Källbelägg 18-årsfirandet genom #1lib1ref

Wikipedia behöver fler källor. Kampanjen #1lib1ref är en viktig del för att nå dit. Lagom till Wikipedias 18-årsdag 15 januari inleds årets upplaga av den internationella kampanjen!

1000px-1lib1ref.svg_

Vad går kampanjen ut på? Den går ut på att varje bibliotekarie lägger till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa. Förutom att nästan alla artiklar kan förbättras med fler, uppdaterade och mer trovärdiga källor finns det tyvärr fortfarande många artiklar och påståenden som helt saknar källor. Det ska vi göra någonting åt! Med hjälp av verktyget Citation hunt går det att hitta artiklar och påståenden som har märkts upp som otillräckligt källbelagda, och att direkt därifrån ta sig till att redigera artikeln och lägga till den saknade källan.

Sedan starten för 3 år sen har bibliotekarier från hela världen deltagit och gemensamt jobbat för att beta av alla artiklar som behöver källor. För att hålla reda på alla insatser som görs uppmuntrar vi att komplettera redigeringssamanfattningen med #1lib1ref, för då går det att använda ett sökverktyg och se alla utförda redigeringar.

Med #1lib1ref förbättras Wikipedia, världens största uppslagsverk och ett av världens mest besökta webbplatser. Dessutom är det såväl ett tillfälle för bibliotekariegemenskapen att lära sig mer om hur Wikipedia fungerar som ett tillfälle för alla bibliotekarier att dela med sig av sin kunskap om källkritik, informationssökning och och digital delaktighet till både besökare och kunskapstörstande allmänhet. Årets aktiviteter är även en smygstart inför ett större genomförande 2020 som en del av projektet Wikipedia i Biblioteken som ingår i Digitalt först med användaren i fokus där regionbiblioteken och Wikimedia Sverige gemensamt ska ta fram en digital lärplattform och genomföra en utbildningsomgång för bibliotekarier runt om i landet.

Så hur går det till att vara med i #1lib1ref då? Beroende på ambition och önskad insats går det att göra allt från att enskilt lägga till en enda referens till att ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor.

Wiki Loves Monuments-vinnare 2018

September, månaden för Wiki Loves Monuments, swishade förbi i kalendern för ett tag sen, och med det flödet av underbara bilder på fornminnen, arbetslivsmuseer, skyddade byggnader och K-märkta fartyg. Under årets tävling laddades det upp 1358 bilder, vilket gör att den sjunkande trenden i antal bilder tråkigt nog fortsätter. Av bilderna som laddades upp var det som vanligt flest byggnader, följt av fornminnen, arbetslivsmuseer och sen fartyg. Under oktober tog juryn, bestående av wikipedianen Johan Jönsson, arbetslivsmuseiexperten Magdalena Åkerström och fotografen och tidigare WLM-vinnaren Nicklas Larsson, hand om bedömandet och betade först av alla bilder och sen en finalomgång på 93 bilder innan dom enades om prispallen och vilka som skulle vidare till internationella finalen. I väntan på att internationella juryn kommer fram till ett resultat kommer den svenska prispallen här.

Första plats:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Ales stenar från ovan, foto: David Bengtsson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Andra plats:

1280px-vaxholm_fortress2c_aerial_view
Vaxholms fästning från ovan, foto: Kateryna Baiduzha, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Tredje plats:

1280px-galgbacken2c_c396stra_vemmenhc3b6g_8-12c_hc3b6g_1
Galgbacken, Östra Vemmenhög, foto: Jorchr, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Stort tack till alla deltagare för alla fina bilder, till juryn för bra bedömningsarbete och till Riksantikvariatsämbetet, ArbetSam och Sjöhistoriska för listorna med objekt att fotografera.

Var i världen finns GLAM?

Hur många GLAM finns det? Var finns de? Vilka olika sorter är det?

Galleries, Libraries, Archives and Museums (ungefär motsvarande ABM) finns över hela världen, i olika storlekar, former och åldrar. En del är privata, andra offentliga, några stängda och hemliga, andra öppna och publika. En del listor och databaser finns som sammanställer information om GLAM-institutioner, men de är utspridda på olika ställen, har olika format, är uppdelade på olika sätt och har luckor mellan sig.

1280px-fire_at_museu_nacional_05
Vid en brand i Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro i september 2018 förstördes hela museet och samlingarna, väldigt lite var digitaliserat och är därmed är allt förlorat för alltid. Foto: Felipe Milanez, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Under de kommande 15 månaderna kommer vi i projektet #FindingGLAMs, tillsammans med UNESCO och Wikimedia Foundation, med finansiering från Svenska postkodstiftelsen, att reda lite ordning bland GLAM-institutionerna.

– Att vi kommer att kunna skapa en bättre översikt över var någonstans kulturarvsinstitutionerna finns i världen kommer att vara en resurs för att planera samarbeten och hitta nya partners, samt ge beslutsfattare och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag. Det är en bit saknad infrastruktur som vi kommer att börja arbeta med här, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Med hjälp av Wikimediaprojekten, och främst Wikidata och Wikimedia Commons kommer vi att samla in både ny och befintlig data om GLAM-institutioner och matcha den mot Wikidatas struktur så att den sedan kan användas både på Wikipedias över 300 språkversioner, samt av alla andra som är intresserade av öppna data och öppna API:er. Vi kommer även att samla in mediefiler och samlingar och göra dem tillgängliga via mediadatabasen Wikimedia Commons. Detta är extra spännande då denna håller på att byggas om för att snart bli mer sökbar genom införande av strukturerad data. Vi kommer att noggrant dokumentera arbetet i olika fallstudier som kommer att ligga till grund för en vitbok så att andra kan bygga vidare på det arbete som skett. Ett flertal evenemang kommer att ordnas för att engagera experter och allmänhet att bidra till att materialet kommer till användning.

– Vårt gemensamma kulturarv är oerhört värdefullt att vårda och skydda, särskilt på platser som är utsatta för hot. Idag saknas överblick över de institutioner som finns, samt deras samlingar, som i många fall inte finns digitaliserade. Vi är därför stolta att tillsammans med Wikimedia arbeta för att identifiera och kartlägga dessa institutioner samt även synliggöra vad som kan göras för att säkra framtida tillgänglighet till kulturarvet, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

På projektsidorna, både den interna och externa, kommer det att finnas information om projektet och hur du kan engagera dig.

(För den som funderar på om inte Wikimedia Sverige fått stöd av Postkodstiftelsen tidigare så stämmer det nästan. I deras förra form Postkodlotteriets Kulturstiftelse fick vi stöd för Kopplat Öppet Kulturarv som genomfördes 2016-2017 tillsammans med UNESCO, Kulturarv utan gränser och Wikimedia Italia.)