Panoramafrihet och öppna data i Almedalen

John Andersson, verksamhetschef och Eric Luth, projektadministratör på Wikimedia Sverige.
John Andersson, verksamhetschef och Eric Luth, projektadministratör på Wikimedia Sverige. Använd med CC BY / en bearbetning av originalen.
Foto: Jan Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons
Foto: Sara Mörtsell [CC0], via Wikimedia Commons
Under årets Almedalsvecka kommer Wikimedia Sverige att vara representerade av John Andersson, verksamhetschef och Eric Luth, projektadministratör. Kunskap om effekterna av lagar och regler är mycket viktigt i digitaliseringsprocessen. Det påverkar i grunden vår yttrandefrihet och vårt samhälle.

Panoramafrihet innebär att du kan ta bilder av byggnader och offentlig konst även om det inte är mer än 70 år sedan personen som skapade verket avled. Med öppna data menas de offentliga handlingar som är tillgängliggjorda, fria och läsbara av maskin.

Vilka frågor kommer Wikimedia Sverige att ha fokus på i år?

– Vi har valt ut några frågor som är centrala för att kunna sprida fri kunskap. Under våren har öppna data debatterats till och från, och regeringen genom civilministern har understrukit hur viktig frågan är. Vi tror att vi kan tillföra ett unikt perspektiv i frågan, genom våra erfarenheter av hur kommunerna arbetar.

– När det kommer till panoramafrihet är den svenska lagstiftningen oklar, och beroende på vad som händer efter ett domstolsfall kommer förmodligen lagen behöva ses över. Vi tror på en stark panoramafrihet. För Wikipedia innebär det till exempel att kunna illustrera artiklar om bland annat byggnader och konstverk på offentlig plats, även om de uppförts relativt nyligen.

Vad är extra intressant att fråga er om?

– Vi pratar gärna om frågorna ovan: kommunala öppna data och panoramafrihet. Men utöver det svarar vi gärna på frågor om öppen tillgång, eller bara fri kunskap och informationsspridning i allmänhet. Vi har hållit på med det det senaste decenniet; vi växer och blir större, och är involverade i allt fler projekt och aktiviteter. Det nämnde bland annat regeringen i kulturarvspropositionen, där vi nämndes specifikt för vår roll i att göra kulturarvet tillgängligt.

Har ni något evenemang i år?

På onsdag eftermiddag hittar ni oss på Stadsbiblioteket, där vi anordnar Wikipedia-relaterade workshops om skrivande och fotograferande. Vill du vara med på dem? Du hittar mer information här!

Om jag vill vara med och stödja arbetet med panoramafrihet och öppna data, hur gör jag då?

Vi behöver all hjälp vi kan få, i bägge frågorna! Om du hjälpa oss som volontär är det en bra idé att antingen gå med i föreningen, eller maila oss på info@wikimedia.se och berätta vad du är intresserad av att hjälpa till med. Du kan även hitta frivilliguppgifter här. Framöver kommer vi sätta ihop ett nätverk för att påverka för en bättre panoramafrihet. Hör gärna av dig till oss, så ser vi till att du kommer med där!

Var kan jag ta reda på mer om vad som är på gång inom öppna data?

Vi har sammanställt de utmaningar och erfarenheter som svenska kommuner har dragit från sitt arbete med öppna data i en roadmap. Den hittar du här!

Gitta Wilén, kommunikatör på Wikimedia Sverige.

Tfn: 072-967 29 48. gitta.wilen@wikimedia.se

Roadmap till regeringen

c396verlc3a4mnande_av_vitbok_om_c3b6ppna_data2c_2017-05-30
Axel överlämnar roadmapen till regeringen. Fotograf Alexander Wall, CC-BY 4.0.

30 maj överlämnade Wikimedia Sverige vår roadmap och vitbok om öppna data till regeringen, genom civilminister Ardalan Shekarabis politiska sakkunnige, Matilda Malmquist Glas. De är ett resultat av drygt nio månaders resor runtom i Sverige för att träffa politiker och tjänstemän i kommuner, för att inventera hur arbetet med öppna data går.

Sverige har halkat hopplöst efter i tillgängliggörandet av öppna data. Det konstaterar både EU-kommissionen och den svenska regeringen. Ett problem är bristen på samordning, och på kommunnivå är det oerhört stor skillnad mellan de som har kommit längst och de som precis har börjat.

