Wikipedia, #gamergate och den svåra konsten att hålla sig neutral

[tl;dr: Just nu bråk på Wikipedia. Rykten om att Wikipedia är anti-feministiskt och pro-sexism. Sprid inte de ryktena utan att läsa det här.]

Jag brukar ofta säga att Wikipedia speglar samhället. De konflikter som finns i samhället finns ofta också på Wikipedia.

En skillnad är att de olika ståndpunkterna ska presenteras i samma text. Tänk dig att politiker från vänster och höger, hårdrockare och synthare, vegetarianer och köttätare, alternativmedicinare och skeptiker, etc, ska komma överens om alla formuleringar. Därför finns flera olika metoder på Wikipedia för att hantera de flesta situationer. Den vanligaste är diskussionssidorna. Varje artikel, varje användare och varje annan sida (inklusive regelsidorna) har diskussionssidor, där man försöker komma överens om hur man kan göra Wikipedia bättre, lösa eventuella konflikter och ställa frågor.

Just nu pågår en sådan stor diskussion på engelskspråkiga Wikipedia. Den här har blivit en av de största, längsta och mest intensiva diskussionerna där, någonsin. Vilket säger en hel del, med tanke på att man kan bråka om sådana saker som huruvida Anakin Skywalker och Darth Vader är samma rollfigur, vilket av den amerikanska delstaten och landet som ska få förtur till namnet ”Georgia”, och ifall artikeln om araknofobi ska innehålla en bild av en spindel eller inte. Det finns såklart en lista.

Den nuvarande diskussionen uppstod i kölvattnet av #gamergate-kontroversen som uppstod i augusti 2014 och som ledde till en offentlig debatt kring hur rapporteringen av datorspel borde se ut, men som kanske är mer förknippad med de hot om våld och mord som flera av de inblandade i debatten utsatts för, orkestrerat via olika nätforum som 4chan och Reddit.

Det är tillräckligt svårt att berätta om Wikipedia-delen, så jag överlåter åt andra att beskriva vad som egentligen hänt i #gamergate-kontroversen, bortsett från den viktiga poängen att en del av bråket handlar om feminism och antifeminism.

Wikipedia-delen av #gamergate

Det var ganska förutsägbart att konflikten som ägde rum på alla andra social medier, i tidningar och annan media också skulle uppstå på Wikipedia. Målet med Wikipedia är att artiklarna ska vara neutrala, men liksom flera andra webbplatser som först användes av IT-människor är Wikipedias användare övervägande män. Sedan flera år är det något som har uppmärksammats och arbetats för att åtgärda. Det här har vi skrivit om tidigare på den här bloggen flera gånger.

I ett uppmärksammat brev fick Wikipedias grundare i december 2014 en provokativ fråga om #gamergate, vilket han besvarade offentligt och fick beröm för. Men innan dess hade diskussionerna på engelskspråkiga Wikipedia nått sådana proportioner att flera personer bedömde att saken borde gås igenom ordentligt.

På just engelskspråkiga Wikipedia (och några till, dock inte svenskspråkiga Wikipedia) finns särskilda frivilliga medlare. Den engelska gruppen kallas Arbcom (Arbritration Committee, startad 2004). Deras jobb har blivit alltmer formaliserat och de har varit tvungna att ta itu med ganska allvarliga fall, såsom när scientologerna gjorde massiva försök att snedvrida informationen under flera år, under olika kontonamn. Det finns en viktig del i deras arbete som lätt glöms bort, och det är att Arbcom inte hanterar innehållsfrågor, utan enbart användares beteende. Man kan alltså ha rätt i sakfrågan, men ändå bli blockerad från att redigera på Wikipedia eller varnad eftersom man beter sig illa, och tvärtom ha fel i sakfrågan, men ändå få fortsätta att redigera eftersom man beter sig bra.

Bland vana Wikipediaanvändare är detta ett välkänt inbyggt problemen i systemet och det brottas med att hitta en bättre metod som fortfarande är i Wikipedias anda. Mycket av det sköts dock innan Arbcom eller liknande kommer på fråga, och därför blir urvalet när man enbart tittar på deras fall snedvridet.

