Kampanjen #1lib1ref gör just nu Wikipedia ännu lite mer källsäkert.

En vecka in i den globala kampanjen #1lib1ref kan vi berätta att det på Wikipedia gjorts så många som 2820 redigeringar, på 1648 sidor, av 285 bibliotekarier världen över.

Nu skulle vi vilja uppmana alla Sveriges bibliotekarier att vara med och delta i #1lib1ref för att göra Wikipedia till en ännu säkrare plats!

Så här fungerar #1lib1ref! Video: FNartey (WMF) CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons


Lägg till en eller flera aktuella och trovärdiga källor i en artikel på Wikipedia som saknar referenser eller behöver fler källor och du blir en del av hela den gemenskap som just nu arbetar internationellt och nationellt för att göra Wikipedia till en ännu lite bättre plats. Avsluta gärna redigeringen med att lägga in #1lib1ref i redigeringssammanfattningen för att vi skall kunna se hur många insatser som görs. Du som inte tidigare hört talats om eller läst om kampanjen kan läsa mer här för att få mer information om hur du kan engagera dig.

Källbelägg 18-årsfirandet genom #1lib1ref

Wikipedia behöver fler källor. Kampanjen #1lib1ref är en viktig del för att nå dit. Lagom till Wikipedias 18-årsdag 15 januari inleds årets upplaga av den internationella kampanjen!

1000px-1lib1ref.svg_

Vad går kampanjen ut på? Den går ut på att varje bibliotekarie lägger till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa. Förutom att nästan alla artiklar kan förbättras med fler, uppdaterade och mer trovärdiga källor finns det tyvärr fortfarande många artiklar och påståenden som helt saknar källor. Det ska vi göra någonting åt! Med hjälp av verktyget Citation hunt går det att hitta artiklar och påståenden som har märkts upp som otillräckligt källbelagda, och att direkt därifrån ta sig till att redigera artikeln och lägga till den saknade källan.

Sedan starten för 3 år sen har bibliotekarier från hela världen deltagit och gemensamt jobbat för att beta av alla artiklar som behöver källor. För att hålla reda på alla insatser som görs uppmuntrar vi att komplettera redigeringssamanfattningen med #1lib1ref, för då går det att använda ett sökverktyg och se alla utförda redigeringar.

Med #1lib1ref förbättras Wikipedia, världens största uppslagsverk och ett av världens mest besökta webbplatser. Dessutom är det såväl ett tillfälle för bibliotekariegemenskapen att lära sig mer om hur Wikipedia fungerar som ett tillfälle för alla bibliotekarier att dela med sig av sin kunskap om källkritik, informationssökning och och digital delaktighet till både besökare och kunskapstörstande allmänhet. Årets aktiviteter är även en smygstart inför ett större genomförande 2020 som en del av projektet Wikipedia i Biblioteken som ingår i Digitalt först med användaren i fokus där regionbiblioteken och Wikimedia Sverige gemensamt ska ta fram en digital lärplattform och genomföra en utbildningsomgång för bibliotekarier runt om i landet.

Så hur går det till att vara med i #1lib1ref då? Beroende på ambition och önskad insats går det att göra allt från att enskilt lägga till en enda referens till att ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor.

Lantmäteriet ändrar licensvillkor från CC BY till CC0

Detalj ur ekonomiska kartan 20K6E Bergsboda
Detalj ur Ekonomiska kartan 20K6E (Bergsboda J133-20K6e61).

Från och med den 1 september 2017, får den mängd geodata som tidigare haft licensvillkoret CC BY, nu den helt fria och öppna licensen CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges. Det gör det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata.

Öppna geodata är den data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Lantmäteriet uppger att det finns flera orsaker till en förändring av licensvillkoren. En är att det förenklar för de som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster, en annan orsak är att de inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

– Lantmäteriet har sedan snart två år släppt småskalig kartinformation som öppna data, men vårt mål och vår förhoppning är att all information ska gå den vägen. Det kräver dock ökade anslag då vi idag är till stor del avgiftsfinansierade. Men som ett led i att öka tillgänglighet och användbarhet Lantmäteriets öppna data så förändrar vi nu licensvillkoren till CC0 vilket förhoppningsvis leder till både förenklad och ökad användning, berättar Bobo Tideström verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

Med den här ändringen i licensvillkoren, från CC BY till CC0, blir det nu möjligt för tjänster som hanterar geodata att använda Lantmäteriets fria och öppna data, utan att hantera en krånglig och i vissa fall omöjlig licenshantering.

CC0 möjliggör ökad vidareanvändning

Krav på attribuering gör det svårt att inkludera flera dataset i olika produkter. I tjänster kombineras Lantmäteriets ofta stora mängder av data som ofta beräknas på olika sätt vilket gör att enormt långa listor skulle krävas med källor för varje enskild datapunkt.

– Attribueringskrav gör det även svårt att veta när man gjort tillräckligt för att uppnå licensen. All typ av osäkerhet gör det svårare att arbeta med materialet och gör att många kommer att välja bort dataset med otydliga eller licenser som kräver attribuering eller andra saker. Att göra fel innebär att du kanske i ett senare läge måste bygga om hela din tjänst. Denna osäkerhet drabbar framförallt mindre aktörer, berättar John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Terrängkartor och Openstreetmap

Jens Jackowski är engagerad i Openstreetmaprörelsen. Han är även äventyrspedagog och arbetar med ungdomar med affektstörning, de är ofta ute i skog och mark.

– Nu kommer det bli möjligt att bifoga information om hur terrängen ser ut, om det är myrmark eller blockigt, hårt eller mjukt underlag, det senare är viktig information för ridkartor. Jag tänker det gör det lättare att undvika faror, berättar han.