Big Fat Brussels Meeting

big_fat_brussels_meeting_group_photo
Deltagare vid årets Big Fat Brussels Meeting. Aktron, CC-BY-SA 4.0.

Sedan några år tillbaka ägnar Dimi (längst till höger i bilden) dag och natt åt att försöka se till att saker och ting går åt rätt håll i EU, vad gäller de sakfrågor som berör Wikimedia-rörelsen och Wikipedia. Det är en diger uppgift att försöka påverka 751 ledamöter av Europaparlamentet, 28 medlemsländer i rådet eller 28 kommissionärer och deras staber. Ofrånkomligen kommer Dimi behöva hjälp, både att bestämma vad av allt han ska fokusera på, och med att påverka på olika nivåer.

Därför samlas årligen Wikimedianer från europeiska länder i Bryssel för Big Fat Brussels Meeting, och i helgen var det dags igen. Under två intensiva dagar föredrog Dimi vad som händer på upphovsrättsfronten. Dessutom diskuterade vi vad som kan göras på nationell nivå i rörelsens prioriterade frågor, och hur vi bäst genomför våra kampanjer.

Utgångspunkterna är väldigt olika. Britterna dras med frågan om vilken upphovsrätt de kommer ut ur EU med, och om de ens kan vara med och påverka EU i upphovsrättsfrågor längre. I länder som Polen och Ungern kan det istället handla om hur man kan verka fritt i politiska klimat som en del menar blir allt mindre fria (t. ex. EUObserver). I Sverige funderar vi över vad som händer när när tingsrätten dömt klart i målet mot BUS om panoramafrihet, medan fransmännen har svårt att få gehör för tankar om panoramafrihet över huvud taget.

Men oavsett utgångspunkterna är den här typen av möten viktiga för att komma ihåg att vi alla strävar åt samma håll – och att utöver det koordinera vårt arbete för att nå dit. Dimi arbetar som en häst här i Bryssel, och gör ett beundransvärt jobb. Men han kan inte göra allt själv. För att påverka på riktigt behöver vi arbeta på, såväl i Bryssel som i våra respektive hemländer. Efter den här helgen har vi nog alla betydligt mer på fötterna för att kunna driva utvecklingen i rätt riktning, och för att kunna göra med kunskap fritt tillgänglig. Vi åker hem med kunskap om vilka frågor vi behöver driva på hemmaplan, hur vi bättre kan koordinera arbetet mellan Bryssel och respektive land men framförallt vilja att kämpa ännu hårdare för mer fri kunskap.

Vårt remissvar till EU-kommissionens upphovsrättsförslag

Ibland är det krångligt att hänga med i hur lagstiftningsprocesser går till i EU, oavsett om man är vanlig lekman eller jobbar med det. 14 september publicerade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om upphovsrätt. Direktivet har många problem, och eftersom vi är direkt berörda av flera delar av direktivet har vi ägnat mycket tid sista veckorna åt att ge så mycket input vi kan.

Det första som händer när ett förslag presenteras är att det skickas till rådet (som består av medlemsstaterna) och Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter. Det är rådet och parlamentet som till slut beslutar om förslaget. Medlemsstaterna representeras av regeringen, och därför måste regeringen ta fram en ståndpunkt om förslaget. Där befinner sig upphovsrättsfrågan just nu. I fredags var sista dag att skicka in remiss till regeringen. Vilket vi såklart har gjort (se vårt förslag här).

atomium_brussel1
Belgien tillåter panoramafrihet. CC-BY-SA 3.0. Fotograf Tisloafp.

Regeringen konstaterar att direktivet måste balansera mellan rättighetsinnehavares och användares rättigheter. Vi menar att förslaget inte gör det, och att man slår mot användare med förslag som kanske inte ens uppfyller sina syften. Därför föreslår vi 5 konkreta ändringsförslag.

1. Inför obligatoriskt undantag om panoramafrihet. Idag har många länder undantag för panoramafrihet, men långt ifrån alla. Detta trots att kommissionen har konstaterat att det är önskvärt, och att det gynnar alla parter. Ett obligatoriskt undantag om panoramafrihet skadar ingen men gynnar alla.

2000px-pd_no_rights_reserved_new-svg
Inför Public Domain-garanti

2. Inför public domain-garanti. Ett verk som ligger i public domain har inte längre någon upphovsrätt. Trots det försöker nitiska advokater och andra med jämna mellanrum hävda att upphovsrätt visst gäller på reproduktioner av public domain-verk. Vi menar att det bör införas en garanti för att avbildningar av verk, i sin helhet eller i delar, behåller sin public domain oavsett ny form.