Problemet i många infekterade diskussioner är att användarna triggar varandra, för att försöka få den andra sidan att bete sig illa först. Det här gör att det ibland inte är helt lätt att medla eller besluta om åtgärder. Dessutom finns det alltid personer som glömmer bort den där viktiga poängen om att Arbcom bara tittar på beteende, och tror att Arbcom stödjer den sida som inte blir blockerad. Det behöver inte alls vara fallet.

Det aktuella fallet

I december 2014 startades så en formell begäran om att fallet #gamergate skulle tas upp av Arbcom. I teorin kunde vem som helst hjälpa till att presentera bevis genom att visa var en involverad användare betett sig illa eller genom att argumentera på andra sätt. Sedan gås bevisen och argumenten igenom av de frivilliga medlarna, som därefter diskuterar det hela öppet för hela världen att se.

För några dagar sedan (den 15 januari 2015) skrev en missnöjd veterananvändare, Mark Bernstein, om Arbcoms beslut under rubriken ”Reckless”. Flera av de saker Bernstein skrev togs upp okritiskt av The Guardian och The Gawker och Mary Sue. Bland annat skrev Guardian mfl att fem personer blivit blockerade från att redigera i genusrelaterade artiklar på Wikipedia eftersom de kämpat mot att artiklarna om #gamergate ska förvanskas.

Bernsteins inlägg blev genast mycket omdiskuterat på flera mailinglistor, sociala medier och andra ställen, och naturligtvis på Wikipedia. Det analyserades och återuppväckte tidigare konflikter om det stora underskottet av kvinnor bland Wikipedias skribenter. Arbcom, som alltså ännu inte är klara med något beslut (inget datum är hittills satt), har redan kritiserats, inte minst för att de bör tänka på vilken bild deras beslut ger av Wikipedia.

Det mest genomarbetade svaret kom i form av ett annat blogginlägg kallat ”Actually it’s about Wikipedia journalism” (den 25 januari 2015). Där står bland annat mer information om de fem användare som Bernstein menar är på samma sida. Bilden där är snarare att det är en blandad skara.

På de mailinglistor som jag är med på kommer en ytterligare sida fram. Det här är ett ytterligare exempel på en företeelse som jag sett tidigare på Wikipedia, nämligen en där folk som har starka åsikter inom ett ämne organiserar sig utanför Wikipedia och angriper enskilda användare så att de blir desperata och tvingas att höja rösten, vilket gör att de lättare får problem vid medling och liknande. Naturligtvis är det inte ett bra klimat för en rörelse som värnar om att fler ska bidra till Wikipedia.

Hur stort är det här problemet?

Nyligen gjordes en undersökning på engelskspråkiga Wikipedia om ett liknande fenomen, nämligen kring användandet av könsord på diskussionssidor. Även där fanns många berättelser om kvinnor som flydde Wikipedia och krav på förbättringar bland de grupper som behandlar andra användare otrevligt.

Trots sådana undersökningar är det inte helt enkelt att avgöra hur stort det här problemet är. Att användare slutar förekommer oavsett om det sker högljutt som i vissa av de här fallen eller efter andra mindre konflikter. Det går heller inte att skapa ett system som tar hänsyn till varenda potentiell avhoppares skäl för att hoppa av. Däremot går det självklart att göra klimatet på Wikipedia bättre. Men rykten och förhastade texter om vad som kan hända är sällan användbara metoder.

Det är däremot personliga möten. Många av de konflikter som pågår äger rum mellan personer som aldrig träffas ansikte mot ansikte. Jag har själv sett effekten av hur enkelt missförstånd eller konflikter löses när användarna träffas över en kopp te eller kaffe. Ibland är det inte görbart, men det går oftare än man tror.

Även i de fall där det inte går att träffas, finns det en positiv sak att ta med sig ifrån det här: Wikipedia är fortfarande transparent. Alla kan ta reda på hur det verkligen ligger till, se vem som gör vad och påverka slutresultatet.

