Inbjudan till Wikipedialäger 2017

Identifierar du dig som kvinna och vill tillbringa en vecka med Wikipedia?

Förra året ägde det första Wikipedialägret i Sverige rum. Det gick riktigt bra, så i år tänker vi göra om det! Den här gången vänder vi oss både till dig som är nyfiken och vill lära dig om Wikipedia och till dig som redan är inbiten Wikipedian (eller något däremellan). Ta chansen att utbyta erfarenheter och träffa andra med samma intresse!

1024px-molkom_frc3a5n_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola. Foto: Anders Pettersson, licens: Public Domain, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för nio personer under sju dagar och tillsammans med tre kvinnliga lägerledare. Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till. Du kanske redan har gjort ett antal redigeringar på Wikipedia, du kanske till och med är en van wikipedian! I år satsar vi på att få en blandning av olika erfarenheter. Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och chans att träffa andra kvinnliga wikipediaintresserade.

Datum: 24 – 30 juli

Ansök om stipendiet senast 25 mars! (https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfEzGqF4D2Hkx7gGPqNRzWHrQOPSxdbvPxCkBqdeQ2YLGfAYQ/viewform)

Mejla info@kvinnligahuvudpersoner.se för mer information.

Läs om förra årets läger:

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

1024px-wikipedia-lc3a4ger_molkom_2016_183
Lägerdeltagare 2016. Foto: Hannibal, licens: CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

 

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil

Hoten mot Wikipedia

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.

De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.

Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.

Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.

Men det finns några hot och utmaningar.

Först tänkte jag bara visa de här bilderna:


https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0

Vilken är farligast?

Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…

I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.

Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…

Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.

Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.

Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.

Folk gillar att man säger till när man inte vet.

Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.

Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.

Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.

Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.

Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.

Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.

Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.

Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.

Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.

All text ligger under en fri licens.

Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.

Alla ofria bilder raderas.

Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.

Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.

Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.

Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.

Och det finns massor av extrafunktioner.

Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.

Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?

Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.

Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.

Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.

Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?

Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain
Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.

Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.

De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.

I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.

I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.

Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.

Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.

Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.

En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.

Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.

Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.

På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.

Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.

Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.
10 män 1 kvinna utan Elsa-page001

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.

Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.

De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

  • I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
  • Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
  • Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.

Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.

Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.

Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.

Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?

10 män 1 kvinna-page001I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.

Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.

Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.

På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.

5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.

Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.

De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.

Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.

Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.

Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.

Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.

Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.

Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.

Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.

Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.

Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.

Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.

Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.

Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.

Tack.