Var i världen finns GLAM?

Hur många GLAM finns det? Var finns de? Vilka olika sorter är det?

Galleries, Libraries, Archives and Museums (ungefär motsvarande ABM) finns över hela världen, i olika storlekar, former och åldrar. En del är privata, andra offentliga, några stängda och hemliga, andra öppna och publika. En del listor och databaser finns som sammanställer information om GLAM-institutioner, men de är utspridda på olika ställen, har olika format, är uppdelade på olika sätt och har luckor mellan sig.

1280px-fire_at_museu_nacional_05
Vid en brand i Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro i september 2018 förstördes hela museet och samlingarna, väldigt lite var digitaliserat och är därmed är allt förlorat för alltid. Foto: Felipe Milanez, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Under de kommande 15 månaderna kommer vi i projektet #FindingGLAMs, tillsammans med UNESCO och Wikimedia Foundation, med finansiering från Svenska postkodstiftelsen, att reda lite ordning bland GLAM-institutionerna.

– Att vi kommer att kunna skapa en bättre översikt över var någonstans kulturarvsinstitutionerna finns i världen kommer att vara en resurs för att planera samarbeten och hitta nya partners, samt ge beslutsfattare och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag. Det är en bit saknad infrastruktur som vi kommer att börja arbeta med här, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Med hjälp av Wikimediaprojekten, och främst Wikidata och Wikimedia Commons kommer vi att samla in både ny och befintlig data om GLAM-institutioner och matcha den mot Wikidatas struktur så att den sedan kan användas både på Wikipedias över 300 språkversioner, samt av alla andra som är intresserade av öppna data och öppna API:er. Vi kommer även att samla in mediefiler och samlingar och göra dem tillgängliga via mediadatabasen Wikimedia Commons. Detta är extra spännande då denna håller på att byggas om för att snart bli mer sökbar genom införande av strukturerad data. Vi kommer att noggrant dokumentera arbetet i olika fallstudier som kommer att ligga till grund för en vitbok så att andra kan bygga vidare på det arbete som skett. Ett flertal evenemang kommer att ordnas för att engagera experter och allmänhet att bidra till att materialet kommer till användning.

– Vårt gemensamma kulturarv är oerhört värdefullt att vårda och skydda, särskilt på platser som är utsatta för hot. Idag saknas överblick över de institutioner som finns, samt deras samlingar, som i många fall inte finns digitaliserade. Vi är därför stolta att tillsammans med Wikimedia arbeta för att identifiera och kartlägga dessa institutioner samt även synliggöra vad som kan göras för att säkra framtida tillgänglighet till kulturarvet, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

På projektsidorna, både den interna och externa, kommer det att finnas information om projektet och hur du kan engagera dig.

(För den som funderar på om inte Wikimedia Sverige fått stöd av Postkodstiftelsen tidigare så stämmer det nästan. I deras förra form Postkodlotteriets Kulturstiftelse fick vi stöd för Kopplat Öppet Kulturarv som genomfördes 2016-2017 tillsammans med UNESCO, Kulturarv utan gränser och Wikimedia Italia.)

Dags för Wiki Loves Monuments igen

För nionde gången i världen, och åttonde i Sverige, är det dags för Wiki Loves Monuments. September är som vanligt månaden när monument och minnesmärken får lite extra kärlek och uppmärksamhet i form av fototävlingen som går ut på att dokumentera och visa upp allt fint som finns världen över.

1024px-the_amundtorp_stone_ship
Skeppssättning vid Amundtorp (fornlämning 10199900620001), vinnarbild 2017. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA via Wikimedia Commons

I Sverige fortsätter vi med dom listor som använts dom senaste åren, och således är det bilder på skyddade byggnader, fornminnen, K-märkta fartyg och arbetslivsmuseer som får vara med i tävlingen. Utöver listorna med färdiga länkar för enkel uppladdning finns det verktyg och både en och två kartor som underlättar identifiering och kategorisering vid uppladdning.

Under dom år tävlingen genomförts har det kommit in över 20 000 bilder på svenska objekt (och nästan 2 miljoner totalt), men trots det finns det fortfarande många luckor i listorna. Många av dom objekt som är lättast att hitta och fotografera har både en och flera bilder, men det går ändå att bidra med fler bilder på dom. Försök då helst hitta en ny detalj eller vinkel som gör att det inte blir en kopia av en tidigare bild.

 

1024px-khandoba_temple_pune
Khandobatemplet i Indien, internationell vinnarbild 2017. Foto: PKharote, CC BY-SA via Wikimedia Commons

wikilovesmonuments.se finns allt du behöver veta för att vara med, så nu är det bara att ta med kameran eller telefonen ut och fotografera. Om du har bilder sen tidigare är det bara att ladda upp dom också, och om du varit i något annat land och fotograferat kan du kolla om det finns en lokal tävling där och i så fall öka dina chanser att vinna något fint pris.

Mer biblioteksdata på Wikidata

Wikidata är den sex år gamla, men fortfarande nya, databasen till allting inom Wikimediavärlden. Den har varit med så länge att den är en självklarhet för hopkoppling av Wikipediaartiklar och bilder på Commons, den är databasen sökmotorer och röstuppläsningstjänster (som Alexa och Siri) går till för att berätta om när någonting uppfanns eller hur många som bor i en stad, och den är hopkopplingsnavet för andra stora databaser som är auktoriteter på både kulturarv, författare, sockenindelning och annat spännande.

1024px-gu_library_card_catalog_4
Biblioteksdata! Foto: Alicia Fagerving, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Sen Wikidata startade har det fyllts på med ungefär 50 000 000 objekt (Q-nummer, till exempel Q953058, Kungliga biblioteket), över 5 500 properties (P-nummer, till exempel P5587, Libris-URI) och av senaste tillskottet lexem finns det nu drygt 10 000 uppslag (L-nummer, se L730, kattunge – det första skapade svenska lexemet). Av allt som Wikidata kan fyllas på med och rymma innan det börjar närma sig komplett fattas det dock enorma mängder, och därför är vi glada över att i samarbete med Kungliga biblioteket genomföra ett projekt där vi ska modellera och matcha in kopplingar till och data från de databaser som redan finns och utvecklas. Projektet sammanfaller med att KB – som världens första nationalbibliotek – övergår till länkade data i sin riksomfattande katalog Libris. Det betyder att informationen om de verk och författare som finns representerade på Sveriges många bibliotek blir lättare att återanvända av externa tjänster, vilket möjliggör både vårt projekt och förhoppningsvis många spännande initiativ i framtiden.

Utöver kopplingar för att synliggöra mer data och matchning och inkludering för att öka värdet av all data kommer projektet att ta fram statistik för vilka källor som används på svenskspråkiga Wikipedia samt verktyg som kan visualisera statistik och hur datamängder hänger ihop.

Projektet har under sommaren smugit igång under vår utvecklare Alicias försorg, och kommer under hösten att öka takten med både aktiviteter som innebär att mycket data kommer att kopieras, men också hackathon och konferensdeltagande som innebär fysiska möten, diskussioner och insikter. På projektsidan går det att ta del av planer och milstolpar, samt att blanda sig i för den som känner att det här är viktigt och intressant.