Uppdatering 27 januari

Senare samma dag som det här blogginlägget skrevs kom ett statement från Arbcom. Där betonades flera gånger att Arbcom inte arbetar med innehåll, utan bara med beteende och att deras preliminära beslut handlar om att få till ett lugnare arbetsklimat. Noterbart är att Arbcom inte rekommenderar några blockeringar. Det här är ett citat:

The Committee’s preliminary decision currently includes broad recommendations for, and endorsements of, community sanctions and topic bans for editors on various sides of the dispute. These include:

  • 11 topic bans applied to editors on various sides of the dispute,
  • an endorsement of 40 or so existing community sanctions on combative parties on various sides,
  • roughly 100 community warnings/notifications,
  • an extension of all community topic bans and restrictions from editing articles related to the Gamergate controversy article to include restriction from participation in any gender-related dispute, for editors on various sides, and
  • the introduction of discretionary sanctions for any gender-related dispute, which can be imposed by any uninvolved administrator when useful for stabilising a topic, empowering the community to deal with disruption quickly.

The current majorities on the proposed decision are not in favour of banning any editors from Wikipedia.

Lägg också märke till att Arbcom inte ”utdömer straff” eller är enväldiga, utan är noggranna med att visa att det är engelskspråkiga Wikipedias gemenskap som styr.

Media uppmärksammar problemet med Digidaily

Kungliga Biblioteket (KB) har ett viktigt uppdrag: att vara Sveriges nationalbibliotek. Det innebär bland annat att samla ihop allt som trycks i Sverige. Många som jobbar där gör fantastiska insatser.

Men det finns en uppenbar lucka i deras uppdrag: internet. Hur ska man göra med internet-sidor? Ska de också samlas in och bevaras för eftervärlden? Ett tag gjorde man det. Det är en sida av myntet, som vi ska se.

I dagarna har KB fått kritik från blivit uppmärksammade av de två största aftontidningarna, Expressen och Aftonbladet. I serien Samlandets vånda skrev Per Wirtén under rubriken In i dimman om projektet Digidaily som KB driver, och som går ut på att digitalisera svenska dagstidningar. Det låter väl bra? Så här skriver Wirtén:

Med pengar från EU, i samarbete med Riksarkivet och med lite extra sponsorpengar från mediakoncernen Schibsted har de, på eget initiativ, digitaliserat hela Aftonbladets och Svenska Dagbladets utgivning fram till 2010. Utländska experter är lyriska. Kvaliteten är i världsklass och kostnaderna rekordlåga.

Svenska kultur- och forskningspolitiker borde åka på europaturné med Digidaily, men ingen verkar särskilt engagerad. I stället för succé ligger projektet i limbo. De har tre miljoner tidningssidor klara. Men ingen kan läsa dem. Digidaily avslöjar digitaliseringspolitikens frånvaro.

De har inte haft pengar att ta fram ett så kallat gränssnitt, den programvara som gör att man enkelt kan läsa och göra snabba sökningar på sin datorskärm. Deras mål är att få fram ett till nästa sommar. Men för att helt säkert undvika bråk om upphovsrätten kommer bara tidningar före 1863 göras tillgängliga.

Några dagar senare skriver Aftonbladets Oisín Cantwell en artikel med rubriken Sveriges upphovsrätt – ibland är den helt fel. Han tar också exemplet Digidaily:

Cirka 1,5 miljoner sidor har scannats in, men tidningen kommer dessvärre bara att vara sökbar från grundandet 1830 fram till och med 1863, året då Alfred Nobel för övrigt uppfann dynamiten.

Orsaken: Ett verk är skyddat i 70 år efter upphovsmannens död. Och strängt taget vilket trams som helst kan utgöra ett sådant.

Säg att någon vid tio års ålder på 1800-talet fick en teckning införd i Aftonbladet och sedan kämpade vidare tills hen avled vid 90.

80 år hade då förflutit sedan publiceringen. Lägg till 70 upphovsrättsliga år och vi får 150. Så långt tillbaka i tiden måste vi gå för att någon slug advokat inte ska börja tjafsa.

Det är med denna matematik jurister har kommit fram till att Aftonbladet efter 1863 inte görs tillgänglig.

Det är verkligen glädjande att svensk mainstream-media börjar ta upp den här grejen. Själv har jag argumenterat tillsammans med flera andra på Digidailys blogg. De ställde nämligen frågan öppet om hur allmänheten såg på det här med tillgängliggörandet. Och de fick svar… Övervägande antalet personer – nej, stryk det – alla som skrev på deras blogg tyckte att de gott kunde tillgängliggöra saker längre fram i tiden. Digidaily skrev då ett blogginlägg där de förklarade att de visserligen efterlyst åsikter, men att de inte tänkt lyssna på dem. De hade ju rätt! (Läs gärna kommentarerna också för ett exempel på ”skygglappar på!”)

