Ljud kan också vara fri kunskap

Göteborgskören HarmonicaGöteborgskören Harmonica (några medlemmar saknas på bilden), har bidragit med kunskap om vårt kulturarv i form av en ljudfil till Wikimedia Commons, som sedan har länkats till wikipediaartikeln om den svenska nationalsången ”Du gamla, du fria”. Foto: Anders Ewaldz CC BY-SA.

Artiklarna på Wikipedia illustreras med bilder som har en öppen och fri licens, men visste du att en Wikipediaartikel även kan illustreras med körsång?

Göteborgskören Harmonica har arrangerat, sjungit in ”Du gamla, du fria” och laddat upp för fri användning. Sofie Jansson, som sjunger sopranstämma i kören berättar:

– Som kör kan det vara tråkigt att bara sjunga melodistämman, ibland finns det gamla arrangemang som är upphovsrättsfria. Vår körledare, Anders Ewaldz har också gjort några egna arrangemang som han har släppt under en av de fria CC-licenserna, för att vi ska kunna dela med oss av sångerna på Wikimedia Commons. ”Du gamla, du fria” är ett sådant exempel och där finns även noterna till arrangemanget uppladdade på Commons som pdf.

Fler melodier på gång

Harmonica är en blandkör som ses en gång i veckan i Göteborg och sjunger för att det är roligt, men de gillar också att utvecklas. Det är körledaren Anders Ewaldz som höjer dem till nya nivåer. I september förra året var de till exempel på en miniturné i Tyskland och så brukar de ha minst ett par konserter på hemmaplan varje år.

– Vi sjunger olika typer av musik olika år, men försöker också få tid till att sjunga in lite fritt material. Vi har spelat in några fler låtar, men de behöver ljudbearbetas innan de är redo för offentlighetens ljus, såsom ”För rederliga män” (gammalt lussekväde) och Johannes Brahms ”In Stiller Nacht”, berättar hon.

Just nu sitter Sofie och skriver en svensk text till en ukrainsk nyårsvisa som har använts som juldänga med engelsk text, där musiken är fri men inte den engelska texten. Den kommer de förhoppningsvis att kunna sjunga och spela in senare i år.

Lyssna på när Sofie och kören Harmonica sjunger den svenska nationalsången.

Du kan lyssna på ”Du gamla, du fria” i Wikipediaartikeln och som ljudfil på Wikimedia Commons (File:Du gamla, du fria.ogg. CC BY-SA 4.0 Sigrinn).

På den fria mediadatabasen Wikimedia Commons ligger material som främjar kunskap och utbildning. Den är kanske mest känd för att det är därifrån alla bilder på Wikipedia länkas in, men den innehåller inte bara bilder utan även annan multimedia, bland annat ljudfiler och pdf:er. Kravet är att filerna är fritt licensierad med CC BY-SA eller ännu friare Creative Commons licens eller public domain. Det är dessa licenser som definierar fri kunskap.

Vem som helst kan bidra med ljud

Vilka fler sånger (vars upphovsmän har varit döda i mer är 70 år) och ljud borde finnas på Wikimedia Commons för att illustrera Wikipediaartiklar? Vilken information kan du bidra med som gör artiklarna på Wikipedia bättre och ökar allas vår kunskap?

Under tisdagskvällar i september kan den som vill komma och vara med på öppna repetitioner med Harmonica. Info hittar du på deras webbplats och på Facebook.

Text: Gitta Wilén

Gästblogg: Svenska Unescorådet om digitalt bevarande under fri licens

Chiesa Parrocchiale di San Felice Vescovo Martire. Foto: lucaphoto CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons.

Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige och visas under tiden 11–25 september i Spånga församlingshus, Stockholm. Foto: lucaphoto [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons.

Hur kan digitalisering bidra till att skydda hotat kulturarv? Varför är det viktigt att värna hotat kulturarv genom att göra det fritt tillgängligt? Vi är stolta att ha Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet som gästbloggare med anledning av fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Unesco och Wikimedia Italia.

Under de senaste åren har frågor om kulturarv hamnat i fokus för världens uppmärksamhet. IS brutala härjningar i Syrien och Irak har chockerat. Det har inte enbart handlat om ett i det närmaste ofattbart mänskligt lidande, utan även om en omfattande och systematisk förstörelse av regionens rika kulturarv. I krig är det vanligt att kulturarv också förstörs eller skadas, men IS har tagit förstörelsen till en ny nivå och gjort kulturarv till direkt mål i sin krigsföring. Denna medvetna förstörelse har filmats och spritts via sociala medier för att provocera och splittra.

