Vårt remissvar till EU-kommissionens upphovsrättsförslag

Ibland är det krångligt att hänga med i hur lagstiftningsprocesser går till i EU, oavsett om man är vanlig lekman eller jobbar med det. 14 september publicerade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om upphovsrätt. Direktivet har många problem, och eftersom vi är direkt berörda av flera delar av direktivet har vi ägnat mycket tid sista veckorna åt att ge så mycket input vi kan.

Det första som händer när ett förslag presenteras är att det skickas till rådet (som består av medlemsstaterna) och Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter. Det är rådet och parlamentet som till slut beslutar om förslaget. Medlemsstaterna representeras av regeringen, och därför måste regeringen ta fram en ståndpunkt om förslaget. Där befinner sig upphovsrättsfrågan just nu. I fredags var sista dag att skicka in remiss till regeringen. Vilket vi såklart har gjort (se vårt förslag här).

atomium_brussel1
Belgien tillåter panoramafrihet. CC-BY-SA 3.0. Fotograf Tisloafp.

Regeringen konstaterar att direktivet måste balansera mellan rättighetsinnehavares och användares rättigheter. Vi menar att förslaget inte gör det, och att man slår mot användare med förslag som kanske inte ens uppfyller sina syften. Därför föreslår vi 5 konkreta ändringsförslag.

1. Inför obligatoriskt undantag om panoramafrihet. Idag har många länder undantag för panoramafrihet, men långt ifrån alla. Detta trots att kommissionen har konstaterat att det är önskvärt, och att det gynnar alla parter. Ett obligatoriskt undantag om panoramafrihet skadar ingen men gynnar alla.

2000px-pd_no_rights_reserved_new-svg
Inför Public Domain-garanti

2. Inför public domain-garanti. Ett verk som ligger i public domain har inte längre någon upphovsrätt. Trots det försöker nitiska advokater och andra med jämna mellanrum hävda att upphovsrätt visst gäller på reproduktioner av public domain-verk. Vi menar att det bör införas en garanti för att avbildningar av verk, i sin helhet eller i delar, behåller sin public domain oavsett ny form.

3. Gör det möjligt för fler, bland annat Wikimedia, att bedriva text- och datautvinning. Text- och datautvinning innebär att använda databaser för att aggregera data, något som kan användas till många olika projekt (ett välkänt exempel är ju Sverker Johansson och Lsjbot på svenska Wikipedia). Kommissionens förslag innehåller undantag för universitet och liknande institutioner, men blockerar därmed bland annat Wikimedia från att använda lagligt tillgänglig information för aggregering.

4. Ersätt masscreeningsverktyg med notice and action-verktyg. Kommissionen är orolig över att plattformar för användargenererad information bryter mot upphovsrätten. Därför vill man flytta över ansvaret från användare till plattformarna, och kräva att man inför masscreeningsverktyg med ”effektiv teknik för innehållsigenkänning”. Givet att Wikipedia får hundratals redigeringar i minuten blir det väldigt svårt att få till en sådan funktion, och den ”proportionalitet” som kommissionen menar måste finnas kommer inte existera. Inget system för masscreening kommer att vara proportionerligt mot hur lite upphovsrättsbrott som sker på Wikipedia. Vi menar att det vore bättre med något som liknar ett notice and action-krav, det vill säga att plattformen måste se till att information som man  blivit medveten om bryter mot upphovsrätten från sin plattform. Hade kommissionens förslag funnits från början hade Wikipedia förmodligen aldrig kunnat uppstå.

5. Överväg noggrant förslaget om närliggande rättigheter för pressutgivareDet förslag som kanske är mest skadligt för Wikipedia är det om närliggande rättigheter på 20 år för pressutgivare. Vi skulle behöva betala licenser för att sammanställa bibliografier och referenslistor till innehåll som finns tillgängligt online. Därmed skulle våra verifierbarhetskrav bli omöjliga. Kommissionen måste göra en bättre konsekvensanalys av vad det här förslaget skulle innebära. Annars kan det bli förödande.