Här kommer frågan om internet tillbaka, för Digidaily har alltså fått massor av pengar för att genomföra ett projekt, nämligen att digitalisera dagstidningar. När KB såg den projektbeskrivningen lade de pengarna på scanningsutrustning, löner och mjukvara för att tolka texterna så att de skulle bli läsbara. De hävdar nu att de inte har fått några pengar för att tillgängliggöra materialet (ett gränssnitt kommer 2014, sägs det). Men det ligger i deras tolkning av projektbeskrivningen. Man kan också se det så här: de har fått massor av pengar för att skjutsa sin sambo till jobbet och då köpt en bil för pengarna. När sambon sedan kommer ut till bilen startar inte bilen eftersom de inte köpt någon bensin, trots att det är en förutsättning för att bilen ska fungera. Om KB hade haft fokuset att tidningarna skulle digitaliseras på riktigt, då hade man lagt en del av pengarna på gränssnittet.

Hela processen ska vara med för att det ska kallas för digitalisering. (Klicka för större bild.)

Alternativt hade man kunnat vända sig till någon som redan har tillgängliggjort en massa upphovsrättsligt fritt material på internet under 20 år och fått hjälp med gränssnittet. Men det har inte varit aktuellt. På KB har man nämligen valt att bortse från alla som inte kan ta sig till KB. Internet ses där som ett problem, inte som ett verktyg. (”Och bilen gör sig ju bra i garaget.”)

Inom Wikimedia Sverige har vi arbetat tillsammans med många företrädare för arkiv, bibliotek och museer (vanligen förkortat ABM) eftersom vi har så många gemensamma mål. Vi har givetvis träffat KB, och de är både trevliga och hjälpsamma, men de får aldrig den där ordern uppifrån att göra material tillgängligt. Är det en pengafråga? Är det en upphovsrättsfråga?

Låt oss titta lite på grannarna i väst. I Norge har man ett Nasjonalbibliotek som har gjort en spännande resa. De har kastat om verksamheten. I en presentation under konferensen Digikult (som Wikimedia Sverige var med och anordnade) rapporterade Svein Arne Brygfjeld från deras projekt Bokhylla.no. I korthet går det ut på att Nasjonalbiblioteket gjorde en gigantisk överenskommelse med fackföreningarna för författare, etc, så att de skulle kunna ge ut böckerna på nätet, även för material som fortfarande skyddas av upphovsrätten. Just nu har de 128112 böcker och 100306 tidningar i fulltext (varav en del bara är läsbara inom Norges gränser). Och de har massor av besökare som gillar tjänsten.

Drömmen för många är att KB lyckas sluta samma sorts avtal. Tänk att kunna bläddra i i stort sett samtliga svenska böcker på nätet! Men kommer det att ske?

Mitt tips: håll inte andan. Om det dröjer ända till 2014 innan man börjar köpa bensin till bilen, då kan det dröja tills Povel Ramels verk hamnat i den kulturella allmänningen innan vi får se samma sorts projekt här. Tills dess kommer KB att bli ifrånsprungna av de flesta andra länders nationalbibliotek, för att inte tala om många svenska ABM-institutioner.

Så vad borde KB (och andra ABM-institutioner) göra? Här är ett enkelt recept:

1. Börja med allmänheten. Var finns de någonstans? Vad vill de ha?

2. Finns det något sätt ni kan ge dem det? Om man använder internet slipper man mycket återkommande hantering av samma material.

3. Vad finns det för juridiska möjligheter? Om problemet är upphovsrättslagen, lobba uppåt så att det går att göra någonting. Det här kommer troligen aldrig att bli en valfråga, så därför är det upp till dem som jobbar med området att berätta för lagstiftarna vad som behövs. Tänk då på nummer 1 ovan: allmänheten.

4. Prata med andra som redan gör det ni funderar på att göra. Vad är deras råd? Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren och Regionarkivet är tre förslag att börja med. Vad skriver de? Vad har de för praxis?