För att skapa ett kalifat har IS förklarat krig mot den mångfald av kulturyttringar som speglar områdets rika kulturarv och är en viktig del av det som kallas ”mänsklighetens vagga”. Världsarvet Palmyra i Syrien är kanske det mest framstående exemplet på vad IS uppfattar som särskilt provocerande eftersom platsens historia visar på en mångkulturell mötesplats, en symbol för tolerant och fredlig samexistens mellan flera olika folk och kulturer.

Krig och klimatförändringar

Världssamfundet har dock reagerat mot förstörelsen. Domen i den internationella brottsmålsdomstolen ICC mot den maliske jihadisten Ahmad al-Faqi al-Mahdi, som kom förra året, likställde, för första gången, förstörelsen av kulturarv – världsarvet Timbuktu i Mali – med krigsbrott. Domen, som är den första i sitt slag, kommer att vara vägledande för framtiden.

Men kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöver läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras.

Men för tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas. Många kommuner, myndigheter och företag saknar idag relevant kompetens och resurser att bedöma vad som värt att bevara och hur det ska göras. Det kommer vara en av de stora utmaningarna de närmaste årtiondena när världens befolkning växer och urbaniseras. Det handlar också om att förstå att kulturarv inte är en bromskloss för utveckling, utan att bevarande ger stora möjligheter när gäller att generera både arbetstillfällen och skapa mervärde för en stads eller regions attraktion såväl som bostadsort som besöksmål.

Den viktiga digitaliseringen av det hotade kulturarvet

En förutsättning för effektivt bevarande är kunskap. Digitalisering ger unika möjligheter att tillgängliggöra och ge ökad kunskap till många. Wikimedias och Unescos utställning om vårt hotade kulturarv är ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv och dess utmaningar men också att öka intresset och kunskapen för att bevara det.

Mats Djurberg generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

 

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank. Se kulturarvsbilderna under öppen och fri licens, online.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm.

Wikipedian blir Wikipedian i residence på Internetmuseum

Emma Rydberg, Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS. På Bilden Kristina Alexandersson (Webbstjärnan, IIS), Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum och Emma Rydberg (WiR).
Emma Rydberg Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS, tillsammans med Jörgen Löwenfeldt (verksamhetsansvarig för Internetmuseum, IIS) fotograferas av Kristina Alexandersson (Chef, internet i skolan, IIS). Foto: Gitta Wilén (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

I höst kommer Internetmuseum att ha en Wikipedian in Residence. Emma Rydberg, som varit administratör på svenskspråkiga Wikipedia i sex år, kommer att hjälpa museet med att tillgängliggöra internethistorien på Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vi tycker naturligtvis att det här är både roligt spännande. Emma Rydberg är en mångårig administratör på Wikipedia och erfaren skribent, hon är även utbildad researcher och samhällsvetare. Hennes roll på Internetmuseet blir att gå igenom museets förstahandskällor och värdera deras relevans för Wikipedia. I arbetsuppgifterna ingår det även att studera museets fysiska och digitala arkiv, för att se vad som kan släppas under fri licens.

– Det känns väldigt roligt att kunna bidra till att sprida den kunskap om Sveriges internethistoria som Internetmuseum har. Som en del av Wikipedias gemenskap kommer jag att hjälpa till med förståelsen av Wikipedia och se till att artiklarna inom ämnesområdet håller hög kvalitet, säger Emma Rydberg.

Som Wikipedian in Residence, WiR, kommer Emma att inventera Wikipedias behov av museets ämnesexpertis för att se vad som saknas i nuläget och vilka artiklar som behöver skapas och byggas ut. Hon kommer också att hålla i några evenemang öppna för allmänheten att bidra med mer av internethistoria till Wikipedia och samtidigt lära sig mer om hur Wikipedia fungerar.

– Det här är ett sätt för oss på Internetmuseum att se till att kunskapen om internets historia sprids så brett som möjligt. Wikipedia är den naturliga starten för den som söker fakta i ett ämne, och vi vill bidra till att informationen där både är heltäckande och spännande, Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Våra WiR

Emma Rydberg kommer att vara en i raden av ämnesexperter som bidrar med sina kunskaper om Wikipedia på plats hos en extern samarbetspart. Wikimedia Sverige har tidigare haft WiR på bland annat Riksantikvarieämbetet (André Costa och Lennart Guldbrandsson), SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, (Arild Vågen), samt på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (Carl Fredrik Sjöland).

För att följa Emmas arbete kan du besöka Internetmuseums Wikipedian in Residence-sida och i Internetmuseums kanaler i sociala medier.

Läs Internetmuseums pressrelease.