Vi håller tummarna för att regeringen och EU-nämnden lyssnar på våra inspel. Kommissionens förslag skulle slå mycket hårt mot alla vi som kämpar för att sprida och tillgängliggöra fri information. Vi har gjort vad vi har kunnat från svenskt håll. Nu återstår hårt arbete i Bryssel.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se
+46 765 55 50 95

Uppsala kommun: stort engagemang för öppna data

3 oktober träffade jag (Eric Luth) och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun.

offentligkonst-se_20162c_uppsala2c_kommun03
Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun, på kommunledningskontoret i Uppsala. Fotograf: Axel Pettersson, CC-BY-4.0.

Under ett långt och inspirerande möte diskuterade vi öppna data, och vilka möjligheter och utmaningar som Uppsala kommun stod inför i sitt arbete.

Vi bestämde oss för att ställa några frågor till Olle!

– Hur är engagemanget i kommunen för öppna data?

– Jag upplever att engagemanget för öppna data i kommunen är stort. När chefer och medarbetare får upp ögonen för de möjligheter och det värde öppna data kan skapa ökar engagemanget.

– Hur upplever du att arbetet går? 

Arbetet går långsamt. Vi behöver arbeta mer med medvetandegörande insatser. Att utbilda informationsägare i kommunen om öppna data. Jag tror på kraften med storytelling. Att lyfta fram goda exempel både från vår egen organisation och vår omvärld.

– Vad vill / kommer ni att göra framöver?

– Vi kommer att revidera vår riktlinjer kring öppna data. Licensformen är för närvarande CC-BY och vi ska ändra den till CC-0. Vi kommer även att jobba mer med länkad öppna data. Vi vill att kommunens öppna data ska kunna skördas och tillgängliggöras via den nationella öppna dataportalen och därigenom även öppna dataportalen I EU. Vi arbetar med en rad forskning och utvecklingsprojekt kring sakernas internet. Kommunen kommer att tillgängliggöra livedata från exempelvis sensorer som mäter luftkvalitet i staden.

– Vad vill du skicka med till andra kommuner i deras arbete med frågan?

– Att visa beslutsfattare goda exempel från andra organisationer som har lyckats. Det finns ett antal nyttokalkyler att ta del av, bland annat från Trasport for London som påvisar nyttan med öppna data. Ett annat tips är att börja smått. Börja med att tillgängliggöra nämndhandlingar, Exceldokument och data i sin allra enklaste form. Det är bättre att börja och komma igång. KOLADA-data i form av nyckeltal som kommunen hanterar är ofta en bra början. De är enkla att integrera på kommunens webb.

Upphovsrätt i Europahuset

14 september föreslog EU-kommissionen ett nytt upphovsrättspaket. För närvarande är förslagen på remiss bland medlemsländerna, och som en del av det anordnade Europahuset ett panelsamtal med upphovsrättslobbyn, Europaparlamentariker och EU-kommissionens svenska representanter.

cutza0nwyaa0yva-jpg-large
EU-kommissionen och företrädare från upphovsrättslobbyn och Sveriges konsumenter, bl.a. dramatikerförbundet.

Att vi är kritiska mot en rad av förslagen är inget nytt. Krav på licenser för länkar skulle kräva att vi gör om våra verifierbarhetskrav i grunden. Att övervaka varenda redigering med masscreeningstekniker skulle vara komplicerat om man har i åtanke att Wikimediaprojekten får hundratals redigeringar i minuten, och tas den mellanhandsgaranti för plattformar bort som gör det möjligt för Wikimedia att stå som servervärd åt Wikipedia och Wikimedia Commons blir det juridiskt tveksamt hur Wikimedia ens skulle kunna fortsätta fungera (vilket har skrivits om på bloggen tidigare).