Wikimedia Sverige brinner för öppen och fritt tillgänglig kunskap, och har redan arbetat med flera öppna data-projekt, bland annat Wikidata. För oss är det därför naturligt att försöka påverka så att mer öppna data blir tillgängliga och kan inkluderas på Wikipedia och våra andra projekt.

Därför har vi lyssnat in kommunerna: vilka erfarenheter har man dragit? Vilka problem har man stött på? Vilka utmaningar står man inför, och vilka är de smarta lösningarna? Vi har lyssnat på de största kommunerna och de som har kommit längst, men också de minsta kommunerna och de som har längst resa kvar att göra.

Resultatet är en roadmap, där vi identifierar fyra olika generaliserade nivåer, och där vi föreslår konkreta policyförslag för såväl politiker som tjänstemän för hur man ska kunna ta sig vidare till nästa nivå. Förhoppningsvis kan det ge inspiration till fler kommuner att påbörja, eller fortsätta, arbetet att ta sig vidare till nästa nivå.

Vi har också stött på en del större och mer generella problem. De har vi sammanställt i en vitbok med policyförslag, som vi överlämnade till civilminister Ardalan Shekarabis statssekreterare. Det handlar bland annat om förstärkt samordningsansvar även för kommunal nivå, ekonomiska incitament för öppna geodata och en tydligare digitaliseringsstrategi när det kommer till öppna data.

Vi hoppas att de här två dokumenten kan leda till att hela Kommunsverige kommer längre på öppna data-resan. Idag klassificerar EU-kommissionen Sverige som en “följare”. Förhoppningsvis kan vi göra ett litet bidrag till att höja den allmänna nivån, så att fler kan ta vid och istället gå i framkant.

Big Fat Brussels Meeting

big_fat_brussels_meeting_group_photo
Deltagare vid årets Big Fat Brussels Meeting. Aktron, CC-BY-SA 4.0.

Sedan några år tillbaka ägnar Dimi (längst till höger i bilden) dag och natt åt att försöka se till att saker och ting går åt rätt håll i EU, vad gäller de sakfrågor som berör Wikimedia-rörelsen och Wikipedia. Det är en diger uppgift att försöka påverka 751 ledamöter av Europaparlamentet, 28 medlemsländer i rådet eller 28 kommissionärer och deras staber. Ofrånkomligen kommer Dimi behöva hjälp, både att bestämma vad av allt han ska fokusera på, och med att påverka på olika nivåer.

Därför samlas årligen Wikimedianer från europeiska länder i Bryssel för Big Fat Brussels Meeting, och i helgen var det dags igen. Under två intensiva dagar föredrog Dimi vad som händer på upphovsrättsfronten. Dessutom diskuterade vi vad som kan göras på nationell nivå i rörelsens prioriterade frågor, och hur vi bäst genomför våra kampanjer.

Utgångspunkterna är väldigt olika. Britterna dras med frågan om vilken upphovsrätt de kommer ut ur EU med, och om de ens kan vara med och påverka EU i upphovsrättsfrågor längre. I länder som Polen och Ungern kan det istället handla om hur man kan verka fritt i politiska klimat som en del menar blir allt mindre fria (t. ex. EUObserver). I Sverige funderar vi över vad som händer när när tingsrätten dömt klart i målet mot BUS om panoramafrihet, medan fransmännen har svårt att få gehör för tankar om panoramafrihet över huvud taget.

Men oavsett utgångspunkterna är den här typen av möten viktiga för att komma ihåg att vi alla strävar åt samma håll – och att utöver det koordinera vårt arbete för att nå dit. Dimi arbetar som en häst här i Bryssel, och gör ett beundransvärt jobb. Men han kan inte göra allt själv. För att påverka på riktigt behöver vi arbeta på, såväl i Bryssel som i våra respektive hemländer. Efter den här helgen har vi nog alla betydligt mer på fötterna för att kunna driva utvecklingen i rätt riktning, och för att kunna göra med kunskap fritt tillgänglig. Vi åker hem med kunskap om vilka frågor vi behöver driva på hemmaplan, hur vi bättre kan koordinera arbetet mellan Bryssel och respektive land men framförallt vilja att kämpa ännu hårdare för mer fri kunskap.