Mer biblioteksdata på Wikidata

Wikidata är den sex år gamla, men fortfarande nya, databasen till allting inom Wikimediavärlden. Den har varit med så länge att den är en självklarhet för hopkoppling av Wikipediaartiklar och bilder på Commons, den är databasen sökmotorer och röstuppläsningstjänster (som Alexa och Siri) går till för att berätta om när någonting uppfanns eller hur många som bor i en stad, och den är hopkopplingsnavet för andra stora databaser som är auktoriteter på både kulturarv, författare, sockenindelning och annat spännande.

1024px-gu_library_card_catalog_4
Biblioteksdata! Foto: Alicia Fagerving, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Sen Wikidata startade har det fyllts på med ungefär 50 000 000 objekt (Q-nummer, till exempel Q953058, Kungliga biblioteket), över 5 500 properties (P-nummer, till exempel P5587, Libris-URI) och av senaste tillskottet lexem finns det nu drygt 10 000 uppslag (L-nummer, se L730, kattunge – det första skapade svenska lexemet). Av allt som Wikidata kan fyllas på med och rymma innan det börjar närma sig komplett fattas det dock enorma mängder, och därför är vi glada över att i samarbete med Kungliga biblioteket genomföra ett projekt där vi ska modellera och matcha in kopplingar till och data från de databaser som redan finns och utvecklas. Projektet sammanfaller med att KB – som världens första nationalbibliotek – övergår till länkade data i sin riksomfattande katalog Libris. Det betyder att informationen om de verk och författare som finns representerade på Sveriges många bibliotek blir lättare att återanvända av externa tjänster, vilket möjliggör både vårt projekt och förhoppningsvis många spännande initiativ i framtiden.

Utöver kopplingar för att synliggöra mer data och matchning och inkludering för att öka värdet av all data kommer projektet att ta fram statistik för vilka källor som används på svenskspråkiga Wikipedia samt verktyg som kan visualisera statistik och hur datamängder hänger ihop.

Projektet har under sommaren smugit igång under vår utvecklare Alicias försorg, och kommer under hösten att öka takten med både aktiviteter som innebär att mycket data kommer att kopieras, men också hackathon och konferensdeltagande som innebär fysiska möten, diskussioner och insikter. På projektsidan går det att ta del av planer och milstolpar, samt att blanda sig i för den som känner att det här är viktigt och intressant.

Biblioteken i Sverige – nu kan ni anmäla er till #1lib1ref 2018

2017 blev första året då de svenska biblioteken deltog i #1lib1ref (”one librarian, one reference”) och nu är anmälan öppen för att delta 2018.
Wikipedia Library 1Lib1Ref tweet

Kampanjen är världsomspännande och arrangeras nu för andra året i Sverige, från 15 januari till 3 februari 2018. Den bygger på att personal inom biblioteksväsendet ger mikrobidrag  till Wikipedia i form av källhänvisningar till trovärdiga källor där sådana saknas. Tack vare ett omfattande engagemang under 2017 mer än fördubblades antalet redigeringar genom insatsen jämfört med året innan. Läs mer om aktiviteterna på svenska bibliotek som skedde under #1lib1ref 2017.

Gemensam navigering i informationslandskapet

#1lib1ref syftar till att lyfta fram de utbyten som sker mellan bibliotek och Wikipedia utifrån överlappande intressen om medie- och informationskunnighet och ett fritt och öppet internet. Genom att delta i egna och andras aktiviteter uppmanar kampanjen till bred diskussion över hur Wikipedia kan vara en resurs för bibliotekens arbete med det övergripande medie- och informationslandskapet och olika målgrupper.

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) tog chansen under förra omgången av #1lib1ref att publicera The IFLA Wikipedia Opportunities Papers som ett resultat av nära samarbete med Wikimediarörelsen.

Intresserad av att vara med?

Wikipedia 15 1Lib1ref

Wikimedia Sverige är stolt samverkanspartner i Sveriges första masterprogram i Digital humaniora

Sources of information
Sources of information av Helixitta CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
För ungefär ett år sedan inleddes planeringen för oss på Wikimedia Sverige att bli en av flera samverkansparter för Sveriges första masterprogram i Digital humaniora som denna hösttermin startade på Göteborgs universitet. Ett internationellt tvärvetenskapligt ämne som förenar digital teknik med historia och kultur passar väl ihop med hur Wikipedia och Wikimediaprojekten påverkar tillgång, representation och metoder kring kulturarv i digitala miljöer.

Nästa vecka inleder kursens digitala humanister sina Wikipediaarbeten som ett delmoment inom kursen Delnings- och deltagarkulturer (15 hp), som beskrivs enligt följande:

På kursen diskuterar vi digital forsknings- och kulturarvsförmedling och medierade representationer av kulturarv. Den ger också kunskap om den förändrade forskarrollen och förändrade publiceringskulturer och inbegriper teoretiska perspektiv på samtida, digitalt född kultur utifrån dess mediespecifika förutsättningar.

Kursanpassat stöd

Syftet med uppgiften är för kursdeltagarna att bekanta sig med Wikipedias redigeringsprocess, ramverk och deltagarkultur. Designen för Wikipediauppgiften har arbetats fram i samarbete med programkoordinator Jenny Bergenmar. Det nya verktyget “Dashboard” används för att underlätta genomförandet för både studenter och lärare så att Wikipediaerfarenheten blir så positiv som möjligt och synliggör vad studenter åstadkommer på Wikipedia. Dessutom kommer kursen blir den första från ett svenskt lärosäte att använda den nya funktionen med kursanpassad tidslinje, som i pedagogiska steg stöttar hela genomförandet från början till slut.

Humaniora på Wikipedia

Vad ska studenterna skriva om? Studenternas uppgift är att välja artiklar inom humaniora och antingen skapa nya eller utveckla redan existerande artiklar. Att förbättra Wikipedias humaniorainnehåll blir ett konkret redskap för studenterna till att tillgängliggöra kulturarv och representera ämnen som annars riskerar falla i glömska.  En översiktlig beskrivning av uppgiften finns här.