Det blev symptomatiskt för kommissionens och intresselobbyns inställning i diskussionen. ”Stora plattformar” likställdes med ”stora multinationella och mycket rika företag”, typ Facebook och Google. De skulle ju ändå ha råd att införa den här typen av system…

Problemet är att Wikimedia, till exempel, som plattform varken kapitaliserar på upphovsrättsskyddat material eller har de stora ekonomiska muskler som kan hålla oss över ytan i det hav av nya regler som kommissionen vill införa.

Vad är då egentligen kommissionens förslag? 

Syftet med förslaget är att underlätta övergången till den digitala världen och den digitala inre marknaden, eftersom upphovsrättslagstiftningen inte är anpassad till en digital värld. Det är i sig ingen dålig ambition, och nya upphovsrättsregler har vi länge velat se. Problemet är inte ambitionen i sig, utan resultatet.

Tre saker vill kommissionen åstadkomma:

  1. Underlättat utbud och tillgång till nättjänster över gränserna.
  2. Förbättrade upphovsrättsliga regler för forskning, utbildning och integration av människor med funktionsnedsättningar.
  3. Mer rättvis och hållbar marknad för upphovsmän och presspublicister.

För att göra det första vill man skapa en rättslig mekanism för programföretag som visar innehåll på internet samt underlätta rättighetsinhämtandet genom kollektiva förvaltningsorganisationer i respektive medlemsland. Om det har vi egentligen inga starka åsikter. Vår största kritik rör den andra och tredje punkten.

  • Genom ett obligatoriskt undantag från upphovsrättslagstiftningen vill man göra det möjligt för universitet att använda databaser för text- och datautvinning. Wikimedia och Wikipedia räknas inte in i undantaget; i praktiken innebär det att något som vi redan gör genom den här tydligare skrivningen förmodligen inte kommer kunna fortsätta göras. Många användare sammanställer information från databaser för att skapa intressanta artiklar, om geografiska platser och en lång rad andra saker.
  • Man vill etablera krav på länklicenser för att stärka presspublicisters ”närliggande rättigheter”. Detta skulle, som sagt, tvinga oss att i grunden omdefiniera våra verifierbarhetskrav, eftersom det innebär att varje artikel där vi länkar till någon presspublicists alster som är nyare än 20 år måste ha ett licensavtal med publicisten.
  • Man vill tvinga plattformsägare att ta fram masscreeningsverktyg för att övervaka alla ändringar som görs, för att se till att de följer upphovsrätten och ger rätta licenser. Detta skulle vara i det närmaste ogörligt för Wikimedia. Vi har svårt att se hur vi skulle kunna införa system som övervakar hundratals redigeringar per minut och databaser med 33 miljoner filer. Samtidigt har vi väldigt få fall som bryter mot upphovsrätten, och därför blir förslaget en orimligt stor börda på oss som sida, och alla andra liknande plattformar som uppfyller dagens lagstiftning men inte har starka ekonomiska muskler.

Hoppet står till politikerna

Det blev lite ljusare när de två EU-parlamentariker som var på plats, Max Andersson (MP) och Jytte Guteland (S) tog vid. Max, som sitter i EU:s konstitutionsutskott, som ofta har hand om den här typen av frågor, såg framförallt problemet med närstående rättigheter för presspublicister (länklicenskrav), och Jytte var lite mer vag i vad hon ville uttrycka, men såg problem med en del av skrivningarna.

Det är inte orimligt att upphovsmän får betalt för sina alster  (även om folk väldigt gärna i högre grad får använda creative commons-licenser!). Det är inte orimligt att ha system för att se till att upphovsrätten följs, eller att fundera över hur tidningars roll i samhället kan stärkas när digitala medier tar över allt mer.

Det är däremot orimligt att driva igenom förändringar av upphovsrättslagstiftningen som kväver allmännyttan, ideella organisationer och plattformar där tusentals volontärer arbetar för att göra information tillgänglig – fri information tillgänglig.
eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se