5. Titta inte enbart på avtalslicensfrågan som lärdom från Bokhylla.no. De flyttade ganska många av sina personalresurser till att jobba med internet eftersom det är där allmänheten befinner sig idag. Allt annat är att elda för kråkorna.

6. Läs Kulturskatter på nätet. Det är en trevlig skrift från Wikimedia Sverige där vi har samlat alla råd och tankar från våra möten med ABM-sektorn. Den bygger helt och hållet på uppphovsrättslagen. Den finns också i tryckt form. Dessutom: vi har gått igenom den gång på gång, men det kan ändå hända att vi begått något fel. Och om det finns några fel i den, så rättar vi dem gärna! Det är nämligen så man lär sig. Och därför blir det sista rådet att…

7. Testa. Se vad som händer. Det får myndigheter också göra! I alla fall om man är mån om att vara aktuell även i framtiden.

[17 juni: rättar påstående om att KB blivit kritiserade av kvällstidningarna. Den beskrivningen var lite hård. Alla poänger kvarstår dock.]

Hur och varför jag hamnade på Eurovision Song Contest i Malmö

Loreen efter segern i Baku
Loreen efter vinsten 2012.
Foto: Vugarİbadov
Licens: CC-BY-SA-3.0.

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Albin Olsson och är en av Wikipedias många frivilliga som skriver och fotograferar. På Wikipedia och wikimediaprojekten heter han Abbedabb.]

26 maj 2012 sändes finalen av Eurovision Song Contest från Baku i Azerbajdzjan, och i slutet av sändningen korades Sveriges bidrag ”Euphoria” med Loreen till vinnare. Det tog inte lång tid innan jag fick en idé. Att Eurovision Song Contest 2013 skulle sändas i mitt hemland innebar många möjligheter. Jag återkommer till idén strax.

Eurovision Song Contest är väldigt väldokumenterat på Wikipedia. På Svenskspråkiga Wikipedia finns det en artikel om varje års tävling sedan starten 1956, och eftersom tävlingen engagerar människor över hela välden finns det  i skrivande stund artiklar om tävlingen på 91 språkversioner. Många språkversioner har också också artiklar om enskilda artister och bidrag, med information,  listor, statistik, placeringar, regler och poäng. Det är dock lite si och så med bilder. Jag ser stor potential i databasen Wikimedia Commons, men även om jag nog aldrig träffat någon som inte hört talas om Wikipedia, så är det väldigt ovanligt att jag träffar någon som har hört talas om Commons.

Det finns bilder på tidigare års Eurovision Song Contest, men i mycket varierande kvalité och de är oftast inte speciellt många. Ibland har någon lyckats ta en bild med en mobiltelefon ifrån en publikläktare, men i vissa fall finns det några bra bilder tagna med en bra kamera.

Nu till min idé: Att tävlingen hålls i Sverige innebär att jag själv skulle kunna ta riktigt bra bilder till Wikimedia Commons. Bilder på Commons måste ha ”fria licenser”, och jag använder mig av standardlicensen CC-BY-SA-3.0. Det där med licenser kan vara en djungel, och jag vet inte själv vilken benämning på den här licensen som är korrekt, men licensen innebär iallafall att vemsomhelst har rätt att kopiera, distribuera och bearbeta mina bilder helt gratis under vissa enkla villkor. Upphovsmannen (jag) måste anges, och om bilderna kopieras eller sprids vidare måste detta göras med samma (eller liknande) licens.

Detta innebär att om jag tar bilder under Eurovision Song Contest 2013, så kommer de att kunna användas av vemsomhelst. Tidningar, webbsidor och andra medier måste inte köpa bilder från någon bildbyrå eller skicka en egen fotograf till Malmö. De kan använda mina bilder helt gratis. Den vanligaste användningen av bilder på Commons är Wikipediaartiklar, och bilder gör väldigt mycket för artiklarna. Mitt mål var att på Wikipedia kunna ha riktigt bra, proffsiga bilder om varenda tävlande artist i Eurovision 2013.

Jag gick igenom ansökningsprocessen om fotoackreditering och efter många om och men godkändes min ansökan, vilket innebar att jag hade samma förmåner som de andra 1700 fotografer och journalister som skulle bevaka tävlingen. Till en början fick jag avslag, eftersom de som beslutade om ackreditering såg mig som ett oseriöst fan, men efter att både jag och några i föreningen Wikimedia Sverige lyckats förklara vad det var jag ville göra så gick ansökan igenom.

Emmelie de Forest efter vinsten i Malmö
Emmelie de Forest efter vinsten 2013.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Nu har Danmarks Emmelie de Forest och låten Only Teardrops korats till vinnare och jag har kommit hem från Malmö. Om jag ska summera veckan så har det varit ett väldigt lyckat projekt. Jag har tagit tusentals foton, varav jag hittills har laddat upp över 500 till Wikimedia Commons. Bilderna har kategoriserats både efter artist, land, repetition och/eller presskonferenser, och alla bilderna hamnade också i kategorin med den mycket tydliga titeln Photos taken by Albin Olsson during the Eurovision Song Contest 2013.

Det har blivit riktigt bra bilder. Närbilder på nästan alla artister, bilder på artisterna på scen, framförandes sina bidrag, och även filmklipp. Man får inte ladda upp upphovsrättsskyddat material på Commons, så låtar, eller filmklipp med låtarna är helt uteslutet, men jag lyckades få en hel del filmklipp precis som jag ville. I min ursprungsidé om att åka till Malmö ingick, förutom fotograferingen, att få filmklipp där artisterna presenterar sig själva. Hej allihopa! Robin Stjernberg heter jag, och jag representerar Sverige i Eurovision Song Contest 2013 med min låt som heter ‘You’. till exempel. Det gick faktiskt riktigt bra, även om det var svårt att få trettio sekunder att prata med artisterna, och att förklara vad det var jag ville att de skulle säga. Det var många, många andra reportrar som ville ha artisternas dyrbara tid, och ställa frågor om hur det känns och vad de tror om andra länders bidrag och vad de äter till frukost. Att då få dem att säga sitt namn och låtens titel var faktiskt ganska annorlunda. Men det gick för det mesta väldigt bra.

Det känns riktigt lyxigt att i Wikipediaartiklarna inte bara ha en snygg bild i högerkantens infobox, utan ett litet klipp där artisten presenterar sig själv. Och, nu kommer en annan lyxig detalj: På så många språk som möjligt. Jag fick Robin Stjernberg att säga samma sak på engelska, vilket innebär att även engelskspråkiga Wikipedia kan ha ett filmklipp i artikeln om honom, vilket är användbart för några extra hundra miljoner människor. I kategorin Videos from Eurovision Song Contest 2013 finns just nu 32 videoklipp (det kan eventuellt tillkomma några fler) där tolv artister presenterar sig själva. Alla på engelska, men elva av dem på minst ett annat språk. Bland de jag är mest stolt över kan nämnas att jag fick den ryska sångerskan Dina Garipova att presenterar sig, inte bara på engelska och ryska, utan även på tatariska. Så nu har även artikeln om henne på Tatariska Wikipedia ett filmklipp, och det tycker jag är riktigt lyxigt. Den rumänske operasångaren Cezar innehar rekordet i antal språk bland mina klipp. Han presenterar sig på engelskarumänskaitalienska och franska. Varje extra språk som artisterna presenterar sig på gör att ännu fler människor kan ha nytta av materialet. Själv tycker jag att både stora och små språk är bra. Klipp på stora språk gör nytta för fler, men mindre språk känns lite exklusiva. Att bara ha klipp på engelska kan göra att det känns som att andra språkversioner blir lite bortglömda. Så jag tycker att det är extra kul med Garipovas tatariska klipp, och Eyþór Ingis presentation på isländska, ett språk som bara talas av drygt 340 000 människor.

Mitt lilla projekt blev väldigt lyckat. Jag känner verkligen att jag har bidragit till att förbättra många Wikipediaartiklar på väldigt många språk. I några fall har jag själv lagt in filmklipp i artiklar på olika språk, men i de allra flesta fall har jag hittat mina bilder i artiklar på massor av olika språk. Wikipediaanvändare världen över har hittat mina bilder och lagt in dem här och var, helt utan min påverkan. Det känns jättekul! På Twitter har olika Wikipedianer ”gjort reklam” för mina bilder och jag fick tips om att man på en sajt kan se detaljerad information och statistik om hur mina bilder används, och när jag på olika sätt upptäcker hur mina bilder används blir jag riktigt stolt. Som bilden nedan, till exempel.

Emmelie de Forest framför Only teardrops framför trumslagare
Den här bilden används på hela 36 språkversioner av Wikipedia! Bland annat japanska och kinesiska.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Förutom användningen på Wikipedia hoppas jag att bilderna används på andra ställen också. Om de gör det blir jag glad om jag får veta det, även om inte det är ett krav på något sätt. Jag hoppas också att det här inspirerar andra att ta bra bilder till Wikimedia Commons och Wikipedia. Att jag har visat vad man kan göra. Om fler vet vad Wikimedia Commons är kommer fler att lägga upp bilder, och fler händelser kommer att dokumenteras med bra bilder. Invigningar, festivaler, byggnader, platser och människor.

Jag har tänkt på att det är väldigt, väldigt många fotografer på de här tävlingarna, och att man med fria bilder inte alls behöver så många. Om få fotografer tar många bra och fria bilder, så hade man löst många problem.

Jag har också tänkt på att det hade varit mycket lättare om man hade informerat om att Wikimedia Commons var på plats. Dels för att mindre tidningar och webbsidor då hade vetat om att de enkelt hade kunnat få tag på bilder, men också för att artisternas ”head of press” hade vetat att här finns chansen att få bra bilder till artistens Wikipediaartiklar. Jag märkte på en del pressansvariga att de gärna prioriterade att jag skulle få mitt lilla filmklipp, eftersom de vet att väldigt, väldigt många söker och hittar information om artisterna på Wikipedia. Tysklands head of press verkade dock helt ointresserad och sa att ”bara de största medierna” fick intervjua Cascada. Wikipedia, världens femte största webbsajt, verkade inte räknas.

Annars har jag fått mycket stöd från Wikimedia Sverige. Det var inte de som skickade iväg mig, utan det var min egen idé och mitt eget initiativ, men jag har fått otroligt bra stöd och hjälp från dem. Kamera, objektiv, stativ och mikrofon har jag fått låna av deras teknikpool. Resultatet hade omöjligt blivit lika bra utan den hjälpen. De journalister jag pratat med i Malmö har blivit väldigt imponerade och hjälpsamma när de förstått att jag fotograferar för Wikipedia. ”Behöver du något så säg bara till” har jag fått höra många gånger av trevliga fotografer och journalister från många olika länder. Om frilansfotografen Stefan Crämer inte hade hjälpt mig stänga av autofokuslampan på min kamera under den första repetitionen hade jag mycket väl kunnat bli utslängd ur arenan, och jag hade aldrig fått så bra bilder från repetitionen av finalen om det inte var för att jag fick låna Helsingborgs Dagblads Sven-Erik Svenssons lilla pall att stå på. Sen måste jag tacka några av mina vänner, som så snällt översatt den informationsmall som ligger på alla mina bilder från Eurovision Song Contest. Mallen förklarar kortfattat hur bilderna får användas, och jag skrev mallen på svenska och engelska. Tack vare Sara finns samma information översatt till italienska, Mia har översatt till tyska, Salla till finska, och Stefán till isländska. Stort tack till er alla! Nu kan ännu fler läsa om hur enkelt bilderna kan användas.

Slutligen.

Nu har jag har visat vad som faktiskt är möjligt. Jag hoppas att andra intresserade i andra länder förstår att de kan göra samma sak, och att har jag har dragit igång något som kommer att pågå i många, många år framöver. Att inte bara tävlingen vandrar vidare till vinnarlandet, utan även stafettpinnen för att fotografera för Wikimedia Commons. Eurovision Song Contest 2014 kommer alltså hållas i Danmark. Vi får se hur det blir. Danmark ligger inte speciellt långt bort, och det här gör jag gärna om.

Användare abbedabb i presscentret.
Användare abbedabb i presscentret tillhörande Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Albin Olsson
Licens:CC-BY-SA 3.0
Användare abbedabb filmar Krista Siegfrids.
Användare abbedabb filmar Krista Siegfrids för Wikimedia Commons under Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Simon Sommelius
Licens: CC-BY-SA 3.0

-Albin Olsson, användare abbedabb

 

[Vill du skriva en gästblogg här? Kontakta info@wikimedia.se]