Cool Stars 19 Hackathon

(Dagens gästskribent, Thomas Marquart, arbetar till vardags som forskare vid Uppsala Universitet och hjälper till att arrangera konferenser och hackathon.)

CoolStars_HackDay

Foto: Thomas Marquart. Licens: CC0

Cool Stars är en av astronomins äldsta konferensserier och går av stapeln vartannat år, någonstans i världen. Denna gång, 19:e Cool Stars, var det Uppsala universitets astronomer som bjöd in sina kollegor; över 450 kom och diskuterade stjärnor och deras utveckling i en vecka på Uppsalas konserthus. I anslutning till konferensen deltog en mindre grupp, ett 40-tal astronomer, i en Hack Day, även kallat Hackathon. Formatet innebär att man ägnar en hel dag åt att samarbeta i små grupper kring mestadels tekniska projekt. Grupperna bildas spontant på morgonen efter att alla har fått tillfälle att föreslå vad som ska göras.

Ett av syftena med Hackathonen var att resultaten skulle vara fritt tillgängliga, helst även öppen källkod, och det passade deltagarna bra eftersom många redan var vana att utnyttja olika webbaserade samarbetsverktyg. Bland annat skapades ett flertal nya repositories för kod på GitHub, andra jobbade på offentlig dokumentation. Förutom att de troligen är av nytta för andra astronomer, kommer dagens resultat även att ingå i konferensens proceedings, en open-access publikation.

En av arbetsgrupperna ägnade dagen åt att analysera statistiska data om konferensens jämställdhetsfrågor. Man hade nämligen haft koll inte bara på föredragshållarnas könsfördelning (som var medvetet mycket jämn), utan även frågeställarnas. Det hela ledde till en första version av rekommendationer för session chairs, alltså moderatorerna som fördelar ordet mellan talarna och frågeställarna. Till exempel ska man som moderator invänta ett flertal uppräckta händer innan man tar första frågan, så att det finns fler att välja ifrån. Män verkar statistiskt sett ha mer bråttom med sina frågor.

En annan grupp kodade en snygg visualisering av varifrån konferensens deltagare hade rest till Uppsala. En tredje angrep problemet att många astronomer har sina egna databaser med data om astronomiska objekt, fast alla databaser har olika format och upplägg, vilket gör det onödigt svårt att jämföra och byta data med varandra. Ett första försök till en universellt databas-design, dvs en layout av databasens interna tabeller och fält, togs fram med syftet att vara generell och flexibel nog att passa de flesta sorters data, och samtidigt strikt nog att möjliggöra programvara som kan använda alla sådana databaser.

Några deltagare jobbade vidare på existerade mjukvaror som hjälper stjärnforskare med sina analyser. Andra tog fram alternativförslag till så kallade confusograms, d.v.s. diagram som innehåller så mycket information att det blir svårt att förstå dem.

Wikimedia Sverige sponsrade evenemanget genom att delvis stå för lunchkostnaden. Klistermärken, knappar och informationsmatrial från Wikimedia, Wikipedia och Wikidata delades ut och uppskattades. CS19 tackar Wikimedia för bidraget!

/Thomas Marquart

Världens kulturarv på nätet

800px-Palmyra_01
Decumanus Maximus, Palmyra, Syrien. Bild: Bernard Gagnon. Licens: CC- BY-SA 4.0

(For English, see below.)

Detta är det första i en serie av blogginlägg om projektet Kopplat Öppet Kulturarv.

”Det största hotet mot kulturarvet är okunskap och ointresse. […] Bästa sättet att skydda kulturarvet är därför kunskap och information som är lätt att hitta och gratis”, detta hävdade Lars Amréus, Riksantikvarie, i en debattartikel i Aftonbladet i april 2013.

Denna problembeskrivning är sann även idag och är ständigt aktuell. För även om ISIS utstuderade förstörelse av kulturarv i Mellanöstern är det som får mest utrymme i media är denna medvetna attack på kultur och historia bara en del av problemet. På mindre radikala sätt förloras kulturarv både i Sverige och i andra länder – ofta genom oaktsamhet, slarv, dåligt underhåll eller olyckor.

En sådan bred uppsättning av orsaker gör att det självklart inte finns en universallösning som kan förhindra all förstörelse, men det finns en del kloka åtgärder som kan göra en stor skillnad.

Modern teknik och nya metoder, såsom crowdsourcing, gör det möjligt att inte bara skapa medvetenhet genom kunskap och information. Det säkerställer även att utifall det fysiska och stadigvarande kulturarvet förstörts så finns det beskrivningar och material som möjliggör att man kan fortsätta lära sig om det och i vissa fall även återställa det. Att tillgängliggöra det online är framtiden och än så länge har vi bara börjat skrapa på ytan runt vad som är möjligt.

Medvetandegörande och det digitala bevarandet är det centrala i Wikimedia-rörelsens arbete. Omfattande samarbeten med GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives och Museums), ett årligt arrangerande av Wiki Loves Monuments (vilket med åren blivit världens största fototävling) samt en enorm mängd Wikipedia-artiklar om världens kulturarv är några viktiga exempel. Genom etableringen av projektet Wikidata där strukturerad data, som är lättförstådd för maskiner, sammanställs tar vi nu nästa steg.

Den framtid vi vill se när det handlar om världens kulturarv online är mycket ambitiös – men vi är övertygade om att Wikimedia-rörelserna har en unik position för att möjliggöra den. Vi vill se att kulturarvet är:

  1. Kopplat, med det menar vi att information om kulturarvet från mängder av olika källor förs samman på ett sätt som gör att både människor och datorer kan dra nytta av det. För detta är Wikidata troligtvis den mest lämpade plattformen som existerar (vilket bland annat bevisas av att Google och andra internetjättar har valt att ge upp sina egna konkurrerande projekt då Wikidata ändå är fritt att använda även för dem).
  2. Fritt, för att så många som möjligt ska få tillgång till materialet och kunna lära sig om kulturarvet är det viktigt att material om kulturarvet släpps under en fri licens. Det innebär att de myndigheter som äger data måste besluta att släppa materialet under en fri licens om de vill ha det inkluderat på Wikimedias plattformar. Detta då det av upphovsrättsliga och andra skäl inte kan inkluderas annars. Det innebär på samma sätt att museer och arkiv som har digitaliserat sina samlingar måste välja att släppa dem under en fri licens för det allmännas bästa. Utveckling går som tur är redan åt det hållet!
  3. Öppet, med det menar vi att informationen som myndigheter samlar in kan användas av medborgarna närhelst de behöver det. Det innebär att det ständigt finns tillgängligt för den som behöver det. Wikimedia-rörelsen arbetar hårt, och har gjort omfattande investeringar, för att plattformarna skall vara tillgängliga nästan 100% av tiden och skall gå att nå på flera sätt för den som vill återanvända informationen i sina produkter (med databasdumpar, användbara API:er m.m.).
  4. Kontextualiserat, d.v.s. satt i ett sammanhang för djupare förståelse av vad bilderna föreställer och vad all data faktiskt betyder. För detta anser vi att Wikipedia är en utmärkt plattform.
  5. Tillgängligt, vilket innebär att allt material skall vara möjligt att använda, oberoende av tekniska kunskaper, av språkkunskaper eller handikapp. Wikimedias projekt är inte perfekta ännu, men arbetet med att öka tillgängligheten pågår för fullt. Bl.a. kommer Wikimedia Sverige att under 2016–2017 leda utvecklingen av Wikispeech, ett text-till-tal-tillägg för Wikipedia som gör att alla artiklarna skall gå att få automatiskt upplästa (mer information om det kommer under året).

Denna vår dröm om hur hanteringen av information om kulturarvet kommer att se ut i framtiden har mynnat ut i en ambitiös och spännande satsning som vi kallar Kopplat Öppet Kulturarv (eller KÖK, kort och gott). Projektet finansieras av PostkodLotteriets Kulturstiftelse och kommer att pågå januari 2016 till slutet på juni 2017. Projektet har en serie ambitiösa mål:

  • Myndigheter från ett tiotal länder där kulturarvet är utsatt kommer kontaktas för att övertyga dem om att öppna och dela deras officiella kulturarvsdata, under en CC0-licenssom möjliggör inkludering på Wikidata. Detta sker i nära samarbete med UNESCO och Kulturarv utan Gränser (KuG) för att vi skall nå beslutsfattarna. Dessa diskussioner kan förhoppningsvis sparka igång en bredare diskussion om öppna data i de olika länderna samt om att informera om kulturarvet. Vi kommer även att försöka hitta en lösning som möjliggör automatisk uppdatering av materialet på Wikidata när officiell data uppdateras.
  • En serie samarbeten med GLAM-institutioner vilka leder till massuppladdning av 100 000 mediafiler som avbildar kulturarvet i olika länder. Mediafilerna kopplas sedan till informationen på Wikidata och inkluderas i artiklar på Wikipedia. Vi räknar med minst 10 000 000 visningar av materialet på Wikimedias plattformar under 2016. Därefter 50 000 000 visningar/år.
  • Evenemang ordnas om öppna data och dess återanvändning samt vad projektet handlar om och hur olika intressenter kan delta. Vi kommer att synas och höras på centrala konferenser över hela världen.
  • En fotoutställning anordnas i tre länder, vilken inkluderar bildmaterial från Palmyra som en grupp italienska arkeologer tagit, och som tidigare inte spridits.

Arbetet har just dragit igång och vi har en hel del planerande och konceptualiserande kvar att göra. Vill du engagera dig i projektet i någon roll så hör av dig och skriv upp dig här! Vi hoppas att du vill vara med oss på den här resan och tar en aktiv roll i att förverkliga projektets ambitiösa mål. Ju fler vi är desto bättre blir resultatet!

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

 

John Andersson

Projektledare för Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK)
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

The Cultural Heritage of the World Online

”The greatest threat towards the cultural heritage is lack of knowledge and disinterest. … The best way to protect the cultural heritage is therefore knowledge and information that is easy to find and free”, Lars Amréus, the Director-General of the National Heritage Board of Sweden argued in a debate article in Aftonbladet in April 2013.[1]

This description of the problem is still true today and is always topical. Although the meticulous destruction of cultural heritage in the Middle East by ISIS is the type of destruction that gets the most media attention it is really just part of the problem. In less radical ways heritage is lost both in Sweden and in other countries – often through negligence, carelessness, bad maintenance or accidents.

Such a broad set of factors obviously means there is no single solution to prevent further destruction, but there are some sensible measures that can really make a big difference. Modern technology and new methods, such as crowdsourcing, makes it possible not only to create awareness through knowledge and information, but also ensure that even if the physical and permanent cultural heritage is destroyed there are descriptions and material available. This material enables anyone interested to continue learning about the heritage and in some cases recreate or rebuild it. Making it accessible online is the future but so far we have only begun to scratch the surface of what is possible.

A central part of the Wikimedia movement’s work concerns awareness raising and digital preservation. Extensive collaboration with the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives and Museums), the annual organization of Wiki Loves Monuments (which over the years became the world’s largest photo competition) as well as the creation of a huge amount of Wikipedia articles about the world’s cultural heritage are some important examples. Through the establishment of the Wikidata project where data is compiled in a structured way, that is easily understood by machines, we are taking the next step.

The future we envision for the world’s cultural heritage online is very ambitious – but we are confident that the Wikimedia movement is in a unique position to succeed. We want to ensure that the cultural heritage is:

  1. Connected, with which we mean that information about cultural heritage from many different sources are combined in a way that both humans and computers can take advantage of. For this Wikidata is probably the most suitable platform that exists (which is shown by the fact that Google and other Internet giants have chosen to give up their own competing projects, as Wikidata is free to use also for them).
  2. Free, as we want as many people as possible to gain access to the material and to be able to learn about the cultural heritage. To achieve this it is important that material concerning cultural heritage is released under a free license. This means that the authorities who own the data must decide to release the material under a free license if they want it included on Wikimedia platforms. This since copyright and other reasons otherwise prevent it from being possible to include. It is also crucial that museums and archives that have digitized their collections choose to release them under a free license for the common good. Fortunately this is already the current trend!
  3. Open, with which we mean that the information that authorities collect can be used by citizens whenever they need it. This means that the information is constantly available to anyone who needs it. The Wikimedia movement works hard, and has made significant investments, to ensure that the platforms are available online almost 100% of the time, and also that the information is accessible in several ways for those who want to re-use it in their products (through database dumps, useful APIs, etc.).
  4. Contextualized, i.e. that the information is available in a context that creates a deeper understanding of what the pictures represent or what all the data actually means. For this, we believe that Wikipedia is an excellent platform.
  5. Accessible, which means that all material must be possible to use, independent of technical knowledge, language skills or disabilities. Wikimedia projects are not perfect yet, but efforts to increase the availability are under way. This include the work done by Wikimedia Sweden during 2016–2017 concerning the development ofWikspeech, a text-to-voice extension for Wikipedia that will allow all the articles to automatically be read aloud (more information will be available later this year).

