Lantmäteriet ändrar licensvillkor från CC BY till CC0

Detalj ur ekonomiska kartan 20K6E Bergsboda
Detalj ur Ekonomiska kartan 20K6E (Bergsboda J133-20K6e61).

Från och med den 1 september 2017, får den mängd geodata som tidigare haft licensvillkoret CC BY, nu den helt fria och öppna licensen CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges. Det gör det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata.

Öppna geodata är den data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Lantmäteriet uppger att det finns flera orsaker till en förändring av licensvillkoren. En är att det förenklar för de som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster, en annan orsak är att de inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

– Lantmäteriet har sedan snart två år släppt småskalig kartinformation som öppna data, men vårt mål och vår förhoppning är att all information ska gå den vägen. Det kräver dock ökade anslag då vi idag är till stor del avgiftsfinansierade. Men som ett led i att öka tillgänglighet och användbarhet Lantmäteriets öppna data så förändrar vi nu licensvillkoren till CC0 vilket förhoppningsvis leder till både förenklad och ökad användning, berättar Bobo Tideström verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

Med den här ändringen i licensvillkoren, från CC BY till CC0, blir det nu möjligt för tjänster som hanterar geodata att använda Lantmäteriets fria och öppna data, utan att hantera en krånglig och i vissa fall omöjlig licenshantering.

CC0 möjliggör ökad vidareanvändning

Krav på attribuering gör det svårt att inkludera flera dataset i olika produkter. I tjänster kombineras Lantmäteriets ofta stora mängder av data som ofta beräknas på olika sätt vilket gör att enormt långa listor skulle krävas med källor för varje enskild datapunkt.

– Attribueringskrav gör det även svårt att veta när man gjort tillräckligt för att uppnå licensen. All typ av osäkerhet gör det svårare att arbeta med materialet och gör att många kommer att välja bort dataset med otydliga eller licenser som kräver attribuering eller andra saker. Att göra fel innebär att du kanske i ett senare läge måste bygga om hela din tjänst. Denna osäkerhet drabbar framförallt mindre aktörer, berättar John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Terrängkartor och Openstreetmap

Jens Jackowski är engagerad i Openstreetmaprörelsen. Han är även äventyrspedagog och arbetar med ungdomar med affektstörning, de är ofta ute i skog och mark.

– Nu kommer det bli möjligt att bifoga information om hur terrängen ser ut, om det är myrmark eller blockigt, hårt eller mjukt underlag, det senare är viktig information för ridkartor. Jag tänker det gör det lättare att undvika faror, berättar han.

Luminous bliss

För lite drygt en vecka sedan blev artikeln om sukhavatibuddhism utsedd till utmärkt på svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär att den ses som en av de absolut bästa artiklarna. Artikeln baseras i ganska hög grad på en bok som köpts in via Wikimedia Sverige som referenslitteratur. Den huvudsakliga artikelskribenten Skottniss skriver mer om sitt arbete här:

Thangka 2010.8
Amitabha i Sukhavatiparadiset. Public Domain, via Wikimedia Commons.

Något mycket grundläggande för Wikimedia Foundation och dess förgreningar – däribland Wikimedia Sverige – är att stödja den artikelskrivande gemenskapen på diverse sätt. Exempelvis finns i många länder numera ”Wikimedia Library”, som tillhandahåller tillgång till diverse betalda databaser som skribenter kan ansöka om tillgång till. Ännu en sådan möjlighet som Wikimedia Sverige har haft under flertalet år nu, är att köpa in referenslitteratur eller finansiera relevanta fjärrlån. Dessvärre har den här möjligheten använts mycket lite av svenska Wikipedias skribenter. Jag tror inte det använts lite för att vi alla är miljonärer som sitter på egna massiva bibliotek fyllda med högkvalitativ referenslitteratur. Snarare handlar det nog mycket om att möjligheten är okänd, kan kännas krånglig att genomföra, eller något annat.

Jag har under maj månad skrivit en hel del, utifrån en bok finansierad av Wikimedia Sverige. Bokens ämnesområde är mycket smalt. Dess huvudområde är sukhavatibuddhistisk litteratur i Tibet. Sukhavatibuddhismen är en förgrening inom buddhismen som är mycket vanlig i Östasien – i Japan till och med den mest vanliga buddhistiska inriktningen. Även i tibetansk buddhism finns alltså traditionen på sätt och vis representerad. I väst – i alla fall i Sverige – är kunskapen dock mycket bristfällig gällande denna mahayanabuddhistiska tradition – som i boken beskrivs som en ”pan-asiatisk rörelse” snarare än en ”inriktning”. Författarens argument för detta är att dess särställning som inriktning främst utgår från de renodlat sukhavatibuddhistiska skolorna i Östasien. I själva verket florerar traditionen inom alla mahayanabuddhistiska länder, men oftast väl integrerat i övrig form av mahayanabuddhism.

Boken beskrev dock relativt ingående mycket andra relevanta historier kring Tibet. Totalt kunde 14 artiklar källbeläggas och/eller utökas, och ytterligare två nya artiklar tillkom med boken som källa. Bland de olika utökningarna, förutom de direkt relaterade till sukhavatibuddhism – var Tangdynastins relation till Tibet (mycket, mycket krig), kort tillägg kring Dalai Lama, tibetanska legender om bodhisattvan Avalokiteshvara (en mycket viktig bodhisattva inom mahayana, som även är Tibets skyddspatron), en tibetansk munk från 1600-talet, med mera.

Kvalitén på innehållet i boken var alltså mycket hög, minst sagt. Inte nog med att författaren beskrev mycket kringliggande historia i Tibet, så är denna bok en av de enda någorlunda lättillgängliga och auktoritativa källorna på sukhavatibuddhismen i Tibet. I dagsläget har den artikel som förstås fick de största utökningarna (omkring 15 000 byte) fått utmärkelsen ”utmärkt”. Med de utökningar som denna bok möjliggjort, fler utökningar som väntar av en annan bok jag har på lager, är möjligheten stor att denna artikel i slutändan blir en av de främsta religionsartiklarna på svenska Wikipedia.

Skottniss