att skapa ett kalifat har IS förklarat krig mot den mångfald av kulturyttringar som speglar områdets rika kulturarv och är en viktig del av det som kallas ”mänsklighetens vagga”. Världsarvet Palmyra i Syrien är kanske det mest framstående exemplet på vad IS uppfattar som särskilt provocerande eftersom platsens historia visar på en mångkulturell mötesplats, en symbol för tolerant och fredlig samexistens mellan flera olika folk och kulturer.

Krig och klimatförändringar

Världssamfundet har dock reagerat mot förstörelsen. Domen i den internationella brottsmålsdomstolen ICC mot den maliske jihadisten Ahmad al-Faqi al-Mahdi, som kom förra året, likställde, för första gången, förstörelsen av kulturarv – världsarvet Timbuktu i Mali – med krigsbrott. Domen, som är den första i sitt slag, kommer att vara vägledande för framtiden.

Men kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöver läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras.

Men för tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas. Många kommuner, myndigheter och företag saknar idag relevant kompetens och resurser att bedöma vad som värt att bevara och hur det ska göras. Det kommer vara en av de stora utmaningarna de närmaste årtiondena när världens befolkning växer och urbaniseras. Det handlar också om att förstå att kulturarv inte är en bromskloss för utveckling, utan att bevarande ger stora möjligheter när gäller att generera både arbetstillfällen och skapa mervärde för en stads eller regions attraktion såväl som bostadsort som besöksmål.

Den viktiga digitaliseringen av det hotade kulturarvet

En förutsättning för effektivt bevarande är kunskap. Digitalisering ger unika möjligheter att tillgängliggöra och ge ökad kunskap till många. Wikimedias och Unescos utställning om vårt hotade kulturarv är ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv och dess utmaningar men också att öka intresset och kunskapen för att bevara det.

Mats Djurberg generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

 

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank. Se kulturarvsbilderna under öppen och fri licens, online.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm.