Jobba med Wikipedia och lärande? Nu finns en tjänst för dig

WMSE staff and board 2018
Wikimedia Sveriges styrelse och personal 2018. Sara Mörtsell (WMSE) CC BY-SA 4.0
Det är fem år sedan Wikimedia Sverige senast sökte en pedagog men nu är stunden kommen igen. Jag kommer att dra vidare mot en forskningstjänst inom digitala teknologier i utbildning. Där hoppas jag få lära mig ännu mer om det som jag har haft turen att få jobba med under de senaste åren, nämligen Wikipedia i undervisning och i lärande.

Det fanns en tid när Wikipedia var bannlyst från klassrum och den elev eller student som vågade vända sig till världens största uppslagsverk för att söka information riskerade alla möjliga tillsägelser. Jag vet inte hur många jag fått träffa som spontant berättar om just den erfarenheten. Men samtidigt, i den här tjänsten som jag har haft förmånen att ha och utveckla, har jag på nära håll sett lärare istället skapa kreativa uppgifter där elever lär sig om källkritik genom att skriva på Wikipedia, studenter har fått miljontals läsare genom att bidra till Wikipedias artiklar, och Skolverket som bestämde sig för att ha med Wikipedia i sitt fortbildningsmaterial för gymnasielärare. En annan utveckling är den om falska nyheter som seglat fram som ett nytt och oförutsett hot mot demokratin. Men i den utvecklingen står Wikipedia stadigt i en förnyad position som trovärdig kunskapsresurs som kan bidra till både ökad digital kompetens och stärkt medie- och informationskunnighet i ett informationsmässigt opålitligt och blåsigt medielandskap.

Det här är bara några av de arbetsområden som tjänsten hos Wikimedia Sverige har fört mig till. Andra saker jag har gjort som kommer vara minnen för livet är otaliga möte, träffar och evenemang för att ökad mångfald och delaktighet i fri kunskap, exempelvis Wikimedia Diversity Conference och så klart WikiGap med flera lärosäten i Sverige.

Nu är det dags för någon ny att få bli en del av Wikimedia i Sverige och det häftiga nätverket som vi omger oss av här. Dessutom resor och samarbeten bortom Sveriges gränser som vidgar både världsbild och vyer. Blir det du? Sök ett fantastiskt jobb som sällan dyker upp.

Här är annonsen Projektledare utbildning och lärande.

/Sara Mörtsell

Wikipedian blir Wikipedian i residence på Internetmuseum

Emma Rydberg, Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS. På Bilden Kristina Alexandersson (Webbstjärnan, IIS), Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum och Emma Rydberg (WiR).
Emma Rydberg Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS, tillsammans med Jörgen Löwenfeldt (verksamhetsansvarig för Internetmuseum, IIS) fotograferas av Kristina Alexandersson (Chef, internet i skolan, IIS). Foto: Gitta Wilén (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

I höst kommer Internetmuseum att ha en Wikipedian in Residence. Emma Rydberg, som varit administratör på svenskspråkiga Wikipedia i sex år, kommer att hjälpa museet med att tillgängliggöra internethistorien på Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vi tycker naturligtvis att det här är både roligt spännande. Emma Rydberg är en mångårig administratör på Wikipedia och erfaren skribent, hon är även utbildad researcher och samhällsvetare. Hennes roll på Internetmuseet blir att gå igenom museets förstahandskällor och värdera deras relevans för Wikipedia. I arbetsuppgifterna ingår det även att studera museets fysiska och digitala arkiv, för att se vad som kan släppas under fri licens.

– Det känns väldigt roligt att kunna bidra till att sprida den kunskap om Sveriges internethistoria som Internetmuseum har. Som en del av Wikipedias gemenskap kommer jag att hjälpa till med förståelsen av Wikipedia och se till att artiklarna inom ämnesområdet håller hög kvalitet, säger Emma Rydberg.

Som Wikipedian in Residence, WiR, kommer Emma att inventera Wikipedias behov av museets ämnesexpertis för att se vad som saknas i nuläget och vilka artiklar som behöver skapas och byggas ut. Hon kommer också att hålla i några evenemang öppna för allmänheten att bidra med mer av internethistoria till Wikipedia och samtidigt lära sig mer om hur Wikipedia fungerar.

– Det här är ett sätt för oss på Internetmuseum att se till att kunskapen om internets historia sprids så brett som möjligt. Wikipedia är den naturliga starten för den som söker fakta i ett ämne, och vi vill bidra till att informationen där både är heltäckande och spännande, Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Våra WiR

Emma Rydberg kommer att vara en i raden av ämnesexperter som bidrar med sina kunskaper om Wikipedia på plats hos en extern samarbetspart. Wikimedia Sverige har tidigare haft WiR på bland annat Riksantikvarieämbetet (André Costa och Lennart Guldbrandsson), SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, (Arild Vågen), samt på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (Carl Fredrik Sjöland).

För att följa Emmas arbete kan du besöka Internetmuseums Wikipedian in Residence-sida och i Internetmuseums kanaler i sociala medier.

Läs Internetmuseums pressrelease.

En stolt datavaktmästare för hotat kulturarv

Mattias Östmar datavaktmästare på hack4heritage

När jag såg tjänsten som utvecklare för projektet kopplat öppet kulturarv i mitt flöde var jag inställd på att fortsätta frilansa som data scientist, men mer och mer för samhällsnyttiga och kunskapsintensiva institutioner som universitet och skolor. Men vad var detta för en fågel egentligen?

Att sprida kunskap fritt med Internet och öppen mjukvara som främsta verktyg var en självklarhet för mig och flera av mina skarpaste vänner hade talat sig varma för wikimedia, men själv hade jag i princip inte använt verktygen för att redigera och skapa innehåll och kulturarvssektorn var jag helt ny inför. Jag läste på och blev snart övertygad om att om universitet och minnesinstitutioner uppfunnits idag hade det sett ut som wikirörelsen. Ju mer jag såg desto mer fascinerad blev jag både filosofiskt, kulturellt och praktiskt – en upplevelse som fortsätter varje dag på jobbet!

Känslan av att wikirörelsen är den främsta moderna kunskapsplattformen i kombination med att få arbeta med att rädda åtminstone minnet av kulturarv utsatt för förstörelse ger en känsla av hedersuppdrag jag inte varit bortskämd med i marknadsföringsvärlden där jag oftast befunnit mig. Från mitt perspektiv som mycket intresserad av framsteg inom maskininlärning för analys av naturligt språk är det även extra kul att veta att Wikipedias fria innehåll i sin tur är en integral del  i nya metoder inom artificiell intelligens.

För mig är varje dag på kontoret som att stiga in i en överväldigande och till stora delar förvirrande värld – långt från prydliga rader av böcker och stillsam överblickbarhet. Hur hittar man? Hur vet en vem som göra vad? Dessutom är wikimedias tekniska plattformar, som en av Internetålderns äldsta stora framgångsrika projekt, en märkvärdig blandning av cutting-edge teknologier såsom  grafdatabasen wikidata och åldrad kod och syntax som känns främmande för mig som lärt mig programmera i de senaste årens tekniska miljö.

Om den tekniska miljön i detta gigantiska mänskliga projekt delvis är ålderdomlig så är kulturen det rakt motsatta. Ingenstans har jag sett ett så framgångsrikt och välfungerande exempel på att nätverkssamhällets kultur och värderingar av öppenhet, delande och självorganiserade grupper inte bara är en vacker idé i framtidsspanarnas böcker och föredrag, utan finns på riktigt.

Praktiskt då? I mitt arbete som utvecklare har jag hittills främst ägnat mig åt att hjälpa så kallade GLAM-institutioner (Galleries, Libraries, Archives and Museums) med massuppladdningar av bilder på arkeologiskt intressanta byggnader i krigsdrabbade områden i världen. Projektet Kopplat Öppet Kulturarv som bekostar min tjänst, syftar till att på många olika sätt bidra till att digitalt kulturarv från hela världen tillgängliggörs under fria licenser i stor skala globalt. Hittils rör det kulturarv från Syrien, Palestina, Georgien, Mali samt Bosnien och Hercegovina, områden där kulturarv riskerar att förstöras antingen på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar.

Projektet innefattar också att flytta metadata om ungefär 1,5 miljoner bilder på monument som klassats som kulturarv från över 50 länder till den moderna länkade databasplattformen Wikidata. Den unika omfattningen på den bildsamlingen är en anledning till att UNESCO, FN:s organ med uppdrag att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, är en samarbetspartner i projektet.

Det praktiska arbetet är, liksom det mesta man gör inom data science,  namnet till trots oftast helt o-GLAM-oröst (höhö). Precis som en vaktmästare på ett fysiskt bibliotek eller museum använder en uppsättning verktyg för att vårda och flytta dyrgripar mellan utställningsrum, är det datavaktmästarens arbete att med så liten inverkan som möjligt på material som tagits fram av kunniga författare, fotografer och andra innehållsskapare, se till att  tillgängliggöra det helst i bättre skick än det kom. Inte sällan sker arbetet även på natten, precis som på institutionerna.

Mitt specialintresse för textanalys kommer också väl till pass för att putsa och städa i de metadata-filer som kommer från fackexperter eller arkivpersonal från olika länder som behöver standardiseras och tvättas rena från mänskliga och maskinella fel och brister. Det finns exempelvis en oändlig variationsmöjlighet i hur två olika personer beskriver ett fotografis innehåll även om de är överens om att få med platsen, byggnaden och datumet då bilden togs. Att hjälpa till i arbetet med att beskriva och kategorisera så att bilder blir lättare att hitta och använda för forskare, fackexperter och allmänheten är själva hjärtat i datavaktmästens roll. En rolig del i jobbet är att utvinna nyckelord ur ostrukturerad text med datoriserad textanalys.

För att lyckas som datavaktmästare behöver man förstås ha god kännedom om olika programmeringstekniker för att läsa in, bearbeta och omforma datafiler. Men minst lika viktigt är att förstå hur de tusentals involverade volontärerna i wikimedia-rörelsen arbetar när de skapar bland annat världens största uppslagsverk, Wikipedia, med hjälp av datan.

En ren bonus är att reseracharbetet ibland leder till fascinerande kulturhistoriska insikter, som att Ummayadmoskén i Damaskus har en minaret döpt efter Jesus genom vilken han förväntas nedstiga innan den yttersta dagen för att bekämpa antikrist i det slutgiltiga slaget, enligt muslimsk tro. Bara en sån sak!