Our dream of how the management of information regarding cultural heritage will look in the future has resulted in an ambitious and exciting venture that we call Connected Open Heritage. The project is funded by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery and will run from January 2016 to the end of June 2017. The project has a series of ambitious goals:

  • The information around immovable heritage in more than 50 countries that has been gathered in the unique Wiki Loves Monuments’ database will now be included on Wikidata. Reusing the information thus becomes easier than ever.
  • Authorities from around 10 countries where the cultural heritage is at risk will be approached in order to convince them to open up and share their official data about their immovable cultural heritage. The aim is that they will use a CC0 license which enables inclusion on Wikidata. This work is done in close cooperation with UNESCO andCultural Heritage without Borders (CHwB) which will help us reach decision-makers. These discussions will hopefully initiate a broader discussion on open data in the different countries, and around the need to communicate about the cultural heritage. We will work on a solution that automatically updates the information on Wikidata when official data is updated.
  • A series of collaborations with GLAM institutions that will lead to mass uploads of around 100,000 media files depicting the cultural heritage in different countries. Media files are then connected to the information on Wikidata and included in the articles on Wikipedia. We expect at least 10 million views of the material on Wikimedia services in 2016. Then 50 million impressions/year.
  • Events will be organized on open data and its re-use as well as what the project is all about and how interested parties can contribute. We will be seen and heard in important conferences worldwide.
  • A photo exhibition will be organized in at least three countries together with Wikimedia Italia. The exhibition will include footage from Palmyra taken by a group of Italian archaeologists, material that hasn’t previously been shown to the public.

Work has just started and we have a lot of planning and conceptualizing left to do. If you would like to get involved in the project in any capacity, please get in contact with us and sign up here! We hope you’ll join us on this journey and take an active role in the realization of the ambitious targets of the project. The more people we are, the better the result!

 

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Project Manager for Connected Open Heritage
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

Wikimedia Sverige i Almedalen 2015

Vi drar till Almedalen och bidrar till att fri kunskap hamnar på agendan. Varför är det ett viktigt arbete för föreningen? Vi känner att finns ett omättligt behov av mer kunskap om fri kunskap. Idag är det nämligen ingen självklarhet att det som produceras för offentliga medel blir fritt tillgängligt för alla medborgare och ett aktuellt exempel finns i förslaget från EU-parlamentet som, om det antas, begränsar panoramafriheten. I Almedalen samlas personer med kraft att påverka och är därför är det viktigt att vi är där med våra perspektiv.

Grön picnic (9209740372)
Foto: Miljöpartiet de gröna (Grön picnic) [CC BY 2.0], via Wikimedia Commons

Vi kommer att delta i två programpunkter. Under måndagen arrangerar Chalmers, ihop med Karolinska Institutet och Lunds Universitet, ett seminarium under titeln ”MOOCs och framtidens lärande” som berör frågor om hur digitalisering påverkar högre utbildning och vilka möjligheter MOOCs (Massive Open Online Courses) har för att sprida kunskap och högre utbildning globalt. I detta seminarium deltar vi i panelen med erfarenheterna som Wikimediarörelsen har av att framgångsrikt jobba för global spridning av fri kunskap genom våra olika projekt och fria licenser.

Under tisdagen bevakar vi två seminarium som Vetenskap och Allmänhet arrangerar i Ideella trädgården. Vi är sedan nyligen medlemmar i Vetenskap och Allmänhet och ämnena är kända för oss. Lunchseminariet ställer frågan: Hur får vi in civilsamhällets expertis i forskning och innovation? och arrangeras med Vinnova som vi ju har fått många projektbidrag från. Senare under eftermiddagen blir det ett dialogseminarium ”Forskning i samverkan- dialog för framtiden” som ligger väldigt nära den verksamhet vi gör med ämnesexperter och universiteten.

Är det läge för en Wikifika i Visby? Hör av dig i så fall till @SaraMrtsell och @Jan_Ainali.