3. Gör det möjligt för fler, bland annat Wikimedia, att bedriva text- och datautvinning. Text- och datautvinning innebär att använda databaser för att aggregera data, något som kan användas till många olika projekt (ett välkänt exempel är ju Sverker Johansson och Lsjbot på svenska Wikipedia). Kommissionens förslag innehåller undantag för universitet och liknande institutioner, men blockerar därmed bland annat Wikimedia från att använda lagligt tillgänglig information för aggregering.

4. Ersätt masscreeningsverktyg med notice and action-verktyg. Kommissionen är orolig över att plattformar för användargenererad information bryter mot upphovsrätten. Därför vill man flytta över ansvaret från användare till plattformarna, och kräva att man inför masscreeningsverktyg med ”effektiv teknik för innehållsigenkänning”. Givet att Wikipedia får hundratals redigeringar i minuten blir det väldigt svårt att få till en sådan funktion, och den ”proportionalitet” som kommissionen menar måste finnas kommer inte existera. Inget system för masscreening kommer att vara proportionerligt mot hur lite upphovsrättsbrott som sker på Wikipedia. Vi menar att det vore bättre med något som liknar ett notice and action-krav, det vill säga att plattformen måste se till att information som man  blivit medveten om bryter mot upphovsrätten från sin plattform. Hade kommissionens förslag funnits från början hade Wikipedia förmodligen aldrig kunnat uppstå.

5. Överväg noggrant förslaget om närliggande rättigheter för pressutgivareDet förslag som kanske är mest skadligt för Wikipedia är det om närliggande rättigheter på 20 år för pressutgivare. Vi skulle behöva betala licenser för att sammanställa bibliografier och referenslistor till innehåll som finns tillgängligt online. Därmed skulle våra verifierbarhetskrav bli omöjliga. Kommissionen måste göra en bättre konsekvensanalys av vad det här förslaget skulle innebära. Annars kan det bli förödande.

Vi håller tummarna för att regeringen och EU-nämnden lyssnar på våra inspel. Kommissionens förslag skulle slå mycket hårt mot alla vi som kämpar för att sprida och tillgängliggöra fri information. Vi har gjort vad vi har kunnat från svenskt håll. Nu återstår hårt arbete i Bryssel.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se
+46 765 55 50 95

Uppsala kommun: stort engagemang för öppna data

3 oktober träffade jag (Eric Luth) och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun.

offentligkonst-se_20162c_uppsala2c_kommun03
Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun, på kommunledningskontoret i Uppsala. Fotograf: Axel Pettersson, CC-BY-4.0.

Under ett långt och inspirerande möte diskuterade vi öppna data, och vilka möjligheter och utmaningar som Uppsala kommun stod inför i sitt arbete.

Vi bestämde oss för att ställa några frågor till Olle!

– Hur är engagemanget i kommunen för öppna data?

– Jag upplever att engagemanget för öppna data i kommunen är stort. När chefer och medarbetare får upp ögonen för de möjligheter och det värde öppna data kan skapa ökar engagemanget.

– Hur upplever du att arbetet går? 

Arbetet går långsamt. Vi behöver arbeta mer med medvetandegörande insatser. Att utbilda informationsägare i kommunen om öppna data. Jag tror på kraften med storytelling. Att lyfta fram goda exempel både från vår egen organisation och vår omvärld.

– Vad vill / kommer ni att göra framöver?

– Vi kommer att revidera vår riktlinjer kring öppna data. Licensformen är för närvarande CC-BY och vi ska ändra den till CC-0. Vi kommer även att jobba mer med länkad öppna data. Vi vill att kommunens öppna data ska kunna skördas och tillgängliggöras via den nationella öppna dataportalen och därigenom även öppna dataportalen I EU. Vi arbetar med en rad forskning och utvecklingsprojekt kring sakernas internet. Kommunen kommer att tillgängliggöra livedata från exempelvis sensorer som mäter luftkvalitet i staden.

– Vad vill du skicka med till andra kommuner i deras arbete med frågan?

– Att visa beslutsfattare goda exempel från andra organisationer som har lyckats. Det finns ett antal nyttokalkyler att ta del av, bland annat från Trasport for London som påvisar nyttan med öppna data. Ett annat tips är att börja smått. Börja med att tillgängliggöra nämndhandlingar, Exceldokument och data i sin allra enklaste form. Det är bättre att börja och komma igång. KOLADA-data i form av nyckeltal som kommunen hanterar är ofta en bra början. De är enkla att integrera på kommunens webb.